”- LAHOLMS. TIDNING No nt fabriks i """ han, "det: är .en yrkesman av: den gamla 'stammen och dessätora är - längesedan förvandlats till med- pa M ackinerna tar över mer och mer-av mänskliga "verksamhe- fier. Seriepräglar föremål i tekniskt ifulländade moment.- Den skapande lhånden får allt mindre betydelse. Blir på sin höjd en' tankemässigt 'styrd apparat, som förmedlar tan- keimpulser till spakar och 'knap- ren . Hantverket dör! Handaskicklig- heten försvinner, Och om några ge- : nerationer blir de gamla fackyrke- na blott 'sägen och saga i en etter " värre industrialiserad epok. Detta kallas' utveckling, 'och vi som. står mitt uppe i en exploderande om- daningstid, har svårt att avgöra om det som sker berikar eiler förslösar. Och medan vi grunnar över detta, far, tidens ; vind fram i 'sugande .snälltågsfart: och förvandlar vårt > par för för ' kat in'i:der "nya tiden och gett T: kom bort i alla fall, När ätraba= nan drogs utanför husknuten, fick ägaren täcka om med papp. Järn- vägsmyndigheterna tog inte på sitt ansvar 'att låta några: eldfängda halmtak kanta vallarna vid deras bana; De dåtida ångloken spydde gnistor : och glödpyrr / Mik 3 framru- sande vulkarer. -.:' ;. samtalade om detta en kväll och : en'av 'dessa' sista 'utposter. ”Sadel- ” att:de: verkligt goda" förtäljarna i . tert misstag, Häståldern har 'glidit «och remtyg hänger och. möglar i . lider. .och stallkammare, medan vår nu” och i dag: till ett. förr och CCÄn finns” det emellertid håntver- kare kvår; Gamla, Hedervärda käm- sned sköna” våder. "Utan « en herre: med kunskaper om hur man stop= par soffor och madrasser och hur man förser sittmöbler med passan- de tyg. I vår. köp- och slängtid åker soffgrupperna ut utan omstoppning, Helst om grannen i lägenheten mitt emot förnyar sitt möblemang, All- tid skall man vara på alerten. Sve= pa: sin svältfödda själ i överflöds- samhällets prålighet, Sällan stop- pas några möbler om, Så är det med den saken, ' Sädelmakarn är hallänning. Född i Varberg. Han blir drömsk i ögo- nen, när vi samtalar om slätt och kust. Ljunghedar 'och vita segel, Vi förstår: honom, Det är inte ' gott för en. människa uppvuxen vid fria horisonter att förlikas med Sjuhä- radsbygdens trånga 'ådalar och raggiga berg. Barndomsminnen be- .|rättar han: Om fiske, "segling och jakt.” Om :julstormen 1902 då hans far med alla medel försökte hindra att flyga till väders: på .gar.' Ofta har déras kunnighet ha- "rimlig bärgning åt utövaren samti- digt, soi den betjänat' en allmän- ; het, i: behov” av' föremål. utanför eckningens' strikta stan- g. "Tecknaren och ' jag "hån föreslog att' vi "skulle besöka makarn: skullé - du träffa”; : påstod Il "han en berättare, väl värd 'att lyss- nå till”; Ja, det visste jag ju förut, regel. hörde "hemma i hantverkar- nas led.' De hade kontakt med folk, En kontakt, som parades med fin fakttagareförmåga "och frodig; hu- mor, "an " Bygdens sadelmåkare är: ingen barnunge' precis. Sjuttigåtta å år och dagligen verksam. i;sin gärning. Och. tror man att en nutida sadel- L den långa, låga. plank, och skuggiga sekelträd där- över, Fästningens gigantiska kloss ruvar på sitt berg, härjad av ti- dens tand "och hotfullt lyftande si- na tomma bastioner över den flac- ka stranden, . Och NH stadsborna för annalkande oväder med hissade' stormtecken i galgen över västra fästningsvalvet, I ham- nen trängs fiskeflottan och