4 i I IT. ” Fredagen den: 3 januari: 1969 - LT:s — 'Sydhalländska problem Pefolkaingsutvecklingen . för södra Halland är, som framgick av ärsstatistiken i - gårdagens LT, allt annat än tillfredstäl- lande. . De flesta” "kommunerna inom Laholmsblocket går 'kräft- gången, en trend, som varit ge- nomgående det sista decenniet. Orsakerna här. också. redovisats — svårigheterna att. få bygga så mycket; som' behövs '- och strukturrationallseringen ' - lantbruket," ' som " dock - är. och + äv: ållt: "kommer: satt. bli :den bärande näringen 1 "länsdelen, .sEnda möjligheten, tydligen ätt kunna vända denna "ytterst allvarliga tendens. med; flykten från Laholmsblocket,' är att övertygar. företagarna Ad landet, att Sydhalland har” stora möj- ligheter att inte bara" Iklära ar: | betskraftsbehoVet. utan dessutom bjuder på. lika goda ' förutsätt- ringar, som ' exempelvis ” norra Halland och » :Halmstadsregionen. När ' lirverket: genom" social- demokratiske .makispråk, "lades ned, en" åtgärd, som . hade : inte bara jordbruksministerns: ; utan också länets söcialdemokratiska riksdagsmäns'. fulla gillande; upp: manstark;. jsmärkta'. "företrädare med lokal ankn tning för att få - hit. önligt! "referat frö uppvakt- | ningen var: statsrådet värvinist i inställd.” 7 Nu räcker det inte . med väl vilja, inte ens fråm ett ”social- demokratiskt stätsräd, 'Det- ford- råg, realiteter , också, och ”den sorten har vit inte sett myc ket ' av. Sävida man inte .skail räkna ' omskolning. av” pensions: mägsiga inarbetare j Berg," gav anttryök: : konfronterades. Nwmed". fjolårets et, bör 'dke" snart!” . räven om Juppvaktnir ga " ger några»! a 6 . ovaml), "bör "myn igheterna; bå- de; på” regeringsplan och i net HJÄLP TILL U-SJALVIJÄLP. | ; ländernäs - k Västerbotten? M En” meningsfull - industrialise- |; . ring .kan 'endast ske i-ett sam- hälle' där. det först finns: ett över- S skott, för sparande; investering. ar och konsumtion. Det: över | skottet” mäste -skapas-inom - den rådande näringsstrukturen, d v s - inom jordbruket" Målet för /ett |. effektivt u-landsbistånd måste därför vara att höja jordbrukets |: produktivitet, dels genom att in- troducera nya tekniska metoder och dels genom: att minska be- folkningstrycket ”på arealer. och avkastning, : "P-piller och- utsäde är effekti- vare medel i kampen för 'att hö- ja levnadsstandarden:1' u-länder: na än : ståtliga : fabriksbyggen. Andra' uppgifter är. förbättrade vägar för att möjliggöra att skör- deöverskottet kan saluföras,. för- bättrad lagring och organ för kreditgivning, försäljning och upplysning. En breddning ' av jordbruksproduktionen är, också nödvändig. U-ländernas jordbruk är 'ensidigt vegetabiliskt inrik- |" tad, vilket gör att det råder:en permanent proteinbrist i mänga länder. : - Hungerkrisen. ä Blafra har et tertryckligen visat världen hur allvarliga konsekvenser den en- sidigheten; kan få, fortsätter. IVK: Efter "endast ett, halvårs avspärr. . ning hotades, fem miljoner män: niskor av "svältdöden; därför att "den torkade fisk som svarat för protemtillskottet i häringen ute: blev; söt Under "åtminstone. en: genera- tion framåt komrher den fattiga världen att: behöva 'en massiv hjälp från 'de rika nationerna; Men "hjälpen måsté sikta till att sätta dessa samhällen i rörelse så att en efterfrågan som initie- rar företagsamhet, 'industriafise- ring” och utökad - socialservice. Det finns ett kortsiktigt . behov ”av livsmedelshjälp .