1 ; Tisdagen den Z januari 1969 EAHOLMS TIDNING Resa i i de: stora motsättningarnas land Av BARBRO GU: STJFSSON Inför en resa du ett nytt och okänt land gör väl de flesta av oss upp ett program över. vad vi vill se och" uppleva. Vi har väl ofta en förutfattad inening om vad vi tror ska bil det mest märkliga och minnesvärda, Att . välja ut ett enda ting när man gör sitt livs första —" och kan- ”ske enda — Amerikaresa är för- visso Inte lätt /i synnerhet om besöket är mycket begränsat bå- de till tid och rum. Men det kan- ske, Inte är så underligt att Fö- renta Nationerna stod främst bår. de ' bland besöksmålet och för- väntningarna trot8 världsstaden New Yorks alla sevärdheter. Fö- renta' Nationerna = frams ju för många av oss som ett värl- dens hjärta, om man 'nu Inte vill :använda ordet samvete. Det finns' ändå em plats där världens nawloner kan mötas trots alld kriser "som avlöser: varandra, trots all spänning och oro 1 vår värld, , Jas Men. "spänner man n förväntning- arna för högt är det risk att de inte infrias, Det är inte alltid så lätt att förklara varför det blir så; Men det kändes som en besvikelse att vid ankomsten till FN mötas ” av tomma flaggstäng- er och Inte få" se' alla de 125 nätlonernas. flaggor. "Det var: ba- ra den stora blåvita FN-flaggan . som "slog: ut tä. den råkalla no vembervinden, Varför? 'Jö för att det var. söndag," Men: nästa” "dag stod flaggstängerna- lika tomma, Anledning? Att det regnade '.. | r Det” var svårt att nitta rätt I dessa lokaliteter som yerkade förvirrande” stora och söka reda " på någon" person var sannerligen Inte : lätb," Någonstans fanns pro- fessor Wahlund "men, var? Det skulle varit så mycket bättre att få. honom som ciceron än den unga: amerikanskan hun mycket välvilja ' hon . "äl wtstrålade mot OS utlänningar. I gruppen fanns utom. Sverige även en familj från Rumänten, Generalförsamlingens ” oci "Säkerhetsrådets salar låg öde N ”""och tömma" men vi fick kasta en y blick på det församlade 'Ekono- i " miska: Rådet vid en, snabb förbi marsch: utmed" åhörärläktaren. — Man: försökte spana efter kända "ansikten; försökte förnimma flälk- ten :av internationalism och 'nu- tidshistoria, men, upplevde ' mest en rutinmässig visning en hö vemberdag. or Men någonstans a detta hus fanns också stillheten. Fanns en tystnad dit sorlet inte nådde. Det "var Meditationsrummet,' men sin V "strama: enkelhet och sitt. halv- AN dunkel -— en stråle av. ljus mot det tunga blocket, ..En, stillhet att . söka kraft.1l för de uppgifter, de problem :'som : väntar: De. offer som krävs. ... Alldeles ” utanför på väggen hänger minnestavlor- na över två svenska män vilkas liv blev, ett offer i fredens tjänst: » Dag Hammarskjöld "och" Folke Bernadotte. 2 EN BRINNANDE LÅGA Att offra sitt liv... Så skäfan- de hårt slår anblicken av de tu- " sentalé vita stenarna" på Arling- ton kyrkogårå, 8å förfärande att man vill gömma sitt ansikte och sina tårar... Där. brinner. den eviga lågan, på John F, Kenne dys grav, där doftar blommorna på broderns grav strax intill, Människor. vallfärdar hit, det går en ständig ström. upp mott:kul- len, Stannar: i Eripenhet framför minnesvärden över den man, som för så. många blev symbolen för! Fi ns det någon framtid för honom, Harlem? ,: Sa sas någonting nytt, nägot bättre... . ' Nusare, 0. i Här på Arlington sover. tusen: tals soldåter sin sista sömn un- der oräkneliga rader av vita vår dar, Kunde: det verkligen. vara sant?! 