Fredagen den 8 Januari 1969 | Na . OA 4 oc 0 LAHOLMS TIDNING SS | | : | i "MARKARYDS-BYGDEN - : FÅ a H ' Platsredaktör Sven B. Jönsson, Villagatan, tel. 10150 Markaryd ee Av Albert-Sandklef ES «M . > Tack så möcke, goa prostin«' | ha, för va jag har fått. Häromdan var 'jag i våran prästgård, och där fick. jag möcke, möcke mer. Men. si, i våran prästgård, där frukta de . Sade och. gjorde: En - magnifik sväng med sin trasiga hatt och gick, v. dad a nn to, do JL BRUESMATSÄLEN | TA . : I matsalen på bruket går dis- jul och var dag kussionens 'vägor »höga. : Fatbolls-Å] | . ÖRA . läget har nämligen vunnit en 'myc- an fear ket betydelsefull match med 1—0, - a " Ville talar om hur bollen ka- nonhårt gick upp i högra krysset. Erik, även kallad ”Lillen”, säger: — Nog tyckte jag att den smet in i knänhödjd altid. | en '' Ja, jo, svarar Ville, det be- : ror alldeles på var man har knä Festa på!l | He 10:00 T APELSINDRINK + Cs 7 18 fl.75 dl uossr | FRUKT BLANDNING gen et J ro cs oe st et gena tiders barn kan inte före- ',? ställa sig forna tiders jul, Skill. raden är så stor att man kunde tro att det är fråga om julfirande på skilda kontinenter och inte i samma provins, samma. land inom samma sekel, Vår kommersialisera- de jul, som radikala ungdomar ön- skar rationalisera bort, lvar något de nyttjades både I vardag och vid Kött, fläsk och fisk röktes eller torkades — i senare tid lättsalta- de man också — och hängdes där- efter upp i en stång i stugans tak, tär dessa födoämnen naturligtvis fick bismak av rök och stugluft, En av mina äldsta meddelare, född 4:50 B . TVöTT : »ordförande. Sture: Svensson tog -'. Vg or 1: Essji En stund före måltiden hade glö-|ett maltdricka, som blev svagt el- hasselbuskar växa, finner man yt-" : vå S Bh] ol : een LN Le AE vet got fins td, dande kol lagts under grytan, så|ler stärkt, beroende på hur mycket | ter$t” sällan nötter. Vid 'sekelskif- or stiol nn ST nEger AN : . Markaryd ökade 228 personer som han idag vid. skilda tillfällen | "= 1: vå a malt som nyttjades. Vanligen nytt- nan" gå i ; och reser, ofta till Laholm, b Mark . . ? g att, bönorna hade värmts, När man : yttj gen nytt-|tet. kunde man" gå ut i en,hage torp "och Halmstad ' med flera sta ordföranden Sten Persson” och ordföranden Sture Svensson, | frota ekt N sd 4 Gösta Bengtsson ns MN " Brandehef Gösta Bengtsson, Markaryd, söm tillhört Markaryds brandkår uhder. 46. år, lämnade » vid årsskiftet .sin , befattning, - Hans" efté rträdare, ”brandehef Rune.' Gustafsson," Fagersta, blir " heltidsanställd chef för "Markaryds och Strömsnäsbruks ' br: ”-kärer,' Han: tillträdde: denna ;tjänst "vid ' nyårsskiftet, ' ' : '", -- I.samband, med årets .sista ning blev brandehbet Gösta, Bengts- son avtåckad av kårens "kamrat. förening m; fly Markaryds köping har' tidigare avtackat hr 'Bengts- son i samband 'med kommunal- fullmäktiges decembersammanträ- de, An vid ”r Efter en stunds frågesport: ledd mottaga Brändyxan . med : silver- ] > bo skull. inte ha bara det vanli av 'vice.. brandchef Edvin. Söder-| plåt och ' en - blomsterkvast” som) bönor, i en stor" gryta,' i fädan ro a, 'råghrö det hu bakade man rödkålen, OM Andersson, -. Svenstorp, : Fladie, vall och: där samtliga frågor 'ha-| överlämnades av -vice ordföran- ängd att det beräknades räcka en |£rov h 4 + Töll ulens p N rn SOM» "1 I och: där samtliga fråg å