en Ti 0 f LT Tisdagen den 21: januärt- 1ö00 / IT = - Mera mjukbröd a Sr uppgörelse s Den. ävtalsuppgörelse som. på , tivt medverkat till denna uppgö- - lördagen träffades mellan Arbets relse liksom fallet bör bli beträf- givarföreningen och industritjäns= ! temännen kom inte bara överras- kande snabbt utan förefaller även ' -förnu igt god. I årets stats- , verksproposition framhåller = fi- nansminister Gunnar Sträng att produktionsökhingen under inne- + uppstår kan man ta för givet, lika varande år beräknas bli fyra pro- . Cent, Samtidigt riktar 'hr Sträng: ett varningens ord till avtal k- nadens parter, att löneuppgörel-' ser som inte' ryms inom 'denna” ekonomiska expansionsram även- . tyrar den nuvarande 'ganska' stä- ' bila , samhällsekonomiska balan- i positionen i förpostfäktningarna, Kd fande de återstående, stora av= : talssluten. Frågan är nu hur stor "följdver- H kan: SIF-avtalet får för övriga tjänstemannagrupper och för det stora, mäktiga LO. Att en sådan ” som att den blir dubbelverkandé, ” : .SAF-sidans utgångsbud i höstas ,. - gent emot LO var i stort sett in> - gen löneökning alls, Ingen har väl ”på allvar trott att det budet skul- :- le stå sig, Det skulle-även, förvå- : nå om inte SAF redan uppgett den .; sen genom att: utlösa in= gar, d v s inflation, Alla löntagare har bitter erfarenhet av att en. så- . v I dan utveckling inte ger "någon reallöneökning, utan för att an- - lunds' vokabulär, bara' ger luft i' "avlöningskuverten; ”, terra De 140.000 industritjänstemå nens nya, ettåriga avtal, ger en. direkt löneökning med 1,9 procent jämte en tvåprocentig kompensa- -:SIF-uppgörelsen ' bör utgöra ett ' acceptabelt riktmärke -för, båda"; ' parter i de återstående uppgörel? ' serna, givetvis med en viss röre "precis s som fallet är i SIF-avta-; i let. por fen Åönorg: Dt Om" "en 'sådan'. utveckling . blir” H > följden av den nu träffade uppa i vi görelsen har SIF intagit” en bes? tydelsefull position som -: vägvid, sare, Tidigare har LO alltid” spe? tion för .andra gruppers arbets- Jat den rollen: Vid den senaste tidsförkortning,, eller tillsammans 3,9 procent. De lågavlönade kvin-; nogrupperna inom SIF får "något. mer äv, "den" 1,9-procentiga. löne- " ökningen än övriga, vilket ligger helt i linje. med ambitionerna' att särskilt måna om låglönegrupper> ' na i årets avtalsrörelse, även -om - resultatet. inte är särskilt lysan= ' de, Därutöver .har trygghetsfrå= gorna: iför de ariställda tillgodosetts ” i viss utsträckning - bla” genom” .fondbildning . för q och för ersättning vid | sjukdom, Samhällsekonomiskt sett bör all så SAFSSIF-uppgörelsen kunna : " betraktas som förnuftig. Den är inte inflationsdrivande 'och den - löneökning som 'skisseras i avta- » för de anställda. Finansministern "här ju” också avstått från” «skatte-' shöjhingar i i:det: fråmlågda budget Riksdagsman >. let bör kunna bli en reell sådan Lars Eliasson hamnät'i ien återvändsgränd” i:sin: t > politiska karriär, -Hän "är: i: äld- sta'laget: för: partiledarposten-när: >. | Gunnar: Heälund drar sig. tillbaka uppgörelsen: blev 'emellertid:LO , .å i > besviken "på den huggsexa som.', följde + efter "dess uppgörelse : och > vägrade därför som bekant att. gå: i teten: i år. Den snabba —' oc! enligt vår mening förnuftiga SIF- uppgörelsen — bör kunna få även. ! den effekten att eventuell lurpass= ning mellan de "olika, förbunden”: blir ” mindre" angelägen om ' den sor först avslutade ' uppgörelsen : får : riktmärkesaffekt. ' En växling av, .i Fö ' ”först i mål” torde'i varje fall intd> |. 