NT " som försöker tränga sig in I värt | dagskvän oh dussin, räknade ' efter , tidnings- sinsemellan, - uppträdandes vingård. £ finnes det här hela massor av ord, | det uppvisar också ;olikheter, och , C a s Lr 4 a : | - > : " ; ” I 3 a + Nr : I = 1 va. et : tur, sySselsättnings-- och planer : - LAHOLMS TIDNING Onsddgen den 29 januari" 1969" januari. 20 LT = pekter på den bär frågan, vård standarden skiftar "mellan de oli- ”primärkommunerna, on Skat- teunderlaget kan till exempel £pe-. . = Onsdagen. den. 29 " [Huvudmannaskapet för” Vård på ålderdomshem ' Det är”landstingets uppgift: att svara för vården av Jångvarigt : sjuka och kommunernas att ta ka "havid om åldringsvården. Men gränsen "mellan dessa vårduppgif- ter är så flytande att till och med läkarna ibland är tveksamma om "var den, bör dragas. Detta blir. inte heller lättare i framtiden. Många åldringar vill helst bo kvar - i sina hem så länge som möjligt, d vs så länge de kan och orker reria sig nåzorlunda på egen hand el'er med hjälp av hemsamarifer — di er anhöriga. Desra" önskemål” d d vill även vår nutida åldrings- -, vårdstandard + vårdspolitik försöka la in beträffande denna. Vad den ena kommunen har råd med, har inte den andra os v. iw Klart är att en samordning mel: lan dessa vårdformer med:' lands-" » tinget som huvudman för. satatliga.: els skulle kurna göra slit på: iskussionen om- vem — lands- tinget eller pri ärkommungn . — som är eller bör vara. huvudman, -: els åstadkomma en kostnadsut- 5 jämning som medför en jämnare - oavsett "-hemvist: k öm dé vilket bl a sker, genom + ritverktamheten. och insatser : för i bostadsfrågans ' ordnande, : Resul< fatet hätav , blir att” intagning på ålderdomshem. i. allt mindre ut-, | sträckning sker på grupd” av bor. d svag ekenomi; som var vanligt ti- renodlade vårduppgifterna' vid muner "med "många pensionä och lågt .skatteunderläg får med, en: viss skattelindring. g stadsproblem eller på grund av, nom "att kostnaderna överförs landstinget och debiteras ut” li . tilldodose; '« Den primärkommunala skattebör- " » 2 dan : erdomshemmen reduceras. Ko 1 a 2 ad digare, Det blir i stäl'et vårdb hovet, som dikterar intagningen ' på ålderd . eller: p hemmet.” Då detta" blir ' verklig aktuellt, och inte. kan klaras i hemmet, söker sig å!dringarna till ålderdomshemmet. Därmed -blir ei; . man "Jot » upp i'en' riksdagsmotion, i han "yrkar att den på oide tiv att: penetrera . dessa samrr? ialutredningen får tilläggsdire N dessa i allt högt r.ered "vårdhem ningsproblem, "Även i fjol: tog hr | och gränserna” mellan ”låndtids- . A . vård och åldring svård suddas ut ndra as: riksdagen.” tyvärr utan ' resu ” Chanserna "till framgång” är: kan- . ske större i år, - ” ntonsson ett liknande initi "mande finns. mänga frågor av :som. kan lö: . Men kan; också säga nej till bår . ge sig av och gå redan före der komma "igen en annan lör- frihet. - "Fullmäktigelnstitutionerna - la södra , Halland. har. inlett" en Hektisk: ' sammanträdesveckå främst. påkallad genom”, kom- munikationsdepartementets PM om : sammangåendéfrågorna. > 27 stört riniån: inom kommu- pv I yttrandet från > Ränn a påtalades i: Klärtext'. att man inom! kormmunalförbundets ram redan. löst ” ett väsentligt” antal samarbetsfr ägor som skolfrågor, ek ce i" e brandförsvar och ” pölislökalb . hov: ete, - "Tin detta, kommer! att även länsindelningens: fortsatta itse- senare inte. går. att undgå, man ' också. istort. -på' det: klara med,. det är;bara, när :det. gäl ler. tidpunikten,. som. "kommu: nerna själva: vill vara: med att bestämma: och ogärna accepte- ”ovanifrån”, För ' södra: Halland od vidkom- | + gemensam. . Hatur,. plan, "inte "minst när, det gäl ler : Jänsdeleng" framtida. struk- 1 Beträffande". cipen 