A "> de förstärkas med ”moderata”, -LARÖLMS -TIDNING . - --- -'Tisdagen-den--7 -januart--1969 7 Feyyta -— IT ”"Fisdagen den 7 januari 1969 IT = i; Moderata säfblingspartiet . När högerpartiets styrelse” strax efter 15 september-valet lansera- de namnet "samlingspartiet som sitt förslag till nytt partinamn, reageråde framför allt folkparti- pressen surt och ansåg att detta . inte sade någonting om partiets politik utan 'i första hand avsåg att utgöra en plattform för röst- fiske ”från mittenpartierna,. Efter en rundlig betänketid och tyd- ” ligen "med. ledning av inkomna remissvar har partistyrelsen nu inför partistämman i nästa vecka även föreslagit förnamnet ”mo- derata”, Huruvida detta stämmer " : de tidigare kritikerna dels inom mittenpartierna och dels inom de egna leden till en positivare be- dömning återstår att se. "Men nog utgör tillägget ”mo- derata”. en något fastare fixering av partinamnet till den politik högerpartiet före Ordet” moderata” har: tidigare ingått i parti i rampljuset i valrörelserna och i den allmänna politiska debatten mellan valen. Lyckas inte ett par- ti vinna väljarnas förtroende, så ” kan det inte heller räkria med väljarnas stöd i valen. -Atskilliga . politiska bedömare har nog den i känslan att högerpartiet haft så- dana problem mer än :de flesta . andra partier. Kan det nya nam- net i förening med en moderata- re politik -bidra till en stabilise- ring är i första hand :högerpar- , "tiet, men även den samlade op-” positionen, att gratulera, . ' kan räknas in'i partiets riksdags- ” grupp då årets riksdag startar, Det" blir fröken Maj Persson i i Hyssna, som efterträder "den nye got-' landshövdingen; Torsten" Anders-; och har gammal högerhävd över sig. Äldre väljare känner sig san- nolikt mer befryndade med nam? son i Brämhult, Därmed får cen- tern två kvinnliga viksdagsleda-'. möter i första och två" i andra” ] en. Det är ligen ett. net d tiet än med endast samlingspartiet. ”Mo- derata” innebär för dem en ideo- logisk målsättning, som de för- binder med traditionell högerpo- litik, Att det finns plats i väljar- |. kåren för ett moderat, eller kon” servativt parti — i detta ords bästa bemärkelse. —- torde också vara. uppenbart, åtminstone så länge inte tvåpartisyslemet är en realitet i svensk politik, Den tiden förefaller emellertid ganska” av- Jägsen just nu, : De västsvenska högerorganisa- - tionerna torde ha spelat ”en' viss roll i namnbytesförslaget. Nam- net samlingspartiet ansågs vara alltför konturlöst, varför västkus- "tens högerfolk tyckte att det bor- » Om pärtistämman /beslutar anta det 'sarnmansatta "namnet, vilket är ganska” troligt, skulle. i Populärnämnet! I a Säga och. har, 2 alldeles för litet antal i förhållan-;" de "till den numera ganska stora ” centergruppen, men ändå en gläd-; jande utveckling från det tidigare, enkvinnosysternet.: AR Fröken. Perssons mandattid blir! ” |” tyvärr bara två år, då enkammar-'. riksdagen avlöser den nuvarande: tvåkammarriksdagen nyåret 1971,:” Men chansen finns förstås att cen- tern i Södra: Älvsborg ser till så. att'även en kvinna återfinns iden: riksdagsuppsättning. som; väljs i 1970 års. riksdagsval. ' Den nya kvinnliga” centerriks- dagsledamoten har fått sin. poli-:: tiska skolning i SLU: Hon tillhör= "de bla förbundsstyrelsen under 1940-talet.” "Numera "är: hon: d striktsordförande: /i + CKF. Bland" |' hennes; mer officiella förtroende- . uppdrag kan nämnas ledamotska-. pet i.