'Att alla de vita stenarna på "kullen , där till. höger vuxit upp bara under de sista åtta mä- naderna? Att så många: fått låta sina liv därborta I Asien...” Ett olyckligt krig, säjer någon. är in- te alla krig olyckliga? Så många unga män som. aldrig hann le va, aldrig leva ett luv i årbete, i hem och fapallj. a Vi som lever i etd land med mer än hundraårig fred kan. inte fatta)! inte förstå, Eller: förstår de något, de som kastar sina, rutt- na ägg och tomater mot ameri- kanska sändebud? Fattar de he- la : vidden ' av. de' oerhörda pro- blem som det stora: landet i väs ter: brottas med? Finns det någ- ra vägar ut ur alla svårigheter, något svar på alla frågor, nägon |. lösning? Nf es : ivar finns lösningen, 1 rasfrå- gam? - Det är lätt "att sitta här hemma . I vårt' land och tycka si och :så. För somliga är det själv: klart att de färgade. ska ha sam- ma rättigheter. som andra med- borgare." Andra breder up sig om "Iden svarta rasens negativa si dor, talar om lättja 'öch opålitlig het med tvärsäkra . tonfall, Hur gränslöst stort problemet är för. står 'marr kanske :föret när man börjar fatta hur många männi- skor. 'det egentligen gfäller, ' När man färdas | gata ; upp. och . gata ner 17 "Harlem, . der stadsdel i New York där de bor. Man kan se Harlem, på olika sätt men Penny ” berättar "utan stora” åt- hävor och sensationslystnad om sina medmänniskors”liv och öden. Berättar om -svårigheter, om ar. betslöshet, ” och brist 'på- utbild- ning, om narkotika och gatuupp: lopp. Men han berättar också om nyväckt självkänsla, om studier dcK ' rehabilitering, ' vi besöker bibliotek och tittar vå afrikansk konst, det sitter. stora grupper samlade kring lärarna. Vi. stan. nar. hös några unga entusiaster som tagit till. sin uppgift att rö- ja i narkotiska träsket; puertori: caiier och mörkhyade unga: män berättar "om den mödosamma vandringen mot bättring. Vi står tysta i andakt inför det stora glasmålningen” 3 kyrkan . som byggs om från” biograflokal . . Det är bara några” korta förmid- den unge negerpoften i ee” dagstimmar men det blir en blick in $ en annan värld. | Ne FINNS. DET NÅGON, LÖS- NING? Men varjeé dag, varje stund mö- ter man dem på gatan, Barn — ungdomar ; medelålders gamla. Det'finns' vita som -sä- ger att de, hatar negrer, som an. vänder vilka . hårda ' skällsord som' helst, Andra talar med and- .ra ord ochandra tonfall men de frågar med bävan i rösten efter lösningen; Somliga' använder in- te ordet neger utan. talar om ”ie- ke vita”, Men den benämningen innefattar även "andra främman- de folkslag som asiater, puertori- oaner, indianer. Det är ju. hel ler inte enbart: bland de icke vi-|' ta som fattigdomen: är stor, det finns fattiga vita också, Men ska- ran av arbetslösa är störst bland icke' vita och bland dessa är ar- betslösheten störst bland ungdo- mar mellan - 20—25 åruves sa, Om man kunde lösa” frågan Om sysselsättning, om utbildning, om sanering och bostäder och miljö, skulle man då nå fram .till en |: . jämlikhet? Om en fattig vit: lyc-] >" kas kravla sig "uppåt, lyckas 'köm- ma framåt och få 'drägliga vill: kor, då' finns det. ingen som längre” tittar snett... på . honom. Men om'den mö; yade” lyckas på samma sätt så har han ändå kvar sin mörka ' hudfärg, 'sitt särmärke, .Det' som .skäljer - ho- nom från andra,' Martin” Luther King hade en "dröm, drömmen om den dag då ingen människa skulle . mätas eller dömas: efter sin : hudfärg utan efter sin för: måga ' och ' sina” gärnirigar. Kom- mer det alltid att förbli en dröm? .