'knäsätter: denna. inte- på enskilda ''kommu- frivillighetiprin: till: " gamgående, Dessutom ; är: det väl också så, att i departemenfets PM finns två” alternativ-' att "välja, : Och kommunerna kan antingen sä- ga' ja till. det' eller det: andra da. Det. är den. "frivilligheten man är! rädd om.. INBÖRDES FIGHT > - Aftonbladet (s) har: lyckats Be, extra intensitet åt 'debatten genom sitt krav på att fyra av de nu Siötande statsråden skall den regeringsombildning ' som blir naturlig med skiftet på statsministérposten,." Eskils- tuna-Kuriren (fp) ..kom- menterar aktionen: Det måste av många" ”Intres- sénter” har. tolkats som ett' för- sök- att” "föregripa avgörandet o. mötts 'med' reaktionån ”ånej, det här fär vi allt resonera närma: re-om”, a ev Det ' närmare "resonemanget - har 'av allt att döma, inneburit |. att valet. av Persön och bestäm- mandet . rav. kopplats ' ihop: ' mer och mer. För .en :och annan: av -:tronpre- tendenterna är det-en påtaglig nackdel, Drivs fnan till en verk- lig mätning av styrkeförhållan- det :meltllan pragmatikerna och ”de ivriga” får Palme svårig- heter. Då har det fortfarande i hög grad sitt" intresse att Sträng | ' tycks vara':i' god form; ''att Wickman vårdar gin. snällradi- kala profil och att Rune. Jo- hansson,, när 'han nyss sade upp. sig, ' antydde att han kun- ne. Nighet.: med de. princip gäller för, frå i konkurrens -faktorer;, ut i huri: » Kkunnä . parerag: genom;en: flexi- ibel! planläggning. : Den Kostnadsnivå, sb -sthén:': kat tåla ..i ' er; . alltmer differ ntierad ' :konKurtensstruk- i förtmingen. > och: valet v. plån "teknisk standard. måste 'ske;mot "Den. osjälvständighet;' KNÄRKEN | "inbillade risker, tillbaka ' på de. 5 centruman- "detaljha del im lgtvis" "utvecklas i en- "fav om V : Vid en kyrkostämma i Knäred nyårsdagen. 1763 . beslutades på förslag" av kyrkoherden' i för- samlingen Benedikt Montan att vidtaga en del åtgärder för att få till stånd en mera effektiv barnundervisning, "Närmaste ”an- ledningen var, att föregående ärs riksdag: godkänt ett där framlagt förslag, som: innebar skyldighet för församlingarna i riket att an- ställa särskilda ” skolmästare, På de- ställen,” där klockaren 'enligt sina skyldigheter efter; bestäm- melserna i. kyrkolagen ej kunde vederbörligen sköta barnundervis- ningen, skulle församlingen åläg- gas-att antaga en sådan. Samma år ; utfärdades. ett kungligt -cir- kulär med närmare bestämmel- ser. Något 'åläggande var det dock ej:här fråga om; utan -en- dast ett allmänt 'stadgande,” att på de sorter, ”varest församlingar- nas vidsträckta pekgnaner så- dant fordrade och klockaren! icke kunde” enligt - kyrkolagen veder- .börligen' sköta undervisningen för socknarnas . barn, ' församlingarna borde: vara ”omtänkta att besörga sådana barnalärare”, — C : "Under hänvisning Hun "detta" cir- kutär framlade ' kyrkoherde -.Mon- tan vid nämnda kyrkostämma ett förslag i ärendet: Inom försam- lingen skulle anställas två skick. "lig. barnalärare : för att "jämte klockaren svara” för . sockenbar- nens undervisning. Dessa tre skul- "skördetiden, "resa omkring 'i socknen” från by: till by- och där,. var på sitt . håll, samla . barnen för att. bib inga dem - nödigä- -kunskaper.: Försum: melser i detta. avseende, vare! sig från lärarnas. eller. föräldrarnas sida : skulle "medföra. ansvar” och böter, Betnäffande. ordningen: för de tre barnalärarna ambulerande mellan byarna, skulle behovet av undervisning vara avgörande, Den by, ;som bäst behövde -undervis- ning för barnen, borde: först kom! ma : ifråga, och sedan, undan för utdany,' allteftersom de 'kuäride hin: na bli, färdiga med den:grupp av f rsta hand att laneringsperspektivet -smöjligheter- "na”att verkligen, göra: marknads: nalyser, med