ör också ”fint” bröd”, alltså 'vetebröd|' Till julens läckerheter hörde has- Eldsberga. Hon är bördig från de med. eldsläckning att göra, vi- sade hr Södervall ett par. filmer från brandkäårens övningar. Karl ErikiJoharsson inledde hylning- en med att. sjunga ett solonum- mer, ' varefter kamratföreningens | till oråd och frambar föreningens tack till.den.avgående :chefen: och "medlemmen, 1 Som". en gåva "från kamratföreningen i fick... Gösta Bengtsson :mottaga sin. brand- hjälm i vilken brandkårens med- lemmar hade låtit ingravera sina namn. Hr Bengtsson fick . också den i; 'kamratföreningen, ' Sten Persson. Kommunalnämndens' ord- förande Gunnar Persson överläm- nade en ; blomsteruppsats ' från Kronobergs läns . Brandkårsför- + Markaryds” köping fick även under'. 1968. en 'kraftig befolk- .ningsökning - då 1 köpingens invå- ;'Nårantal ökade med 228 personer till: 6.230, - Omsättningen av: män- niskor. har emellertid varit syn- |" nerlägen - stor. då 523" personer, därgv, 273 :.män och. 250 'kvinnor flyttat "in medan 350 personer, 167 män och 183 kvinnor flyttat ut. Under året har 114 barn fötts därav 64 gossar och 50. flickor. Antalet, döda är 59 äv. vilka: 84 var män och 25 'kvinnor. Män- kafi räkna in som 'dagskassa. . ' Då urmakarmästare Waldemar Hansson nu med ålderns rätt drar sig tillbaka så vet han att efter- trädaren väl: kan förvalta det arv som överlåtelsen innebär. Sebas- tian Waldemarsson har lärt! yrket av sin fader och varit med i rö- relsen "i hela 30 år, - En Storbygge påbörjat i Markaryd På årets sista arbetsdag påbör- jade Sunnerbo "Byggnads AB i nen är” flest till antalet nämfli- " gen. -3.175. mot 3.055 kvinnor. "Även vid förra. årsskiftet hade männen : ett. övertag. och detta har ytterligare stärkts under året. ». Församlingens . äldsta medlem är 'äjkefru Johanna Sofia" Ja- kobsson, Norregränd 5 som' är född den 6 januari 1870. Den äldste manlige församlingsbon är "August Hjärtstrand, Skolhuset, 'Timsfors som är födå den 14 september 1874; Under det gång- na året har kungjorts 36 lys ningar -.och | 14 "äktenskapsbetyg. 36" äktenskap har upplösts därav Markaryd, Hans-Agne . Jakobsson, AB nya fabriks-, administrations- och utsfällningsbyggnad "utmed: lång och 36 meter 'bred får till- sammans "en golvyta på 7.790 kvm, varav själva verkstadishal- len blir på 4.940 kvm. Det stora anläggningen kommer att presen- teras i denna tidning i slutet på januari månad.” ss Nytillskott ” till brandkåren ' - Markaryds ' brandkår som för An E 4:an:i Markaryd. Anläggningen |. | som kommer . att -bli 205. meter |, lgärna nånting varmt stickat att ha 'på sig under den 'kalla årstiden, .-Eller. någon leksak som far i huset | själv gjort av" trä, eller av halm, " eller kanske en 'docka som mor älv sytt, Det var hållbara leksa- er, och de beredde säkert barnen " ]ka stor glädje scm'om de: kostat , fyra pengar. / i = 5 Å Ten största skillnaden mellan ju- 37 Jen och vardagen bestod i mat- ållningenh; ” ja, mellari :'mat'. och yck' onr julen 'och 'om :vardagen. starkt från "ort till: ort, 'och från hushåll till hushåll, Men” gam- malt folk visste berätia att det var ont 'om bröd ännu under första hälften av 1800-talet. Den viktigaste födan var kött, fläsk, mjölkmat och NE julen nalkedes slaktades ydet ST gårdarna. Något svinkreatur och något får eller - någon kalv, kanske ett vuxet: nötkreatur. slak- tades;, Kanske såldes något,.om det ansågs. att. man redde sig utan att själv använda hela. slakten.) Vid Bondehushålleris : v t var enkel. ' Vid "skörd :'och "andra tider med .brådskahdé arbete, där både "män och kvinnor :måste. hjälpas ' åt : för att hinna: med, nödvändiga 'gö- . romål, måste mathållningen förenk- f las. Under senare hälften av 1800- talet berättade ;gammalt folk att man i den brådaste tiden vid skör- den brukade koka bönor, s + bond- « vecka, Så. kunde husmor. deltaga i skördearbetet, och när. allt folket skulle äta, gick man hem till går- den, där man "bara. behövde lyfta "grytan av trefoten i 'spiseln och placera. den på den lilla mattavlan. så satte sig runt grytan, hade var :och. en sin egen hornsked, varmed :-han Et ur grytan. Tallrikar .behöv- jdes ju inte, :.= öv pöl Så kunde" det alltså gå till i den brådaste tiden,' Men det bör rätt- visligen noteras, att 'det var 'un- dantag. Fullt så enkelt brukade det inte gå att klara av mathållningen lens i vardagslag, "=; n: oo Men det är en oerhörd 'skillnad 'meilan då" och nu. Bröd bakades i de. väldiga "ugnarna, som" eldades vpp med stora vedträn, bakved, och ; fär nu ugnen var eldad,: var det u lämpligt 'att "baka 'så vatt "det -:räckte länge, Brödet skulle räcka w minst 'en månad, ofta' två; och många hushåll hakade en gång i kvartalet, Eller kanske två gånger om året. Det var' en allmänt ut- : bredd åsikt.att färskt. bröd var .', skadligt för hälsan, och i min barn- dom fick jag aldrig smaka på brö- det förrän, det var en vecka gam- målt. Det blir mycket bättre efter någon dags. lagring. Ärkebiskop Olaus Magnus, sem 'skrev, sin be- slakten tog man vara på! allt, Av de inälvorna blev' korv, som: 'oftast + röktes; Resten styckades 'och' röka- des eller torkades och hängdes upp I stugan,'I senare tid: har saltning förekommit; men iag har råkat gam- la. människor, ' som aldrig : nyttjat salt, = > pe Ne KR " Och 'så bakade man till jul. Nu ga ha av olika slag, Men bakningen sked de någon, vecka. före jul .så, att brödet": skulle hinna bli” lite lag- rat och hälsosamt till jul, >, . .t I yarje hushåll » bryggade" man jade man humle som krydda i den- na dryck, men jag har råkat äldre personer, som” bryggat : med pors som krydda.: Porsen är vida äldre som ölkrydda : än humlen, som emellertid blev tämligen vanlig re- dan under medeltiden. ' - trax före jul gick" rotebåtsman- KI nen omkring hos sina rotebön- der för att få litet julmat.' Det hörde till traditionen, och han fick alltid goda julgåvor, och han trak- terades väl, även med dryck. I min' barndom' hämtades 'julbrännvinet önnu på närmaste: gästgivaregård, Det lönade sig inte att bara hämta några buteljer; det var vanligt !att var och en hade med sig, ett lagg- kärl av olika mått att hämta bränn- Och efter båtsmannen /uppenba- rade" sig tiggarna. Det var utfat- tiga människor i stugorna uppe i skogsbygden, människor som inte förmådde arbeta.-— ja, det fanns för all del också sådana som inte ville. I min barndom fanns -en gammal man på ett torp som hette på ta; ta förrän jag blev, vuken och flyttat hemifrån. I der nämnda soppan '| hade man klimp, som inte fisk bli seg, Det dög därför inte med en- bart .vetemjöl, utan, man måste ha. : även andra ingredienser, bl a'ägg- gulor. Ce j t Julaftons förmiddag skölle "alla bada ' ett varmt bad i stora träkar, som sattes in i stugan .och fylldes med varmt vatten; Efter: badet blev .