"NYHETER + ” och "dem: finner : NE rr > LAHOLMS "TIDNING t SÖN av alla a slag gå. rör till stallin Lilla Tjärby, uppköpes” till högsta dagspris, Be: gagnat järn, balk, , OLLE PALSSONS SKROTAFFÄR ROT: mt metall och ump räls, plåt, nya redningar, "säljes, Mn Tel. Laholm 10990. i ”dats. enligt uppskattningar” a av NTE Ånfö "na som baserats på officiell statistik: '. Antalet dödade vid 1968 års olyck- or beräknas som tidigare till ungefär '. 1200 personer. Drygt 2000 olyckor "har "inträffat .:inom ; ej" tättbebyggt område och knappt 10090 inom. tätt- bebyggt, område. > Ökningen är .av- — "gort större inom tättbebyggt: bmrå- t ve ” Vägkorsningar på landsbygden, "+ ”Ingripa Y Koreaktiget 1950 tick stor MV: I ; följande de. NN Den relativa andelen skadade bil: förare och. bilpassagerare , har t för tredje året. i rad ökat. Ar 1966 var siffran 65 proc och beräknas för' 1568 b:” över 68 proc. . "Andelen cyklister/mopedister "oförändrat 16—17 proc år 1968. I De unga bilförarnas,. 18—24-åring-' ernas, andel av. det totala antalet skadade bilförare har för tredje året » 1 följd minskat — från över. 3? proc är. 1866 till knappt 34 proc år 1968. "Antalét "dödade "och" skadade för- skolebarn har ökat endast. obetydligt "över 1967 års siffra - -sorå var” 882. Antalet » skadad SE FSEN Är Sverige rsskiftet. Siffror- i högra än för 1956... de i trafiken är ”brellminär: en kommer troligen att visa sig riktig. - Den är högre än för 1967 'då 1077 dödsoffer noterades: men: Hgger under siffrorna för 1964, 1865 och - ' 1968, påpekar: generaldirektör Lars Skiöld i Trafiksäkerhetsverket: I - —' Unéet'. de tre sistnämnda åren ödats: och skarv r trafiken 1968: gross och 19673 men lägre i än för '1984 och 1965. Är 1964 dödades och skadades 'drygt 26. 060, år 1965 knappt 25. 000, år .1966 knappt 23, 000 och å år 1967 drygt 22. 000 per- soner. | VÄNS NS första större aktionen i vår kommér också: att läggas jupp kring” temåt ”lämna företräde”. a Ba a kommer fle- ra TV-progr am kring detta, . .— Öm. vi skall. komma någon värt -I måste vi emellertid arbeta över hela fältet: och: därför presenterades det vd stora rbetsprogrammet. före jul. Tyngdpunkten måste då läggas vid att underlätta för människorna. i tra? fiken. Na har de mycket stora problem att brottas med men sköter sig ändå|. i stort sett bra, s slutar generaldirek- tör Skiöld. > dmkonm' drygt; 1300 : varjé år. "1968 års siffra. tycks. snarast. bli Al värdig med ' 1803" års: -—; hb 217. fanns emellertid 17: milj bilar i i lan- det mot ca. 23 milj nus iv Den-skrämmande ; sanningen : när det' gäller töstal antalet , trafikolyckor är emellertid att statistiken bara vi- sar ungefär hälften av totalsumrnan, defall 1965 och 399 800 under 1968: . åringar, har; ökat från 132 år FR til ch 160 - »&å På landsvägarna var under år 1963! förtfarande - singelolyckan '. li > med ca, 32 proc, vilket dock är enl: minskning för tredjé året i följd. - "Antalet "möteskollisionér' på lands-, vägarna ökade starkt under 'höger- |. trafikåret — till 22 proc. — men har i &rs nivå, som yar 17 proc: En kraftig relativ ökning tilt 16 "proc, noteras « "förp bilkollistonerna” i .I städerna noteras:också' eri aftig . ökning för andelen. kollisioner. i 'ga- i: tukorsningar, från a proc år 1966 till ; 28 proc år, 1868. En mindre" ling noteras” också”? för kollisioner :mellan' bilar. i samma + färdriktning” medån övriga: olycksty:. per i städer och sam] ällen relativt sett” minskat.; mirskat till”19 "prog, .dock inte :till . T-En iyrakrig sön ' vill "assistent - Sune , Lewin I. . Högsby, blev svårt sargad. 