beaktande: ay d som”: företagen: och ommunen: förmår påverka; De- ; taljhandeln måste. själv - ges till- fälle satt: påverka” planläggning. ns på ett stidigt . stadium, ,.inte första hand: genom, att..lämna xakta ”"wppgifter” "om : ytbehov i: genom. att beskriva shur bsäkerheten.:. om: dem; framtida vecklingen 'är sammansatt 0; rändringsriskerna : måste enna”. kalkyl ». Detta innebär " också, att'principerna för kost nadsfördelhingen "mellån "tag "och : kommun . måst långt innan de faktiska köostna- "derna föreligger, framhnålle ar: ikelförfattären, : -Centrumplanering : "betraktas. söm en ny” och spän- nande” Ning,” i uppgift. r miljögestalt- vi av allt! ap döma rv stora möjligheter att: skapa Ivständigt” ' nytt. NE präg- år vår import: äv "amerikanska ”förebilden,: vittnar. om: att- den djupare förståelsen av skillna- derna” amerikansk: och "svensk rumplanering saknas, konstate- "rar arkitekt” Wirén avstitnings- "för cent- it förutsättningar OCK RÄTTSSA-. , ? KERHETEN - ” ov Att söka” Vernästra "farkotika: "epidemin "med DPolisvälde är för många” att byta ont mot. värre, upp :i Jordbru Föreningsblad rågan, > cc fnas vars kulturredaktör + Ragnar Old: " berg: skriver: «> : « Som" en' av utvägarna att I in "ringa distributörerna — de värs- tå. profitörerna i: branschen, — "har "angetts tillstånd för : poli- 1. sen till hemlig : telefonavlysning ” av misstänkta, Det är jen; effek- "tiv metod som -dock statsminis- tern ställde sig: : mycket” tvek- sam inför, ." - "Ett sådant . tillstå för. poli "sen skulle :'kunma' bli, ett: hot mot'det skydd för privatliv utan insyn som hör till de medbor- gerliga rättigheterna. Har poli sen rätt :att under speciella omständigheter :'avlyssna' tele- fonsamtal,” kan "endast polisen |. - ideologisk kurs , kontrollera? mot 'vem : metoden "används, och då går ingen” ab- solut "säker, i Debatten i ämnet har hittills varit påfallande abstrakt, heter det fortsättningsvis i Förenings; bladet: : ' Sådant kan'få "mänåiskor att tro att: det.rör -sig om endast Varför - inte konkretisera ” debatten och -gå erfarenheter vi har av brott mot mikrofoneti- ' ken? Bara under de senaste tio åren, uppgår de till ett drygt : barn” som: de hade om hand. Nå: islaget:- De i förkl slärarna förhänd, tutan it I gkulle. + rarna och klockaren; få. därom som ;bäst" de 'Kun varandra. . $ nr "Detvid stämman” närvarande godkände. utan invändningar det av "kynkoherdé ramkagda "för: ade: sig-- viljd ”vid strängaste; ansvar” efterleva vårl: sån sålunda överens kommitå "till :ungdomen:. i” Ikvistendomen grundliga ; undervisning”. , Till--yt: termera ; visso undertecknades det upprättade protokpllet”. på samt: liga sockenmännen i Knäred vägt nar” av en representant från var: dera av de .sex byarna inom, för- samlingen," hämligen" 'Brånalt, Bas? skrivetierria'x om dem; Syndaboc: karna ”har” varit inte bara: tid: ningar: och etermedia Utan ock: "nera .på eleverna" och : polische: fer som velåt” avlyssna vad fin- . kade: olycksfåglar: haft: M i, obevakade , ögonblick, | Föreningsbladeti. undrar söver i vär” digare lättfärdighe inför ; sådant måikrofönmissbruk; Det har. t. ex, tolererals. fast dess : :enda motivering varit re: !na profitviljan. eller' som: inslag si halvstatliga medias. underhåll : ingsprogram. Exempel 'på det Örsta gavs. när populärpressen tidningen Se —.för några tår sen tvangs. gå till. offentligt " törsvar av sin: oförsynta åtgärd "att med fjärrkamera ; avbilda er ; svensk : prinsessas smekmånads- :1ek på en badstrand, : Det. var 'en' odiskutabel kränkning : av « den. prinsessans integritet, Vän: ligt folk har sig själva ovetan: ide fått figurera. i TV-program : byggda på den dolda kamerans upptagningar, ett oskick. som radiochefen var märkvärdigt