- det middagsmål 'med. kött, korv, blodpölsa, skinka, -Härtill vitt bröd i vete- eller. korngryn, imen som & senare tid har. kokats på risgryn: , Lutfisk förekom icke, lika litet" som ”dopp i grytan”, Inte heller ' den" på sandra. håll förekommande och plocka korgar och spannar ful- la med nötter. : :;- Vart ha hasselnötterna tagit vä gen? Svara, botanistert.; . ck 5. Der malt man nyttjade vidi bryg- den - tillverkades på 'gården; Det ' mältades på gården och torkades odlade man själv... Ville.” man; ha/ pors,. -fanns den. ute i markerna, där det var. fuktigt. Också enbär till: det goda jenbärsdrickat man. byggde till jul, fanns i närheten; Men brännvin köpte man på nä Taste gästgivargård. Och man kryd= >. dade det själv; med: malört,. kuin ts«x min, enbär och | Och så blev det julkalas — ack . I forna tiders julkalas! Nn Så länge julen varade, d v s | till och 'med "trettondedagen, stod julmaten framme. Arbetet fick vän- ning”- var. särskilt förbjuden, och ..' jag aldrig varit med om seden > - / vetemjöl, Det fetaste fläsket ha= man kokat till en fläsksylta, som ';> bara halländska kvinnor kunna la= «till, Och "slutligen -skulle man vit gröt, som förr "kokades . på selnötter, som man hittade överallt | där det växte hassol, och det vår en... vanlig växt, Numera synes hassel« ' | nötterna : ha försvunnit." Även där gårdens eller. byns mälta, Humle ' många andra väx- man fick bara sköta om mats hållningen för folk och djur. Men inte 'ens den flitigaste husmor -ficl” fram spinnrocken. All ”kringgä "| nödvändigt. att” 21 60.sär pöl Na ng fyller; i Il morgon :maskinist Ei |t "| hansson, Malmö och. Berit. Nils helt 'otånktbart ännu i början av|1832, förklarade att han kunde inte Si kom julafton.: På" mjorgonem [> | . | detta sekel, Ta bara en sådan sak |äta färskt: kött, fläsk eller fisk.| | kokade vinnorna dem”feta jul . cl 'Grkve, A: — Bvov sev tvött ut. 790 Bireeeeseren 290 som julklappar. I min barndom — |Det var äckligt. Men sen det hängt |”2ten, som: var så helt annorlunda 4"; MåV bvov inte bva? Nea APRIKOSMARMELAD - som visserligen är avlägsen — fanns |en tid i stigan tyckte han det blev |å” den enkla vardagsmaten; De ko=. . ; |; "Greve. B: — Nej, jag måv elän.- " 454 g 1:65 det ingen i vår familj som drömde | gott. När man skulle äta av dessa|Fade kött,, fläsk och pölsa.. Det fe- digt. > - ” un os Börse re TR ana . om ått julklappar kunde köpas. De |spphängda : födoämnen, skar man ta spad man då fick nyttjades till M ligt. IN Ke ; KÖRSBÄRSMARMELAD op + » julklappar, som” delades ut julaf-|så mycket som-behövdes och:åt det |” Soppa med klimp. Seden att född: Greve A: — Huv kan det konr 454 go sucnss 1:90 É "| ton hade ' tillverkats i hemmet, Där | till bröd eller potatis..i "5; «Istället "doppa i grytan” är tämli- ma sig? poler ker I l "förekom ' hemslöjd ' av ' olika : slag, |: Matens sammansättning varierade Fr sen i Halland; personligen ha=. :s Greve" Bi, — Min betjänt vav | SLALOM-BOB . 