öch humani- tärt ' biständ,”. men: uchjälpens' främsta: mål mäste. vara” att ge-' nom tekniskt 'bistånd. bidra till att höja arbetets. "produktivitet och ' skapa : det ”riervärde 'som "möjliggör ” sparande, investering- ar, "ökad. konsumtion och 'efter- frågan. Det målet når man' snab- bare onr u-ländårna befrias från dé ;rentierklasser 'som nu lägger beslag på övergsåenid «men ock-" ”så revolutionär d ris, te anpas-' sa mig ti til” ver ag dl < få uppmärksamheten fäst på vad : som häller på att ske, Man: kap | helt enkelt sitta med rim rna i kors. och. se hur ige flesta kommunerna - -tappas på arbets kraft i "produktiva äldrar : En. möjlighet är:;att "Helt "en; kalt. anställa en - PR-man, som "med relativt fria" tyglar. oc tillfredställande' "stat, kan på "verka företagare" av 'störte-:eller . mindre format i, rätt riktning. "Här. finns "gott. m föratmärk; här finns arbetskraft, som inget hellre / vill än" 'stantial; kvar 2 nä mek, närhet. till: våra "vikti gaste sexport- "och. importham- |. Hatur;' som kan: "gott; som”. alla.. "småkriktningar. Här finns. havsbad och här: finns: I Men: det. Kräversen . företag hlig politik, både" på dokalpla- "net som: från Jänsmyndigheter. - nås. "sida, vilkaV inte minst ge nom? en generösare... idelning ur. bostadskvoten” "påtagligt kan påverka utveck gen i räft rikt: Ning. es 7 Det. tinns,' kr. - Pettersson; andra atträRtiv "råden. är. Halmstadregionen. och till. de” attraktivaste "hör! utan > sentligt /störrexän+2.8 så -fall- verkar. d tet” Kalkylerar” med: att ATP randet. indirekt kall. användas lätt och :en finansminister kan riövefhöttnii gstendenser? MM ? Kreditätstraniningat: för industri |. Toch: -bostadsbyggandé; eller :kom: |: mer: i; efterskott, en skattemässig jätstramning av: hushållens' kon- I Stockholm” (PRE) In .r Regeringspårtiet. ” hadeå. énsamt majoritet inom väljarkårer i pre cis . hälften, .. eller. 14,- av$ landets 28 "valkretsar. : Tillsamma med kommunisterna hade” det/ majori- tet i yttérligare" 5 "valkretsär: me- dan;'deri 'borgerliga «Oppositionen hade majoritet i 9 valkretsar. Det- ta framgår: av en tabell sömm”finns införd i "en: översikt. över "årets andrakammarval.. som, .samman- ställts av statistiska. centralbyrån På grundval äv. de definitiva pro- tokollen från” Jänsstyrelserna. : En sak framgår 'med all önsk- värd "tydlighet . av» centralbyråns sammanställning:: nya partier. Har det Inte tätt: - KDS: som. dök -upp första gången 1964 har; efter att ha. gjort. fiasko i det årets. riks- dagsyval gått kräftgången. och är nu nere T 1,5 procent av" Väljarkå- ren. Den för året nya' ”Opiniong- gruppen” med inslag :från de. ur » | demokratisk . synpunkt tvivelakti- ga. organisationerna Reformpartiet och Frisinnade Rikspartiet - här fått :sina röstande” redovisade uUun;| der "beteckningen ' ”ävriga”, och under den beteckningen har 1-ba: ra två valkretsar mer än'100 rös- tande noterats, nämligen "it Stock- holm och. Halland." Men i Stock-. holm ingår även de.s ki Nu -grup- perna under -beteckningen ”övri ga”, och 'i Halland fanns. de' Fria "demokraterna, ' en. till: Vär- berg lokaliserad utbrytning” ur det socialdemokratiska” partiet 'som på ort: och ställe går under namnet - "Höög. gruppen”, ; : ”Opinionsgrup-, pen” torde med hänsyn därtill i hela "landet ha fått. högst” 600: 'å 700 röster; obshe Högerpartiet .s som fick 12,9” pro- cent av de' avgivna rösterna hade sin” starkas