EN oms iska i ytvecklingen 1988” -kan. i ett 'avseerde " dammanfattas i en formel, den har . demonstrerat de båda superniak- + ternag'. > - Förenta. steterna och '. Sovjetunionen "oförmåga att . hävda sin maktsi ällning" och 'sina . intfessen med åndra medel än mi- r litärt våld. Washington har för sin ' del ' börjat dra slutsatsen 'av:; sitt " militära misslyckande-i Vietnam "och "hår inlett' en succ trappning Av sin intervention på « det :, sydöstasiatiska > f iv, ned-. den båkgrunden ” ofrårikomligt,. att Förenta” stat . na även i fortsättningen kommer att. "skakas av våldsamma” sociala störningar, och konvilsioner.' ” ärvet ' från Johnsonregimen ingår också supermaktsspelet, be a , tingat av Washingtons , och Mosk- vas” strävan "att sinsemellan be-: vara den militära balansen, Den-' nä politik”; ;resulterade under svår ren i föräraget! om förbud, mot” fortsatt spridning « av: kärnvapen, Da logiska fullföljandet av den= - --av--USA:s militära - engagemang i i” ””görelse,”' men hur denna kommer att. se ut är i hög grad ovisst. ' >" Vid slutet av. året var: det dock. bart än någonsin, att korhbination med. en fredlig upp=" som. var. en wmerikansk-rysk : pra : ö; IH ” " uttryck "USA:s och Sovjetuni néns vägran” att koppla ihep 13 draget med reeHa" nedrustnings- åtgärder. I den mån "som" ameri- - käner; och ryssar var: eniga : om enbert' var Förenta' staternas ” milftåra närvåro” som hindi adå ett : politiskt” ras i Sydvietnam till för-"" "mån för" nationella befrielsefron= ten .— FNL, I den mån som den. : " avgåenda och "tillträdande. rezi- men "i: Washington: hyste några "= .. förhoppningar. om att. bevara: ett' . amerikanskt inflytande i "Sydviet- . Ham, tycktes. .det inte finnas någ-,. "Fa" äterhativa .” planer eller. /ens - idéer till .den egna'militära'styr- kan] Men samtidigt .stod; det-klert,” "att en" "fortsatt - -sätsning på ett ut- " drage "krig, skulle bli en orimlig - > politisk elestning” för den nya ro publikane ar > FNikxon"var,' oavsett sym atier' för "den av allt, ätt döma "dödsdömda Saigohregim år och: politiska. och » strategiska överväganden av mer ec ” eller; indre prestigemässigt be: " tingadert,; praktiskt taget ' piskad att åstadkomma ett snabbt slut på ""' Vietnäminterventionen, «om. han. : "skulle ha några utsikter att regera ' med och inte. mot'den amerikan-. -' ska nationen. . H > Presidentvalkambanjen och inte : minst den; knappa, segern för iden regimen, . ' Richard /v 4 vt: slaka rp NN mokratiseringsprocessen' + ab hovet av en "begränsning ;av Yrånvapenrustningarna,', :var de . angeläga' om att: utforma åtgärder i den riktningen utan inblandning "av andra parter: De aviserade för- " handlingarna kom emellertid ald- is stånd, och -'orszken” var 'yska ”inbväsiönen” i Tjeckörlo- " = vakieny— som-. också. ud fd tills....vidare 'stöppade. ett allmänt, definitivt . godkännande . av" ahtispri kien,' som: undér höstent Eokles permanent prägel gerom. förd? get: om" inte tidsmässigt ' bexrän- sad stationering av, ryska trupner,, i Jandet;: var, utan: tvikels vanterha”. i Östeutöna -blev . d in Tjeö- . köslovakien ett bevis för härsker- na i. Kreml, att: den mjuka poli-. ”fiken hotade att leda till en ero-, dering äv. Warszawrpakten. Al- " ternativel. "vary. maktmedel, | som : också" Ua inte bara: för a't återföra Tjeckoslovakien