— En gång för. århundråden sedan gick .människojakten 1 Af- rikas :urskogar. Slavskeppen för- de offren i kedjor över det stö- ra” värlåshavet vill "det främman de landet : för att någon skulle göra det tyngsta och det hårdas- te arbetet mot ingen eller ringa ersättning. Fredlig samlevnad 'mellån ; "folk och Fasen, I det egna landet och i världen, där» USA är en, stor- makt, Landet” med Frihetsgudin-. NV nan som symbol ör frihet, jäm likhet ' och broderskap, ' I Frihet och fred... Skymning- en faller över de vita värdarna på : Arlingtons , kyrkogård, .. över Den okände soldatens grav. Här- ute är skillnaden i ras och hud- färg för länge sen utplånad. Min- nesord från .den döde : presiden- ten Kennedy står här 'ristade' i olyckor, - Förbättrade — reflexknappar ”Lysknappar” av reflekteraride plastmateria) har visat sig vara ett bra mörkerskydd för gång- trafikanter. En undersökning som gjorts av konsumentinstitutet med biträde av statens provringsanstalt har visat att i varje fall de ljusaste knapparna har fullt ut lika god reflexverkan som de vanliga reflexbanden. Om ett ytterplagg har ett flertal knappar som vid den gåendes rörelser ändrar vin- kel mot ljuset från 'motortrafi- ken uppkommer ett livligt spel av reflexer. Flera sådana knap- par: på ytterkläderna kan alltså bedömas ' vara ett gott hjälpme- del' för att göra en gående synlig i mörkertrafiken, i Tidigare provade reflexknappar hade . olägenheten att inte tåla kemtvätt, plasten upplöstes av tvättvätskan, Nu har tillverkaren ändrat. sin produkt, och utförda prov visar att de nya knapparna tål all slags tvätt Reflexknapparna kan användas antingen till att ersätta vanliga knappar i ytterplaggen eller en- bar: . som dekorationseffekter på kläderna, Ur trafiksäkerhetesynpbrikt är det önskvärt och angeläget att gångtrafikanterna nu under; den mörka ' årstiden har något -slag av reflexanordningar : (panda, brickor eller: knappar) på klä derna. Det, kan 1 förebygga många Iis I dag: "AUGUST. ch Solen gar upp xl. 836 0 och ned kl. 1851... v "TROLIGT .; en -småskoleklass förklarade rarinnan skillnaden mellan vind, blåst, milda fläktar, drag, storm. etc. och så slog. hon: in 'bå exem- pel för ätt höra om eleverna” för: stått. Matt Kr :— I går tog jag bussen, sade hon," Och : när. dörren "öppnädes, kände jag en. lätt” smekning , dm kinden.” Vad tror du, Alice, det kunde vara? CN st — Det var nog busskonduktö- ren. Mi . stenmuren. Fråga inte'vad ditt land kan göra för dig! Fråga vad du kan [göra för ditt land" Klock: spelets! ljust klingande: melodi tonar ut i stillheten... ”Glory, I klubbs andralag fortfarande th division 2, LTK:s serietriumf' och tvingad slntmatch men i är för klubb ger också sist i serien. En av orsakerna till Rydös tillbakagång är att Gösta Davids- son inte kan finna fjolärsformen. Nu tillintetgjordes han fullstän- digt av Lars-Erik Larsson som segrade med 6G—0, 6-2. Inte heller. LTK:s andreman, Karl-Erik , Larsson, hade någrå nämnvärda Dvroblem, Han hem förde med betryggande. marginal sin eingel mot nestorn Kurt Jo- hansson med G—2, G—L be Dubbeln var däremot oviss ganska länge, ' LTK vann första set med 7-5 men hemmalaget kvitterade med ett 6—2-kap av Laholms TK: andralag | oe har stor chans bli serieetta Efter måndagens 3—0-vinst i Rydöbruk har Laholms tennis- ansen att vinna Hallandsserien Rydöbroek var ja det lag som förra säsongen hotade' es) re sig först i en dramatisk” en en tynande tillvaro. Rydö lig. andra . akten. Just då såg det kritiskt ut men LarsErik och KarbErik. Larsson samlade sig fint och vånn blankt, med 6—0 altrå, Å tredje set, BAKSLAG I HALMSTAD De bäda LTK-arna råkade ut för bakslag i Trettondetennisen 1 Halmstad där Karl-Erik föll mot Hans Vennersten, Varberg, med 6—5, .6—2 efter 5—2-1ledning i första set och" där Lars-Erik för- lorade mot Tenny Svensson med t—3, G—1. . - , NV CA Bandy: ' ”Mivtston I Södra | HammarbyVesta 0—2 (0—2) Hälleforsnäs'-Nässjö - &R ED. Vilia—Tranås ne tem i I Stockholm (TT) tiv . Trots att samhällets satsning på hälso: och sjukvård "börjat nå nära nog astronomiska siffror måste man tyvärr konstatera att sextio- talet måste avslutas utan att tän- dernas och munhälans” sjukdomar har blivit" ställda i partitet med andra organsjukdomar försäk- ringstekniskt sett, skriver Sveri ges TandläkarförBunds' Tidning I en ledare inför ärsskiftet. Men många glädjande saker har också inträffat "när det gäller tändvärdert, Till decenrilets övriga, karaktäristiska. ”hör att även p her öppnats. för. profylax och vad, ".