en den 29 fanuart 1969 LAHOLMS TIDNING Grisen med -rätt fode RE = människa om 3 miljoner år — Det är ingen omöjlighet att: ge: korna: sådan : föda att vi får mer protein; ' alnar äggvita, . och min re. fett. " Morgondagens mjölk, : säger äocent Mats Lager- vall, forskare” vid Svenska Lant- männeng. Riksförbund, SÅ Som fysiolog, anser jag att pro- / teinet. är "det » värdefulla i mjöl ken: Vi" föver I en värld som" li- Y der brist på protein, som är den viktiga beständsdelen ' i kosten när "det gäller att bygga upp vå- ra. celler ete.. 7” -.Bonden som ihåller korna i sin ladugård och föder upp dem får 1. dag. betalt. efter i fetthalten . i mjölken --han levererar till meje- rierna'! för. > förädling, Resultatet ser vi bllia, i det överskott. på mjölkfett,.: de” 8. k. smörbergen det. talas så mycket om. = På motsvarande, sätt är vi be- redda att på konsumentens be- gäran sätta in vår. foderforsk- ning på atp lösa bröblemet med "det hårda smörfett . som ibland ger ett bordssmör som är svårt att breda ut Vi kan på litet längre sikt läm- na detta bidrag till” den, av Sta- tens Institut för Folkhälsan re- kommenderade inviktningen på > vår folkkogt, ' KRA . Fodret från våra, fabriker kan medverka” till att ge es | tre protein i "mjölken" och köttet, » mer av ödvändiga + > aminosyror I : e ökad mängd protein i kons mjölk; . från kanske å 35 tili 4 procent," ” | " Det förutsätter at tbonden får "betalt för” proteirhålten i mjöl ken, inte som nu för fettet. Detta ” kräver emellertid att konsumen.- Om tre miljoner är är grisen människa, Det visar moderna yroteinforskning. oe net och den höga proteinkvalite- ten. i mjölken :och är. villig att betala härför. ; . , Proteinet har blivit. närings forskningens kelgri Professor Pehr Edman, 52, utbildad! i Sve- rige' men verksam i Australien, har i dagarna fått världsrykte för sin forskning” "på. området. , fö Professor ' Pehr Edmans ”prote- inforskningar talar bl. a. om för oss” att det tar. tre miljoner år för grissläktet "att "utveckla. sig - jända "fram till människosläktet, . Metoden. att avslöja den; "långa kedjan av de mest komplicerade äggviteämnenas .. sammansättning (aminosyrorna) gör det möjligt att utläsa. släktskaper, Man- kan även dra slutsatser om enskilda |: djurs ställning i: utvecklingsked- jan, "komma diverse svåra sjuk”! domar på spåren. BETALT EFTER öM AK. " Proteinet i fodret vi ger våra svin och fjäderfä är av avgöran- de. betydelse, Det kommer till stor del från fiskmjör med hög proteinhalt. och relativt hög pro- teinkvalitet, Omfattande ” prover sker i form av fortlöpande smak- testning för att eliminera alla risker för fisksmak,' I dag får bonden betalt för vilka är svårare att värdesätta. .— Det är dock inte uteslutet att man kan komma fram till ef- fektiva och inte. alltför kostbara bedömningsnormer” på "detta om- råde, säger docent Mats Lager- vall, "Det skulle innebära ytter- ligare plus för konsumenten + som -ten verkligen uppskattar protei- ne, tyckte "hon, och hon på. och så.— Svante förstås... jTy att ået var något stort och förunderligt, som hänt hen- slad- des; Men hon var stygg nog att tänka; att det inte var mer än rätt åt - honom, att han ingenting fick veta ännu, Något straff skulle han väl ha, För vad? På sista tiden ha- + de hon börjat tycka, att det där med. Sonja egentligen var bra smått och ovidkommande. Det låg - också så långt borta. Nuet, det var bara hon-och det lilla liv hon bar ad Kära kusin stod det. »Jag här Ibland kunde hon känna en så'n köper, tillreder, och förbrukar : | slakteri iernas ' mer - exempelvis sina 'slaktsvin, broiler |. och, ägg efter kilo; Däremot