till” örd- alistiska" gemenskapen”, inte har > rätt stt gå eniot andra socialistie- > Re intressen "är 1” själva ; en, partiell : återgång "till. det: taltnistiska 7 "system, som "en". hans” demo- sepresidenten > som "några: i kraiiske" "Laholms. Tidning: har "under det :nu. snart tilländalupna | året kunnat glädjas åt en ännu fas- "tare förankring bland sydhallän- |” ringarna. Mest påtaglig har ök- tingen" "av, antalet. prenumerar-” ter varit” under” hösten "och ald-' ” idigare "här ”vi "haft ”så många "läsare, som ' redan” vid denha tid "på året förnyat. sitt abonnemang "för. kommande år. ; Det är. givetvis en sporre för Oss, "som . bär ansvaret för LT:s, utformning. Som riktmärke för vårt årbete har vi satt, att upp- giften, i första "hand gkall' vara att föra ortens och bygdens ta- lan, att i "aktuella . reportage föl- ja utvecklingen, att som opo- nionsbildare ' bidra : till. att vår länsdel utvecklas och 7 att den sedan några år tyvärr -marke- ” vakien också skulle ed mn en > återgång" till;' det; kalla: kriget. I sett” olika "motiv ” och. Ulgånas .. punkter -har-: Förenta --staterna. / Storbritannien, - Frankrike.” och » Västtyskland "varit. eniga .härcm. 37 Men" detta; hindrar" Inte). att det” : råder osäkerhet och oro i fråga Vom Sovjetunionens Jångsiktisa ambitioner, Moskvas ,nya' födes vill vi lägga av allt > som' varit tråkigt och oriktigt "och vi vill ” "börja: på ny kula” föratt förverkliga våra önskningar” och om 1 möjligt bli ”en” bättre. människa”. - ,Vvad man tänker och gör på "nyårs- "dagen har en avgörande betydelse . för hela året, Så har man trott -hös alla folk 'sedan urminnes tider och "än 4 dag har. de flesta av oss kanske en känsla av att det ligger "något i det. Sedan gammalt före" CN alleh åd "och . ceremonier, som ' ansluter + sig ” till : denna" tro Vad som skall hända "under'året som stundar avläses på . olika, : mer eller mindre mystiska tt. Man nöjer sig icke med detta. . Så gott man: kan gör man också vad man själv kan för. att. inver- ka "på ' händelseutvecklingen. Man fattar beslut, gör goda föresatser, - "När "allt kommer omkring kan- ske dessa goda föresatser och be- "slät är det. minst : vidskepliga av Brage, Odens var sk aldekons- tens: '.gud. Han: satt - nära Odehs högsäte och trivdes väl vid'de fyll- da” dryckeshornen, Vid de gamles fester och alldeles särskilt vid de fester som "motsvarar vårt nyår, då soléns återkomst. firades, ägnades alltid en bägare åt. Brage. Den bägaren kallades Töftesbägaren, emedan då avgavs löfte" om något stordåds: utförande som sedan skal- derna kunde besjunga. Än i däg talar "man "ju; om ”Bragelöften”, d vs löften som” det förefaller gan- ska djärvt att ger"; : N Vi har; alltså: kommit: in på ten som man barå inte ger sig själv, utan också meddelar: andra.” Men även sådana "löften, kan det”'vara svårt att hålla ibland och därför fordras en yttre bekräftelse... Även därvidlag kunde det hända att våra hedniska förfäder tog exempel. av gudarna om vilka det berättas att när. de t ex' ville bekräfta en över- . Psykologerna lär näm- Egen att ett beslut, fattat i ett psy= ” kologiskt riktigt ögonblick," är nå- got som sjunker, ned i vårt under- medvetna" ”och'. ; därifrån ständigt fv återkommer . och; mana 55; bildar en? hand: a t : med ”beslutet.: Den uppgift” vi 'upp- " ställt" för: oss, förföljer 'oss tills den ; blir. löst: Och ett psykologiskt ögon- bara att - fåtta ett' sådant. beslut, I Eg " att” låta, de goda". föresatserna' bli H " verklighet, ifall det; är 'så vattivi ” ständigt - måste | göra våld ' på vår | da intill: år 153 £ Kr:inföll den :1 Ilse; om fred: utbytte ' de gisslan och eder: samt. «underströk ytterligare. de givna Jöftends' he- lighet genom att två och två från de olika parterna spotta i ett ge- mensamt kar ' som: ställts ut.i grä- set. Kanske: har "denna: försonings- ceremoni : något att'göra" -med ut trycket/ vatt. spotta”; vi siktet”. "Att: ge löfte r ett; nyti var. även -brukligt hos:de "gamla ro- marna. "På deras nyårsdag somvän- N mars; "”Kalendae .Martiae”, tillträd- inaz ämbeten ärmed : svära trohetsed; alltså avge bindande löf- ten angående sin vandel under det 1 de året. På tal om att av- +. behövs e en medveten viljeansträng- ning > tex för att lägga” bort / en det nya sättet” att vara ett med vår natur, något: vi "utan "ansträngning kan inrätta oss efter. I varfe fall = är: enbart beslutet i.god -riktning någonting som” hjälper oss på tra- ven, äver om vi inte lyckas, helt.: "Vi bör ålltså inte. arisé'det :så- som något löjligt eller meningslöst "att" göra: goda föresatser, just på att när det gällde den geograficka definiti av den :”socialisticka - d. ”ge ien be " fryggande. garantier” möt fAbland- . ning ""och” "framstötar '. tycktes ' skvallra: om strävanden. att skju- ta. fram. -positionerna. 'i”. Europa, Och den .ryska marina, uppladd-' ningen 1: Medelhavet i kombin4” ' tion med, väpenhjälpen till areb- -länderna-tydde på en systematisk ' - politik att bygga upp styrkeposi-. . tioner i en gränszon - mellan öst och väst, som samtidigt var en Jo- " kal' oroshärd på grund äv kon- flikten - mellan Israel och : dess arabiska grannar... Om den polis ” tiska. barometern i Sydöstsåsien -mot slutet av året pekade på ned- trappning, så var 'motsateen fallet beträffande Mellersta östetn," + /- rade”. avflyttningen, främst genom att industriloka- lseringen-även | kommer södra Halland till del, Mas ” Vi kar för det är som gått " och kän våra Jäsare, fasta "prenumeranter som lösnummer- köpare, ett lyckosamt och, fram: gängsrikt 1969, Ugn ”traktorskatt som "exklusivt drabbar jordbruket; skulle direkt påverka lönsamheten. och: arbets- inkomsterna” Inom närlngen och rubba, balansen gentemot: andra näringar "och grupper i samhäl- let, .Med. hänsyn tll de svårlg- heter, som redan föreligger att bereda jordbruket: rimliga, eko nomiska willkor, framstår det hindras, I - -' Detta ny. katteform, som på tagligt : ökar. dessa svärlgheter, skriver Riksförbun- "det Landsbygdens Folk, RLF, bl a | sitt yttranlie "över .. bllskatteutredningens” « betänkan- de angående traktorbeskattning, Det" "är inte 4 'många' delär som ” förbundet” "godkänner utredning ens förslag och tänkegångar. Det: prisregleringssystem. som tillämpas - för - jordbruksproduk- ter. medför ' abt. en traktorskatt inte skulle kunna täckas In utan ” motsvarande: Justering av gräns- skyddet - eller 'annan' åtgärd, sammanfattar: RLF' sitt. fylllga remissvar. Kostnadsbe- lastninger. på jordbruket skulle - öka: med lägst: 30 milj-kr, för vilket belopp jordbruket måste kräva "kompensation.,” Kostnads- ansvarighetsprinclpen kan' yara riktig som teoretisk 'konstruk- tton, ”men är inte -användbar som "ytterst diskutabelt ”att' in: . . Och trygg! är att et > Tänk så tryggt öä EN SS så tryggt ot tro på en ”Foders famn r Hopp om Guds stora Frid sl : ” Hans. Kö rlek, består uti, Evig Tid. : be i i. Frälsarens namn , näs 25 > Linnéa Norold." Ikvärdig I nyårsd; . Det gör vad det kan — och: det "gör. gott! .Och. viska komma ihåg att ett beslut, en före- sats, är ett löfte till:oss själva. Och för de flesta människor är nog'ett sådant löfte lika heligt och bindan- 7. de som ett man ger till någon. an- nan, Bryter. man det, skäms man > för sig själv, förebrår. sig själv, , mister mer eller mindre tron på sig + själv. Ja,' det löfte man ger sig . själv är på sätt och vis omöjligare att komma från med hedern i be- håll än andra, Man kanske kan bli löst från ett löfte man givit och det har man rätt att godtaga. Men att', lösa sig själv från sina egna - löften — det vore alltför lättvindigt! '.. Kanske står Ni med en fylld po- kal 4 handen juxt ”i årets första skälvande minut” när Ni gör Edra | | allvarliga föresatser för Ert liv och nad lägga. ed,' som-ju är.det. mest all- varligt” bindande” sättet att avge ett detta så vitt: man . vet h' en” urgammal keltisk sedvänja. 'I de' äldsta svenska eds- formulären ': - åberopades ; . alltjämt |: hedniska. gudar. Det fanns. många slags eder trohetsed, domared, äm- b set statsrådsed m m. Det kristna bru- ket är fu "att: svära. med, fingrarna på Bibeln, vid "Gud och hans: he- liga ord”. Det finns som bekant också mye- ket annat som :brukar. åberopas för|l- att ge trovärdighet åt ett löfte. Man kan, svära vid sin Vadelsmannaära” + vid :”sin : själs ”salighet”, vid sitt svärd”. Man kan lova något på ”sitt ord som officer”, på ”sitt frimurare- ord”.. eller bara ”på hedersord”. Man kan göra ett ”gentlemens ag- reement” eller helt enkelt bekräf- ta ;ett löfte med ett rejält hand- slag.” Vore ” uttrycket ”en man '— ett.ord” mera än ett talesätt skulle allt detta andra vara onödigt. - Vi har inte talat om de skriftliga löftena, "avtalen, kontrakten o s v men de hör hemma på den moder- na affärsjuridikens område 'och hör knappast samman med denna artikel även om. också dessa just vid nyåret ofta förnyas, . På vilket sätt, under vilka hög. Lu ke + :Edra gärningar under som stundar. Ni befinner Er då i sam- - ma situation som miljoner männi- skor över hela jorden 'sedan år- h'undraden tillbaka såväl som sam- ” tida. Så naturbunden, så psykolo- ” giskt självklar är denna sedvänja. 2” Rent historiskt "kommer, vi väl här £. i Norden närmast att tänka på ”Bragelöftena” ' vilkas: ursprung "Bara början : ,” em.” änderna, $a flickan, =" "5 sm Ja, men än så länge bara vis- kar, jag, svarade pojken, ; Från gamla tider ". Detta hände under dr' Bodi I Um. gosse skulle följa en, flicka —- vi Kan. prata” 4 bilen, sa han. > ”rTaxin' kom, paret steg in,'Poj-! : ken lade armen om flickans axlar, ; rm Jag märker att du pratar med | ' oväntat in:i rummet-medan hen- 3 = Jag är. ledsen att ' jag fick lov att ge dej smäll. ov .