äl ti särmanhangs. » målsskörden;' främst 'förorsakad avi Dr. u Ka arnäsgstFföre ma prisbilden :påvärldsmårknåä "den utgör :endast én av orsak na till att de inheriska! produkt. priserna : genomsnittligt sett | kommit . att, ligga: lägresän" vad sonr ; förutsattesy när : gällande 1 prisöverenskommelse träffade: Andra. utgör; den stora -spann- goda ;« väderleksbetingelser | och'såtillvida intet teckerNpå en | överkapacitet, samt .en mjölkpr duktionv:som” på "grund föl svårade ' sysselsättningsm ter ' ochi starkt” stegrad: avkäst: ning'per' ko lett "till en svagare |. produktionsminskning än förut- " satt :och' därför. till lägre mjölk- pris 'det: andra - avtalsåret,. Var- ken de försämrade utkomstmöj- " ligheterna :i' verksamheter. utan- för lantbruket eller den .stegra- de produktiviteten inom kobe- sättningarna borde rimligen Jäg- gas jordbrukarna till last. '' I dagstycks vi dock skönja en ljusning 'på skogsfronten, Låt oss hoppas att vi går mot' en' bestå- ende : Kohjunkturförbättring, : till fromma vinter minst för lantbru- ket, vis Framtidsbilden för: det: svens: ka - lantbruket : är, sålunda .oklar i vad.gäller den internationella hakgrönd mot. vilken "händelser: na i "vår när ing. utspelar. sig: ; | Oavsett vart de västeuropeiska och nordiska marknadsplanerna kan leda hän måste vi tänka på planeringen. Den statligt admi- nistrerade ' rätionaliseringsverk- samheten underlättar för de en- skilda ; brukarna . att bygga upp för framtiden konkurrenskrafti- ga enhete; men den accentuerar "Hur skulle det: vara om våra sacialister 'övergick. till decimal- bråk, när de skall ange styrkan i den. drog, de ker pigga upp det svenska" näringslivet . med, frågar : Vestmanlands Läns Tidning (fp): Nn "Hr Langes trosvissa Durox-en” sagemang har nu av den finger- färdiga" Krister. Wickman :'för- vandlats"' : till "någonting som döpts, till ”åttondelssacialism”, tidigare har - näringsministern - angett en fjärdedel av näringsli- vet som en.lämplig .porttion :för staten, Härom kvällen fick man höra Hats Hagnell i en TV-dis- kusior” profetera om seger för Hagnell-socialism, vilken äv 'sin upphovsman 'preciserades - till > behovet ; ay:: När t g- m Kögerpaut sig. önska i H inkomsti skansar radikalt -under 1970-talet." Lönta- -garnas..: fackliga :splittring.'på SACO, TCO och LO hindrar. en sådan” utjämning. Jämlikhetens samhälle förutsätter att privile- giesamhället : krossas; , Under 1970-talet" måste alla Vlöntågare a samlas "i'”en "enda facklig cen : tralorganisation. : Hög efterfrågan och” "knapp tillgång på en viss VT örlang 1] ri är tecken vå" en -obalans' i samhällsutvecklingen” i skriver ÖK: vidare? ” - + Skolornå har” inte. byggts" ut otillräckligt snabbt. och: med, till- ”räckligt förutseende för att kun- na möta det ökade behovet av » Viss "yrkesutbildning. -AMtför få ungdomar har under en. rad år ubbildats till läkare, tandläkare, lärare,” ingenjörer” ete och där- för "har' det. uppstått en. efter- Trågan, sem man bara: del is kunnat tillgodose, > vt SodR «>: Nu; börjar. emellertid - utbild- ningsväsendet att -växa i: kapp :nyrekrytering > till tidigare kroniska bristyrken, Dej” stora. ungdomskullarna vid våra universitet kommer under 1970- talet att skapa balans på flera av de störa. :höglönegruppernas s arbetsmarknader, Fa "Därmed uppstår samma sitva- t'on för ingenjörerna, gymnasie- lärarna — kånske också för lä- kärna” — 'm fi: som i dag för "biskoparna: Det ' blir svärt 'att finna ' rationella. motiv