inte fa efter :Smak . och. Hållbarhetsgrad, : eller « mindre > bekvämlighetsför packade / varor. " HART SMöR. "Vi får ipland ett hår beror på ei "Norrland att: Kon . får för mycket hö ätt äta: :Det ger hög fetthalt; lågt s. k. jodtat : 0, i Sydsverige att kon tillförs "för litet fett, äter för "mycket i sockerbetsavfall. - . ” Problemet med det "härda smö ret har danskarna. - för. sin del löst genom att blanda, spraya, in animaliskt "fett i foderfabrikernas . färdigmat. "Nu har vi även i. Sve rige fått ekonomisk möjlighet att vidta motsvarande åtgärder, . Å APTITLIGT ÄGG, sa Det är mer lockande att äta ett ägg med stark gul färg på äggu- lan, Vid värphönsförsök i Götala i Västergötland har man fått fram sådana aptitretande ägg. Detta sker genom att man ger hönsen torkat hömjöl, s..k. grön- mjöl. En naturlig produkt, dess- utom billigare än, syntetiskt färg- j Onsdagen, den 29 januari 1969 I dag: VALTER - en "Solen går upp, kl, 8.09 - och ned «kl. 16.33, " I morgon: GUNHILD ' Solen 'går upp kh 807: och ned I kl. 16.35. JURIDISKA SPÖRSMÅL FRÅGA: Om” ett brorsbarn som gåva erhåller 10.000 kronor,” hur stor blir då gåvoskatten? : » Brille SVAR: 690 kronor. | : br . FRÅGA: Hade en systerson, som omkom vid en olyckshändelse. Han var förlovad och de bodde tillsam- mans." Har föstmön: arvsrätt efter ” honom? Ej lagklok : SVAR: Endast + under. förutsätt- ning att den avlidne efterlämnade testamente till I fästmöns. förmån. . FRÅGA: Fur. stor, blir skatten på jämte tillö sion å cirka 5.500 kronor per år? Min maka har hustrutillägg ; med 3.600 kronor: per. år, . Vi har ett sparkap! "al på 35.000 kronor. = co inet ..Undrande " SVAR: Ni är ”bltig att deklarera - Edra inkomster, men med' hänsyn till nedsatt skatteförmåga torde Ni ej bli påförd någon s skatt, ; FRÅGA: Min man dog för några år sedan, Om jag nu skulle gifta om | mig, blir min make då skyldig att med sina inkomster bidraga" till" - underhåll av barnen i mitt första ältenskap? Anna ce SVAR: Eder uvande. man är ,; jämte Eder,, så länge ä tenskapet består, skyldig att efter sin förmåga bidraga till barnens underhåll, I FRÅGA: Hur stor blir gåvoskat- ten på 26.000 kronor och på-37.000 kronor? Det gäller per till sys. konbarn, . ”Undfande. : > SVAR: - Resp 3.240 kronör och "5.790 kionor, FÖRBÄTTRAD IN FORMATION "TILL ' STF:S MEDLEMMAR | > För att ge en bättre: informa: tion "om "såväl: tidigare "som nya, medlemsförmåner, "kommer . varje STF-medlem '; "1 samband ' med 1969: års medlemskört 'att. få” ett häfte i: "vilket, samtliga: medlems- förmåner finns presenterade. De olika förmånerna.har' ett. värde som ' vida ' överstiger ' den . låga medlemsavgiften som; forbfarahde är 20 :krwvg - Under 1969: kommer STF att gå ut urder. mottot ..”Se” Sverige med STF”. STP vill "genom" sina årsskrifter ' 1969- : landskapet; Ångerm tidningen Turist: gai övriga pu Bblikationer Sprisk 3 kännedom. om vårt land) Söt k Genom över 200. 'vandfärkem; där det finns, moderna 'familje- rum, 14. fjällstationer, 80 fjäll- stugor, - "drygt '2.000 km : rösade eder.i de 'sver ska. fjällen, broar och roddbåtar . över, gen - samt några. "sjötrafikleder med ' motorbåtar i: regelbunden trafik;" 150" gästhamnar, : resor, kurser, . resebyrå- -och' ningsverksamhet vill STF. 