— Oroa dej inte, "pappa, Det i är ibland än att Ordboksredaktörens hustru kom nes man" var sysselsatt, med att Hd i Delsbo. Det var strax före jul. Hör -Delibon var dålig i magen, +. ' dricka brännvin. ;' - : Zz bon? . ov . Ni får inte äta skinka, korv, eller| . rökt och ' framförallt får: Ni sinte -— /Får jag ha tulgran, « ” a de kyssa I I "mn Jag är på det Högsta över- ” raskad, sa frun. + ora Coe Nej, korrigerade: ordboksre- daktören, det är jag som är över- Taskad, Du är förvånad, , ra tdliga former. och” hur. uppriktigt ” löften : än "ges "kan de ' brytas = och bryts: alltför "ofta. Ibland kan det vara både "mänskligt : och. för. > ståeligt — allt "mänskligt "är ofull- komligt.' Moraliskt sett är' väl: alla löftesbrott" ungefär lika” svåra, obe. roende av under. vilka former de '» ingåtts... Civ'lrättsligt : sett är: de - skriftliga » löftena ' viktigast, -straff= : rättsligt sett är meneden det gröv= sta brottet och det är det även-ur : ler vi väl. de löften. Keligast som ges med handen på Bibeln eller in«' för altaret." "Men" vi vet " att - det blir allt: vanligare; alt” "bryta" även de löftena. "Den nyårsönskar som vi framför ” allt, inte bara i dagens läge, :utan för - alla” tider- kanske "borde hysa, är "den som återges i en rad av Tennysons ”Nyårsklockan vä ”Ring falskhet h ut, ring sanning in!” | : > Olov Cärlesön” Har Fredrikas måg: definitivt pannit” jistiske-tronpretendenten. Hugo Car= ” los tolkas, allmänt som en seger för den viljestarka änkedrottning Fred«. - : rika- av "Grekland vars! måg "Juan Carlos nu tycks kunna: :vara :ganska säker -på att bli: kung "Spanien av Holland, — smen hon :har: inte visat” något som” ' helst intresse :a att förhjälpa' sin” dotter till'en drott= 'ningtitel; "vilket delvis kan: bero 'på : att 'nederländarna "vann sin 'natio. nella frihet i hård strid med:den : spanska kronan, Det; har man” inte: glömt i i Julianas land, Ar fot . De s.k carlisterna: anser inte att den gren av huset Bourbon-Anjou : ce som. den' presumtive . kungen:: Juan Carlos. tillhör > har ' legitima .. an="> språk på Spaniens tron, Hans far? : fars” farmors far, kung Ferdinand vu, införde, nämligen kvinnlig iron= " följd och efterträddes" av sin” dot- farmor. Inflytelserika: grupper, sär”: skilt i norra "Spanien ansåg Ferdi- ' nands tilltag stridande mot”konsti= > tutionen' och : att Ferdinands bror, - infanten Carlos; hade varit den en- de legitime tronarvingen. Carlos” anhägare — namnet: acarlister" här de" efter "honom . —' gjorde - flera > gånger "uppror ”-—7 inbördeskrigen har "gått till historien under nam-= :. ret ”carlistkrigen”. Men”även , om'y carlisterna: i, grund besegrades i; dessa krig .kvarlevde de som parti, och ' när 'infanten Carlos siste” manlige efterkommande i rätt ned=.. stigande" led, Don” Jaime, gick ur . i a anspråken på Spaniens” tron :. övergick till huset Bourbon-Parma : som härstammar från en yngre bror till kung Karl. III som levde på ' När, Franco 1936 höj uUpprors= Åtanan mot den spanska republiken slöt carlisterha helhjärtat upp på. hans sida, och deras rödmössade liegioner, kämpade med stor :tap>' perhet 'under: den "sedermera. om= '. ]komne general Mola' söm ansågs ha | varit deras man, Så in-: religiös synpunkt. Som kristna håls- rär Franco en gång abdikerar, Hu« MH . go Cärlos har. visserligen” också en -. .: drottning :som” svärmor :— Juliana /'f ter" Isabella.” Juan; Carlos”. farfars. LD tiden 1931, ansåg de att de rättmäti-".", 1700-talet... sn Las "1968 & är ”ett år då många av. våra mest kända författare gått - över gränsen till det okända, Just nu har -. budet nått oss att Irja Browallius är död, Före henne gick Jan Fri- , degård,' Gunnar Ekelöf, Erik