2 LAHOLMS -TIDNING-- - : Lämplig .temperatur regle . -Vårå vänner i oorganis- merna .möjliggöt' vär "illvåro. och förgyller den .på 'olika vis, Utan dem skulle det inte finnas vin NM och. andra upplivande drycker, "brödet. skulle' vara en .oaptitlig degklump och osten en smaklös röra. I det tysta har mikroorga: +. Nismerna , utfört sitt. arbete "till vår nytta och' vårt nöje årtusen: den innan de upptäcktes. . : Det framhåller Nils Lindquist | i sin nya bok"”En. bit. ost, ett tv Stycke kulturhistoria”, Han kon: 7 staterar /att av. alla livsmedels- produkter. har ' mjölken ' och -o5- ten" de ädlaste anörnas. höga ,å1- « der, : Redan genérationer > innan . människan , övergick” från jägar- "till normadlivet och började hål- da husdjut. har: östen utnyttjats som födoämne. JO NT I... Bekantskapen stiftade man 'ge- -ohom att 'i fällda kalvars , mag- säck "finna. mjölk som ystat sig. Det blev en upplevelse för sten- åldersförfäderna att- smaka den lagradé osten i en soltorkad Kalv- . mage, På så sätt fick: man smak "för "ost" låhgt "innart' konster att ysta upptäcktes, "cc ov. va Ne vr : . Det var först mot slutet av 1800-talet som -man med hjälp . av det förbättrade 'mikroskopet upptäcktes ; bakterierna - och . gav rar de bakteriolegiska och kemiska processerna i osten : och dä fd -med ostens mognad. Ostarna som tillverkas i vårt land har : mycket ' varierande br lagringstid, | Vissa dessertostar lagras endast några veckor medan hårdosten lagras flera månader, .. "Mikroorganismerna gör vår: 0, «0 föda: aptitlig och ' lättsam | 5 äem deras naran, Då den: första övertygad "om att. osttillverknin? gen i Norden är, årtusenden äld: re än Roms. Det är både den bekantskapen inleddes med sjuk- domsalstrande: - bakterier. ' blev följden - en-- allmän, bakteriepsy- kos, ” . Dt e Nu har vi kommit längre på vetandets väg och lärt att det finns både goda: och onda mik-|: roorganismer.' Endast ett fåtal är]! i sjukdomsalstrare; de flesta, är nyttiga och till och. med livsvik.- tiga. ' Utan bakterieliv skule int. växterna 'kunnä: existera, ' utan växterna - inte: djur och männi | skor, Ne Mona ; Ostens historia är :' mänsklig- |- hetens... De 'äldsta urkunderna vittnar om den saken. Ost nämns |. I Garila Testamentet, I' Assyrien, |- Babylon. och Egypten omhuldå- des . boskapsskötseln och: osten stod högt i rop. ” De gamla grekerna hade' ett betydande ' antal . olika. 'ostsorter med speciella karakteristiska och namn”. eftér .ursprungsorten, - I Romarriket, ' som sträckte sig] över Hela den. då 'kända världen vid tiden före och efter Kristi födelse, . hyllade '- man ' satsen: ”Ingen- måltid utan ost”. "Det intressanta ' är emellertid att vi för vår del inte ärvt os- ten. av romarna..I stället är man lärde” Adam , av, Bremen,” som egen ' tids förskare ense. om, namn... Den ' har fredligt riken och länder. ' Ostlandet framför alla 7andra eo 2 lagger, man ” enligt ' den ostkonventionen I kalla den ”Svensk Camembert”, evde på. 1000-talet, . och '' vär 800 SMEKNAMN "00 cg "Osten är ett [älskat barn me nté mindre än. ca" 800 smek- erövrat Å oc är Frankrike, Därifrån har vi bland annat fått Brieosten o. Roqueforten . med . avkomling- ar. Alla de. franska ”blå” os- tarna har > antagligen”: från början varit efterapningar av " Roquefortosten, ve ot Den italienska blåmögelosten - — en sådan » mognar ; inifrån, : inte från ytan > har sitt kan- ske mest kända” namn i .Gor- gonzolan, medan Stilton Kom mer från England Namnen har de. fått efter: byarna Gor- gonzola i Italien och Stilton i Storbritannien... - Der. förnämsta ' vitmögelosteri mäst .”Brie” är den. franska Camembert, Dess nämn är in- te lika "strängt skyddat. som ”Roquefort” " och > ”Gorgonzo- la”. Gör "man i Sverigé 'en ” Gorgonzolatyp har mari! lik- "som. för. Roquefort måst hit- tar på ett annat namn: '”Pa- Kopierar man däremot 'ery Cå- membert ". eller en 'Stilton får r j "intennåfionella Stresa., 1951 äder hade inte' kuns hade Jöpet: samt kan man väl kap ' om bakterierna. a mjölkkärl och ostformar av trä som så små- ningom blev impregnerade med mjölksyrebakterier,; vilkas ver- ! kände till. Numéra framställs: d + N > + teriekulturerna i laboratorier, e önskvärda bak. , lyckades i Sverige och Danmark, Men ' man eller ”Svensk Stitom”; , 5-5 nh . En ost, som är kinkig beträf. fande årstiden :är, Port du Salut. Den tycker inte om vintern, men slår utXi blom på "sommaren, ', KUNG OCH DROTENING Bland de hårda ostarna är ”Emmentaler” : kungen, '' och ”Greyzer” (Gruvare), drottningen, | Försöken "att. efterapa den ' schwelziska ” Emmentalern ' miss men gav i stället. på köpet. ett par nya osttyper som "knappast är sämre än "den eftersträväde förebilden, "es evo ep för I Sverige fick vi på så” sätt ”Herrgårdsost”, | .4' Danmark ; Bland - andra 'ostsorter . värda i : a "> > Doktorn svarar 7 vz ”VWS”, Tyvärr är det omöjligt utan .undersökning att avgöra ,vad som kan vara orsaken till den obe- hagliga upplevelse' ni har av en otäck lukt i näsan. Man kan tänka /sig:att det skulle kunna röra sig om en infektion i någon, av bihå- lorna eller i näsans 'silben, men för utredning av 'detta skulle jag vilja rekommendera att ni vänder er till en öronspecialist, - PFrågvis 50 år”. Ni har erhållit dels ett snabbt verkande medel mot. . smärtor från hjärtat vid tendens till kärlkramp, Vidare har ni.fått Ni- tropent, comp, som verkar mera. på längre sikt och förebygger anfz!- len, Inte sällan är högt blodtryck kombinerat : med ' sförd cirkulation; |. till. hjärtmuskely och detta kan ge Ja upphov till smärta vilken. brukar kallas angina pectoris, S H i ”Jessi”,' 'Signaturen " har' tydlis | gen gjort en storstädning i" sitt medicinskåp och räknar upp en lis-, ta' på 12, olika sorters mediciner som ni i olika: sammanhang. blivit: ordinerad. En del har varit liggan- de under lång tid, =. =", Ne . Flera av: preparaten har synner= ligen brett användningsområde och ' jag måste tyvärr avstå från att för-" söka gissa av vilken anledning ni blivit "ordinerad dessa preparat —" det kunde leda ' till grova. missför- " stånd och osäkerhet hos er, I stället vill jag bestämt tillråda att ni tar med alla dessa burkar till doktorn vid nästa kontroll, ber honom tala om vad ni. kan och bör. fortsätta med resp behålla och vad som bör :;. Men kom då ihåg att mediciner får ej slängas. direkt i sophinken utan: skall spolas ned på toaletten eller brännas upp, EE ”Post 11411”; Histason är en me-. dicin "som verkar avsvällande .på näsans och svalgets slemhinnor, och därför ,. ofta »'ordineras :'i.. sam-. för att underlätta andningen. a " Barbitropin är” ett medel" som kan sägas stabilisera . det s k.vé-, getativa nervsystemet, vilket styr'. flera av. våra inre organ och dessas funktioner, -; Hemodglobinet stycks: ligga + una derkant och jag "gissar att ni blivit ” ordinerad litet järn för att motver= ka en blodbrist,: = i att nämna och avsmaka är. .Ched- dar,.: erigelsk "til; sitt ursprung, samt .' holländska ' Edamer -' och Gouda, nde och ;.efter- apade: i mång. , vidare: de. italienska i hårdöstarnå under familjenamnet. ”Grana”,; samt belgiska ' Limburgerosten; + 4 '. SLÄPP' LöS "LIMBUR: 2 GERN fpl ören . : Den" senare har gett 'upphov till. en Internationell. historia, , "En" osthandiare: hade förgäves sökt .., tillfredsställa ;.en kinkig kund "som , ideligen upprepade: ”Nej, nej, har ni'verkligen ingen kraftigare sort?” . | ee " Osthandlaren' vände. sig