'unders, lätta för alla att resa och vpp: leva det egna landet, ' 'STF:s "målsättning ' är att vara en förening i ständig" utveckling och förnyelse, =" genom 'medlem- marna och för: medlemmarna, attendra- upplys- . . Fp-möte i Laholm [7 Laholms folkpartiavdelning höll på tisdagskvällen årsmöte i Med- borgarhuset 'lunder ' ordförande- skap av. ekräddaremästare Karl Filip -Hägerström som omvaldes till ordförande för är 1969. Också i övrigt förekom återval i sty-]. relsén. Vice ordförande Ove Klittby. och "övriga styr eéda-j. möter är Sune Broms, 8. G. Nile- son, "Margit" Molén, Erik Stelnert och "Gösta Pawi Nilseon. ” Revisorer: Nithard öhnell, och August Engström: : Valnämnden består. Nilsson, Astrid Nilsson” oct Edén, Ombud tal vålkretsförbi dets årsmöte: Lars Edén, Kl F. Hägerström, ' Margit Molén, Stina Svensson, Erik Stellnert och S. G. Nilsson. Till ledamöter i lands- tirgsvalkretsen utsågs bars Edén och K. F. Hägerström” och i för- troenderådet KK. F. Hägerström och Manrgit Molén, Vid mötet,- som var best t av ett:-20-tal personer, , mMmetv länsåktagare , Lennart. Eliasson, förande, betitlat ”. :vad gör en lärs: åklagare”? > så [Palme vill utreda ' Stockholm (TT), aviserar att han; tänker för regeringen” att låta utreda de” olika instanser som kan behövas för att tillgodose;.. ungdomens verksam- betsbehov, kontakt? pehov.: och ber hov. av. kulturellt. miljöer. Det. gäller, då också att närmare ; klarlägga olika. avväg- ningsfrågor röarndé «: insatserna från stat, kommun och landsting, En 'samlad lösning för att skapa hälle” är knappast möjlig att. upp- nå, konstaterar .hr Palme.” Han framhåller emellertid att det från .ungdomsorganisationernas. egen sida gäller att anpassa 'aktivite- ten ,till'de efter hand ändrade f för hållandena. . end Den nuvarande "och: komrnan- de” "ungdomsgenerationens '; 'situa- säger: hr Palme; Han tänker; - e växande "ungdomsgrup- "per. som vill göra praktiska insat- | ser” för att' bemästra, vär tids mest nationella: samhällsfr. ågor och dem righeter med "att: finna 'den' rätta anknytningen till samhällslivet; :"Arbetsinsatser | På: det sociala fältet, t ex bland sjuka, handikap- padé och människor med anpass- ningsproblem ” samt" inom "miljö värden kan i detta sammanhang ligga nära till hånds menar" han, liksom att göra insatser för freds- arbete! och lämna biständ till ut: vecklingsländerna, ' | , Skolöverstyrelsen : föreslog i sitt remissvar . över -ungdorngut- redningens betänkande att-en' för. söksverksamhet startas för: tt på det kommunala planet, i samver- kan med Organisationslivet skapa bättre. . fritidsförtållanden ;; - för ungdome - Hr Palme är inte nu beredd . att. ta ställning till. Sö:s plan; då han : anser att en försöks- av S Gl. Lars Ha'mstal, "med stt intressant an-|.; un gdomsproblem, | Utbildningsminister. "Olof Palme, "Stimulerande |. ett för ungdomen gynnsamt sam |, tion. måste. bedömas! från delvis andra utgängspunktér än tidigare, $örå efter"studierna kan ha 'svå- | Långtidsgaranti . . (ForC. fr. Nr 1. de. även. på situationen för skogs- bygddelarna, avfölkningen: är mest! markanÖsoch .-Kommer > att Lät det trosvisst! Bilparkeringen utanför » till bristningsg bland” yrade ' och . maskinparken ' imed "en, t ler inte + Och nog fanns det intresse. det "höga stängslet: var utnyttjad sen och in. de högljutt brum. sma ide traktorerna gick sak- Spekulanter. och gran- funderade. att en Vantbuk; re, som dveten” om-att han får en ”präd:! Vv rsäsong, fyller ut tor, som: han kan få för en "hygglig summa, sa Uno "phi nus; Och. nu' behöv er han hel- riskera, att köpa. gri- bli ännu krafti are, eftersom: det snart bära är de ädr kvar, . — Vi måstechitfa på 'nägot sätt, sa han, att dels .skaffa : nya före kela men också” känna” behålla ge Även, ne Yive Jöl inge Sick 'på samma, linje, och pe kade: på” hur: man "I "den norra länsdelen ” lyckats, knyta. företag till sig medan denna länsdel ser. ut att bi utan; : Läven” ne Jönsson: ullstyrkte: hr Petlerssoris': föl rigt syttoriigaré av. hr Algot : apb kommunal förbundet skulle PR-mån, som, med: ,moderra: rå (Forts. fr... sid, D. son, Laholms Su M av utvecklingen. 