'skada,"' varför > SIF-uppgörelsen 4 t kan få en positiv betyder även ing de,r:den = nytillträdand Anderssoni Visbys. i » Personligen har: Lars; Eliasson. / "Strejken berör endast ostkus: ten, från, Texas -till- Maine, Den ti ep då : Taft: Harley. rg ånSslut "40-talet ' som "medgér- ett för rbud av 3 ningen i" genomsnitt. och skivor . man har rätt att ställa" på stat; . I ; i skolluncherna| : En frän kritik riktas av redak- -tören. för tidskriften Bröd, Karl- Erik Rosenlund mot den;— som han säger — otillbörliga knäcke- | brödspropaganda- som Folkhälsan, Skolöverstyrelsen och . Kommun- samt : utgivna Jaghunden Skol luncher”, Skolbarnen löper stor risk ' att få en alltför ensidig brödkost' vid skolluncherna, skriver - han." Ef- fekten -härav kan bli 'en: minskad brödkonsumtion "och sålunda tvärtemot vad Folkhälsan efter strävar." NEN ”De 25 huvudrätterna ackom- pånjeras enligt ”Skolluncher”- alla av'en's. k. standard, d. v. s. en "| tillbehörssats som är -genomgåen- de, oavsett” varmrättens samman- sättning. I "samtliga ' fall nämns hän som; komplement. + mjölk knäckebröd ock. matfett, ” Mjuk: brödet har "man fullständigt glömt bor a örst i samband ' med lägg "standard ” dyker: småfranskå räknat” "Denna: centrala : styrning / konsumtionen” mot Ck äckebröd är. 4 "högsta I grad oroande” och under: inga ' I omständigheter fören; lig med de” krav på objektivitet et och ' kommunala institutio- 1 förklaring | till" 'denna': favorisering, ' hävdar tidskriften Ma förbundet bedriver i den gemen- ">re från när och fjärran. Ornito- ” den har äntrat trapporna till få- slagligen fram under "högsäson- gen vår och höst. Besöksfrekven- sen håller sig i stort-sett kon- stant, men verksamheten från den lokala styrelsen bar tunnats för allt gäller det ringmärknin- gen . senare år, >. Jen bössa vid tornet) har. man sv teringar. : fe — fångstplatserna i stället för det li « nöja sig med. Dessutom: Man kun- de önska att en större del av ”skå- 442; lövsångare” 285; k Getteröns fågelståtion "drar äre : ligen fill' sig 10.000-tals besöka- ' "loger från snart sagt hela värl- - ”geltornet där ute.Busslaster med ' : skolklasser U och föreningar'. kör . ut betydligt de sista åren. Fram- - «1965 kunde fågellokalen redovi-" - Ba totalt ca 12.600 ringmärkta inz divider.. I fjol "stannade summan vid 2.054 representerande 61. olika. arter. - Tillbakagången " beträffande « "ringmärkning infiebär dock inte att "intresset för fågelstationen som så-' -'dan håller på att dö ut Tvärtom, området ' har : kommit ' allt mer i blickpunkten efter den internatio- nella "uppmärksamhet det rönt på . Den minskade aktiviteten, - elle ” rättafe, det -minskade : antalet ,fåg- Jar, har flera orsaker. Dels har per- sonalen "på ! senare : år specialiserat , sig på vissa /:arter. Kråkor ; fån- gas t ex i specialfällor i stor ut- - sträckning, grönfink: har, varit en dominerande "art ' under " hösten o:s v. Men dessutom börjar fångst-: arbetsmaterial bli” slitet” och!. "eftersom ' verksamheten, finansieras genom” frivilliga” bidrag (det finns. righeter. skaffa medel för; komplet Ett länge" närt "önskemål & är en. - "ordentlig , lokal i anslutning fll : "Ja eländiga ruckel man hittills fått). . darna”, också ställde upp för fält- örsång are 161, ro dk | 9, Ir are" märktes för första våra. , breddgrader: . Det s| från Danmark i:slutet av, april, räk- en mindre kö fram: på låg höjd öve ra-gången! på: Getterör 2 falk.'Vidar kan? nämnas: smalnä sta; . som, kom: in nade: c:a 400 individer. iÄven:sot- 2 Plertålet småfåglar fångas i nät som spääns upp i va ssgångarna på området," - flertal mycket sällsynta arter, Någ-| genomfördes . under . tréttonhelgen, råde från Morup i söder till val ra. observerades t-'o-m för första|den - gav: till resultat fyra: kungs- linge i norr. 55: sjungande! hanar, sången på Getterön; Till "exempel örnar: och tre ”havsörnar. på kust- noterades, men "det fanns troligen ärrhök som ”studsade” sträckan mellån Varberg och: Fal- fler. Näktergalen har ju ökat