1 ansiktet då han = 15 stygh på Oskar an 8 "lasäret ar Siffran" 1200 fortsätter. hr, Skiöld, . Försäkringsbo- . lagens statistil- visade på 363 200 ska- ” GÖTEBORG Kr Tio' fall av "Höngkong-lufluensan har nu konstaterats 1 Göteborg, De som drabbats är personer. som kom hem från USA med bät före Jul, omtalar av hongkonginfluensan i Uddevalla, En man som smittats i|' Indien förde influensan. vidare till sin familj. Samtliga har redan till- frisknat, I Jönköping finns ett miss- tänkt fall, : — Det är svårt att säga om vi i vid Statens bakterlologiska habora- torium "i ' Stockholm. Sjukdomen betraktas som lindrig. s : I Fyra fall har tidigare förekommit Sverige k alt få någon epide- mi, säger professor Zetterberg. Vi vet inte i vilken grad tidigare influ- ensor Snyddar oss mot Hongkong- influensan, , "STOCKHOLM - (TD). ” ” Sveriges” folkmängd uppgick” vid i + till: 7 850 000. Ökningen rare 'Å bnder världsorganlsatlonens "förs sju år," Vv gammal, iodlige " Bdsmest kände” "norrman, Hans” energåska. årbete' för att få "FN ätt betydelse för, den politiska utveck- lingen. av' förhällandet” mellan öst . och! fäst, Men för, honom. personligen inne- bad hans ingripande, i'Koreakonflik- is "att” han fick stora: svårigheter i ' arbete ' som. genéralsekreterare; | Sövjetunionen . började ". motarbeta honom, och vi e inte: gödkänna hans omval... , . &+ På: det in; kespol Janet vad Le känd "som" sekreterare i norska ” Arbeiderpartiet, jurist i' norska" LO och medlem av. flera regeringar, Han fö:fattade. också. en rad böcker, bla boken "Sju år: för-freden”. ' -YTsygue' Lies började :: sin;” karriär sm sekreterare i. norska -Arbeider- iet 1919; "Tre. år senare "blev. han sk konsult; 10] som7 under: de åren Var, invecklad" i ien lång-rad:' hårda. konflikter; Han blev känd som en. duktig jurist och fram" sulende :förhandlarg. : År 1935 blev han. justitieminister i ON gårdsvolgs.: regering och fick som " sådan ibla "ansvaret, för . utvisningen av Trotskij, Fyra år senare blev han först handelsmirister- och sedan chef ! för. det nyinrättade.; försörjningsde- partementet.' Han :arbetade' energiskt för att skaffa . «varor "till. Norge och hade en' stor, del av' äran av att + försörjningssituationen. "var' 'relativt Vgod under ockupationens.s .o..cct on I no:iaber 1940 blev han: utrikes- m'nister , 'och arbetade då främst: -på att skapa» ett : »gott förhållande med Storbritannieri och .USA, Han var också - ev ivrig: (talesman för. det nordatlantiska samarbetet. X dd « Då freden kom och "Gerhardsen bilade ' sin första regering" blev" Lie - åter utrikesminister, , » februari 1946 valdes han tin den |". förste generalsekreteraren i FN. Som generalsekreterare försökte hån ska- Pa: ett" bättre -samarbete mellan öst . och . väst men arbetet försvårades ” allteftersom motsät! ingarna' ökade mellan Sovjet och-- västmakterna: Då |” Koreakriget utbröt 1950 gick Trygve Lie energiskt in för en FN-aktion mät Nordkorea, Vaa Hans första period soi general- sekreterare . 'utlöpte "den 2 februari 185l och USA "med flera länder. var] angelägna om att få honom omvald. Men när .säkerhetsrådet skulle före- stå gentralsekreterare till general- församlingen: hösten 1959 lade Sov- > fetunionen in veto mot Lia, » Någon” rekommendation kom aldrig 4ill siånd. men. generalförsafnlingen röstade för omval med 51 röster mot »dock bara för, en halv period, tre ros Sovjelunionen' hävdade att valet var egilligt på grund av oenigheten i söker] rhetsrådet . somh " vidhöll den ten förhållandet = till "Trygve Lie. "Ir this 953 avgick $i på egen -begäran och efterträddes av 24 Hammarskjöld, N ne första åren efter hemkomsten skap: mer" blev "1955 ”'utnämnd : till landshövding i Ösls :och Akershus. 