för. de- ras mycket höga löner, Klyftan mellan " deras ' och de' vanliga löntagarnas - inkomster 'blir.:en kvarleva från ett samhä le, .som inte längre finns, TNG I det” "läget. blir den” främsta uppgiften ” r ”höglönegrupper-] 7 nas facklig: organisationer att "slå vakt" om privilegier, "”Kom- k pensationskrav en”: blir ting "ingen- annat - Centerns fjärde.” ,,. I riksdagskvinna = oc = "att? vittra. sönder: In: |" komstskillnaderna meilan olika]: löntagargrupper: måste iminskas |: klara dragningen till tobak och dövas med Mitt - i: välfärden. med” verki- ton och fött i ådrorna har vi ibland 0S5 «Stora grupper. näringsmässiga u-människor, De "lider" av närings- i hunger. som/de skapar genom att slarva med: mältiderna, eller äta för "näringsfattig "kost. Hungern dövar de sedan på :olika sätt. Med en :kopp kaffe, emn' cigarrett; alko: hol och. nu rupp som kanske allra mest. lider: jäv näringsbrist är. ung- domen, säger , hushällslärare och skolstyrelseledamot.. Birgitta Mon- Täby. ; "Undersökningar. : som tandet och ungdomens. kost- "Det. Kan troligen, överflyt- tatens- Institut för onstaterat att d AA ARR Så Slarv med maten ger en näringshunger som hos de unga kan för- narkotika, Goda kostvanor I hem- met är en hälsoförsäkring för ungdomen som växer, folk i pro- H duktiva åldrar och äldre människor. | van rdens- näringshunger - - Se tobak. och knark gröt. och välling, för litet av helt kött, fisk, grönsaker mm, + .- . Medelålders människor, de otal) ter ade med bit och familj, äter i sin tur. för" många . kalorier. .De drabbas av farlig övervikt a att äras De inycket små barnen som grupp de” enda 'som får" "riktig ket” på , forskning. Industrin har näringsberäknade barnmaten' som garanterar, bästa "möjliga sam: mansättning. v CC Fö : IAT MOT KNARK: «= Redan i skolornas lägre klas- Ser: bör man? sätta in praktisk anlöggnings: verksamhet ktorn — s.k. : ningsverksamheten. Utlåningen "Stockholm (LT)... " ”Affärsbankernas direkta" kredit- givning steg under "perioden maj —november -1968 med 2.213, mil joner kr- eller 7,6 procent, konsta- terar, bankföreningens tidskrift Ekonomisk revy i 'sin haklvårs- I kring: sociala- fördomar. och det gamla samhällets, inkomstekill- nader,” ansem ÖK- vr VART, TRAFIKJUL - N : - Julen 1968 «blev. den svartaste i sedan - högertrafiken. infördes, "noterar Upsala. Nya -Tid- ning. (fp): . N » Det är. anmärkningsv LU "hur .avtrubbade vi blivit inför tra- ”fikdögens skördar. Man brukar ” epidemiska-. sjukdomar och ' på- + peka. hur annorlunda allmän- het; måssmedia och myndighe- tes eckulle Teagera om vi finge - en farsot som ' årligen. dödade 11000--1 200 svenskar "och lem- jäslade tiotusentals. Inför anta- ” nandogen, .18 personer, kan man göra motsvarande -tankeexperi- än "vakthållning ment. Antag att det på julafto- ; . bankernas direkta "krediter: steg må, —november 1968 med "2213 miljoner” kr (7,6 procent), konstaterar : Ekonomisk : revy. : Hela-.62 procent, därav eller 1.364 miljoner kr gick till bostads- fastfrusna kreditiv tldsamma uppgången i: krediterna - -tillbyggnads-- och .. anlägg- : iblard göra en jämförelse medi: Zz "let trafikdödsoffer fram till an-|' personer Fez Privat anses ' delvis "förklara den till industrin som helhet. ökade «; bara 0,3 procent” medan stegringen av. krediterna till företag : med mindre än 50 anställda fortsatte, så att. dessa kr editer. på AEA nu vuxit 12,3 procent. : av ökade v atlabunllelerna analys.” av