seri ib att utmönstra, SÅ st, I OPPOSITIONEN | ” Oppositfonen' kan inrikta: sig på att föra) en saklig! kritik I ksdagen” utan att behöva. äg na' sig åt: röstmanipulationer. ett evigt gnällande "om > rege: I; ringens maktfullkomlighet." Då kan man lika väl tala om. oppo: "sitionens: ; .orkeslöshet, - skriver "Skånska Dägbladet (ép): > Centerns radikala politik : har « Otvivelaktigt legat före: den för- da regeringspolitiken och visat På nya progressiva tag i sam: I hälfet. Kraven på höjda folk- . pensioner, : lökaliseringspolitiken, , miljöinitiativen. och låglönefrå- gorna är exempel på detta.- Denna politik har'vunnit ett : betydande. behör bland väljar« ha, Det är alltså oppositionens . skyldighet 'att' föra "den politi- sken" vidare, Någon :högersinnad ! politik bilr helt klart inte fråga : Om,, Tvärtom- kommer vi att få ; Se utvecklingen av ett omfat- "tande 'mittenpölitiskt' samarbete 'i riksdagen, som kan leda' till ramgångar i nästa års val, t » Det blir synbarligen en Jug "riksdag. Regeringen låter : ing- en rubba cirklarna och oppo- sittonen : har varkan anledning |”. « eller, intresse av-att stånga. sig blodig mot. den parlamentaris- ka övermakten! eller 1 strider le hela året' igenom "utom under” | den” brädaste så skölehefer :som' xelat” spio-] q "Den 'kritiken får; inte» leda: tin| Sn --är. Albin? Warne. 2 salt, Västralt,” "Putsered, Kabilt och Lafvered, . Trots 'det enhälliga beslutet på kyrkostämman lyckades Montan ej få till stånd en ordnad barn- undervisning i församlingen. Vid en biskopsvisitation år 1773 skild- nade han det rådande läget i myc- ket" mörka. färger, Ej ens klocka- ren "fullgjorde ' sina ' ekyldigheter ”enligt lagens instruktion,” näm- ligen. att ”med allvar driva bar- naläran 'antingen hemma hos fol- ken själva' eller ock deras barn med överenskommelse till sig ta- ga.”. På allmän! sockenstämma ha- de han t.o.m. offentligen förkla- rat, att han 'icke ansåg sig vara skyldig att ' besöka, hemmen för att "undervisa barnen, Icke hel ler i:sitt hem hade hän. mottagit några - barn ; till. undenvisning. Själv hade kyrkoherden mäst ”be- hövligen förnimma”; - att -barnalä- ran" "mer 'än. mycket” låg nere i församlingen, trots att han ”ti- digt och flitigt både allmänheli- gen och enskilt därpå städse Arb vit. och driver”. : - ” Hrågavarande "klockare, ” Nils Johan Wadensten, fann sig 'sålun- da» offentligen -utpeklad : som. i första hand ansvarig för de, rå dande. missförhållandena' beträf- fande ' barnundervisningen.” Detta ville han' ej'finna big i utan :be- slöt att-gå till motattack, I-skri- velse till..domlkapitlet i Göteborg hemställde han att, pli formligen åtalad "för" försummade ' skyldig- heter, ''på' det. att "han. måtte få tillfälle -att, inför -biskopen och domkapitlet "och: hela; den ärbara och oväldiga världen” fritaga sig från . beskyllningar; "”för vilka hans eget 'samvete - frikallade ho- nom”. ”Då jag mig veterligen icke brustigt varken :'- den lydnad Jag är "skyldig min - kyrkoherde . ej heller i någon': skyldighet, som lagen med mitt ringa ämbete före- nar; så tyckes mig, att jag under lag och en mild och" nödig 'över- het : bör:- vara. skyddad. till min ära : och" förskont, från alla; till- iälen;". vartilk jag ej "på "minsta sätt ' gjort mig DE och . vilka mindre - av”; n ”av,ihat och -avun sjuka. . Sle a sitt: ur: sprung”,. Las ; : Wadenstens skrivelsé remittera: des-”av " domkapitlet", till- Montan för” yttrande," I >detta:'tillbakavi- sade' han "med :harm "de. av Ikloci karen '.mot.. honom. riktade. be- skyllningarna, att han av hat och avundsjuka - skulle” ha gjort sitt uttälande: om .barnundervisningen i Knäreds samling... Klockarens inlaga'-var ”uppfylld. av. nedriga tillmälen och -otidiga' onda termer emot 'mig, ”som- jag” aldrig ” är skyldig" till, 'ej heller mänsin kän bevisas”: Ett sådant bemötande ansåg hlan.