runt röda > halland: men ärbart- folk höll sig "till kamp. Sadeimåkärn' gjorde bi färer. Den som köpte. nytt dragök, ville gärna ha en blank, sele: Men när marknaden .packade in i kväll- ningen, kom markägaren och tog hyra. Alltid i natura, Och ofta fick den, som ' utnyttjat handelsplatsen finna sig i att uppbördsmannen lät någon av: sina . familjemedlemmar välja bland varorna, Självfallet var det inga billiga prylar, som .bytte ägare vid sådana tillfällen. , ” Från Skållared kryllade mark- nadsfirarna ut. på Marks vingliga och krokiga vägar. Glada i hågen likt vårkråkor,: Värmda- inombords av samvaro, ärtsoppa och fickljumt brännvin, Men kanske man kånka- de på något, som man absolut inte behövde. - Eller hade" en tattarhäst framför kärran, uppknarkad dagen till ära med flugekrudd (arsenik). Alit kunde hända en marknadsdag i Skållared, Och många' hemska sanningar: uppenbarade sig "dagen efter, lödgade av baksmäl- 'aket klarades den gången. Men ' Vi dröjer oss kvar I "sekelskiftets Ia , idylliska >, västkuststad, . Bland tadsgårdar :. med :;hä ibland varnas dt solsugna inlandsbor. Re- lars hemska huvudvärk.: Men sas delmakarn satt trygg på sin åkares kärra och sorterade dagens händel- ser, Och seldonslådan tyngde i inte längre på fjädringen, «4: rn Annars har det. väl mest "varit slitsam vardag. Det är väl i regel bara utomstående, som finner pit- toreska ' yrken '' romantiska, :. Men ser man på sin verksamhet: in ifrån sig själv, så är det ingalunda bara en grå, livlös väv utan. färgglädje, och.-gyllene / ränningar. Även om inte sadelmakarn själv" har präglat den ,vändningen, så vågar jag läg- ga den i i hans mun, | > > Vid min sida sitter. tecknaren och skuggar för glatta livet, Skiftar ögo-= nen mellan ritblocket och den Jiv- fulle berättaren, Formar ett por- trätt av bygdens siste sadelmaka- re, Ett vänporträtt av en medmän- niska, som är något mer. än en rep för ett gravdömt yrke: mmakare jämt och samt donar med hästpakethållare,. gör man: ett :bit- över i traktor och bilålder, Seldon tröt' och landsbygd började, Då hade barndomstids talrika hästbestånd för | stadsborna" utmarker och tomtjor- dan : då 'ägde Varberg namn och rykte, som förstklassig rekreations- stad. Staden var i utveckling men bara några årtionden tidigare var det svårt att hålla isär. var stad vurst, Sadelmakaren i nuet: får dar utanför tullarna dit korna för- En vital, bildformand= återgivare av en epok, som vi med all vår rikedom, aldrig kan köpa tillbaka, Text: Sture Andersson” "Teckning: Gösta Svensson ABJTh. " LAHOLM : VÅRT MOTTO: Bra es Ogräshatare, > - > Dndskottäre, - Mt i och | rägärdsnyror vå " Allihopa har glädje av "Gilson jordfi : Gilson är mer än' det.'1 sitt grundutförande är Gilson utrustad som Jordfräs med variabel fräsbredd, :det stora tillbehörsprogrammet "2 gör det möjligt att skaffa precis dom grejor man har - nytta av. Nybyggare och ogräshatare klarar sig fint med enbart . fräsen, men' det. finns också . skärknivar 'och - harvar. För snöskottare finns det snöblad, bra också för nybyggare som planerar tomten. då? Kupningsplogt . - Gilsön har' mässor av "illbehör som gör träd- gårdsjobbet lätt och roligt.: Både för. latmaskar och trädgårdemyror: : Gilson finns med växel fram - - fet "ägo — back 'I olika motörstyrkor; både ”snäckväxel- "och kedjedriven 1; prislägen från 1220. kr. Ta. en titt på ' vL Gilson I" | nl Jönsons