slutli- gen inåt lagret och:ropade: ”Kal- le, släpp" loss Limburgern!” " band med övre luftvägsinfektioner . nåder; Där finns |: Torsdagen 5 Sr den 23 januari 1969 Då ag: EMILIA Solen. går upp kl. 8.19 -I morgo : . Solen går upp kl. 16.22, 817 och ned 3 for MISSTAG Fru X hade länge 'och väl kat. sig en ny , L då en vacker. dag; berättade .för,-sin äkta, hälft; att hatt, så bestämde 'hay sig' för att köpa henne en Fan «gick änyi en ; en billiga och en. verkligt” far som” låter” "mig. väl- Dessutom" tycker” ja är , mera "stilfullt" PÅ; TAGET pen, säger - göra ont? =: rat — ! På: tåg och Skövde, NN bli glad” om hon "inte fick” ån ny / jan Jag- tycker döck inte: attivil "| har råd "att" köpa en, så 'dyr” hatt. — Ni: har smärtor t hela krop- TUR. RT ANSONADD Meh uret [i PVYBLONSTERREGN KVINNAN, VäSeRI & CCEN KARL ? TÄT aNt EG PETAR JU: EN Fom'G Ban i Rokan 2xarDET sKÅMMA VSIGTATT. MAN ÖRSTI EFTER FÅRTIONDEN - - Yr ENAS : FRUKTANST vÄRrRe "KÖNSTMASKRIMINERING |; - FITTSANTA (ATT MANNEN | ANTE DPPSKATTAR, I ÅA LAR Bi NAN EN... - | NN 2 NN NN ; > I 3 ETT: EVIGT i TJAÄTANDE "SOM INÅR | Han ; Ha över i . SKULLE = VUHA- N EN VIPRÄGLAD "KAKTUS- NE SMRRN bys Ne NI V1, SOM: >. ÅR VANNS VI VACKRA!" vYET "PET ÅRIVO Ke a SUL I SoM TITTAR På "| MJuKHET Och sKåNHeT DAR, GILLAR OCKSÅ BLOMMOR HT > p R . Cd IÄÅ II INNAN SS SE Ar | — Flygande mattor är kanske. ba-. Deh is Mansfield som är. e fa en myt men: flytandefmåttör: kpå: iplånande. baten? "Hemligheten — eller. åtminstone en flytande | bakom. flytegenskaperna?. -Mans- mattal >: Hör. verkligheten" till: "tield:chafYtodralsåpp. en Wilton: Den är "konstruerad, om nu, det matta av bästa kvalité på expert [110 utomboördsrnmoto sen gör den flytande mattan nä- ra' 20 knop. Så' bli inte; förvånad om ni blir :omåkta av den flytan- > de mdttan » är" råtta "ordet, av. engelsmannen | plywoo = TT M jon > + Men alltsaminans var Veras fel. Varför hade'hon rest och lämnat ”. . honom - ensam med” längtan och sorg och med en' kvinna under . Samma tak, en kvinna med, ögon, som: drog och brände, och med en kropp, som var välväxt och loc- "kande? ME . Skulle - Vera? kunna förstå ho- "nom, om han berättade för herine "Om sin svaghet, sin. ynkedom? Var det inte troligare, att hon med ”hög- . buret huvud "vände honom ryggen Hur skulle han handla? Skulle "EMMA KÅRRLANDE CAG han ärligt berätta allt, eller skulle han tiga och ingenting låtsas om? Och hur skulle han förhålla sig gentemot Sonja? Skulle han tala ut också med” henne och avslöja sin svaga , karaktär? ' Eller skulle han utan . vidare » säga upp henne, så fick hon sen tro vad hon ville? Ja, det vär ett problem, en Hel härva av problem för resten, Men den där tanken, att allt var. Veras fel, gav föga tröst, Den 'vann ingen riktig genklang i hans eget inre. 'De, hade "för litet "gemensamt, vems än felet var, Han kunde ju s le | inte. hjälpa att han fått så litet boklig bildning, ”och'att han växt upp under enklare förhållanden än hon, Lika litet kunde han hjälpa, att hon föga visste om sådd och skörd, om jordens möda och väl- signelse, — .. Mats NA Just därför sökte hon ig väl | Också: ut till andra människor "med andra intressen, Hade han egent- igen försökt att förstå hennes läng- tar: ut? Nej. Därför ått' han"inte velat förstå, För honom var Björk. åsa nog, och innerst inne hade han tyckt, även' om han' aldrig sågt det, att 'Björkåsa kunde vara nog för henne "också. RR När han hunnit så långt 1 sina funderingar) var, han. redo att ta halva skulden på sig, ' . Men detta som hänt i kväll var ju dock enbart hans skuld, Atmin- stone hade inte Vera , med, sake att skaffa. Och det var något så orimligt, att han vämjdes vid blotta tanken. Allt annat kunde han lik- som redovisa men icke detta. Och dock visste han, att skulle "hans förhållande till. Vera på nytt bli [eg vad det en gång varit under deras allra första. tid så. måste. han av- lägga räkenskap för alltsammans, Det fick inte finnas några skumma yrår: med Förbjuden. Ingång makar emellan... 