|som där går alt göra. Särskilt be- : I klagar man på tandläkarhåll att vattenfluorideringen går" trögt på F örtröli gå inäder. : ”Avskyr saffransbullar”, Ni van- trivs :hemma sedan, er fru blivit | ”läsare” och ”springer på bönemö-: ten och håller gudliga' kafferep”. Jag , förstår, 'Saffransbullarna som :' er fru själv bakar och bjuder på otrivsel ni känner, Nat turligtvis har » på bönemöten eller. bjuda hem sina systrar och bröder i tron. Men var- "för tror ni, hon har sökt sin tröst 'i religionen sedan” barnen flugit: ur boet' och ni två blivit ensam-, ma? Tänk efter! Hur har ni det” med varandra? Kanske hon kände , någon tomhet, som hön ville fylla. Någonting är "galet i ett äktenskap” cm den ena parten känner tomhet. :Och det är vanli gen bådas fel Nu känner ju också ni tomhet, Skaffa ' er någon fritidshobby, Gå med i rågon klubb. Idrott av något slag. Ni är inte för gammal, Och stick över till Köpenhamn någon gång —" "ensam förstås; Det skulle nog va- ra nyttigt för båda parter. På av-' flera Kåll utanför läkarkåren ögo- har. för. er blivit: symbol för den + vi inger rätt" att hindra henne gå : Tandvården fterlyser a iporära Jösningar. grund, av motstånd från små men högljudda grupper, - "I stället: för att se tillbaka på ägt sextiotal, som snart gått till ända, rustar sig nu vår kår för att möta sjuttiotalet med ' dess krav och problem, : skriver förbun- dets -ördförande Thorsten Agge- ryd. Vi hoppas att under inheva- rande år kunna samla företrädare för "iiyhdigheter m'fl til en dis: kussior om praktiska åtgärder in- om tandvådrens område, Vi hop- pas kunna ta upp en del allvar- liga "problem, , såsom folktandvår. dens vakänssituation. 'och därmed sammanNängande, rekryteringsfrå- | 'ga, -” ungdomstandvärden, :; små- barhstandvården, ”och ” att kunna stimulera myndigheter” av olika slag till samverkan med tandlä: karkårer: när det gäller” att skapa vettiga fösningar. +: oh Ear Man 'behöver ' inte ' alltia först avvakta resultaten av; långsiktiga utredningar ” av; olika slag. Det gäller att inte fastna dy ett statis: tiskt tänkande utan att 'kunra ac: även om de skullé gälla för b bara några år. rå sond " Förbundet, hoppas. också på eri ökad härvarofrekvens på "lokal: föreningssammanträdena dels för att, kärmedlemmarna skall bli or- dentligt "informerade ri fåc liga frågor, dels också för att de skall få ' möjligheter att ge den (bena Jäsikten till känna. FATTAS. PENGAR. / Orm jag barä, Kunde låna 'res- teh äv de tusen "kronorna till den där skinhkappan som Jag sparat samman till. hela året — det (fat tas precis 948 | krono; MM (7 LPA BKORNA' "Lille Pelle var , ensam i köket — och olycksbådande tyst.:.”. Vad gör. du där, ute? frågade |” mamma, ; bn 2. ls = ”Brer. marmelad FS skorna, "| ceptera även temporära lösningar || OsKasuamn NE Säöndågens matcher: . Katrineholm—örebro 1—0 (0—0) Nässjö-Hammarby = 1—2 (00) Tranås—Göta 4-2 (0 | Villa—-Värmbol 52 (1—0 Katrineholm 7. 10.8 0 2 34—17 16 . Örebro - 10613 27-18 13N ov Gö - År 6 13 2352 13 1 4,2 5 31-25 20 Hälleforsnäs =— 10.5 0 5 33—29 10. Villa - 1" 4 25 27-30 10 'T'anås jo. 1425-2339 20 Vesta 20 4152-23 9 Hammarby . 