bes os nn gömma: med sig :själv,' "att bara :1e- p va på låtsas, för till nevroser och självförakt: :.Vemodigt . är . det att läsa: boken, :men -även- n ttigt för inte” bara: rent! "principlellt.? Den Getterön 1964: påträffades” på Sar- v 1088 'äldre'att, få blicka in'i de” un: är, gtrånkomlig ocksä; med” tanke | > idinien,r enr:! "gluttsnäppa ? från: 1965 goda” "resultat & även iden .riksomfat-::|'gas"problem. Kanske vi då.pättre' M fåterfanns it Murmansk vid Norra tande andräkningen, som''sker 'en -| kan: förstå; ropet från en Sjunior, I : ång 1'månaden från september. till.. | som" för några år' sedan «sade till oriun; ervisningen, va- april. "Det är kricka" och gräsand. : | mig:”Man' skvile' vilja :skrika' ut | > a mt N "strån ett tidigare återfynd av brus-|som doininerar, En ”hösträkning ga i protest mot-all-hälvhet,. mot all ra med och Uebattora praktisk pe förljugenhet . och -falskhet i di t, dagögik.' Sedan kunde man ha em hane: rapporterats,'.- Eri; svartsvit- ca 5.000 äv vardera arten, Jug a ve lä räktikperi - "flugsnappare sköts i mö an ste etikett! ngre NM akti per! od ” mot” termi-” M höns; har: uppträtt: sr. ovanligt stor. ASK-Bolagens';:" Impörtföretag |. : - numerär” och; 2000 årsskiftet ob-: "UNIL' berättar: att" man” redan H har 11 tusen': skartonger” liggån- TEE a de..på: kajen: i. Houston, repre- ce » TIKSCAESI senterande -en summa av 1/4 Nils G: Hänsson i Skegrie, - "miljon" kronor; .—> Vi” har - vis- >serligen! relativt stora. lager "av ris i Sverige, men blir ' strejken | presidiet,” Då blir; "den .2elikata långvarig ;kan « :det "bli "risbrist | uppgiften” ör: stämman / att bet i. landet:" Vi: tar, nämligen allt | stämma « ordningsföljden. mell; matris+från.; USA. ' Vi kan. ing- Antonsson:'och: Fälldin, 'Den som Det. vore enting annat göra än"att vänta : nöt: . ut önna EO Nu talar den ont förste” vice ordförande får lika "ret och en hornugela, a "RN. ARN A ÖKAR - ; : Den ”Hs. senaste utvecklingen I om en det partilåarposten. Örnarna hör till lokalens verk-!” Jan Carl quist: BARA PA” LAT snar 'Cavblåsning :av - strejken. Men. det : problemet > bör. kunna Man tycks' ha löst. konflikteh till 95: sprocent varför man kan vänta ; sig. ett>; -återupptagande "av. arbetet, I inom, någon eller, ett par veckor, Om - så inte skulle ske finns. (det en möjlighet att få hit, de:aktuella” varorna ge- nom, att, transportera dem till hamnarna ' på: västkusten, men det blir. en kostsam procedur. Dessutom. går. det . rykten om att man där i" sympati med ost- kustarbetarna vägrar lasta . "var rorna.. ” Totalt. räknat köper vi ca "60 "ton ris- »per: vecka från USA. Vilket gör, 00 000 kr/vecka... SMÖRETS KONKURRE " Smörets framtid ser allt an- nat än jus ut. 1960 hade smö: ret 40 procent. av matfettsmark- |. naden. Nu' är andelen: nere i 35” procent. Smörberget? växer: I senaste" numret av Köpman nen spår. Margarinbolagets marknadsdirektör Ake Lindgren att ' smöret så. småningom kom- mer att försvinna, från matbor- det: NS - Jag tror att margarinet så småningom erövrar större, de: len år. bordsbruksmarknaden, lösas. utan" större svårigheter; Det - är bättre. om ett .parti -har. två . fullvärdiga kandidater” till” pa; | ledarposten ä än ingen al "siv sänkning a av föttete andel I i mältiderna, men samtidigt -kom- mer .en växande, del .av befolk- "ningen att äta minst en måltid utanför hemmet eller en indust- ( : Som pastor fick jag "utnämning . "rlellt tillagad "måltid" i hemmet, Därför -kommer effekten. av de nya" "mätvanorna att synas: även i -hushållens matfettsinköp, ,. sä ger. direktör, Ake Lindgren. — SIIMULÄNSEN OCH HR. > » STRÄNG - > tv - En"stimulans för vatt: förbättra företagens - kostnadsläge; skulle mycket .. väl: få den önskvärda |- "effekten. atgp - öka - industring, in- 