utlåningen. ' "Penning- politiken Nar: varit: relativt lätt oc -Iikviditetsläget visserligen .nå- got -sämre. än förra äret menl. betydligt bättre än genomsnittet under senare år. ”NYnte' mindre än 62 procent” av den ökade "utlåningen. eller: 1.364 miljoner kr har gått till bostads- sektorn. Krediterna till byggnads- och ånläggningsverksamhet ökade med - 966 - miljoner, . Förklaringen till. den : våldsamma uppgången i dessa. krediter torde delvis vara det stora antalet pågående ”lägén- hetsbyggen : men främst kanske att: de s.k. 'fastfrusna kreditiven ökat kraftigt. > Utlåningen till mdustrin totalt har 'maj--november 1968” ökat med 21. mitjoner eller bara 0,3 procent, ' En, av förklaringarna nen eller juldagen -hade inträf- - fat en flygolycka, en hotell- brand eller något liknande, som krävt 18 människoliv: Vilka rub- " riker . vilka -»specialreportage, ». vilka bildér i massmedia! Trafi- kens offer nämns i smånotiser och foto av krockade bilar har inget större journalistiskt värde. Ändå är förlusten och lidandet för de anhöriga lika stort. kost Där här:man lagt ned myc- +: kopplat på och kommit "med' den > : , Pener Jönsson for som bekant enligt visan till det sfora landet : i väster där ingen kung fanns och inga kinkisa präster. Amerika var för fattigsvensken det förlovade landet. Där fanns rika möjligheter för den som kunde och ville arbeta, där existerade ingen krånglande byråkrati och där fick var och en I frihet, utan skräck för vare sig världsliga eller andliga myndighe- "ter, utveckla sin tro. Att bi ny- byggare eller guldgrävare, att skaf- fa sig egendom och förmögenhet, lvar en dröm hos varje fattig yng- ling världen runt. Amerika bjöd i . fulla mått på dessa möjligheter; " Fromma, präktiga ' landsmän . Amerika finansierade våra frikyr- kosamfund och vår 'nykterhetsrö- relse' och kom därigenom att av- sevärt bidra till en förbättring av .jvårt usla moraliska tillstånd. 'Till min barndoms: hjältar hörde bl a den sk indianbok " iskrivarens 'dygdädle figur, Old " Chatterhand, boxaren "Jack Demp- sey och gangstern Al Capone, Des- sa lade handli dh j ades av en mild eyange- list, Roger Williams, som vapenlös, med bibeln i . hand : tog kontakt med hedniska och blodtörstiga in= - dianstammar, Min bild 'av Amerika förändrades och fördjupades genom " läsning . av Jack” London, Upton Sinclair och andra radikala förfat- tare och av : berättelser från : de som " mer - eller,. mindre. besvikna ” återvänt till fosterlandet. ” Fattigfolkets främsta dröm är att befrias från sitt elände. Under lån- ; ga tider" var denna dröm i. brist på annat förankrad i en hinsides i värld. Amerika kom för många att "betyda att drömmen fick annat in- nehåll. Det fanns ett jordiskt para- ; dis där alla människor värderades ika” och hade samma möjligheter. ; Det var pionjärtidens' Amerika, där ingen frågade, efter . vem; åu” var utan: end: t efter" det. du, kunde > utveckla" dina möjligheter « att" lyc- su kas. i "livet. Att. lyckas. är. att. .bli $tar, un- der. ; begreppet "den "amerikanska fr ny) ligen” utkomunite: bRapport från -. amerikansk stad” ”av "journalisten 2 Studs | ”Terkel = (Norstedt). ' händlar., om människan ' 1 s Chicågo: 2Rosor från AP Jav jour- nalisten "Kenneth Allsop”. (Prisma) I handlar, om det Chicago som "under 1 20-talet behärskades av -storgangs- "tern Al: Capone: ”Det" k all. enkelhet . den om en hel nation därför att mycket av det som förekemmer inom dess gränser förefaller osympatiskt. Den