1963 ”blev- hari "industriminister ; och efter..regeringsskiftet 1964 då, Gerr' hardsen bildade. sin fjärde. regering övertog ” han ', handelsdepartementet, orkade, inte: med. det -krävande arbe tet i industri idepartementet, .; : Tiygve /Lie. lämnade. regeringsar- betet i oktober '1965 då Gerhardsens regering avgick efter "vi Inederlaget. Han 'fick: en rad ordn och ut- märkelser och! 4 var. hedersdo r vid Hans' hälsa. var. vacklande 'och ban ji. under ; 1968 skulle. därmed ha 'ut- gjort drygt 56 000," vilket är mera än 1967 men mindre än 1966. ” På grund av det minskade anta- det i regel rört sig om små sam- lingar,' för vilka folkmängden" skat-| . tats med ledning av tidigare data... x Uppgifter för samtliga församling- ar” samt : reviderade uppgifter - för kommunerna I och länen föreligger om: icirka två månader ' [0 den. sk ket" födda har födel . som uppgick till 42 000 år "1967, gått ned till ett tal som: kanske: inte' är högre, än '35 000 år 1968, vet - JA andra; sidan har inflyttnin, överskottet," som" 1967 ” inte uppgick till' mer. än 10000, under. 1968 stigit till ett. tal som möjligen; uppgår till det dubbla." I fråga om länen. är. den markanta folkminskningen i: samtliga ' norr- landslän samt i Kopparbergs län och mest. anmärknings-)' ligt på pastorsämbetenas skattningar i ber av folkmängden vid års-|' som: :bygger på pastorsämbetenas 'il£ slutet av: Janvari ; Rekordmånga lämnade uppgifter. >, nya: bolag = "Under :1968 registrerades > 7898 nya' bolag hos patentverket, Det är -en. rekordsiffra. "Antalet registre- >. radesbolag; uppgick 1967 till 6 498. Ökningen i år: hål ler” sig alltså kring 20 proc, ', r Rusen Demirsöz från Turkiet och Ezekiel Oyedokun Agbeja från Ni . Här tillsammans med Gunnel Johansson, Mårten msgård, Rolfstorp: ”Rusen Démirsör i från Sakarya : i Turkiet och Ezekiel Oyedokun - Agbeja: från Nigeria besöker just > nu Rolfstorp som. julgäster hos "två familjer, Rusen Demirsöz hos "Robert Johansson. i Hafstorp och Ezekiel ''Oyedokan. Agbeja hos .: Gustaf ' Jobansson i Mårtenegård. ; Det är Centerns Ungdomsförbund, - som på det här sättet placerar ut utländska julgäster och de här två Er. så vitt vi vet de. enda, som gästar varbergsbygden. N i - Demirsöz' är. verksam 'som läras reÅå Turkiet, cch: är i Sverige för - att studera skillnaderna mellan, vår utbildning och -den turkiska, Han har" varit här i fem månader ”nu och ska stanna 19 -månader till bl.a äsa vid lärarhögskolan” i s Den "svenska : "Jevnadsstandarden 2 hör till det som Demirsöz beund- - rar : mest i 'vårt land. - Socialvår- den. och! de :goda kommurikatio nerna är-åtskilligt bättre i Sverige . än i Turkiet 'berättar- han ' bl. a,. men "däremot: förstår han ” sig' inte” alls” på ”vårt fria. leverne”: när - det gäller. kärlek och äktenska — Innan, vi gifter oss tänke valt vår 1 "Registreringen av | skiftet.. Uppgifter har inkomrnit från det stora flertalet församlingar. I jöe ar ades till patentverket 1897. Sedaf' dess har man tagit I emot 122 157 bol älningar. fall .då' uppgifter”, inte h Ogillat åtal. mot porrman Atalén', mot 'en Porrförläggare i . Göteborg ogillades helt ifråga om nio skrifter enligt den dom hovrät- ten för västra Sverige, meddelade på måndagen, Däremot dömdes förläggaren för/otillåten framställ- ning i en tidskrift, Beslaget på de övriga skrifterna hävdes. s Rådhusrätten. i "Göteborg hade ti- digare dömt förläggaren i tre mål