Lin- "degren och Willy Walfridsson, för att nu nämna några. : > JE ! Willy Walfridsson. var kanske den ; av de nämnda som nått den minsta berömmelsen. Han fick aldrig en , trogen läsekrets i samma utsträck- ” ning som Jan Fridegård 'och Irja . Browallius och inte så många spalt- 3 .meter I pressen som Wfingegren och Ekelöf, Han är. emellertid” en betydande] berättare 'det visar. hans 'efterlärn-] . hade böcker, I'€ en hel: "svit episkt be- rättande: romaner får vi veta myc- > ket om "olika människoöd viga. sång Av Ingvar Wablén. | i Xlara och på. 'Barnhösgatsr. "Det är. underligt att den flitige NY Willy . Walfredsson inte skrev nås ' gon bok på dessa åren. . "Kanske hade han hittat meningå-" lösheteh också i. författarens tills varo, Det var "svårt att få någon ordentlig. läsekrets, ' fö nsten på” en bok var ringa, Den nya debuten skedde 1948 med. ”Orons år” på LT:s förlag, Det blev" ra delarna 'hétte ”Medan vi-lever” (1949) och ”Vart vinden vill” (1950). Nu "skrev han från” den tid han / levde i, vårt samhälles förvandling till industri, bort från jorden, in-' kallelser. kring krigen och centrali= seringen, ras : Han "nådde en ; :anmärkningsvärd] : inte minst från hans Bohuslän där han växte upp liksom morfar och mors = mor: Ch . Böcker. -»sorf.: "Eviga a hav - och "Från ”Yresig kust” ger en! anty- - dan om det: västkusten dit" hans tankar ofta gick då han som viåxen ”irrade runt i Stockholm; Havet kom "att spela en" stor roll "för honom . personligen, c det fanns något genom tiden ”oförstörbart hos havet som han gärna diktade in'i de mäns " niskor som bodde vid kusten. Han såg 'sig själv” som flykting, som 'en|- betydligt bräckligare. människotyp , än de som segt stannade Vid fisket. : Willy Walfridsson blev 64 år gam- ” mal” Han" föddes! 1904 i en fattig tid: 'och:' hann uppleva världskri- gen och bli desillusionerad, 'vilsen och . ibland börtom, Han. . upplevde starkare än de” flesta arbetslöshets- " åren på 20—30-talen, "73 Som så många andra .som inte « fann plats någonstans' på "den tiden ', värvade han sig och "blev rege- mentsmusiker. Han trivdes inte och : kom så småningom ifrån regementet ' uti en bistér:grå vardag där det inte gick att få: tag: på något ar- Det var en (& som inte gav” m på ; svenska ”lahds gar” och. 'dels > "Slavar". Det. var- böcker som rätt- framt. Berättade om de” "svårigheter "som mötte. ung ven arbete. ländsortsungdomen” att in passas i ”industriarbetet.” 1936 . kom -”Muren”, en frän historia om 'kläss- illnader i i svenska samhället.” «gick inte: spårlöst « förbi; Långa "tider levde .Walfrids- » son” som fri litteratör i. Stock- <> holm. Han "kom att bli en av de "flitigaste medarbetarna i -fackför- ; bundspressen. 'Man kunde leva" och . klara sig genom att sälja dikter, no” ” veller och artiklar: till; tidningarna ”gste blod. flytet i i .hans.