12:75 [I ledig igåv" och glömt; lägga. fram pyjamasen. Jag hav fått sitta up- pe. hela natten.” ot nn sit kh NAR pla ot . BÄTTRE MÄNNISKA ' - : Han: Varje gång jag kysser dej blir jag en bättre människa” ” .. i ; Hon:. OK, "men 'det: är. väl "inte du /försöker kom- oå' en kvälls. tll him Fredags ppet till 207, ' DS Lördag 9—13 Å LÄTT ATT PARKERA I i VÄLKOMMEN 0 cc FÖDELSEDAGAR : ”: 83 år: Jaa Småland.', Under | många är "var i. Skottorp. Trots'sin' höga ålder tal. Hon virkar stora sängtäcken, nöje - Laholms "Tidning "som frö- ken Andersson haft 'som liv-. husorgani I" många är. - nar 'Tengqvist, Vallbergå, et vr TN sd Markaryds. kyrka vigdes ny: 'Arsaftfon uingéenjör Sven, Erik Jo son;- dotter: till kyrkovaktmästare fyller i morgon, fröken Bengta : hon hushållerska på Hansagård |: är fröken Andersson: mycket vi-]: platser” och : hälsar 'på goda vän- |: ner och sådana /har hon. många. |, Till, gratalanterna sällar sig medj|: och |” '|= efter” anställning: som slöjdlärarins Åttio år fyller den 4' januari fru] « Alice Pettersson, änka efter riks, dagsman, Anders Pettersson, Dahl. ru Pette är född i Ljungby; och äotter ll framlidne folkskol- I läraren J.A Lindén och håns maka, ; I unga år genomgick hon Katrine-' it bergs” folkhögskola” och hade där" na vid” Stums och Hule. folkskolot: + År 1920 ingick hon äktenskap med i; Tiksdagerhan Anders Pettersson och flyttade till Dahl... + j: ooeZ a Alice” Pettersson har troget stått vid sin mans sida i dennes mångskif/ ide intressen, För jordbrukarnasj öreningssträvanden har hon alltid' hyst samma brinnande intresse, Hon! Ivar en av.de drivande krafterna - är 'SLKF) köm till 'och i Hallands distrikt av SLKF var hon under. 25 genom döden. = r — - . irbj ON on CN Dn : ne - sr a ror römda bok om de nordiska folkens Fjället, 'och han kallades följaktli- | spinnrockshjulet gick ju runt. Det" "mänga år en energisk och-uppoff- . "Markaryds äldste hantverkare - | . historia vid mitten "av 1500-talet,|gen Fjällen, och hans hustru kalla-|blev ”kringgärning”; — If Ti "|: rande sekreterare. Hön' har vidare ” +. drar sig tillbaka + 555 , ee ara ungar ' säger 'om brödet. att ”bakat tilljdes, Fjällesa Han var inte lätt att]' Dagen efter trettondedagen tog ” varit" ordförande... i ': Vessigebro | Den 2 januari 1911 alltså på NA on NG — | barnets födelse kan .det hålla sig|munhuggas. med. Ett år kom han|man ned de målade bonaderna, de = SLKF-avdelning från starten, Det dagen för 58 år sedan övertog ur- 'makarmästare "Waldemar' Hansson den « "affärsrörelse - som” han :nu överlåter på sonen och : mångårige medhjälparen ”.. Sebastian : Walde- marson. De Kl re "Unmmakarmästare Hansson börja- de ipom yrket innan, han fyllt 15 ; år. De. första Järdomarna fick: han av BA Werner i Markaryd och fortsatte därefter sin kondition hos ett pår andra mästare dels i Markaryd och dels. i Halmstad fram till :den 2 jan 1911 då han övertog: den taffär som han allt- ” sedan dess med stor framgång har drivit. Hr Hansson som nu är 82 år gammal var med på den tiden -då lärlingarna fick slita hårt för ingen eller en. helt obetydlig lön. . Under hela; första lärlingsåret ha - de han således inte ett enda öre i året därpå fick han 2 kr i veckan. » Då han övertog affären var års- omsättningen 3.000 kr, en summa ligt . anser att :regeringen, hand- lat vettigt på, är: ifråga "om pen- sionärsbostadsförbättringsbidragen Det har gett oss möjlighet. att rusta , upp bostäderna för! våra - pensionärer, som därmed getts möjlighet att även efter pensi- " onsäldern få bo kvar i sina gam- la hem. mör stls : Tyvärr verkar det som om 'det skulle vara svårt för en enskild. kommun att hävda sina intressen gentemot