Järnhandél " Jordfräs, "förresten. > ör. potatiskuparen : a i 2 Pel..100 35, , 102 | MARKARYDS- BYGDEN. Platsredaktör Sven B; Jönsson, Villagatan, tel. 204 EN AL Markaryd VÄRSTÄDNING I MARKARYD En stort " upplagd ' Antiskräp- kampanj pågår. under innevaran- de' vecka' i 'Markaryds' köping, In- tresset” är 'synnerligen stort och vid': 'ett arbetsmöte där man "drog upp. riktlinjerna för. den. stora vår representerande lika” många tag, vägsamfälligheter' ; och före: ningar närvarande, Två Organisa- tioner: om ' borde: stått i ledning: en. för denna” kampanj nämligen Hembygdsföreningen " och ”Turist- trafikförehingen saknades "av nå- gon" anledning: men man "hoppas att' även dessa kommer med i ar- betet. : : Länets” naturvärdsråd har tagit initiativet till arrangemanget och utsett 'en kommitté som" har' att behandla " hedskräpningsfrågor. Denna kommitté har. därför tagit kontakt med de: olika kommuner- nå: där. man bildat Antiskräpkom- gar för: ? "Försäkringskassan Har sin ition.: Dit. kan man även an a ekomsten ” av. "påträffade skrotbilar. som sedan kommer att forslas bort genom) köpingens för- sorg. tin : ..Man har byggt upp or anisato” nen på så sätt att föreningar, : or- ganisatiorier och allmänheten i ihu- och vägar "som ej" j' städas. av väg | samfälligheter” . eHer” ; Vägsamfälligheterna: har” tagit .på sigtatt städa: sina vägaroch, öm givningen:: : kring vägarna. :: Man räknar. med att ' omkring 4007 'per- soner på ett-eller. annat "sätt skall deltaga i kampanjen och detta bor- "det; Rär- Ty, maste kommer. att "bli fritt från | att: Köpingen! i skräp.'; Den -största-” insatsen - nar: mari med 'skall ske på 1 dag 6 då samlingen. äger rum kl; 11—12 Försäkringskassan, ; Sedan] man "avslutat! kampanjen , på "lör-] dag eftermiddag blir. det att stort kaffekalas: I iHögstadeskolans' mat- | Stenregn ... I Några persons] or — Rejäl service: "=E? 2. (Forts, fr, sid.) ro. sr ; inte gått. Tillsammans med |)” 'sin' chef: — - sprängarbasen har 30 års erfarenhet: från samma ,'arbetsplats ,och'; che- fén 'grundlig ; utbildnings; i handhavandet'vav :sprängiim- nen som officer — gjorde man: "ett" överslag' av ligget 'och :fann, 'ätt eftersom : led- ningarna” till laddningarna - var intakta kunde man: släp- ven "de återstående Jaddningarna, None - "Resultatet blev: e ett" sten- al .. (å - iruhandla! En lax på 17,2 kilo... vor En. röding på 52. En gädda på 17 kilo Jama nt, En torsk på 21.0. - handla! fom - skickade” stora stenbumlingar, i ett fall 320 meter: från :” sprän&tplatsen. N ador. uppstod inte: och: övriga" men ' av. det skedda "var också' obetydliga. -- Svaranden” bedömde i-re- 'plik' till åklagaren att: ännu värre: skador kunde uppstått, om niän- låtit > låddningårna följa” med övriga stenmassor till "krossen, - vilket ] kunde medfört," 'att hela 'anläggning- en flugit: i "Iften, Han: be. LÄS VÅR en a STORA VÅR- > KATALOG +: ” nämnts” inge + Härald Wi ” derber; "som : dagen: efter ä gningen, varit på . plats: git del av det skedda. "Han hänvisade i'stort till 'ar- ; betarskyddets + anvisningar: och "ansåg "att skeendet kun- nat eliminerats om man an: vänt. sig av fördämningar. AE Han medgav emellertid, att «av. detta slag ine) "tväffar då och då, trots för. siktighetsåtgärder, Or YT 'sin! slutplädering :yrkade . MM” åklagaren på bötesstraff me- dan” advokat ' Widding: ansåg , ätt. ett: frikännande var på six "plats... | sh " Utslag i målet kommer om ”trve "veckor ler, den 13 maj. mört ta. iorg Sd | Bötesomvandäling ; blév- det ' - fören Person. från Alstorp, Fen, "person från Skottorp fick bö- "400 kvonor, för ; deklaration och lika mycket Ma vårdslös " dam från” Laholm er. a för samma förseelse. pö . som” nn fick 30 dagars fängel- "med: villkorligt ;anstånd. ot Trafikförseelse - 'halmstadbo 20 dagsböter å 5 - - kostade. en , edan.:det”1 ett fall sö | av vårdslöshet il trafik” och > = | 'sniitniiig,' där «en 'Jaholmåre r. en Fri och ' har oskadliggjorte" av en ”företag- sam minåritet> som " regerats av fördomen "att "tredje statsmakten |: i landet" Senbart eller frä dagspre Ragnar ser : Det "Öidberg Bantbruksförbundets: Nya perspektiv, ec TI två. statliga utredningar- 'om öpinionsbildningens; framtid i Jan- . det. har man” så gott som "rel [”trollat's bort sackprepsoniaépier a sen, vars uppgift är just att bil- da” f opinion, ' att ' sprida idéer. > "Utredarna' har; ' framhåller or- | i Träd söm” Autsprungi ES. sangelägnast, den dagen” härom, men utredningsän- . damålet" kan väl inte få trollas: Bort hur” som” helst, så att t. ex... den” för "Ei demokrati. fundamen-: täta” frågan om sämhällsdebattens'' frijet”ställs'”I" skuggan av: en ut-' hingsuppgift av . mera; intres-: sebunidet Se om åtgärder att des på bele genom gatorna. ' Och när skymni föll över trästad : sirliga snickarglädje, gick lykttän- a daren omkring och satte gult foto- genljus i gatlyktornas toppiga ”glas- huvor, : Nittonhundrafem” kom" det en ny lärling i Varbergs sadelmakarverk- stad. Alla skulle göra folk av lär- lingen, 'och ofta kom: extra städ- Nn berg, tagit' för självklart just det)s tär ett ' sädant . s stöd de "är satta att utreda, nämligen största” i seffekten om dej "placeras! ått' dagspressen är; viktigast för den” fria opinionsbildningen. : På detta har man grundat: ett slag « om subventioner. åt” dagspr es- sén. aj NS s "Ett mera. oekonomiskt sätt "att stärka : Opiniohsbildningen "än att mittéer, I Markaryd, som faktiskt går före de övriga kommunerna i länet och satsar för fullt är det hälsovårdsnämnden ' som . svarar för |- organisationen.” Hälsovårds- nämndens ordf, fabrikör Olof Net jesjö omtalar för LT att intresset för denna uppsnyggningskampanj står som inbjudare ivetvis för. kostna- derna.- Beträffande, transporter. av skräpet .som: hopsamlas: i-pappers- ; säckar så kommer köpingens läst: bilar. att svara för:denna detalj.: Lät 0$s göra Markaryd rent från skräp och låt oss därefter se till | kunna det mesta. Arbeta med tält och presenningar, läderföremål och skrivmaskinsöverdrag, . Sylen och symaskinen är vanliga verktyg, och "med dem och en smula fantasi och fingerfärdighet kan man komma långt. Naturligtvis mot en bak- grund av. Jivslångt Järospån i yr- kets' utövning. Även/"i 'tapetseri- | spridning: NR Rd För 40097 70 föreslår.h 20 000. T-Åd stöd åt. kultu idskrif- > Om, det beloppet. tiodubblas, okule” "svenska. 