-sig "icke-ha förtjänat av; sin klockare. Vid. bisköpavisi tationen, hade 'han' på "förfrågan endast. redogjort. för,. hur det var ställt. -med.:barnundervisningen: 1 hans: församling; Det... var : alltså detta Och: -ingenting annat, - som ”i ödmjukhet”" hade anmält iskopen med :vördsam ' an- hällan, att. det- måtte av -höga :ve- terhörande” hjälpas, rättas, och ras”, eftersom han ensam om: sige borde, var i: stånd till. 'Samma. sak ville; han. nu ånyg' anmäla ”ické méd ösanning ochv'orättvisa, icke" heller av hat och "avundsjuka, som? ;skändligen i inlagan .omekrives,” utan. med all sanning och 'rä ordning 'likmäti; Han: anhöll därför ,”allerödmjukast”, att :dom- kapitlet måtte tillhålla såväl för: samlingen som” barnalärarna . och klockaren'.1 socknen ”att var för sig tidigt 'och flitigt 'städse sina skyldigheter lakttaga och full: göra”. - Sedan denna skrivelse inkom: | mit, beslö domkapitlet anmoda kontraktsprosten > Pehr ''Osbeck, att : mågon . söndag : "efter. slutad gudstjänst i -Knäreds kyrka ”ef- terfråga samt göra sig behörigen underrättad, huru församlingens ungdom : betjänas: med undervis- ning i de' stycken, som klockaren tillhörrer”. Om denna förrättning skulle. församlingen . underrättas en vecka i förväg, Vid densam- ma. skulle (kyrkoherde 'Montan lämnas” tillfälle "att mot sin kloc- kare göra de påminnelser, "vartill han. kunde finna sig befogad, 2 [ETT ORD. PA: VÄ (CEN "Om. vi: säga att vi. icke nava någon synd, . så . bedraga vi oss själva, och sanningen: är "icke, i 059. (1: Joh; 1:83). N r jag läste Höga Visan tyck: te. Jag: att det var svårt att för- stå ' orden: "””Fången "rävarna". åt OSS, de "små: rävarna, vingårdar. nas fördärvare”, Jag vände. mig till en kommentar men fick mMmyc- ket lite hjälp, Då förklarade en av mina' vänner, som besökt det heliga landet, att han hade, noga betraktat inhägnaden: runt vin- gårdarna, Dess stängsel höll de större djuren borta men så små djur som rävar kunde slippa ige- nons och ställa till mycken skada, De. flesta kristna kan undvika sådana brott som för dem. till fängelset. - Men vi har svårt att försvara oss -för de synder: som fördärvar . våra ; familjer, bryter grannsämjan, försämrar vår .mo- ral .och gör att vi begår vad vi kallar mindre; felsteg. Synden . kani Inte besegra :oss när vi bygger. med sanningens och' godhetens stängsel . som "kan utestänga också de små rävarna isa, lag och |: "I fullt "moderna 'och "vanliga i ”riks- JEn konflikt i i Knäred mellan präst och klockare för 200 år sedan klockaren "att dåremot "anföra, ”vad : han. till sitt försvar tror kunna lända”, " Detta sammanträde kom! til stånd först 1. slutet av septem- ber -1774 och fick 'ett rätt ovän- tat förlopp. På ordförandens frå. ga till församlingen, hur: kloc- karen förrättade sin syssla, sva- rades, att man ej hade någon an- ledning att klaga på honom ”utan fastmer berömma honom för all flit och trohet uti sin: syssla jämväl: vad barnumdervisningen angår”, . Under ' senare år . hade visserligen endast ett fåtal av ungdomen infunnit sig hos Kkloc- karen för att av honom. under- visas, men däruti hade denne så mycket. mindre ”esomoftast fordrat vå deras an- komst”. Skulden /tilt försummel- sen vilade därför på föräldrarna; På -tillfrågan, varför de ej läm- nade sina barn till undervisning hos klockaren, svarades, ”att'de varit - hindrade : genom de. senare årens svårighet”, För barnens nödiga . undervisning hade :de i stället 'haft "möjlighet att. "anlita två . för. detta ändamål antagna personer, : som gått - omkring i församlingen. Vid efterfrågan vi- sade det sig att dessa ej kommit