ådror. Nam- net Hugo har han ”efier en av hu? sen Bourbons' anfäder, den fran=I ske ”kungén Hug Capet söm levde på 9200-talet — Ludvig XVI kalla- des" ju också. ”medborgaren Capet” "när han 1792 besteg schavotten. Hu- g9: Carlos” faster är exkejsarinnan - Zita av Österrike, varav. följer att han är kusin till Otto av. Habs- ” burg; En' farbror , till! Hugo, Carlos var prins René av Bourbon Par- ma” som ' var gift med exa kusin till ”Kristiar” x. av Danmark” och under” många år bosatt i. Köpen- + hamn. Renés måg. är exktibg ' Mi- " kael: av Rumänien vars gemål all "så är kusin till Hugo Carlos; " . | tillhör. den. övre: borgarklasse; fr ång. Inte så att han fick mån-' ga tusen läsare, men han fick ett, de ' fint; tt de «i pressen vilket" ännu mer -körh till: / tuttryck ' I trilogin "Eviga hav? (1952), ..”Vägen , mot: gryningen? ” (1953) och ”Tysta vandrar stjärs norfa”, (1954). Här går han' tillba-' ka till sin barndom; på västkusten, ' i ja "han kommer att i, följande ros maner 'gå -in :i :1800-talets- tid: och . hån skriver kunnigt och episkt; till= talande kulturhistoriska - romaner som läsarna har stor glädje av... "Willy Walfridsson” blir: en av vå=". fa Mest produktiva Vt rfattare, Han skriver bland. annat I en barnbok om , en'-igelkott ' som" reser till Stock=" holm"-och visar. därräied - att han : också kan skriva för barn: 7 2” + På" 60-talet "kommer | tre själv> biografiska böcker; mycket; 4: dem har 'en gång skrivits vid debuten, . ”Landstrykare” har sålunda en hel del erfarenhetsstoff från "Luffarliv . på svenska landsvägar” men det ser- veras ni på ett litterärt mer till 7 tälande' sätt. "Författaren har ' fått, perspektiv. Pulsen i: bérättaridé NE lugnare; Han” vet betydligt mer & Bokens personer: häller” på -att"g ni "ålderdomen: de mö händelse på. ett-tåg. norrut.” ;Bådax.: de stockholmare. Stellah Bo; är på väg till sin stuga någonstans : Hälsingland: Doktorinnan . C Holmer ska hälsa på sin dotter Bå= da står. ensammå, de är märkta av Vv mått förverkliga de konstnärsdröm=: mar de hade i ungdomen, Livet har ' gått 'om dem; livets Flod Myter « of ta snabbare ä än man an: : : da vill något, med dessa sista som de har igen. > De når kontakt och enas de i hälsingetorpe! ne Willy Walfridsson skildrar deras... samliy både ömt och insiktsfullt. De - har något "oförlöst i i sina väsen bå->- da; de söker "något 'av ungdomens . hetta :mén' finner snart att'slen> trian" och rädsla gör deras möten. - bittra och'allt blir ofrånkomligen ; ett slags höstens upplevelse, en ek som de båda anar är den sista av, det slaget i deras liv. '; Walfridsson -- måste ofta. ha känt : Man! tror så mycket i de första” . ögonblickens' hängivelse men fin- .. ner snart hur. vardagen naggar allt i: kanten; Triktessen' lurar också: bakom den innerlighet- som de bi . > > > (Forts. på nästa sida): ”' igädde hela carlistpartiet in corpore ; i Francos ”spanska falang” .och. ef- .« tersom samtidigt Juan Carlos. fa- der, visade. stor kallsinnighet mot Franco hoppades carlisterna att de- ras intressen, skulle bli: tillgodoX. > sedda efter nationalisternas seger.” Men otack är välldens lön, Franco ; har satsat på Juan Carlos och; nu har. to m: deras pretendent . Hugo Carlos blivit snöpligen , utvisad ur. iendet. ' Den senuste utvecklingen” tolkas som en seger för drottning Fredrika 'som lär ha drivit livliga ' intriger i det fördolda. Om över= - stejuntån i Aten inte låter Konstanz -. tin återinträda i sina' kungliga pre- kompensation: få se sin dotter Soo", tia som spansk drottning, . ; ; -, Föga hjälper det den avhyste H Ft " (nto) . leo Carlos att Europas kanske, blå ”Jaftontimma har brutit in. Inte ens la årets: portar slår igen och det rogativ tycks hon 3 alla fall som > | Gopns flykt, desto'kärnbarare blir | var du kan finna hjälpen. Du har' EN A”Gud är. vär tillflykt