genomsnittsamerikan man möter i Studs Terkels chicagobok reagerar i stort sett som alla andra männi- skor i vår brokiga värld, Det finns under tuffheten och gåpåaktighe- ten mycket av spontanitet, mänsk- lig värme och solidaritet med med- människorna, Felet är att helt and- ra ideal än de scm uttrycks i be- greppet solidaritet mellan männi- skor gjort sig breda. Den vite ge- nomsnittsamerikanen är, för att an- vända ett generaliserande begrepp, en inverterad puritan, Puritanis- men, i vilket ingår ett moment av åsikten att den rättfördige av Den USA- detor oliga' fr amtidslandet Av Erik Nyhlén ee on Enligt, Allsop är det med e en ilning av stolthet chicagobarnen visar upp sådana illdåd som massakern på 1 ett garage mördade ett 20-tal medlemmar från ett rivaliserande säng. I början av: 1968 köpte 'en affärsman, enligt en tidningsnotis återgiven av Allsop, på en auktion den faragevägg mot : vilka offren - sköts" Affärsmannen berättade att han ämnade bygga. upp väggen igen med kulhål och allt, ”Notisen förmäler dock inte” säger Allsop ; ”om han tänkt ställa upp den hem«” ma i baren eller bevara den som ikon, som en helig brottets rellk”. När den ökände gangstern Dillins ger. sköts på en gata i. Chicago Högste begå med fr är ett arv från alla kalvinistiska sek- ter 'som' under förföljelsetiderna i Europa tog sin tillflykt till Ameri- ka. Att tillhöra en kyrka av något slag är nästan oo vändigt för att papperslappar och till och med kjollinningar i hans blod, M Allsop ger sina läsare följande tppbyggliga statistik. Under år 1987 , begicks 43.500 överfall med skott«+ bli socialt d. Fö av Gud är i lika hög grad en styg- gelse som kommunisinen, Genom Södern går ett bälte av starkt bi- beltroende människor, det,s k' bi- belbältet, som håller varje" ord i bibeln” som -sant: 'Att' man sedan inom detta bälte träffar de värsta rasfanatikerna” "kan" Synas .som en egendomlighet, sata 1 och 89.000 rån med resan= de av livsfarligt vapen. ”I Ameri- ka” säger han ”är skjutvapnet ett välbekant bruksföremål, en detalj i klädseln som man an självklart gri= per till på ett sätt, so som européerna inte: kan ' fatta”... Varje år faller . 17.000 ametikaner offer för 'skjut- vapen. Sedan år 1900 har 750.000 stupat för denna' mordepidemi på 1 vilket är mer än de Till” puritanismens + ingredi hör "även sexualskräcken.. I ”Det brinnande :« + korset” - framhåller Stiernlöf att en stor "del av. hatet mot 'negrerna har sin rot. i denna sexualskräck,. Den” vite" mannen känner sig både "rädd "och: hotad av negerns påstådda potens. De vi- ta kvinnorna är av. samma skäl skräckslagna för "svarta kvinnor som av. de vita "männen. betraktas som; potentiella..; horor. : : Eldridge Cleaver är inne :på samma sak i ”Fråga inte "ditt land”; med ett ka- pitel ” där han ”på ett målande. sätt |5 beskriver” de -amerikanska könsrol- 3 vitaor" "endast Uuä- varelse 'som . sexualitet, elle; gar visar, ocks: r skap där aldrig, någon. förek it. .r Ki k dennä hämningsskaparde: sexuvalsyn har blivit att Amerika är de många våldtäkternas' och" dé hemliga 'bor- nserna UU: denna amerikanska puritanism +. korset” av Sture; Stjernlöf . (Pris- » Ma): handlar om negerproblem och andra problem. i de, amerikanska : g inte ditt" land” (Prisma) äl skriven, av "negerpoli- 2 tikern”7 och" författaren; Eldridge "Cleaver. Alla dessa böcker handlar - om" vitt: skilda 'ämnen''men : ändå på sätt och vis om samma problem, :-1 förordet - till :”Rosor, från