'kulturtidskrifter - + Lullubelle trängdes i ingångsflustrej för att beskåda den nya tidens rullande underverk. I början på tjugotalet” bröt den nu utlärde hantverkaren upp från .Isin fädenestad, Även på andra håll kunde en sadelmakare få 'god ut- komst, I en framåtgående tätort ut- med ' järnvägen : .Borås—Varberg öppnade. han och" en ' broder en rörelse, Många minnen och händel- ser är naturligtvis förknippade med ett halvackels yrkesutövning i en bygd. Man. märker hur samhället långsamt förändras, Hur allt söker nya vägar och hur de gamla växer igen; Från ett verkstaäsfönster har|s= man god utblick, och ens arbete präglas äv växlande konjunkturer och djupgående" strukturföfändrin- Zar,' Genérationerna' skiftar. Nytt bli gammalt. Och Kring 'én ut- vecklingsbygd trängs de forna nä- ringarna undan, Sadelmakarn gjorda även mark- nadsresor för, att avyttra sina pro- . | dukter. Frömst- till Skållared, den urgamla marknadsplatsen i i Älekul- la sockån i Marks härad. Här sam- lades västgötar och : hallänningar till köpenskap, Hit drog hederliga yr- kesmän;, fala lurendrejare; spelmän, . spåkäringar, , tivolifolk och : ärtko- ”Skiljas eller inte?” Det är väl inte: så lätt att skiljas' efter nära tio års äktenskap. Ni är ju fäst vid er man, Och ni har två barn och ett trevligt hem. Ni tror att ni är fri- gid, Er man blir rasande, 'när ni inte vill ha samlag med : honom. Men ni har inget nöje av det. och är rädd för att bli gravid, ni vill inte ha fler barn. Det blir ofta gräl, er man säger 'att ni inte” älskar ho- nom längre, Men det gör ni, fast kanske på ett annat sätt än under den första förälskelsen;! På vad sätt skulle det bli bättre för er om ni skiljer er? Då måste ni börja ar- beta, Och barnen är ju ganska små än, Varför inte försöka på nytt? Tala ut med er man. Ni har ju ald- rig sagt honom att ni inte får någon utlösning under. samlagen./ Många kvinnor som inte får det tror att de är frigida. När det bara skulle behövas att de' talade ut med sin Partner. och prövade sig fram till gemensam tillfredsställelse,. Spolie- ra inte ert äktenskap bara föratt ni skäms att säga hur det är, Riks- förbundet för sexuell upplysning i Stockholm har givit ut flera böcker som ger viktiga informationer. Ni behöver inte ' vara gerierad för att skaffa er en bok 'i den här frågan, för det är inga porrböcker. Det är inte er mans fel att det har blivit liga att rensa stora områden från skräp, ' Även vägmyndigheterna och Statens "Järnvägar har gått in för att rensa bort skräp under innevarande ; i kampanjvecka. . Na- turligtvis är "köpingen själv med i arbetet och då närmast parkför- valtningen. 'Söptippen kommer un- der Antiskräpveckan att hållas öp- pen alla dagar. Sopsäckar delas ut av hälsovårdsinspektör Sven Rask och i parkavdelnifigens köntor, be- läget i källarvåningen i den bygg- ; ; : . Låghj ulingar! Behändiga: med säker balans och automat äxel; Fe i Moder na fr am. ; Mar! kärydg & och inte; minst för ortens "egen be follning.; : 8 arbank" - Huviädmännen' 4 vs Markaryds sparbank har” varlt " samlade > till extra "' huvudmannasammanträde för "alt "besluta om "antagaridet äv nytt” reglemente” för banken, »Sty- relsens''” ordförande Georg -Olsson, "Råstorp ' hälsade välkommen iuock leddes förhand: lingarnar: "Kamrer' Ove. Andersson redogjorde :för den nya bankla: gen som '1 idde - i kraft. den.