.Tisdager/ den 21, januari ”1969:. LAHOLMS: TIDNING an behöver inte tränga djupt in i den litterära storskogen tök och höra gnisslet från” kolfo- | 'rék och höra gnisslet från ko'/o- rornas medar, Redan i folkskolan hittar vi i Grimbergs historia detta klassiska citat av Geijer: ' "”Det var ett friskt: leverne, om ; vintern, Järnbruk och nordisk vin- "ter höra, .-tillhopa, Dessa lågor ut ur djup ' av snö, det under valv Kolarlivet i i litteraturen SR ös Av Helmer Grundström och pelare”av is framforsande vatt- net; de tunga, vitt skallande ham- marslagen, som i en natur, frusen till vila, visa, att- människan är vaken; ' senkraft och: svett i köld och drivor; kol-" och tackjärnskö- rare i långa rader, med rimfrost i skägget, hästarna gnäggande” med varma skyir ur näsborratna, vim- let av folk och bestyr; det är &n tavla att se, det är en tavla att le- val? ön u "ihåg, inget. kaffe, in? det” KE - Praktiskt: " Banval:t Andersson : vid en. Små. ländsbana gällde för att vara starkt S religiös och "medlem i församlin= ske Ng Slipersbyte, "gen! En dag, laget "höll på med gick | Andersson "före | och drog ut. rälsspikarna, Kofoten slarit så att A' fick” fingrarna: mel « Tlan skaftet och en:sliper; Det följ- "de en rad :svärord och kamrater- jna tittade förvånade på Al - | = Ja, .ni får uksäkta " svarade 'han, men -dä gjorde så ont å ja . ä lite het te humöre, men jag ska : be orh förlåtelse på möte på lörda. En kamrat invänder 1 > Och > 3 Jningarna i" de:stora 'skogarna — Men du kan! väl göra't nu? .— Håå, jag väntar nog te lörda, ne a kan ju ta alltihop på. 'en gång, -. Geijer är inte den ende, som gett oss friska bilder ur värmländskt arbetsliv från 80-talet; han är inte heller den' ende” värrnlänningen” i . skönlitteraturen som berättat. om kolare och milor. Lika fängslande .J och framför allt mera initierat har Gustav., Schröder i. sina. minnen återgett många "episoder från kol- 1 Värmland , och "Dalarna. I4té" ens Fröding har undgått att fängslas av - ämnesmiljön. I sin gripahde "dikt - LR längtat til havet i i många, Tånga ”Sjöfararen vid milan” behandlar han motivet med: poetisk fulländ- nings" on q bra Soch vår "långt bort från a min "Fömmelmans- FRAs -. möda. ' Från havet är den ivind, Som, ä | , tallarna går. och. leker. med .stoftet ; från om står med. mull över. kolen' som 'glöda? » b På sitt sätt besläktad med Frö- + dingiär Dan ' Ahdersson;,, »den. av | våra yngre diktare som suggestivast i tolkat stämningarna från kolarsko- gen, Det fr-mgår bland. annat. av ;dessa strofer ur "dikten ”Kolvaktar rer! - | skrivit en intressant och belysande / | rande bruksstil 'som "får sin döds- .-Istöt 1834 då den sista 'smedjan :i” Ret ' röra lamt i bränderna, SN som gnistrande. och glödande, av röda flammor flödande, ge ljus åt snårens natt. ” Rösten kväljer kvävande, - nöt av ångor vävande, ” het och stark och frän. Kolen kallna klingande, . ”knäppande och ringande, " i höga svarta hoparna +; ve vid askbeströdda groparna "emellan frusna trän, - "Déssa skildringar," Dan Anders= sons inte undantagna, anknyter till”. bruksdriften i bergslagerna vid tiv, den, omkring slutet av 80-talet. Det är visserligen sant att Dani Andersa,” son för en kort tid försökte livnära” sig som kolare och' att hans dikta ning börjar omkring 1913. Det