Al” ; står det: Vi: glömmer, "läts. vilket "kort steg 'som " skiljer ” 1960-talets Amerika ; från dess ' vildmarksför- ". flutra, trots dess neonbelysta värld, denna k : trots, dess 'mångfiliga ' motorvägar och automatiserade fabriker. "glömmer lätt att: de som' skapade ” Amerika i väster nästan ända fram All sekelskiftet inte hade mycket . lag: och ordning att stödja sig på; de skötte sina personliga och kol- lektiva, strider. enligt eget gottfin= nande, utap;: att. blanda in utom- stående. Resgekten' för de tagstif- ”tande skrivbordsgubbarna i Wa- ' shington var inte särskilt stark hos de gamla" nybyggarna ' och 'pionjä= rerna; ' deras” förakt . för underdå- ”nighet och > lydnad var desto större”. SE HY många böcker man än läser ” är det svårt att förstå sig på denna ' underliga : kontinent, ” Man ade "även det olyck- saliga alkoholförbudet under ,1920- talet som gav upphov. till ett gangs- tervälde av aldrig. tidigare 'skådat mått. Detta "gjorde; italienaren Al Capone till något. av 'en kung si Chicago”. r han tillsatte - både borgmästare, domare, aktieägare, poliser och": "övriga > ämbetsmän. Spriten Hödade som "aldrig förr och de många rivaliserande gangster- ligorna kontrollerade” både import och tillverkning. Dessutom. kontrol= lerade de krogar; bordeller, nö liv, '. affärsliv . och « fackföreningar. Vanliga medborgare måste. gå om- kring med pansarvästar för att kla- ra sig och skräddarna annonserade öm -'sin skicklighet 'att "laga kulhål s inblandade: "Kvirinan' ska | : av främsta”? "negerhatarnä. totala förlusterna i krig på främ= mande mark. Till detta kommer de : väldiga! mängderna av mer gher ” mindre skadskjutna offer." Qären från "Inbördeskrigets dagar : ) är "ännu inte" läkta, framhåller Sture Stiernlöf, I södern bär man fortfarande på en stark misstänk« samhet 'mot nordstaterna ' och så kar: .man fram sydstatsflaggai y "måste dock obö även' om "det sker 'undér' protester, see Lin. som. in» som består av, intervjuer "av; skild individer av "olika- nationa= liteter' och” olika / ”klassér, . en bild av. den” ensamketskänsla 'som tektiven” och” "ordningarna ” börjar - upplösas; Pp blemet' är negerprblemet. Det: ror. inte enbart på emotionella. också "rådd för Konkurrensen om ' . arbétstillfällena "och för att” dessa massor. av negrer med ringa ford« NW ringar! på livet ska” pressa ner. lö-. nerna,. Arbetarna, som i Europa :av är mest rädda, Det ofta de fat= tigaste ” bland de : Detta här politiska gangsters av typ. George relativt högavlönade. arbetarna. och de mycket fattiga av alla kulörer, Det etablerade skiktet b sig på. »kostymer, Även terna var ”fromma ? män” som ibland" gick i kyrkan "eller - åtminstone var måna om att deras stoft välsignades av en "präst sedan puffran gjort sitt. Prästerna ' var. ofta . betänksamma, men alltid fanns det'någon' som lät sig övertalas, "Gangsterbegrav-. ringar kunde bli synnerligen mag- rifika tillställningar, När Al Capo- nes gäng på något sätt varit inblan- dat fanns det alltid en billast med rosor från AL". Al Capone. blev nåsot av en folkhjälte och en rad' andra ökän- da "blir shörfij 'hockeérad. : In- ligen . "”genting, tycks stämma; Inom; vissa |” kretsar är det :modernt att tycka ' illa om Amerika, Det är. fullt be- 'gripligt om-man gör det. Ändå' har man trets ella dvstra vittnesmål ' svårt att ”Sra det, Det är också allde'as för entrott "att "tycka illa kan ' vara, att självfinansierings- graden :steg relativt kraftigt