och häradsrätten i Vänersborg i ett mål. till" 60 Under flera årtionden höll sig det årliga antalet nya bolag kring 1000. Men 1959 började en märklig ökning inträda och under den senaste tio- årsperioden har inte mindre än 54 158 nya bolag registrerats, Na : Skoterprästen' får församlingens stöd Den ' sk skoterprästen .: Kent Larsen I "Ammarnäs, som av ett antal församlingsbor bla anklagats för- att ha farit: alltför : våldsamt . fram på sin "snöskoter. får stöd i en skrivelse av 139 av församlingens ca 160 vuxna invånare, + I uppropet - « förklaras att Larsen har underteck fulla förtroende sarat en månads fängelse. -Hovrätten ' sänkte. återbetalnings- skyldigheten '. till statsverket från 25 utländska universite 13552 av till £000 kr., 2 -Joch man framhåller att det”bara är en liten grupp människor i fjällbyn som står bakom klagomålen, Den stora majoriteten är mycket Yt -på. måndagen i "Halmstad./ Ti at Kom vid halv tr Ctiden på eftermiddagen: och förste käiminal- irspektör "Sten Lönnblad - tog - emot upplysningarhå av” den. anoyma telefonrösten. -. ., — Två pätruller skickades ge- näst at till de angivna trakterna Lpå Väster, + berättar inspektör Lönn- blad för ” > Kloé- kan var då strax före 15. Vi sökte iden lägenhet" ”tipsaren” ”Uppgett, men.utan resultat, Då vi misstänk- te, — Jansson kunde befinna sig i en. annan: lägenhet tog vi oss” in i d na och hide då Jansson, som var tillsammans" + ed några män ur den s k ”ledighetskommittén”. De ske'le. just påbörja ett spritkalas då vi ingrep. Jansson gjorde inget Vil Norge ägnade han åt författar- motstånd 1 och följde med. utan in-| Den skdn I ir felen silerspanade 28. vändningar Han bar inte något. va- pen, berättar inspektör = Lönnblad vidare. Vid förhöret med Jansson upp- .|gav. han, ' att han varit utanför Halmstad vid ett tillfälle — han tog sig till Falkenberg — men inte i Göteborg, som polisen först miss- tänkte. "Han hade skjutit för att skrämma ' ex-hustrun, förklarade han, Kulsprutepistolen . hade : han dagen före dramat, dvs på tors- dagen, stulit 'på I 16. : Om motivet kan I man inte säga ånnat, än att det var grubbel över det upplösta äktenskapet samt ett dåligt ölsinne, som låg bakom hän- delsen då de 36 skotten avl ige kpistdesperadon Kenneth "I "Jansson" greps SÅ Det var ett anonymt telefontips till halmstadpolisen; som låg. bakom gripandet; Han förhördes .omedelbart om skottlossningen men var så svårt med- tagen bå ide Psykiskt och fysiskt, att polisen ' inte: kunde höra honom mera ingående. Under sin tre dagar långa flykt här han bl a vistats i i Falkenberg.” kroppen blir han våldsam, vilket man också fick en alltför dramatisk illustration på. . Huruvuda den' sjukskrivne' fan junkaren, som var med när skotten avlossades, utan vidare kan avskil- jas från fallet är inte helt säkert. Det kan avgöras först ' efter ytter- ligare förhör med de båda männen. [Eventuellt kan det bli efterräknin- Bar för "någon eller några av de män, som var med Jansson i där genheten då han greps. . '— De' visste 'med säkarhet -vem Jansson var och det är möjligt att det kan bli efterråkningar just där- för, det är nämligen straffbelart att dölja en efterlyst brottsling, avslu- tar 'kri d hela livet, förklarar han. ” När "Demirsöz . kom till Sverige visste "ham inte vad smörgås” var, men nu vet han det och hån tycker : mycket ' om det. Däremot. är. han inte särskilt förti ust i lutfisk. i.e» : BIAF Al EN ILLUSION. Ezekiel Oyedokun Agbeja 'stude- . rar .i Uppsala "med geologi. som å -| huvudämne: Han kom : till: Sverige -- Rusen Demirsör för tre--år'sedan