mes-" ta. av. stoffet till sina ”kolarskild>' ringar hämtade han dock. ur sin åldrige ' fars. dagboksanteckningar. . och ' dessa går tillbaka "till oden epok som i det närmaste var död då Dan Andersson kom till världen. Om denna epok. har ; Olof Forsén - vn artikel, ”Från järn till trä”, publi- : cerad i' Turistföreningens Åtsskrift " för år 1926, Där läser man: (om . trakter runt norra Dal: i Dalsland); bland.annat: sö + " "Vad: rörelsen betydde för” and-" pets ekonomi kan inte mätås efsak skapets ekonomi kan infe mätas ef-'. ter antalet smeder som voro an=> ställda vid bruken. Det. blev nya: tider. för bönderna, Deras skog fick ett annat värde, kolmilorna pyrde runt - om | -ib-gden, .. och »bruken ' krävde. arbetskraft i" långa bandr-' för . frakterna . från” hamnarna" vid" Vänern upp till bruken och från' bruken med den förä lade varan: till hamnarna igen.” » 71. Detta. citat avser mitten av "1600. talet; då föds nämligen den blömst=. - 1 smedjor. Men" 'milörn J..na om skogsrået," "7 Doktorn sarar - ”Många frågetecken”. Signaturen har en rad olika besvär: Det före- faller sannolikt att era besvär från höger sida av magen har att göra med de sammanväxningar efter blindtarmsoperaticn som man diag-, posticerat, ; Krampen i tarmen och de små blödningar som kommer efter den- na kramp bör vidare utredas och behandlas. Det finns ingenting som talar för en cancer, men naturligt=« vis måste ni få hjälp för dessa be= svär även om de skulle vara av ”oskyldig” natur. Vad gäller urinvägsinfektionerna förmodar jag att man gjort s k bakteriologiska odlingar på urinen för att bestämma vilka bakterier ni besväras av och vad dessa bak- terier kräver för medicin för” att avlägsnas, Kontakt med urologisk specialist torde vara att rekommen=, deraå ert fall. =”: | . ”Mor Anna”. Egazil duretter är en medicin som ingår i behand= "Ingen av magsår, mag- och tarm= katarr. Hå Novalucol rbotverkar bildningen av saltsyra i magsäcken och : har. d samma användni i stort som föregtende preparat; - Librium verkar |' ångestlösande och lugnande; Cosaldin; verkar kärlvidgande och cirkulationsfräm= jande. Paraflex comp är smärtstil= tande och muskelavslappande,. tv : Carlssons. rallys « Den : rallyskola, under Erk Carlssons ledning, som. förra året startades av Svenska Bilsport bundet och SAAB/ANA, återkom- Fjolårets" kurs: 2 :Hedeniläiidå Gård . rönte : stor; internationell f nå den första 'cellulosafabriken ' sätts igång. Järnbrukens' och träkolens : lysande epok är förbi; 'en annan, timrets, massaindustrins och elek. : tricitetens, tar vid...» Träkolningarna dog inte detinia s tivt med de gamla bruken. Kolen behövdes till åtskilligt annat, till ånglok,' båtar, huseldning och by- blev "färre och mera kringströd: a Man pås träffade dem' inte var som Helst, Minskades deras antal i ”verklighe-' ökades det'däremot i litteratu= 'ren. Kolaren och hans yrke kring=' värvdes av ett romantiskt skimmer, uppmärksamhet och de erfaren- heter kursledningen då fick har resulterat i:ett; ytterligåre'g genom 'ärbetat kursprögram. i : Rallyskolans' syfte är att. ge den kommande” generationer, ' rallyfö: rare, förutsättningar at Internationella tävlingar ver” skulle” bättre än Brik son" kunna ' lära / lut det? is Ge; ön att kräven” på de i kur. 