11.4 16 21-32 9 Värmbol = + 10:2 0 8 18-37 4 : St Division 1 Norra : Broberg-—Västantors 3-5 (2—2) Edsbyn—Strlus : 1-3 (0—2) Falun—Sandviken - 30 (0—1) är--Bollnä 3-7 (1-3) Västerås—-Ljusdal "> 4-2 (2-1) . Söndagens matcher: + . . Bollnäs—-Falun 2-1 (2—-D. " Ljusdal—Edsbymn' ' ' >< + T—2 (40) Sandvik. Västanfors —3—1 (2—0) Sirius—Broberg : 2-3 (2-3) Skutskär—Västerås 1-3 (1—2) Broberg >. 11 8.2 1 58—28 18 > Falun 17 13 - 40—28 15 Sirius. ... 1 6 j 4 41—32 13 Bollnäs”, 6 5 38—37 12 Västanfors, . "11 5 2 4 36-35 12 Ljusdal ' 15015 630-32 UU Skutskär NN 506 36-39 20 Sandviken '; on 50 6 31-36 10 | Västerås. 14-16 20-38 9 Edsbyn” su: 0 om 20-54 0 DIVISION ur SN : Bohuslän/Göteborg/Helland "> Sunvära—Munkedsl 3—1 "+" Abild--Hovås 2 cA 0-1 'Torup--Fässberg " - 5-3 Nödinge—Bohus 3—2 > Hovås--Torup ' 45 " Fässberg—-Abild , , 4 "Munkedal Nödinge " . 2-3 hn Bohus-—-Sunvära « < 27 , Sunvära"' > 6 5 0-1:25— 8 10 Munkedal "; 6.4 0 215—12 8 . Nödinge | 4 3 0 111—8 6 Torup..." + "5.3 0 217—17 6 Bohus ' '; 5 2 0.:326-20 4 | Hovås "',- 15 270 3 10—12 4 . Fässberg 5-2 0 316-15 4 + Abild ein 6.0 0 6 9-6 0j : 0 + HÅLLANDSSERIEN, DIV 1 , ” UArvidstorp- Frillesås 22 « Vågen—Oskarström 4-3 ;. :.Veinge—Sunvära - 114 ; Kvibille—-Varberg. :- 5 1—1 , Vågen "+ "1. .3:3 0:0'15-5. 6 Varberg ' "2 1.1.0,7—3 3 Kvibille .21104-3 3 -Oskarström . + 2 1.0 110-55 2 . ”Sunvära - 7210 1:58 2? Frillesåg '". 2.0 1 14-55 1. Arvidstorp . ,: 2 01 14-66 1. Veinge” anv 300 3 3170) åshockey: Ds oo Alvesta—Halmstad + 80 ” Glimåkra—Oskarshamn 13—3 "Husqv.—Boro/Landsbro soo ! Ma nö--Tingsryd 2-5 "od sc Troja—Öster 42 " Tyrlngo Skillingaryd ev Tingsryd '... 1313, 0 0108-22 :26 , ' Öster." 7,13 & 1 4.57—40 17.1 Husqvarna; ' 13 8 1 4 6562 17 - Sxrillingaryd - "13.7 2 4 73—40 16 4] Malmö >" 18:80 5 71-50 167” "Troja "> 13 7 2 4 62—41 16 oc ' Tyringe 12352 & 57-49" 12 lAlvesta '/ 1713 4 3 6 45—48 11 » Landsbro ” ;, 13 5.1.7 -46—59 11. Halmstad ”' 13 3 010 37—80 6 > OC måkra . > 71872:110 46—801 5' 111 34-124 3 22. . Bland människor var hon oftast A tystlåteh. Hon kunde sitta inne hos mor ' Anna långa stunder och tiga: men hon verkade aldrig surmulen Hon var glad över att bara vara i närheten av en levande varelse.” . Så fort sysslörna i köket var un- dahstökade, bar det av ut, Hon : sökte upp Svante och John" och hjälpte dem i deras arbete. "Hon . frågade aldrig vad hon skule gö- ra, Blicken, gjorde liksöm ett has- tigl. svep, : och så” vissté hon sin” plats:tÄn var' det "att "tranlpa ett : hölass, än att räfså, kring en Nyss "Emma KRRANDE - "EA. i få SPRSE inkörd. höhässja; än att tå emot des fanns kon till. Tyst och raskt arbetade hon, och hon såg ut att trivas med: 'allt "hon tog -sig för. Man såg henne aldrig ' nedstämd, men - aldrig ; heller riktigt glad. Ibland när hon såg på Svånte, lek- te dock ett mångtydigt leende på hennes läppar. Det var till hälften vemodigt, till hälften vällustigt. Sådana gånger tog Svante hastigt sin blick till sig.. : Vera gick vägen från järnvägs- höet i "ladan. Överallt och allestä-' stationen till Björkåsa. Det var en - | vacker" sommareftermiddag med ljumma vindar och sol. Hon hade - [nära en halv mil att gå, men det var uppfriskande med-en prome- nad, På ett par ställen växte det smultron i gräset på andra sidan dikesrenen, och 'hon plockade dem. Inga bär har en så förnämlig smak. I en av beteshagarna på Björkåsa hade hon sett mycket kart, innan kon! reste. Nu skulle bären säkert vara mogna. Hon skulle plocka en stor mugg åt mor Anha. = 4 «Ibland ' mötte hon någon häst- skjuts. Körkarlen hälsade alltid. Det var inte många Vera kände. De som börde till byn var henne bekanta, men av de övriga kände hor inte många. Inte heller var hon så förtrogen med trakten. Hemma i Vinninge kände hon varje sten och buske, åch hon visste vilka som bodde i villorna och stugorna efter vägen. Här var det bara bönderna och torparna, som bodde runt omkring kennes eget hem, som hon kände, pch flera endast till namnet, : å å ättre ktiv, Glory Halleluja . 