myndigheterna, förkla- rar hr Viebke till slut, och även "om jag anser att sammanslagning av, kommunerna 1. Laholmsbloc- ;kel inte bör forceras, ser det ut som" det 'skulle vara enda” möj- | vs ATA AG RE Rea at r arina, månader, dotter till. Birgitta och Lénnart Patriksson, '.Tegelbruksvägen 12, Laholm. : i el ganska väl utan att mögla, till bar- - "nets förlovning”. Det är'ju ett vac- .kert ärkebiskopligt betyg åt brö- dets hållbarhet, "lg oso oc . Vardagsbrödet bakades av råg- .. mjöl. Endast vid missväxt blandade raan in havre= och kornmjöl. Vete- mjöl nyttjades enbart till bröd, som åts vid högtider.. Dos 1 Mjölken . förtärdes "aldrig ” färsk. Först fick den stå tills det hade . hildats grädde på ytan. När den- stå tills den surnat. Först därefter ansågs det lämpligt — ock nyttigt | — att förtära den, Detta samman- " hänger säkerligen med gammal för- ådshushållning. Den s Je mjöl- ken kunde nämligen förvaras un- - ger tämligen lång tid utan att tag skada, ss . SS ” | Ostframställningen . är "en om- s£tändlig och komplicerad sak, Det skulle föra alldetes för långt att gå 1 detalj, Men gamla mogna 0s- lar satte man högt värde på, och Shop Color! FEEEN 32008 VE & ERE 14 bilder i FÄRG för kör to ETT NYTT AR "Vs Nu skriver vi 1969 och önskar varandra GOTT. NYTT. ÅR, : : Låt: oss ej glömma, våra 'med- människor säväl; inom som utom landets gränser. Vi har nu firat julen till vår. Frälsares' ära, ” Tyvärr finns här -många män- niskor i världen som' aldrig hört talas ..om -Frälsaren, Vi har så oändligt mycket att 'tackaj för och därmed följer :förpliktelser, 'Vi har vår fria vilja, men nog känner vi. alla att, Gud vill att vi: med . glädje försöker.” lindra so ert rna skummats av, lät man mjölken: efter vanligheten till en prästgård i en av grannförsamlingarna. - Pros- tinnen var trött av julstöket, och kanske också lite trött på alla tig- garna, så hon gav honom lite mind- re än vanligt, Fjällen bugade sig artigt och sa: >. SR te broderade eller konstvävda, texti- lierna från väggarna. J ulgranen åks bete och vardagsmat, För ”nu. var." . det slut med julen och det granna” brödet” som det hette i ett gam=: > I malt talesätt, = vev i. S ut. . Vardagen började, med ar- och hjälpa våra medmänniskor , på något sätt, Fast de ej känner Gud, så känmer Gud dem... Våra läkare, sköterskor och mis- sionärers årbete mtl olika delar av världen kan sannerligen" lik- nas :vid den barmhärtige :samari- tens. Men de. behöver vår. hjälp för att: kunna: hjälpa dessa till- synes!" många hopplösa ' fall.. Ja, många 'spetälska'-och' många med svåra ögonsjukdomar har gått till full hälsa; De som förlorat armar eller ben har kunnat få proteser 0.5.v.” Det är -'en,lidande värld men Gud är med oss 'alla 'och Han' hjälper "människan : leva vi. dare..: Låt oss komma. ihåg 'Je- su ord: till Zakeus: ”I dag har Frälsning vederfarits. detta hus. Människosonen : har” kommit för att. uppsöka och frälsa ''det som var: förlorat; i jlan oc ; Måtte vi' bliva så” till” sinnes som publikanen Zakeus blev. Gö- ra bättring' och' bliva frälsta. Må vi börja är 1969: med" att bedja innerligt om Fred i Världen ge. nom Tron på" Guds , kärlek: till ålla - människbr, "Ty "så ' älskade Gud ' Världen. att Han utgav sin enfödde Son Na PO SN Linnéa Norold,;' TILL Under midvinterns' stora Höj tider, Jul, Nyår och Trettondedag. står hemmet