-1 januari 1969. -Den nya: banklagén ger sparba nkerna. ytterligarevmöj- ligheter; bt, > 'växelrörelse och b ter m.m; " Omändring av. reglé. mMentep erfordras i första hand|- fö det” dagliga arbetet | på banken'. åkall: ;8å så .smidigt som] möjligt, Det äv. styrelsen ”uppgjör-] iz. da "förslaget -till' nytt reglemente |” antogs. enhälligt ' av. huwvudmärn- | nen; :Beslutet - kommer «att: kon-| den ' ordinarie hur vudmannastämman som" hålleg I firmeras vid början, på februart månad. N LR SVART - NY ven regerat första ' opinionsbildande betydelse har ä- statsmakten, regeringen,' menar ' "Oldberg: Han riktar i yidskriften följande. frå- nämnd eman |: ga till: justitieminister: : Herman Kling, ; som står 'bakonr direkti- ven till press födegtrodmmgina: getter "FRÅGA? TILL KLING ” "4 NN ' "branschen skallen d Im kare va- jobb som påbröd till tolvtimmars- | är mycket stort. Rikspapperssko- latt. vi håller naturen .ren: även i ensidigt: ge subventioner åt dags] kunna: blomstra; "idédebatten till vom hemma. En tapetsör är ju, som | dagen. Men kom det en automobil ora er Rea ai sas adan och Folkhögskolans' elever har | fortsättningen; Den” vackra. natur fressen kan svårligen hittas. mer fromma... Dessa 3,3 mkr. är. tion- . sor togvi alla vet; inte en heminredare, tuffande gatan fram, blev arbets- oc 7 Skal enhälligt” slutit upp och med en- | som "Markaryd begåvats med skall när Oldberg.” vind delensav. de 85 mkr som i stats- som. 'maskerar .. masonitväggarna | bänkarna tomma pch, alla anställda Förtroli ga stunder: tusiasm förklarat att man är vil- | vara . inbjudande, för. turisterna >Fördomarna - om: dagspressens verksepropositionen föreslår . till "tryckfriheten väsentliga- är. alt många och: skilda opinlo- ner. får en: chans att komma till årligt ”dagstidningsunderstöd... . ; Från. pressfrihetens synpunkt vore det här ingen giltig invänd- ning "att. kulturtidskrifterna har sare än dågspfressen — - Vilka. händelser. oc och för ändring | : ar. på tidningsmarknaden- mellan 22 november 1963, . direktiven till > första presstödsutredningen daterades, och den..25. maj 1967, datum, för andra. pressutredritng- ens tillsättande, . har kommit. Er att frångå tanken At Jäta utreda BEGREP?.. .: Den, dät. dumma . karl'n' friade. till migit, går, . Han borde, ha begripit," att jag skulle | ge honom en korg. .. si -Neltyr' — Kanske han glorde det. INDIANER : Polisen i stoppade en man. ad en 'Den kortaste "vägen mellan : -attönska | "och att få ae går över ett kargummor, 'Lommaflaskan var|?2 här. Ni Har ju låtit honom tro i bil: som tydtigt berörd av:starka | |: s arlån - | mest i-var -mans innerficka, Kreaz dt ör 2 fom början vara. tpe- tidscyklar från & FRIN 5 r | Unga, fröken. Elsa: — Det är så drycker ört mot, enkelriktning- Pp ot : fe > | turshandeln stod 'högt i kurs och riktig mot honon " underbart.;En Sie RR De : . j t d ar, när du, säjer att | en. er — Alla våra elektriska kontors- Och "ni behöver ja om på nyt Välkommen” till! - / Skånska sakkunniga odalmän besåg hästar och kor fram och bak under” evin- gudr I.nerligt «felsökande och Prutandé. .'Blod flöt även, när andan kom på . : Nä och . Poe NG s ' Storgatan- 10. , nu. Och 'ni behöver ju inte vara rädd för att bli gravid; när det finns pessar. och P- piller,” : vi. skall segla, ut: i världsrymden på .en månstråle och vara tillsam-' | Mans:en-evighet, men jag har be- | ställt tid hos. 'damfrisörskan, 1 morron, — Sågjnl'inie. pilarna? — Nä, inte schåg jag några pi-: lar. Och uppschriktigt. schagt, kon- stapel; 3&.;såg jag: fanimej" inga indianer. heller. : imarkiner: har. plötsligt strejkat, med Xndantag- av telefonen lov en srt "10285 Tel. i AA N | ; I ' va | 4 | ” e : ) a - & fl ho od pj OT 4 |snNes | annen: annen: H kd id pe = a : 2 er on nn ad band db I nns,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.