7 2 stånd får men bä - Peta ör svarade: Pelle. et ' "i - ; i [ z ” so ” J I - soc 3037. (NHR Å over så s - Kanske var det just detta som Min "hembygd! Hur kär jag böll! 'De -"levde " nog ' för. isolerade. | som ' "hon förstod, att en bond-" gjorde att,' hon kände ett visst N > digt. > Svante hade ju inga riktigt goda hustru borde veta. främlingskap både med trakten och folket. Eller var det för att hon liksom ej var en av deras egna? Hon ägde. intet bondeblod. i i siha ådror. 7 1 morse när hon lämnade Vin- ninge, hade endast glädje och för- väntan behärskat benne,' Hon läng- tade till Björkåsa och framför allt till Svante, Men nu när hon tram- pade Vingmyra sockens mark, kän- de hon bara främlingskap. Det var som om ihon reste ' på besök till någon. Några verser, som hon läst en gång och fäst sig vid, rann henne i minnet. on Jag lämnat min barndonis hembygd och trampar främmande mark. Fast allt här är ganska lika, - jag känner en«längtan stark | efter bygden, där allt jag kände — vart träd var en älskad vän, var sten, var buske och torva Jag var ju en del av.dig Min tanke älskar att dröja vid var väg, varje stig > '' jag trampat i helg och söcken; i dagr bål ljusa och grå. Min hembygd, tag mot min : hyllning! . Jag älskar dig, älskar dig så! IS Men kanske | när år gått till ända, att den mark, som jag trampar” i : . dag; för mig blivit kär och välkänd | och vunnit mitt hjärtas behag." Jag ber dig, min nya hembygd, tag "mot mig som barn av din | släkt! Då kanske mitt bjärtas kärlek och längtan till dig blir väckt. Verserna' skulle. kunna ha skri- vits av henne själv, så väl stämde de in på hennes: egen stämning och känslor. Hon ville känna hém- ortsrätt i :Vingmyra; i, - Svantes hembygd, ” men hon kunde. inte. bland tusen jag kände igen. ov vänner, Visserligen kom väl "någon av böj h över ibland, men i tegel hade. de då ett ärende, De kom aldrig för att bara hälsa på. Britta och Allan unde ju komma en lördagsafton eller en söndag, men Vera hade en känsla av att det mera vat för mor Annas skulle de kom än för hennes och- Svantes. Hon' hade aldrig - lyckats nå. kontakt ' med Britta... Inte" med de två andra systrarna : heller. De såg i benne sin brors hustru, men inte en god vän eller: jämlike. Så kände hot det åtminstone." / Nr Men Britta var rar. Vera” ville gärna få henne til sin förtrogna, Men de hade .så litet gemensamt. Vera försökte. intressera sig: för allt, som rörde Britta. Hon lyss- nade. gärna till svägerskans prat om linodling och linberedning, = vävning och - konservering, ' . krukväxterna och ' deras” Skötsel och: om "ändra "såker, som hon eller Inte än, ägde . ringa” kännedom om, men A Men ' bon . hade också försökt delge! Britta något av sina intres- sen,” Hon hade ibland talat med entusiasm om en nyutkommen bok' - eller ett föredrag i radio, som sär- skilt fängslat henne; Britta hade visserligen — lyssnat, men Vera "märkte snart, att det sagda vann ingen > genklang hos svägerskan, och det intresse hon försökte visa var endast pliktskyldigast. | Hon hade också förstått. ätt hon och ' Britta :såg på skilda. sätt på” tingen runt omkring. Gick de för- bi ett rågfält, där blåklinten blom- made, prisade Vera -de blå och - gula "färgerna för deras skönhets | skull, ät kommande skörd, . - "medan Britta fröjdade sig |-.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.