tillstädes, varför någon .redogörel- se för deras vi rksamhet ej. kun- de "erhållas. Kyfkoherden - förkla- rade. emellertid, att dessa tvenne barnalärare "hava 'därvid likväl allt för litet tillgjort”.. An och Inför - denna inställning från församlingens sida fann Montan tydligen iklokast att ej ytterligare söka sak med klockaren, I "ett slutanförande nöjde han sig med ett: i allmänna ordalag hållet -ut- talande "om" önskvärdheten, ”att barnundervisningen måtte i för- 'samflingen "- härefter bättre och allvarligare drivas än hittills skett på. nägra : år”. stam, som till. slut fick ' ordet, tog emellertid: på nyttyupp själva stridsfrågan - om sit 'hällande till ”barmundsevisninge a Sedan församlingens : ledamöter” nu ' fri- tagit, honom ' ”från. fel" uti Syss- lar så” önskade .hän : bli: förkla: rad. oskyldig. . beträffamder- de- .av kyrkoherde , Montan: .mot., honom tidigare: framförda :. 'klagomålen. Trotsigt tillade : han, «att. han. i sitt: förhållande” till sin kyrkö- herde - ”icke + erkänner någon. an: namn sig i dess yssla förbindande lag än kungliga: kyrkolagen "och klockarinstruktionen :av år- 1755” samt: vad biskopen och domikapit- let -”honom-och:-hans--medbröder framdeteg pålägger . och befaller”. Därför avsade han sig också-”Lyd- nad” ; för ” kyrkostämmobest från: är 1763 ' om skyldighet” för honom "att ute i: byarna undérvi: sa barnen. Däremot. ämnade han fortsätta';, med en uppgift. . som han frivilligt åtagit sig, nämligen ”att tvenne terminer omr året från kl..6; till ukl” 10. före gudstjänsten på helgdagar: hålla” katekesförhör i kyrkan med” gamla : och unga”, rendet. upptogs. till” slutligt av: skuld -som han|) Klockare -Waden- |]. - RIKSDAGSFÖRSLAG: I Stockholm (TT), Om riksdagen tar fasta på det förslag som 'förts -franr i' em fp- motion. så kan” fångvärdsinterner som avtjänat sitt straff få chan- sen att bokstavligt ' talar ”lära om” för ett nytt och riktigare | R samhällsliv, Förslagev går näm- ligen ut på att man på prov in- rättar" ett slags skola,: närmast av folkhögskoletyp, för en efter- vård som tar sikte på att stärka elevens personlighet. Undervis- ningen "skulle ges under samma ekonomiska villkor som annan vuxenundervisning. Svårigheterna sär: uppenbara när det gäller att hjälpa männi- skor som avtjänat straff. Fång- värden blir ofta ingen värd och görande vid. domkapitels - sam. manträde den 12 oktober. 1774, Vid undersökningen i ' Knäred hade -sockenmännen, - heter: det i Protokollet, -”så Mycket mindre haft: att påminna; mot klockaren Wadensten som de berömt honom för "flit och ' trohet i sin syssla jämnväl vad barnundervisningen angår”. Om någon försummelse i senare åren skett, hade skulden "härtill. - vilat hos församlingens ledamöter ' själva, . som ej velat låta 'sina. barn gå till klockaren, och ej hos honom, som en. sådan skölgång 'oftä pålyst, ' Han. hade dessutom . utöver sin skyldighet hållit” katekesförhör med gamla och unga i församlingen: För. denekull provade domkäpitlet skär ligt,” heter det: till slut i proto- kollät, att förklara klockaren Wa- densten fri från. de. av kyrko- hérde Montan mot honom 1 riktade beskyllningarna, och som” Mon- tan ”såmedelst :klodkaren Waden- jen. obefogat osant”, - så: ville lomikapitlet uti brev. till. honom ”denna' hans 'obefogenhet homom föreställa”. RE tlets-" "ställningstagande i konflikten mellan: kyrkoherden och: hans” klockare hade således resulterat . i. ait.