för- ra” året samtidigt som aff banktsutlåningen under förra sex- mänadersperioden ökade med 508 miljoner och behovet av extern finansiering | därmed minskades avsevärt, i Inyesteringsklimatet bordå nu vara förbättrat "men på 'samma "gång föreligger över- kapacitet i en. rad branscher. > - Utläningen. . till. företag med mindre än 50 anställda fortsätter däremot aty stegras, På 12-måna- dersbasis har: deras affärsbanks- krediter ökat med 189 miljoner kr eller hela: 12,3 procent. Av affärsbankernas direkta utlåning till industrin på 6,3 miljarder går f. n. 27,3 procent än den mindre industrin, dt PERSONKREDITER ÖKAR " Personliga och diverse krediter visar också en betydande tillväxt I såväl absoluta som relativa tal — 462 "miljoner eller 14 procent. av :denna : fiendskap, .detta- främs= lingskap. och. hat.-mellan de olika grupperna, men frågah är hur län= ge det går. Amerika förefaller. va= ra på väg mot kaos, men ur detta ” - kaos : kan ett" nytt och friskare Denna ' pröcess' blir troligen. både blodig och lång; men" av: allt att ters har också blivit det” löma är den oundviklig. St Valentins dag, då Capones gäng « N 7 - fört det: firas en högtidlighet ploc> ' i | uppstår när 'de gamla invanda kol= ' : tradition räknas till de, progressiva, . - Wallace "förstått att” "utnyttja." Det ” - är också en bred klyfta mellan de i... 28 srt affärsbankernas | inlåning kommer från. hushällssektorn . så . får den bara omkring 12. procent av den totala. kreditvolymen. Vidare bor- de en-del av de 3,7 miljarder kr Som . nu 'rubriceras som ”person- liga” lån rätteligen hänföras tili näringslivet, En hel del av ”pri- vatlåh” används -i verksamheten inte minst inom småföretagen, At es KOMMUNERNA: TLANAR N Påpekas bör emellertid, ;att me- dan - betydligt mer än hälften av - MINDRE te "sedan. 1964 har ”Rroditerna till handel. och "servicenäringar uppvisat en så kraftig tillväxttakt som den nu uppnådda - på 54 Procent. Den under! "senaste halvåret stegrade bilförsäljningen ' hår gi vit utslag I ökade krediter- till handeln med transportmedel, - Affärsbankernas utlåning. till «kommunerna slutligen . har ökat med 6,9 procent 'eller' avsevärt mindre än under föregående två perioder. Anledningen är bl. a. att igångsättningen av kommu- 1868: . byggen minskat Kraftigt Nykter ungdom - - framtidsungdom X LU ” ; ” namn, PÅ: VA GEN É En | annan liknelse -frarhställde han för dem: . han sade melriket är likt ett] 'senapskorn”, (Matt, 11331). 2N Det är förunderligt hur små- säker Kan hindra oss på vär pil- £grimgfärd. ' För många år "sedan fotvandrade - en' men. från: San Fransisco till: New York, Fram- kommen 'dit frågade man; honom vad som hindrat honom mest une .. der 'den länga' färden tvärs över kontinenten. Han nämnde :' Inte Klippiga "bergen eller floden Mis- sissippi - .utan.. svarade enkelt: röandkornen. som. jag. fick i skor- na let myéket ofta i vårt Så är liv.. Det är uppbyggt 'av en: mas sa” småting. Det. kan. vara en dunk i ryggen, en handtryckning, ett" leende, ett ord.1i rätt tid, en tår, Bröd åt den hungrige.' klä- der till den nakne, ett besök hos den sjuke, 'Allt' detta :är värde ', oc fulla ting. som" bygger upp” livet ff och stärker Guds rike. >; --Ahtingen- vår. uppgif livet stor eller oansenlig, så kan vi i Amerika, som behåller "det. bästa "| av 'sina' traditioner, komma fram; ”Him-. då bruka varje tillfälle att gö . ra gott och. förhärlt Guds N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.