och vår starkhet, en. hjälp "i: nöden, väl beprövad,. Därför skulle. vi icke frukta”.' Psaltaren 46: 2—3, - Ett år lider mot sitt slut. Dess den mest. utåtvända människan kan väl undgå :att. «ägna: någon tanke åt allvaret i/detta. - för -Tidens' vikt "och evighetens när- | het gör sig' påminta, När det gam- nya. året öppnar sig 1: nyårsnat- ten; :då svepebk ett vinddrag fram från den bändliga” evighet, med vilken det gamla äret förenar sig och frår vilken det nya kommer. Och ju mer vi pressas under ti- behovet 'av. en tillflykt... Och är du. en tröns människa, så vet du, samma: "tillit, 'som David: ”Gud är för "praktiskt bruk om man vil ge sken av rättvisa, Utredning- en har. inte, presenterat” något relevadt siffermaterlal .som un: derlag 'för "bedömning .av- Bkä- «ligheter $ de.framlagda fönsla- | gen till gkatt på lantbrukstrak-| .torer. Liksom år '1954 (förra ut- "redningen) saknas, sådant' un- derlag. Användningen av trak- 4 torer för vägtransporter inom lantbruket utgör ett marginellt | utnyttjande . av såväl traktor "son arbetskraft, vilket ur: sä "väl företagsekonomisk som sam- " hällsekonomisk. synpunkt är för- : delaktigt. En minskning av trak-(. ; tortransporterna , skulle öka: sä- . songarbetslösheten : Inom och spannmålsdistrikten: JAN, Vo-1- tala traktorbeståndet om; värvat. lant-]. " bruket j-—-' främst I betoglings-] 160000 traktorer finns ca 90000 "st vid enheter under 20-ha, Ca 90.000 gårdar har endast en traktor. : Med hänsyn :till bl a "skillnaderna bt användningstid olär en :- traktorskatt' nycket ÅNorättvist,, Det mindre . jordbru- ket och gleshygdernå pig diskris minerade. oa - Det är egentilgen endast. oa fa transportmedel. , en” punkt som "riksförbundet ger "utredningen rätt, Man flnner . det: Tiktigt, i enlighet; med ut : redningen, att .. traktorer som används I äkerirörelse för eggs transporter bör beskattas, efter et. föreligger ett direkt fonkärrenisförhållande” en and Vid årets slut] v kyrkoherde em. Melcher Håkansson, Laholm. ” N sa vär ullnyrt och vär ätarkhet; Sn hjälp i nöden, väl beprövad”. "- Några timmar till, och året 1968 har löpt i hamn, med allt vad det ryrht av ångest. och lidande för vårt "släkte, av glädje. och sorg, > av Infri adé och svikna förhopp- ningar, KR > Det: Innevarande ”tidsskedet har en omisskännlig prägel av avslut- ning och fullbordan, Den nuvaran- de världsordningen lider mot'sitt slut. Det jäser av oro och miss- nöje i vår världsdel och bland- de färgade folken. Livstakten är upp: driven till det yttersta.. ' En prövande fråga ställes till var och en av oss: ”Vad jagar du efter”? Vad är meningen med ditt liv och målet för din färd? —.- Vad tjänar. denna. fruktansvär- da anspänning till, genom "vilken du är dömd att stupa? Eller: har denna: tidsålders Gud, så förblin:! I dat dig, att du inte längre kan se öch -tänka klart?” Stanna på din väg! Bryt det vansinniga loppet! "Den som rusar iväg, utan'!att rästa, hör inte tonen från himlen. — Du har kanske som barn läst legenden om; munken, som . ett ögonblick kommit bort till en vrå .. i skogen, där en fågel sjöng) så vackert, tt. all jordens oro för» nn —R "> (Forts, på nästa sida) ” "Tisdagen "den ”81”december-1968 ” ” första delen i en trilogi där de ånd-= 7 - . besvikelser" och” de" har "aldrig för = > I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.