- . klockaren. helt frikallats från ansvar för försum- lighet: i - syssläns. fullgörande. , 1] stället ” hade 'kyrkoherdern.. tillde: fate" en »admonition för, att: han ”obefiogat oroat”. klockaren'. Hans yrkande omtansvar, för klocka- rens ' beskyllningar: mot honom för. osanning," hat och avuntäsjur ka hade "lämnats, utan avseende, I: sak gällde; frågan, huruvida kyrkostämmobeslutet . från: ” 1763 rörande 'barnundervisningen' skul: Ny samhällsgiv för interner / från fängelse till: skolbänk ” . egot internen är: ofta inte beredd ”att' träda -ut i samhället och ta' sin : del av ansvaret för att kunna leva ett: någorlunda normalt och integrerat. liv, "säger motionärer- na. Det 'är ofta så att den fri givne snabbt kommer in i gamla hjulspår, = cd A - Principiellt -måste det vara rik tigt att 1: möjligaste mån söka sanera den-: osunda samhällsmil; / jön, Men: det. målet är- mycket ” avlägset, De som lämnar” fångvär- dens slutna miljö möter ofta en situation som. de' inte kan 'be- mästra, H od K nsekvensen - av detta mäste : bli, anser' motionärerna, att sam- hället bör skapa former som stär- ker en f.d, fångvårdsinterns per- sonlighet och därmed gör honom bättre rustad att klara dé svårig- heter som en krävande miljö be- tyder, Det gäller att pröva olika vägar och det får inte gå någon uniformitet i samhällets ansvars: tagande. - Den” skola som”? I motionärerna skisserar tror man skulle kunna + vara 'en lösning på det här prob- san vara personlighetsstärkande, inte främst yrkesutbildande eter :in- tellektuellt” fostrande, 'äveh om också detta givetvis skulle kunna rymmas "inom "skolans ram; Eftervården eller. rohabilterin- i gen, vid en” sådan skola” skulle. till en början ' bodrivas med: så- dana Personer som : bedöms .ha rimliga. rutsättningar för och akuta behov av en tids person- lighetsstärkande, fostran. -Skolvis- telsen "skule svara mot. Iindivi- dens ,egen 'önskan' och beredskåp till! engagemang och 'det är na- turligtvis fråga om - pkolgang I i full frihet >, . lön SUN jsågper : .bokstävers genomslag | Hill st imorn le: anses ha” bindande: kraft eller icke: gernitemiot "klockaren och för: äldrarna, Det; var detta '; Montan hade > velåt ; göra» "gällande, ”och det. var på detta förhållande, som han grundat "sina" "klagomål mot klockaren för.: åsidosättande av sina ' skyldigheter. . hade nu av domkapitlet avgjorts |” i..den riktningen, att: några sär- slälda - föreskrifter : beträffande klockarens skyldighefer ifråga om barnundervisningen ej kunde möt hans bestridande "åläggas honom utöver. vad kyrkolagen -och, den av: domkapitlet utfärdade klockar- "Denna » fråga | "-Trädens Fimfrost? : Hur kom; iden till-2”. Jag tar fostare” tag i ”polkvanten: 5Gud han. doppade "sitt Tyger. NYA BÖCKER Professor Gk Hedström i Luna sade vid ett" tillfälle, att” hallän- ningarnä på ett område voro duk- tigare än "andra svenskar; det var i utgivandet av dialektordböcker. Han hade rätt i detta sitt påståen- de, Det finns verkligen fler såda- na hos” [OF] än i andra ' landskap. ; :Den äldsta "av dessa ordböcker vär " ”Ordbok' öfver: halländska Landskapsmålet”,. som: utgavs av P, von Möller, godsägaren på Skot- torp, Den utkom 'i Lund '1858 och hade på 'sin tid mycket stora för- tjänster. Nu är den dock föråld- rad i. vissa avseenden och . har även en del felaktigheter. :Folkskölläraren, Joh; Kalén ut- gav. ”Ordbok över Fageredsmålet”, som trycktes i Göteborg .1923. Den är ej så stor till utrymmet utan 9 | har: endast” 469 enspaltiga' sidör' då rätt liten” oktav. ”Uppslagsorden ' i den: är riksspråkiga; Här 'är det alltså lätt att finna: det ord. som man söker, Men' den) stora svag heten i denna. ordbok är, att. den har' massor av ord, som ännu. är språket och' sålunda onödiga här. Den tredje halländska ordboken är ”P. N. Peterson, Ordbok över Valldamälet”, ;som - utkom: i' Lund 1946. Den har; det. största omfång- et av alla hittills: utgivna” halländ- ska ordböcker, innehållande : ej mindre "är 786 tväspaltiga sidor I mycket stor. oktav "(liten kvart). Denna ordbok har: både sina