mer. än eljest i HEMMEN'.1I SUNNERBO no Na centmun. ; . N Dö , "Vi" tänker på de många hemmen | samling : för : att såsom» en" flyktingfamilj färdas till Egypten. Men det var förvisso en lycklig familj, som. så småningom "kom: heny till” Nasa- ret, . en. familj, som erfarit Guds beskydd... .. vn od Vi tänker också på 'de,m hemmen "ute. i världen, i och i Asien,' De saknar mycket av det som vi anser vara ound- gängligt för att kunna leva. Män- niskorna "i de hemmen , behöver hjälp till både. kropp och själ De" behöver få en. kristen -livs- syn ' och tro, som : befriar dem från ' fruktan. "De" behöver. alltså Kristus. .-De-behöver.: också . un. denvisning och - utbildning... Och de behöver hjälp och vård i sjuk- donmv och nödsssotosocdPeag vs : Vi tror, att.'de' mänba lyckliga hemmer 1 :Sunnerbo, inspirerade av , Kristi jordiska ., villkor ' och gudomlliga-offergärning, vill räcka en: hjälpande hand till de-.många hemmen, i Afrika och Asien, som väntar och hoppas på vår. hjälp i-form av förbön och offer. Den handen : kan ,. vi. :lämpligen "räcka ut på. Trettondedag Jul, då Svens- ka Kyrkans. Misslon har sin stora offerdag, INA i - Därför - yädjar '. vi" varmt till hemmen "1 Sumnerbo: Kom, gärna familjevia, ' till ”Trettondedagens | gudstjänster ,'och' bed” för: :mis- B sionen; ' Bär fram "din offergåva, Kan! du.” omöjligen - (komma, så sänd din gåva till prästen 1'för- Britt Nilsson,:Ljungby. Då” brud- | paret tågade: ir Vi kyrkan "spelade |' kantor ' Maja Appelkvist På Gud och "ej på eget räd av J..'G; Walther, « Kyrkoherde". Ingemar Lindstari ” förrättade "vigseln. och höll -tal till de unga, Frisörmäs- tare "Torsten . Andersson. spelade på dragbasun Gläns över sjö och strand av Alice Tegnér. Då brud- € paret". lämnade; "kyrkan iepelade — I Markaryds « kyrka ' vigdes nyårsafton ' chaufför "Roland Ja kobsson, "Markaryd, ooh Gunnel Qvist," dotter" till. fabriksarbetare Sören. Qvist, och hans maka, Mar- karyd. Tärna. och, marskalk var Gun 'öch Johnny Qvist samt brud- häbbar ”iAgneta - Jakobsson: 'och Peter Qvist. Då brudparet tågade in.i kyrkan spelade kantor Maja Appelkvist' Gud. :välsigne "dessa hjärtan av Albert 'Runbäck. Kyr- Koherde' Ingerdar Lindstam, för- rättade, vigseln , och: höll tal till brudparet. Då. brudföljet, lämnade kyrkan spelade; kantor, Appelkvist Duo' av 'Dankllleu.' Efteråt ' gavs middag I Folkets ;Hus,- Ermma- ljunga, och, där blev. brudparet hyllade: med tal, sång och musik kantor ” Appelkvist ”,”Toccata -.av |. > "| Pachelbel." Efteråt : gavs "middag "5! på Störa! Hotellet "där: brudparet |: uppvaktades "med . tal säng och = musik samt telegram, 'Bl. a,.tala- | "de brudgummens. fader byggnads- arbetare Bror Johansson, Ströms- Cederlund; : här också varit .på hennes initiativ , öm: flera, avdelningar bildats inorn | På sin" tid var jubilaren den dri-. . vande. kraften, bakom' de husmöd- fars semesterveckor. som hölls på "Katrineberg, Hon har också tillhört + hållni: 21 Oh hålls «nämnd och vidars varit. ledarnot av, kommunalfullmäktige, + vi Hill fru ,Petterssons personliga egenskaper skall också -läggas, att . hon är utrustad med; ett -synnerli- ; gen gott. humör. har. mån i: t, Chosefri och ia" läggning” här" hon pekattad av alla som bära FL ” ” än : . it tin, Emmy Gunilla Jönsson, båda från Intäppan, Markaryd. Vigseln förrättades av komminister Uno Mårtensson, ' Markaryd, - ” BEGRAVNING . : : "På torsdagen jordfästes" I 'Knä- reds 'kyrka . förre ' lantbrukaren Gottfrid : Jönsson,; Svenshult.' Pres- staverande var läntbrukarna Gun- nar "Jacobsson och Edvin Josefs son," båda Svenshult. Som inled. ningsmusik 'spelade . kantor. Sven Rubensson, Vär. och' fänner: flyk- ta. av. Albert Runbäck, vilket följ- des av: ps. 30. Kyrkoherde Sven öll ' griftetal och för. ; rättade." jordfästningen 'samt' be- gravningsmässan.: som :vinrämmadés av: psalmerna :66:. 