'sen "deltagande "förarna ; i skärpts” väsentligt, + återfinns, € 1:stor.: del: av” den : svenska , eliten bland, dem som fått pörsonlig in- och Can rls- Erik Carlsson är Sveriges genom tiderna mes - rallyförare. Här visar han gamla takter och instruerar samti- digt en av eleverna i fjolårets kurs, Alla vägar på Hedenlunda , är naturligtvis avstängda för annan trafik under kursdagarna. [grabbarna köra fort” rékas I | skögsvägar ; "som fram gån gsrike Gullberg, Jan Henriksson, Leif Nilsson," "Anders Kulläng och Per Eklund! är några av namnen; ' Kursen,” fri, ”är/ uppdelad på två grupper om vardera 12 förare, Det kom- 31 primerade kursprogrammet' om- e| fattar två dygn ,och innehåller mänga intressanta punkter. "Det gäller" inte enbart att lära z det kan de: festa redan "förut — man får också en grundlig tepretisk ut- bildning :-' => < I Huvudvikten är lagd«pa de svå- ighete $orii möter: en: rallyföra- re i början av hans internatio: bella ; karriär "och Erik Carlsson 'komrher « "här -haturligtvis. att: dela med sig av hela sitt. kunnände. jÄmnen; på: schemat: - sjukvård, däck- . och dubbteknik, . bränsle- och: smörjmedelskunskap, skörtek- É SR och. inte” minst ta körning: på. såväl avs Jåsbanaq = allt som är helt: avgifts- RN : i dag: AGNES” | so Solen går upp: kl. 8.22 och, ned. kl;. 16.16... - i 3 vs I morgon: | VINGENT' Au Solen går upp kk 8.20 och ned kl. 16.18). ärar... (Forts, fr. sid. 4) | varje lektion, Om man är" ensam med klassen så får man 'ett' bätt- re begrepp om sin förmåga .s som lärare, . : : En lektor, som är LR-ombua på lärarhögskolan i Linköping, framhåller: att i. stort sett har: det gått bra att förverkliga. den nya" lärarutbildningen, "Delreför- mer behövs dock redan” nu. "Det är uppenbart att den första teori- perioden 'är för lång, Det vore brå om lärarkandidaterna snab- båre kom ut på praktikskolorna och fick ' erfarenhet" som grund för : undervisningen. — tidigare hade-ju. de' som fick praktisk lä. rarutbildning erfarenhet av: June gervisning, ”, ” ' Sh h BJ med. "Mäster Brix sond, dbserva- tör och instruktör, ” ' Förutom. att. SAAB/ANA' stäl- ler. sin kursgård Hedentunda tu förfogände .håller BP ”kursdelta- hela: frusen, i ” Rå lyskölan : är. ef Inbreskant satsning på en annorlundå utbild- ning — kanske kan, resiitatet. bli son, Bengt Söderström elle Tom Tranare iscensatt s a I detta skimmer 1 upplevd mycket som förunnades vanliga dö- V da. Han kom i kontakt med. skogs= : rået"och andra mystiska väsen. Ska=- lars man 'bort den” värsta : skovan - måste man också medge att kola- rens liv” gestaltades "helt" olika! .de .Jordbundna bybornas. 'Han'. Fvangs att 'leva i intimare kontakt, med naturen, hans' sinnen utvecklådes '. : annorlunds, och just därför "att han inte vid någon tid p I dygnet” våga- de lita på: milan blev. han över=" känsligt mottaglig för allt. detta som” , 'räknades -som varsel och förebud. Hans fleråriga isolering gav upphov till 'drömmar och hallucinationer om "kvinnor och därav föddes historier "Allt .detta har den skogsromjans "tiska skönlitteraturen tagit fasta på och : utbroderat med folkpsykolo= gisk instinkt. Ur. den synpunkten är det förklarligt att kolarens var= dag, hans prosaiska livsföring, de påtagliga arbetsriskerna och de s0- ciala aspekterna -halkats över -så hastigt "som" möjligt. På' det sättet . har den litterära kolarromantiken blivit allt förljugnare, allt mera ur=' .vattnad, och medi stora steg sar Bi) illingsfors slår igen samtidigt som '” sig till kolp ortaget, I 3037” "Stuttgart (DaD) fal "+, Avsedd är. den här "telefonen för , skötaren'" av .. elefariterna, i Stuttgarts djurpark” Wilhelmina”, förbundsrepubliken. Tyskland. När man tar upp luren svarar växeln. Damen i växeln: blev därför gans- ka häpen när: elefanthusets larö- på >häromdageri flammade . uppl | aj och; Bon hörde: bara hö tiga ”flås- ningar i luren) Sedam "den mys teriösa påringningen upprepades två gånger. till: kallade man på teleteknikern:' ;Hän. kom" emeller- tid. för ; sent. ör den &om hade ringt” upp: och inte" blivit för- stådd,.. den unga. elefanten. ”My- sore” hade under tiden. krossat | apparaten” med el snabel. Fn annan... apparat - som ' mästa "dag. sattes upp på. samma ställe av. nyfikna fotoreporter slutade lika-- dant effen få minuter, Mysore tor- de. nog vara den, första elefanten ',," som gjorde försöket ”att lämna ett meddelande i telefon, ” "RÖN Fd . - 1 :' Hon serverade Konom kaffet och: årog sig tyst ut ur rumrnet; Vad "Var, det "hon sågt? 7 Att" han ville vara i fred. För, vem?" "Hade han "kanske visat sig ovänlig möt henne; så att hon kände sig stöft?' Egent- - ligen hade -:bhan: tackat. henne : bra dåligt för att hon gjort så, snyggt. Hon: var " bestämt gramsen på ho- dom. Det fick hon inte vara. Tänk, : hon drog i "väg, liksom » Vera! ÅR Då skulle han stå' sig slött... "4 En. vas med vita syrener stod på . skrivbordet. De hade en” förnäm, — Kom in och drick' kaffe' med mig! ropade han in mot köket. Tyst och försynt kom hon 'ih med” en kopp:.i handen.: Hon satte sig i soffån vid dörren, men han häm- tade en stol. Sitt vid bordet! Här blev så ' trivsamt, sen Sonja 'snyg- gade upp. Och vilken utsikt! Utanför. fönstret blommade de vita syrenerna, De' blå var nästan utblommade, Björkallén ner mot landsvägen” stod i mjuk grönska, Längre, bort bredde bygden ut sig, och längst i fjärran stod skogen litet sökande doft, Såvart av Sonja! som ett mäktigt citadell... i., | Svantes minne för att sedan .kom- "| blivit ' kallat," Mestadels drack de satt In vildbl i |- Här är vackert. Jag begrip Inte, att nån kan: cha. hjärta. att lämndt, > > 1 i : Det var sagt liksom bara "gående, men 'orden bet sig fast i ma fram gång på gång och snudda vid hans kärleks stolthet som gif tiga pilar, : N ” Hädanefter äukade hon. alltid med två koppar på brickan och bar den "in på. kontoret, som "rummet kaffe under; tystnad. , Svante var aldrig talför av. "sig," Sonja inte heller." Men det var som om rum- met självt och de färska blomstren, som<.alltid fanns därinne, ville skapa en förtrolighet emellan” dem, som han icke tyckte om. Hon ver- kade alltid så sval och Iugn, och ändå stod det ibland omkring henne en eggande atmosfär, som han inte -kunde eller ville förklara. Hon fanns överallt, i kök och kammare, i ladugård och ' källare, på åker och äng, ja, i själva hans I sovrum, där hon rett hans bädd och | ens skålar -och vaser, ens fäbalen a »En. kväll, när han gått i säng, låg]: då han och tänkte på henrie, Hari såg hennes säregna profil, framför "sig, den.. högresta, gestalte; «och. de bruna, litet fuktiga. ögonen, :Det