för- tjänster och sina svagheter. Till de senare hör I första rummet, att uppslagsorden ' presenteras med dialektord, så att det är svårt att finna det som man söker. För att lätt kunna hitta här måste .man vara hemma i dialekten. En av våra allra'"främsta 'dialektexper- ter sade. vid ett tillfälle: ”Jag har alltid så svårt att finna, vad jag söker I den här boken”, Vidare instruktionen” stadgade. Peel som mycket äl kunde has varit : borta, ..Peterson:' har |t.. ex. icke mindre än. femtio substantiv med ”skräll”. som attribut, Vid” tryck: ningen av ordboken ombads han från: Lund att stryka” de flesta, men det. vägrade han hårdnackat att göra. I' min egen ordbok fin- nes: det" 'endast två: ord ' med ”skräll”, ”skrällkarl”, en: duktig kårl, "och ”skrällko”, en , utmärkt kö, .och det tyckte - man” vartill räckligt.. : > Min ”Ordbok: över Knäredsmå- let” trycktes 3 Lund 1963: Den har riksspråksord i "uppslaget och är sålunda Jätt att hitta i. Formatet är stor oktav” med 250 tvåspaltiga sidor. Liksom.den föregående ord. boken och den efterföljande har den utgivits gehom .Landsmålsar- kivet 4'Lund.” cvvg Namnet på den femte" och f.; m. sista hallandsordboken är:”Skrea- målets. ordförråd ' omkring 19007, Den har 260 tättryckta” tvåspalti- ga sidor med ca 14.000 stickord; formatet är: vanlig -öktav. Boken trycktea 1966. .hos ' Almquist . & Wiksells" Boktrycker! "AB, -Upp- sala, PN a AN : : Valldamälet i Petersons. ordbok är .nordhalländskt., och. sålunda vitt skilt från sydhalländska dia- lekter,' Det, har Icke någon” dansk anstrykning över sig men. väl nä- got. av: en: norsk: sådan. Kaléns fageredsmålt hör närmast till 'nor- ra Halland och Västergötland,” I alla fall ligger dess hemort norr om :gränslinjen : mellan : nordhal- ländska "och sydhaNändska mäl, liksom " menNan | sydsvenska. och mellansvenska i språkregioner, Skreamålet åter har väl sin hem- ort ett stycke möt'norr i Hal land, men det näs ändå, 1 likhet med de sydhalländska dlaltekter- na, av en' viss släktskap. .med danskan, Det är förresten 1. flera fall likt Knäredsdialekten, men funnits här i högsta - grad.. "Ad: junkt Jacobsson är en' gammal «, : vältränad” lärare”l modersmäl:'vid detta ämne; tet fa bland innevånarna,' och” målet får naturligtvis en påverkan. från des" sa, :Knäred, å sin sida. är" nuin : skogsbygd med. gräns at Smålånd(' och. dessa : förhållanden mäste ju. få. sin inverkan på språket.” r v ””Skreamalets- ordförråd”; lands. f. Nn." nyaste ordbok, har. till sin upphovsman ' fil, : mag. John Jacobsson, f. d. adjunkt vid högre allm. läroverket" i" Brom- ma, Stockholm. Do ph as - När han: efter in avgång med ' pension 1958. -heit / kunde :” ägna sig -" åt” ”ordboksarbetet, " hade han allas förutsättningar" för att få. ett” utmärkt resultat. "Han var född 1 Skrea, och som ung talade 'han ortens språk. - Fastän han se- dan" hade "sin lärarverksamhet” på olika håll i landet, har. han dock haft kontakt med hembygden . he la livet: igenom. Det har: sagts, | att det endast är en bygdens son, som ' kan skapa "bygdens ' rätta ordbok, och. det har: här" besan- nats I allra . högsta ' grad. Härtill kommer en annan sak," som är lika viktig, och: det ä att en ordboksskapare har den irätta ikompetensen, En sådan har före- läroverken; och han. har också =" utgivit utmärkta” läroböcker St Man mäste gratulera Skrea, som nu fått sitt språk, bevarat ät eftervärlden, medan 'så många andra : socknar- snart får se sitt mål glömmas ' bort ' för: alltid, Skreasonen "Jacobsson bör också själv "komplimenteras, Han" har ju. förunnats gävan, att kunna åstadkomrha' denna väckra hyll- ning” ät den kära Nembygden; : a lemet, Skolans. målsättning skall. . 1 w Hal ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.