ö Älvsborgs, lä 21,4 procént) och - "tsk; ut-sin svagaste i..Gävleborgs län 206,5. procent). - Därvid är an mi ss terligare.., fö 'modas' bli: gånska | ' åta” -underskottet ide egna: af Le ka”att högern; icke örankring i "södra ee kön, junkturavmattning, | som tog sin början 1966 och: som fortfarande gör sig märkbar tf- ökad ; arbetslöshet. "Med hänsyn slöshetén varit. regio: nalt öjämnit fördelad här det inte ansetts lämpligt: att: bekämpa den enbart" "med: 'generi Up verkande ekonomi k-politiska/ moder "utan dessa" har kompletterats. med en rad: gärder, -> vilka "vanligen : :samman- fattas; under beteckningen ”arbets- marknadspolitik.' Detta : framgår av. en; artikel. i: Svenska Händels- bankens . ---ekonomiska” - (översikt INDEX” GS Sött " "Bland dessa "åtgärder intar om: skolningen av arbetslösa en fram: trädande. flats, skriver ”INDEX” skolningskurser. uppgick: under 1967/68: till :76.000 "och" var, där: med" nästart dubbelt så 'stört: :som 1966. Tä 'oc 100.000, 3 Kostnaderna för. omskol- ningsverksamheten'. "Har i stigit starkt, JUnder neévarande sbud- getar beräknas: omskolningen kos- ta. "ca: 200: milj kr, vilket 'kan jämföras med” 25 milj 'kr för bud- getäret:. 1960/61.” Närmare 16 pic nadspolitik går ru till: utbildning mot. ca ..5, procent vid början av | 1960-talet. Enligt en undersökning -|-har .uhgefär tre fjärdedelar "av. de omskolåde " erhållit '.ansfällmningar ned väsentligt : förbättrade. löner: ed..tanke 'på' -arbetslöshetens kt." regiohala. karaktär. är .det om” vissa” områden, har lett tily «| genomsnittet fö perioden” 1961 ; öent' av anslagen” till arbetsmark-! alrvre örjar ge gren for | som ej kan få arbete i hemorten TS lämnas resé: och” flyttningsbidrag.| Under 1967-'Erhöll mer -än: 21.000 personer flyttningsbidrag i någon | ' form, ' varav närmare 18700” "fick 'starthjäl örligheten hår under 1968: ökat” ytterligare, och . antalet personer som” -.under året. fått flyttningsbidrag " törde : ha "värjt omkring 28.000, 7 > 7 Arbetsmarknadsmyndigheterna har under: dé senaste åren bör- jat "med "inlösen ' av egnahem och bostadsrättslägenheter "för att -un- derlätta . utflyttning: av arbetslösa från i. första hand; de fyra. nord- ligaste länen; Den. .sammanJjagda kostnaden - för ' flyttningshjälp-. i olika”. former beräknas under bud-] getäret 1968/69: Det som görs för att stimulera rörligheten. kompletteras med åt- gärder. "ägnade; att. främja” "syssel- sättning på sädana orter "eller 4 sådana: branscher sort "Under: budgetäret, 1967/68 gåv ber skapsarbeten '.syssel ättning ät 'omkring: 6.400 "arbetare, vilket innebar. eh: ökhing : med 7 "ca :25 procent : från närmast -föregående budgetår, Under: innevarande: bud- getår beräknäs' "denna : het "ligga kvär i ipå en och: stnaderna beräknas til ca 400. milj kris vesteririgar med: hjälp” vesteringsfonder. genomfördes un: der" 1967 till en beräknad: Ikost- rnad-avica 18 mdr kr. I år synes | företagens: "intresse - för att " ut-|- nyttja + -investeringsfonderna "ha minskat, me fonderna char. .fort- fyrstadskretsen. uta Folkpar jet. som, "fick "143. pro cent: -av rösterna. var . starkast. i Göteborgs stad (30,8 Procent). och svagast i Norrbattens län (8,1 pro- cent)... Säväl: centerpartiet. som folkpartiet: stödde. på Gotland, och i 'fyrstadskretsen. valbeetckningen Mittenpartierna, varför. siffror för demnnte redovisas i de.kretsarna.: - KDS" som” fick! -1;5' - »procent . av” rösterna :var starkastf -i Jönkö: :" 1 pings' län : (3,9 procent) - och: sva- gast i Gotlands län ' (0,5. procent): Regeringspartlet "som: fick '50,1 procerit av "rösterna vär'stärkäst i Västmanlands län (58,2 procent) och. Svagast i Skaraborgs län (89,7 : som > "fick 3,0 procent. av' rösterna. var, starkast i sitt gamla fäste, Norrbottens Jän, där”de fick:10,8 procent av röster- na öch, svagast i Malmöhus län (0,3 procent); "Nämnas -bör att de inte gick fram i Gotlands, län, . . "Övriga, partiet”. fick .0,5' pro cent :av rösterna i. Hallands län (där de fria demokraterna deltog) och, 0,1 procent i: Stockholms län, där de s k nu-grupperna deltog. I samtliga övriga. valkretsar. under- steg ””övriga - partiers” röstetal 0,05 procent. av'valmanskåren,, / Valdeltagandet . var. som bekant synnerligen stort. I hela riket rös- tade 89,3 procent av. de röstberät- tigade =— livligaste "valdeltagandet noterades för södra Älvsborgs län (91,5 procent medan kungl huvud- sttaden med 87,4 procent hade de flesta valskolkarna. > :.I Hallands län där:90,4 procent av” de röstberättigade deltog 1 va- let; fick högerpartiet 13,9 procent av"rösterna, centerpartiet 29,9 pro- cent, ' folkpartiet . 12,5: procent, KDS 07 procent, socialdemokra. |2 vär-tiska” 3 arbetarparttet 411 Proefeh 0.0 P procent. A ; "Jesus" sade och gjörde: "det. som ingen: förut sagt "eller gjort, Med förundran frågade man: ”Vad är nu'detta?”. Det var nytt för dem att Jesus”: var. vägen ' till . Gud. Han : lärde: att, människor "renas från” synd endast genom honom. Han sade klart ifrån: "Ingen :kom- mer” til Fadern utom "genom Idag är: denna - "sanning: fortfa- rande ”ny,” ty - människor frälsas från sin synd: .endast genom nom: En 7 ;mission r for” till en: ö Söderhavet - för. att. predika . Krilo tus., Han tillbragte många år där. Biter hans' död satte folket »den- nå "inskription på haris-gravsten: ”När., han 'kom fanns här inget ljus. När: ha "dog: fanns inget mörker”. - - Det är, "härliga: nyheter! Genom trö” på ” Kristus : kan - vi frigöras från syndens börda, När vi går in detta nya år, är det: gott att | veta att denna alltid nya t tro kan bli vår. vänstern kommunisterna 13 pro cent ”övriga partier 0,5 Procent. ol «I Kristianstads län där 89,2 pro- cent av de röstberättigade deltog i valet, fick” högerpartiet 17,1 pro- cent : av rösterna, centerpartiet 21,7. procent, folkpartiet 13,0 pro: cent, KDS 1,4. procent, soplalde- mokratiska arbetarpartiet 46,0 pro- cent; vänstern: kommunisterna 0,8 Procent: och - övriga . partier”. 9,0 procent, I "Kronobergs rån där: 89,1 pro- cent av de röstberättigade deltog i valet, fick högerpartiet 16,6 pro- cent av 'rösterna,': centerpartiet 27,2" procent, : folkpartiet 90 pro- cent, KDS 1,4. procent, ”socialde- mokratiska -'. arbetarpartiet : 43,3 procent, vänstern kommunisterna 2,4 procent och ”övriga partier” jern'" 1962-85 var den" strån, gaste ' Eäropa! här” upplevt ' på tavla! Vi smittades av. den allmän- mer än Hundra :år. Detta" enligt en | nä glädjen och ' var: snart” :inveck- artikel, '-rubricérad :”Europas'' var | lad i en vild båtalj. oe gavinter”, i i Reader” s Digest, ' Me d anle dr hg av denna nycket sträckt : och - - vackert; slättlandskap, "dramatiska !i skildring erinrar : sig I jundertecknad” 'en semesterresa” just under nämnda ? ”vargavinter”.