och ska stanna... - familjen. Robert Johanss tills. han är färdig. med , studierna. aa "Han hat mycket att' säga om kri- av den stora” skillnaden” mellan get-och-Biafra och påpekar bl a att klasserna och 'det är ett krig som det inte rör:sig om något religions-|inte bara är Nigerias problem utan krig, att det inte: förekommer något hela Afrikas dilemmay folkmord. — det: är. bara: propa- |' Vad "önskar du för. ditt land? — ganda "= "ock därför är Biafra en Jo, svarar han, att man först och illusion: Kriget började "på" "grund främst: tänker på folket, att en: fri lå bli; i: isk skola: införs! för: alla AN (fatt Holken i från” grundskola till uni- tacksam för de insatser" Lårsen: gjort tet, Vi ungdomar: måstö kämpa för byn, heter;det i' skrivelsen; som 4 1 nu skall” Jäggas fram? in ck likhet, trygghet” och al arbete! > Vv rådet: saga in "FLER FABRIKER BENÖVS OLYCKO. ic OETURKIET 4 hl a Den kvinna som omkom. vi en trafikolycka: i Jonsered' i fredags: var , 55-åriga fru Rösa Enander, Lerum, Demirsöz önskar för: sitt hemland Hon - åkte i. en bil vilken fördes av] !Urkiet, => Vi: måste bygga" många hennes , make. Vid”. ett , möte. kom Ier., fabriker, säger han. ' Barneh bilen, i sladdning'” och. rullade utt r | måste få ekonomisk utbildning .äch en slänt;' (Göteborg; TT), Nl vi måste starta en ”kocperativ : or= En större industri hör till det som Den” sovjetiska. akademileda- skepp elier automatiska stationer moten Boris Petrov betecknade på .)hade flugit vägen runt månen [ di; ga- måndagen - - Apollo-8:s . färd "runt |re; Professor Petrov, som är "expert. på -Isty. för! rymdfarkoster, notera?e vidare "att målet för ' det Jandvättr a månprogrammet. vär i dsätta - e; sk nen "arbetar vidare med sina planer rå att sända upp automatiska rymd- farkoster, påpekade "han; |. La De stora uppgifter som fortfarande förestår " när det gäller. studiet av] månen kommer, också att, lösas av rymdfarkoster men månen « som. en stor famsane för den k men " han : antydde samtidigt att ryssarna . skulle ha kunnat vara först om de bara hade velat. I en artikel i kommunistpartior-" ganet. ' Pråvda "- sade ;:professor Petrov att både Sond-5 öch Sond-6 vilka i 'september "resp november flög runt månen hade varit utrus- tade för bemannade färder. set Han å många de saker hade kunnat detta voenuter I vanliga fall anses Jar son vara jen skötsam man men med sprit i I Häktningsframställning mot. Jans- st Eka avges snarast, Ma ske under Apollo-färden och hänvi- |t inte möjligheten av sade till att inga amerikanska rymds. de ban, åker skidorför 4 de velat 0 geria i 'en svensk snöig trädgård örsta gången i sitt Ev. Dotter on, Hofstorp,. hejar. på... gåhisation så att vi kan” SA och 'sälja de tillgångar + vi "här som tex "grönsaker," båda håll. co oc Men' Ågbeja och Dem sig inte bara åt diskussio! äl " |färdfamiljer | = försökt sig på konsten. att ål dor, "något som han klarad = omfattande lågtryck täcke -'norra Skandinavien. Över södr "Sverige "råder tilltagande' syd=> västliga vindar, En -kraftig'och: | kall - nordlig luftströma Över” Norska havet och Norge. utb der sig söderut, NN - Utsikter till tisdag väll: syd västlig vind, ökande till frisk el- ler vid kusten hård. Mulnande- "och troligen snöfall på sina håll, samt: . något — mildare; -Sénark, vindkantring . till. noxÅväst eller” nord, uppsprickap/e -molntäcke. oc re, a "Kattegatt: dvi tlig: bris, ökande ti 14 lärd ”hbris/eller styv. kuling. "I,' morgon ”vridande: till | .nordväs, eller nord. Måttlig gikt. N. AoA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.