hettade till inom honom.” a -Hans' blick föll på blommorna i vasen på hans . nattduksbord, Han). kände. sig irriterad. Så steg” han upp, öppnade fönstre och slängde ut blonimorna. Så där ja! Nu war han av med dem! Men tankarna var. "inte. lika lätt avfärdade," Så kom han” att tänka på att Sonja, kunde ' finna blommorna dagen efter; Hon skulle bli både förvånad och ledsen, Hon hade säkert menat väl, '' - od » Skamsen smög han nedför trap- pan och gick ut. Han krafsade ihop blomstren och. gick tillbaka upp. | Där ordnade han dem så gott han Kunde i i vaseri. Han kände sig som en narr, som inte vågade följa sin egen impuls. net En flyktig - -tänke" gick ll Vera. |. garna med fritt bränsle under . om 'hon: sett - -honom? Vera-ja! s Att, nån kan ha hjärta, att lämnat? Ja, Vera brydde sig nog! bra litet um både honom: och Björkåsa. »En drivhösplal ta kan aldrig slå rot. sr Skomakarnas . ord levde kvar än än. Ja, Ja, kanske han: hade. rätt, . . .. Med" en" känsla av självmed- lidande och "självförakt” , somnade Li "Han ville "inte ha henne sittande bredvid . sig "vid kaffebrickan ” på kontoret. en — Jag håller på att laga gärds- gårn .på andra sidan bäcken; Kan jag få kaffe nerburet vid tolvtiden, sa han, när han gick ut efter fo” kosten en dag. ” ” + Gärna. Svaret. kom absolut | lugnt, 'men tonen röjde en retsam förvåning. Han 'håde' en känsla av att vara genomskådad' och beledd. Han, stängde hastigt dörren efter sig. bite vara i fred. Hon såg med er lång blick efter honom, när han | gick över gärdet, . När hon kom med kaffet, die | '| bort att . doppa, log 'hena och räckte själv. Hon satte sig bredvid honom på .dikesrenen, När hon plockade upp. ur. ' korgen, kom -hennes bara arm att snudda” vid hans för. en » | sekund.. Det var en brunbränd arm med mjukt hull: Plötsligt blev han medveten om-Kvinnan bredvid sig. Han kände" en besynnerlig hetta i blodet och harmades på sig "själv. ”Han flyttade .sig en» bit ifrån henne: och, ; började. dricka iv. det heta "kaffet, 2 — Arvidsson glömmer ju alldeles vv horlom brödkorgen. Han tog ett par skivor och en pepparkaka n men sa inte” ens tack. "Ta flera pepparkakor! I Dom är bra. mot svartsjuka, skämtade hon. Hennes blick sög honom till sig, men. hän ville inte möta: den.', - I Jag har ingen anledning tjl svartsjuka och. inga anlag heller, | svarade han” kort. ' -— Ajo, "anlag har allt Anledning | kariske också, : — Vad menar Sonja? närmare löjtnanten nu, och : han M Kunde konsten. Svantes' blå' ögon” hårdnåde- till. Vad menade flickan? Här försökte hon ' skapa en: örtrolighet : : och skämdes inte ens för att insinuera på Vera och hennes förhållande till kusinen, - vilket hah' förstod ' var - absolut' oskyldigt” ” Ett par barn skråd till och: gastade på "landsvägen, . ör ' Tycker inte Arvidsson. om : barn? frågade Sonja, < Han ansåg frågån fullkormligt -- Då. omotiverad, och tittade upp... fick ihan syn på småttingarna; » rade han undvikande... : UK. som ni... — Sonja ska” inte" bry andras angelägenheter, avbrö Py och steg upp. Vad skulle hon ha tyckt och tänkt, hon också med en kopp till 'sig|. , = Just ingenting, Men hon är. Ja, jag: tänker bara; efter- oo inte handledaren "satt red på att Sverige får en” ny Erik Carls... Y s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.