— en resa till Södern med, buss rakt ger od ER klar; decembersol. lysté bär: ". ligt”över: ett snöfritt: landskap då | himlen. från. en” förstad. Men rätt |i8 grader, .avskräcker' ej frå » "täckt, och i Nordtyskland fick land- ständigt lamslagen, Oändliga rader . skapet en än mera vintrig prägel, av "bilar" hade" kört fast. Vi. hade Städer. som vi for igenom var som ljushav med tända julgranar över-|och fortsätta till fots in” till för- li allt. -på gator och torg. och" därtill staderi. Det var! Ae god fören ägnad. « vi in 1'Frank- rik genom 'Rhotiedalen till: Valen- fick” pröva <det frariska .En"-jättegod' rätt. "'puttrande "eldfast lerkarott ' 'på |: dare. bröd, 'ost, lev » pastej et: ; samt champagne. - j . "Men" vädrets: makter, var, ,oguns-. ; tiga. :Viniern , var” den värsta ”. "på hundra år, " upplysés ' det. I. Syd- och ” pinjekantade" strandpromena- frankrike, "där ”man "inte har - sett | den, Paseo, Maritimå; med lyxho- ren har snöjtellens mäktiga fasader på ena sit . vräkt. ner. i. massor, Överallt :ut- | dan och Palmabukten på den and- - med "vägen har. bilar kört. fast i ,, snödrivorna "och "hindrar trafiken;]|$or glödde och där gyllengula fruk? Jar, vindruvor... > Omstder" hår. ;vi, så Pyrenéernas ter lyste fram i de mörkgröna ci-|Persikor, citroner. bergspass att tå oss genom. , Nyfal- trusträden mitt: "i". vintern”, Mal-|' ; Vad. jag i mest "len! snö, ligger här alnsdjup "eller | lorcas eviga'sommart «= > - "men "samtidigt. töar det. också | Hotellet välkomnade. med en äk- människorna. "Spa jorens Pilolihe, sljd av eit intensivt ”solske vindlar' sig utmed bergssi- gran. En julgran av större format legendarisk” och >kan-.än- PÅ en plats slirar bussen på | Var - Uppställd : på: Plaza "San. An- k : "asfalten" i den smältande snön och tonio. = " kanar mot . högra . vägkanten, där | . Härutöver var det nte mycket man såg. ned i en hisnande "djup |) som minde om juletid. Men på ny- avgrund, medan , å, motsatta sidan årsafton, då jag flanerade i den tju- av vägen en brant .bergsvägg reste | siga stadsdelen Terreno, uppåtäck-|utefter ” sig skyhögt. Vi måste stiga ur bus>|te jag ”vita drivor” — 'bestågnde "några | av nedfallna -vita blofmblad från grönskande fälten, 'Det är, "> snö på. de. senaste 10. Sen) chauffören 'backade' 53 hundra . meter, , tog:..ny/ såts. och | ett blonimande träd!'. | ; lyckadés forcera den riskabla' pas- En: oförglömlig "upplevelse var | had, men faktiskt I en liten fransk stad tog v vi in dream with a warm and a bright I Sydfrankrike- . På ett hotell, I' staden rådde fullt|sun” — — för att. citera Majorca]helt dominerande. "2. snöbollskrig, "Från alla balkonger | Daily Bulletin. Medan" ”århundraä- fält” mil efter” mil- så långt .. ögat "+ haglade de vita, bollarna; Över det|dets värsta, vinter” ; gastkramade |! når. Frensmännen påstår att "det hela. lyser: solen. från er molnfri] Europa har man midvintersemester + rjställa en kvinna. "I denna fråga uppbränns — man sej > Ikarna Sten och Inge Hegeler från» "Doktorn svarar a 6 år ”oduglig”. Signaturen tar i sätt förr eller senare berör du Hon säger att ni vet. att det natur. r i ” « . Jigtvis föreligger stora individuella|" Ps vilja: $illpå —Ärni ift? "variationer — och detta är riktigt, skulle bestämt vilja' tillråda att ni! gi frågade chefen” "den men i många fall ser'man dock en [klar Br inom det intima .50-60 års åldern. |” rr "slättland. lbamel en: tjusig "och: livfull -I. Spanien -passerade;'vi ett- vid Äntligen" snöfritt! . Men 'efter riågra mil "ändrade landskapet ' karaktär, det blev mera kuperat och därmed började" snön ånyo och nästan etter värre 'än förut," När "vi närmade OSS: Barcelona, hade” det:: mörknat 'och man 'såg ett starkt; ljussken på sol — 25 plus. där vi sitter .i solen! Man ser-ut. över Medelhavets lätta dyning;. inandas: med - välbehag :den ljumma, .: kryddrnättade afrikavin- den och: 'vattentemperåturen; 15 "Detta "är paradiset”, häv- dar: min nyförvärvade nalchefen från: Västerå: soim "det var: blev -det'. totalstopp, hela "den väldiga trafiken var full- endast” ett val: "att" lämna bussen ilspår kors: och [i | långa väget till vårt hotell; I Barcelona skingra: ål sätter. med tåg till q Själv "går jag -ombörc på” er” bås-" ivs 'posantas belgedend Att. s bröllop där.sär.4 en: syn” man, aldrig a och vaknade :inte förrän" yi”var; på ingående till Palina. Ur. Mmorgondi- set "framträdde den :'grandiosa" inte tro:att, turistnär! "igen är: dere helt: dominerande Ö > Tlandstigen: på ”Kärlekei SS kroken.” Mållorca;” stört .som : Got« te jag "kurs. mot: hotellet utmed land, är. till största 'delen:-ett" bör den "eleganta. kilometerlånga pålm> | digt "och 'välodlat :slättland : med jordbruk: sotii ;:huvud väfing. "Allt växer som gräs på denna, soldränkå” . ot våra, sädesslag, potatis. alltid, ny« ra. Förbi. parkanläggningar där to- potatis!), ris, tobak; Aven än gamla kulturland ta. svensk ";flaggprydd :-bords-jul- värdighet och vänlighet -har: blivit v fränilingen, "+ 5 RE | 2 vä r så tid” för” uppbrott, sam- - . årtelona,' där er. : ligen bara i:mitten-av januari 'må- är likheten. med ! nyårsdagen, '.”opened : up- like a maj hemma i Sverige mycket stor. inodlingarna ändliga vin= är denna del av landet, som gör, Ii- vet: värt att leva, . medan norra : Många "kvinnor ' upplever minskat| Frankrike, där, vetet, odlas, gör det - intresse för samlivet och för man- |möjligt att. leva. All snö är nu "de- nens del: kan impotensproblemen finitivt borta, och folk. är syssel« börja göra sig gällande.” I > |satta med" vårarbete. Jorden luck« |" På. det sättet blir mannen 'oför-!|ras med hästhackor eller för hand, . imögen genomföra ett 'samlag, men | vinstockarna beskärs och : det: av= definitivt ej oförmögen att tillfreds-|skurna riset hopsamlas i högar och Pöverallt små” - fskulle jag vilja rekommendera, de eldar.y .. 7 iböcker som skrivits i ämnet av ma- Men «i Tyskland ter en ”Vister | Danmark. Författarna skriver med ”vargavinter/] och det gäller, ännu n' frankhet och livsglädje på, ett mera | resans slutetapp: Ett isspäc- ätt som verkar' positivt stimule- I kat : Öresund; där + färjan” kryper . drande och förklarande i alla åldrar.| fram genom en smal ränna i isen, : Och hu, så kallt 'det' är: i: våra, sitt brev upp en fråga som på något >”Köpvalescént” Det finns. Ånga egna environger!: Det: fordras en esta I ioner i ' insk lit-| viss självövervinnelsé för att lämna "av oss, nämligen hur, länge man'.i !eratur engående' rödbetsförtäring|dén sköna tågkupén i i . "gehomsnitt beräknas kunnä bibe-:resp mjölkförtäring ” i samband med!., OR hålla och genomföra” ett sexuellt AP-behandling,.” ”... tillika om" armar och hals”. | Jag förstår väl ert dilemma och sänger er till en erfaren invärtes-|platssökande, nedicinsk spebislist för: utredning] -— Nej, men jag gör'som jag blir ä ä +... Tlillsagd falla fall) "ec, vc. nås vid anblicken, av de väloc lade, es i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.