4.0 ove Hån skulle .bara sova på saken, Sedan fick han sé, hur han skulle reda ut allting. Det skulle bli hans botgörning : för ; trolösa, irrande tankebanor, .. "oo. ct DÅ . När han kom ner vid 'sextiden, var. det. så ovanligt. tyst överallt, Inget, morgonkaffe stod På bordet, ingen "eld "fanns. i spisen, Hade Sonja försovit sig? Det hade aldrig hänt förr, Skulle ;han gå in: och väcka" henne? Om mjölken skulle hinna vara nere Vid vägen till åtta, när mejeribilen kom, var det allt bäst,. att .han hjälpte .henne med mjölkningen i dag, Han kunde ju gå i förväg och | börja. Hon kom nog snart, Vt : : , Arbetet kändes ' ovant ' och var tidsödande. Att inte. Sonja korn! Låg hon kanske och tjurade? Bäst ännu inte riktigt gjort klart. för sig, här hån/”'skull handla "gent "emot henne. Helst ville harr nög få henne ur huset. Hon "skälle annars, bli hans onda samvete, tyckte han” Att fon skulle; utöva, någon . söm” helst, ragningskraft på "honor i: fortsätt: ningen, trodde han inte, Anej, dét tomt. -En: pbapperslapp låg slängd på sängel, Han”tog den och läste, Dn . »Yngryggb stod det, »Lev vidare du med din fina fru, som inte ens vill besvära, sig med ätt ge dej ett barn.” Jag) reser .hem.s: pr : " ce N Han. måste” skratta , trots” allt. staende på tröskeln. Rummet "var tatt jag i alla fall hör hemmå dar, Om det nu är med gården, mårken eller bära méd Svänte. Troligeh det - ce sista, men det är, nog. ep "Vetskapen om detta gör mig både . befriad och ängslig, Befriad därför att jag fruktat att något hållit att gå i sär i Svantes "och mitt för- Ipå - där leendet kom honom att nyktra till, CY sn SN ve , Han var faktiskt riktigt fött, när han. var färdig med. mjölkningen. Sonja” måtte "vara -.väldigt.: kraftig, allt, knackade" han: på dörren. till jungfrukarmmaåren. som aldrig-begärt hjälp; an "bör- jade känna oro för: flickan, .Hadg något hänt? Var; hon sjuk? si. . Med ens slog det'honom,.btt' för=. stugdörren stått olåst, när han gick ut. Men det' hade hänt förr, att någon glömt att.låsa, på kvällen. Han kunde - omöjligt minnas, - hur han. gjort kvällen förut. I, Björkåsa 4 Då han'kom tillbaka till köket, |- och det fortfarande var tyst över=|- Det... kom i t . behövde man aldrig låsa för tjuvar. |" hetens, tanke, medan y samt gjorde mjölken i oj Torre ov 2 RED ra ) blad. ;uv Veras ”anteck - >» Ningsbok, .cA i bad, a att låta: henne. ligga, Han hade , od 4 4 c pnade han dörren, Han blev | Först nu Ios ooh vdar ” Jag längtar tillbaka har jag rik Ve ang . . 4 , Flickan tycktes ha”! temperament, fast: hon, visat gle 'så lugd./ ">... - en han" var, glad åt. brevlappen: | Den skulletblishonom. till hjälp, när! han skullevge> Vera sin” red rdning. och Ar ruko; nå» når”till hållande . Änsglig .-därför att jåg känner mig så långt borta och är innan jag "kommer hem. ! | morgon, fijqU en. cn jag-gjort. Hon har Visserligen aldrig lidande och på samma rtil' hit, Han vet inte; 'att: jag är äger mamma” så, men "Mor syns triumfera. Hon tar det” som,en given sak, att jag. äntligen + berde ha' insett,, vilket. dumt val; . ag tror vad ' nästan rädd att”riågot ska hända, : I -|-med ett ord antytt'något dilåt, men N "I hennes ansiktsuttryck : röjer. med= ' 3 gång triumf, . ANA fa . Åtminstone.” - Om" Svante ville. skriva "och bet mig : komma; skulle, jag resa di” 1 'mattfran- . 1 å båtutflykten i som .v 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.