7 ;som ix men, som s Ö orter, i i lighetern ide, inom; Jaholmsregionen, -Denna . förs: amiling, .. tag" "för att” ändra” "trenden, dets ram bilda” ett” investering; lag; som” Cekoriomistkt! kunde” tala SE as "Göransson - återkom öm eva begärde hr. Pettersson” ordet "och. utg ick- från: den: intervju, vid. år: sskiftet "med hånvisning till den sviktande befolknings- främst ser sig till andra "eftersom utkomstmöj- ä är 'otillfredsställån: under- strök .hr Pettersson, är så” stark, är bordé? "kunna": tas kraft- : a Han , föreslog som". lämplig. åt- | gärd," att: inom .-kol munalförbun- 0- pa, fram. nta män att starta fö retag.. tiksom att bistå dem, som AX Hr Pettersson” "kände" 'nled "till fredsställelsé Notera, att alla” ta lare, som yttrade sig i "denna vb a & Göransson, Rostorp, som. bl. pekade: ”päsrhurf: .rationaliseringen klammedel, "kutide påverkå före: tagare, I Hålland! främnöl stt "Act. måste; bli sen . -kommunalfé hit, industrier, hr: "Pettersson . underströk i sin intervju i LT: ansåg. också he Gö ransson,, att det; tv Svälnkeigsulerr « hölm ett par-goda' Industrier 'och som arbeta "vidare för att skaffa. ” företagareföreningen , och... länsarbetsnämnden, ett: råd, -som ' han värmt , sekommienderade: "dem, SL Nas må SR styrelsen eller en; Särskild , "konimitté, VON Ge x: ALLO tå. bättre karna Hängde: över”. 'kanten.-- burken; varvid. Ola komme till sin "mamma: och förtjus oe : Ö Si äv. v föreslagen ömfatt- ve sätts igång, och fätt; de of Futsättningatna : och den: "måste. övervägas. ”4-åringarna Ola och Anette gick en regnig dag och plockade mask i 'en' plåtburk.” Det hände ;sej' in- att. en del av mas- "avgörande betydelse. :' ; Instämde "gjorde också ten Dutfva, som dock” var nåde för | företag; än; I bl, "a; "det kan ' resultera" i bekymmer” Också.: DN Hr Pinar Hellsten” ;var. också införstådd me dpt. ällvarliga lä 7 gÅt Och "ifrågasatte om man inte. skulle : sammankalla fedan etab- leräde företagare, fena konfe: der s syn på sår. på Z>zran besynnerlig ömhet för honom. Av allt hjärta längtade hon efter att få säga honom allt, detta om barnet, som skulle komma, men också att Jar inte längre brydde sig om det är andra. Men det var bara så svårt att få det sagt. ! En dag kom det ett brev från Bertil, Hon var ensam: ty Svante hade. tagit motorcykeln, som han nyligen skaffat sig, och kört in till stan, 2 od : mit tillbaka. Det skulle räcka med dessa två meningar, ty de säger egentligen allt, som' borde sägas, Men ändå har jag en känsla av att jag måste få skriva" av mig allt, all saknad och förtvivlan; all tillgjord uppsluppenhet, som du så starkt resgerade inför, . all väntan". och gens lycka, som är så stor, att jag knappt förmår att fatta den, . A Jag höll av Eva, det förstod visst "| du nästan bättre än jag redan i längtan och slutligen återförenin-.|, funnit igen mig själv, Eva har kom=- vintras, Själv kom jag underfund om det mer och mer ju längre vi var skilda från varandra. Ja, för att använda ett stort ord: Jag äl- skade henne, Låter orden banala, när de kommer från mig? Du är van, att jag överdriver, men denna gång är det ingen överdrift, Vera. Jag "gick i en ständig molande längtan, som jag aldrig ville er- känna, allraminst för mig själv. Jag försökte tala förnuft med mig, ja, jag sa även, till dig att 'ett liv vid hennes sida skulle bli outhärdligt på . grund fav hennes misstänk- samhet, ” . " Så mötte. jag henne på gatan en dag. Hon kom i sin sköterskedräkt Minns du, att jag sa, att