1—2; och 586: 4—5. När ; kistan bars ut för grav- sättning. ' spelade tr kahtor' Rubens: son; Så skör går! morgonstjärnan av. Albert - Runbäck. Vid . graven ; tog :de närmaste: ett sista farväl av den 'bortgänghe "och" tal hölls . . kort, pass, byte, presenter "lUgheten, Det kan 1 så fall sättas större, kraft bakom' våra krav, « än om VI står ensämma. ” . Och Guxly som 'hi samt telégrafiska lyckönskningar, — I Uifsbäcks brästgärd, Mar karyd -yigdes nyårsafton. Arne Yngve :Ragnvald. Gyllström, Han- nabad, Markaryd, och Kalja Liisa Palmberg,; Kristina ; församling, Jönköping. Vigselförrättare, var | kom. minister Uno Mårtensson. z = I Ulfsbäcks prästgård, Mar- karyd, vigdes , nyårsafton » Claes Arne Valter - Bengtsson. och :Kers- föda vå av lantbrukare : Edvin . Josefsson; Svenshult, 'Köpman :Albert" Svens- soh, ir Lagered, ; talåde för 'pen- sionärsföreningen,; och kyrkovärd Gunnar: Ström, talade. för kyrko- brödrakåren:.:.: Offiqianten > lyste frid: över ' griften : och :ps. 396: & sjöngs. -De sörjandes tack: för he. dersbetygelsen,. frambars. av förre - kamrer ' Sigfrid. Carlsson, Knäred; ; Många blommor prydde båren och några dagar. sedan tog sin nya fina brandstation i bruk: på årets sista dag en. tankbil::som kom- mer att" rymma, 7.000 liter vatten. Tar/kbilen som'-är'” av. 1965: års modell har tidigare använts- till oljetransporter, :Tankbilen: kom- mer nu att förses med frontpump och. utryckningsanordningar. samt kommer att lackeras m. m.' Utöver vattenmagasinet. kommer : tankbi- len även att medföra" skumsläck- ningsvätska och anordningar för skumsläckning. a Pe . -m, m. - Nyckelring.. med plats för ' "Även om det ser mörkt ut jus en bild medföljer som gåva. — "nu: för -Veinge kommun, finns! uu S Cd . det ingen anledning, att kasta|l” FOTO... me "yxan i sjöm Vi har god ekonomi D ah . fock än så länge; ett hyggligt skat- ' teunderlag, som gör att vi säkert] > LAHOLM Oo Soc " kommer -att rida ' både. denna ö I | 4 ' ; aa es stertullsgatan '17 istornt' och' kommande. frn. |! Tel, 10152, -; din. bön. och 1 våra, bygder; tlär familjerna är|.. samlade,” Man 'har "kommit ' hem till "helgen, En” skön "gemenskap med far,!| mor och barn.' Alla har det. gott ställt, Julklapparna var många, julbordet : dignande, gläd- jen stor, ” 2 Hess - "Vi" tänker "också på den heliga fämiljen "och : dess": hem; Josef, Märta "och 'Kristusbarhet - hade svårt att få ett. hem 1 Betlehem. | ”Det” fanns icke Tum för dem I hävbärget”, "Till slut: blev. det ett stall; Det' fick de. snart. lämna SÅNG, viss, Va « sVälsigna. skall, din. kyrko | Ljungby och: Hinneryd" 'Trettorwledag Jul 1969. MR | Göte: Marthinson, Bengt Andersson . - Misslonsambud. i, Sunnerbo. inför bland , dem :-märktes + gävor . till | Klnäreds : blomsterfond Inre": Missio”?P, sie: vo få Te samt tll
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.