'vesteringar, ” skriver "Indust- Tiförbundets' Tidskrift som på den punkten ' inte ' de ar hr Strängs mera pessimistis- ka bedömning av. den: aktuella ekonomiska politikens. möjlighe- -ter: ”Pinansministern har ändå 4 sin hand medel att: Påverka fö- Tetagens' 'kostnadssida. Närings- livets. representanter har länge fe Må var lödh a ent pröva. , sina LB: den. kristna kärleken;' Jag 'hada gärningar: | han skall då till ter' vad hån själv" är,” och icke efter. vad. andra tra. Ty var och en. hår sin egen börda att: bära, en. församling som 'jag inte ville gå till Motvilligt" gjorde jag k de; det.. När tiden var inne: att jag skulle” Jämna" församlingen för en ny... utnämning -' gjorde jag. det | ogärna. Jag: nde” . hu: samma motvilja ;. mot att - flytta, - som när jag skulle komma . till :den här. församlingen. De här, männi- skorna hade lärt mig. mycket om kommit att älska dem mycket och; hade fått se många :svårig- heter "förvandlag till - välsignelse. - Paulus talade sanning när han liKt, men jag talade aldrig |.-- | om för” ågon” Hur svärt jag kän- .RARA FALKAR. ; | liga sevärdheter! och, "ko | gelbundet tillbaka varje vinter. Sol s "Observationsboken : fedovisar - ett| kungsörn observerats i betydligt 'större - "register med 'ett "SAS. Verbum; Pris 20: fågeltornet." En" specie! Pågeltornet den bekanta profilen på ” insidan . Getter; ägen, mellan X.- >. - Dumpen och flygplatsen: NN TAN i | framfört krav på sådana inves- N YA B Ö C K E R | teringsstimulerande >. åtgärder | tlll "det bästa, för dem som äro] ul S Av den totala -matfettsmark- som. t' ex ytterligare” räntesänk. Kalläde efter Hans rädslut”. : ”BARA PA LATSAS"” "> Iter' håller via graven, Hon, flyr naden har. margarinet drygt 65 ning". :gynnsammare ., avskriv- ; . | Vi mi nniskor trasslar ofta 'in |från begravningskaffet och reser procent " [70 procent av konsu-. -ningsregler. och ett avskaffande Sa er 2” N Aslor "och händelser. och |från hemmet till Uppsala, där hon mentmarknaden). ett kraftigas-| : av energiskatten: Den senare be |' "re grad” är "beredd att överförd blir ' därigenom" irriterade, låsta etudérar, utan att ta avsked av e ökningen ar S ett efter i lastar ju direkt det stora fler. . talet 1 handling”. 'och" olyckliga, alldeles. som katt- | modern. Hela hennes liv. präglas att ön danser les, "säger i-| talet” maskininvesteringar 'sam- NN Förslaget ' om "inyesteringsbi! ungen som' leker med ett garnys- av "osäkerhet och hon kastas met När de aller frbm tid. tidigt. som den. är särskilt be- "drag , för . reningsanläggningar tan.: Särskilt' unga människör är |lan olika känslostämningar .- och kon - u en i tungande för den högt mekani- 5 åt 8ål jutsatta för "risken att: trassla till livsinställningar.' Hon förmår, in- å ma orm 2 att den to] serade exportindustrin, Om; fi. | "berör: cirka :2 procent. av in flivet för sig. | —. ve te finna fasthet, allt blir på låt tala matför 0 ton dens volym nansministern vill visa att. han ” dustrimvesteringarna, påpekar| I en nyss utkommen roman be- | sas. Rå förändras mycket Under den Tar igen menar. fllvar med sitt tidskriften, som varnar för 'sub- | rättas om en ung studentska som | Med djupt vemod .har jag läst kommande tloärsperloden. Vår | : kurrenskraft , är. detta” män kor. ; ventionering ; jav” enskilda före: för år sig vid begravningen gjor |boken, Det är inga rk mättliga pefolkningstillväxt kom-| gärder som på ett lämpligt sätt | ' "tag men” anser" att ändamålet reagerar oggresslve HL at a denta miljön Dubbeltyat g och not. t I - i . entmiljön. ubbel 1g och mot- mer at; balanser s av en succes skulle. göra Klart att han i hög. "får helga medlet 1. detta fall. "]som. en av faderns: arbetekamra- sägelsefull är de: Ugas hållning
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.