hon skulle bli farligt söt i den? Hon var söt Det kom som 'en 'skär rodnad på hennes - kinder, när jag hälsade. Och nog tyckte, jag, att det blänkte i hennes ögon, -. . Min inneboende' längtan och sak- nad smälte ner all stolthet. Jag tror, | att. något . liknande skedde inom henne, ty hon stannade 'samtidigt som jag och" våra händer möttes. Våra blickar möttes också. Jag fick ett outtalat svar på" min: outtalade fråga. "4 Vi följdes åt ett stycke. Jag stack min arm under hennes, och hon lät det "ske, Då, förstod jag, att det fanns en' väg tillbaka för oss båda. Vi har följt den, vägen, och nu är ljuvligt lätt att bära, Till jul, ska |'vi gifta oss, > Det finns. bara en Sok, som grä- mer mig. Varför. lät vi så många månader. av vårt livigå, till spillo utan. gemenskap? - Varför bär jag åter den Eyllene bojan, Den|: våra innersta känslor, även om de är av ädlaste slag? Varför har vi så gränslöst svårt för att tala ut med ' den som. dock står oss allra härmast? ht a ' "Så ville jag be dig örlåta del, 'dumheter jag pratade, när. jag var hos dig, Svante borde jag också be « -tillgift. Men" han vet kanske honom detsamma; Ser du; när man själv är olycklig,. tål man inte se andra . lyckliga, Och din Svante gick omkring med ett ljus i blic- ken som om han ägde all jordens fröjd. Det. gör han väl också - ingenting, och 'då kan det ju göra , vår "prestige, - att vi 4 frukta att blotta ' som! tängeradle hennes egna förhäl- landén! "Alla, | där; frågorna, som han ställt ' sig själv, borde också hon ställa Sig. För resten! Hur många gånger h CC hon inte gjort det? Det där med hög rå och prestige passade ju.så väl in på - Och fastän Svante och. hon levde under samma tak, saknades den: verkliga Något : — kanske ' en. struntsak, vad visste hon — stod emellan dem; Man borde inte ha rättighet att så förstöra livet både för sig själv och den man höll mest av, Att tiga var ibland större brott än att tala. Ord, i dig. t yt i-Ja, 'nu. vet du, hur. vi har det Eva och jag, 0 oc. - ” Lev väl, kära kusin! = . Din tillgivna . . LÄNS "Bertils a ' Hon satt. längå med brevet fram- för sig. Att Bertil funnit igen sig själv — och Eva. gladde henne även de” Kärda, kunde rensa luften och ge bn” frisk atmosfär, fr Te ; 1 Hon spratt till på , köksdörren. ir r en knackning Nästa minut stod Olsson innanför tröskeln. Han ver- kade : tafatt och tveksam," så olik sig på någol sätt," ”.. ov. "= Stig fram. och. sitt! uppmäna- de Vera ' vänligt; Jag har .snari kaffet färdigt,, Hon antog, att det mycket. Hon'utinade dem all lycka. hopplöst höglärdiga och, rä da om Men "det var sår mycket 1 brevet; | : 2 / var Svante, som han” hade ärende sitta"en stund? se vån i 'Tack;) snälla : fru' Arvidsson, ; jag ska nog. inget kaffe hä. — Hans : / röst lät så högtidlig. — Jag "har lik kom ett ärende, «on. — Han ser'ut, .som' om han ville : låna pengar och vore generad över ' det, tänkte; Vera. Men högt så hon bara: cos cv SA — Svante är inte hemma, ” Han : har åkt in till'stan. 7 " — Jay jag vet js : ” " Jaså, han visste det, "Då måste ärendet alltså gälla henne. Hon såg - hastigt upp på honom. En förflugen tanke kom för, henhe; Olssons' an= sikte var så förunderligt naket och | stelt, |- se SI "Hon famlade efter "stöd; och har var med ens framme hos henne. '— Sätt sig, snälla frva! Sätt sig! ' Det kanske inte är så "farligt; Han klarar kanske" oppet, Han är ju . ung och stark. Och vill. man leva": tål. man märkvärdigt mycket. Och - nog. vill Svante leva... "Men's så brållom” brukade” Han nyta till sig. en. måste ha.god Kontakt både med 3 ' med, na
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.