é . LAHOLMS TIDNING = IM Onsdagen, den 23 april 1969 AT. = Europeisk" säke Ett favorittema' hös. den sov- Jetryska propaganda, som varit Tiktad mot: utlandet," har varit krav. på' inkallande av en euro- pelsk säkerhetskonferens, Från rysk synpunkt skulle det främs- ta syftet :med em sådan 'konfe- rens vara 'definitivt -fastställan- de äv de gränser .melan. sta- : terna 1 "Europa ” "som faktiskt Kommit till stånd genonr det andra världskriget. Vidare bor- de helå "området öster om vad som brukar kallas järnridån er- kännas som en "för det: sk. socialistiska : lägret gemensam Intressésfär. med västvärlden borde kontrol- lerag av Sovjetunionen. I den ryska : propagandan -trskärptes att 'säkerhetskonferensen” bordé | vara ven helt "europeisk. ange- lägenhet, vilket betydde att rys- sarha "ville hindra Förenta Sta- j : terna från att deltaga 1..emn så] dan konferens, Ar 1966 -föresl glog--Warszawapaktens. samtliga medlemsstater. att en' säkerhets- Konferens” skulle inkallas, Tid- purikten bedömdes 1; Moskva som taktiskt lämplig, Frankrike hade lämnat, Nato och de Gaut le: reste" på ebatsbesök . till. Sov- jetunionen och ' Polen «för att plädera; för :ett enat. Europa "mellan" Atlanten och Ural” som vv han uttryckte: 'saken, De ryska Jledarnä. tyckte sig ge en chans att. eliminera - USA:s. inflytande på den europelska säkerhets- frågorna, : . snåbbt.' De tyska :Iedarnia "föll på eget" grepp;: Deras "visserti- gen "relativt artiga avböjande”av de: Gaulles: Europatanke : bidrog snarare till-att-öka än" "att. mins ka de” ;västeuropelsika. taternas intiregse" äv. att USA. fortfarande skälle utöva” Jetb. "väsentligt flytande på; "europeisk. "politik; Ivår: har: Sovjetunionen: åt: vita aktvallse a planerna; T:g misslydkandet! för dän och; erkänner El peiska" "staterna: Själva: göra; om; da vili inbj en” ”såkemetskonfé- | te. mn: bulgariske Likaså”. måste enligt: rumäns uppfattning Östtyskland få dej- taga. De svenska politikerna för- klarade sig vara ense med ri mänerna -om önskvärdheten av "en säkerhetskonferens men 'un- derströk med skärpa. att den måste noggrant förberedas och att det närmast vore en ”själv- klarhet” "att USA” Skal deltaga - eftersom: detta land” var "med om att. dra upp de” nuvarande gränserna i Europa efter freds- sluten efter andra världskriget. - Herrar. Erlander och Nilsson ”' bemötte wmlltså planerna på en europeisk > ”.' säkerhetskonferens - med åtskillig skepsis och det är säkerligen en. realistisk ir. ställning, Visserligen ' kan ” det inte råda någon tvekan om att Get skulle vara önskvärt. att få till stånd ett säkerhetssystem, som garanterade en fredlig mt- vedkling I Europa, men frågan är. om. tor -mångnationell konferen: en rätta metoder Dess förbindelser] ningar > 'om- europeisk säkerhet. |. rhetskonförens - "för att nä”detta - mål Det ford- ras' långa och tålmodiga över- läggningar på olika nivåer mel- lan' diplomater, ' militärer, eko- nomer” och ' politiker aw :'föra säkerhetsproblemen fram "mot en' lösning. En konferens: .mel- lan" staterna kan knappast göra annet. än. legalisera redan upp- nådda ” faktiska "resultat, ! Över- läggningar mellan USA och Sov- ”jetunionen "angående rustnings! begränsnirig-odh andra” "aktuella problem torde ' komma” att rum 1'.sommar. "Vid. dessa” överlägg: ningar . kommer givetvis. även de : europeiska" säkerhetsproble: . mén satt- beröras, ' Först" när -rer sultaten: av dessa överläggningar är 'klara' kan man - bedöma vilka utsikter som-öppnar sig för lös: ningen "av "sådana för Europa "vitala "problem som'."de "båda tyska "staternas: relationer: til varandra; Västberlins status och gränserna för: de -östeuropeiska V' staternas - handlingsfrihet-:gent ; emot Sovjetunionen, Så - länge ryssånna,' håller. fast vid. Bresj- : nevdoktrinen; får nog «planerna på” en säkerhetskonferens läg- gas: på - ås, Ingen. europeisk stat utanför östblocket lär; vara vil Jigzatt erkänna "Sovjetunionens IL rätt att: med» "våld ' ingripa; i en pensionsäldsin, sar riksdags | " terrikiska, byr Spital” - hemliga polisen trängde: in. Ingen frågade något, alla' visste vad som höll på att hända. Inom ett par mi- uter. hade man, hittat Hitlers 16- rige kusin. och kastat 'upp honom å en lastbil där redan ett dussin- tal medlemmar ur” familjen” fånnis, av Adolf Hitlers släktingar i L En av dem som klarade sig ; ! > en kusin —— lever nu sitt liv den österrikiska landsbygden, -I samma trakter där Adolf. Hitler framlevde sina första år. +. ccI juni 1955 kom de sista ös! : hem terrikiska — krigsfångarna från Ryssland. Det var politis! fångar som arresterats av Rö . armén och deporterats till Ryss- land, Bland dem som steg av' vid Östra station i Wien fanns fortfarande över släkten Förtfarande finns en "handfull | | vet. Under krigets slutskede för- i > sökte ryssarna fängsla så många ! som möjligt, och Iyckades få tag Id nästan varenda familjemedlem. öda : kusin fill Adolf Hitler, Han föll annelse vilar HITLER ”GLÖMDE” SIN BAKGRUND - När Österrike på våren 1939 in- förlivades ”hem till riket” var in- vånarna i distriktet Waldviertel ganska nöjda. Waldviertel ligger på norra sidan av Donau omkring sex mil nordväst om Wien. Invå- narna var stolta över att bo i ”Fih- rerns hem”, Hitler hade' emellertid inga förbindelser med sina släktin- gar. Deras fattiga bondebakgrund passade inte in i bilden med honom li- på ka tyskar”. Hans' släktingar - hade emellertid inte ' sett till' Fährern under många år. Han höll sig un- dan; som om.han skämdes för dem. > Men den unge ”Dolfi” som Hitler kallades i sin dom är fortfaran- en " sin mor om halsen och frå de: ”— Dödad.” De” "sovjetiska ' trupperna - oh - garna ' klarade sig. En 'av dem U : den hemkomne krigsfången.' :” Nu arbetar han för den: öste > kiska regeringen i en underordnad ” befattning. Men fortfarande: lever han i skräck för att hans släktskap med Hitler skall bli. känt, . 2 För. guds''skull, namnge "mig inte; säger han, om :man kommer på att jag är släkt med Hitler fö 'Jorar jag mitt arbete. "> --I mars 1945” omringade ett för- band ur Röda armén den lilla vi "Fångarna kördes till Wien sia senare därifrån till Moskva. fred - Var ä är far? YE i «« Kvinnan , skakade” på: bavudot:. "gjort ett bra arbete. De hade sökt : reda på varenda tänkbar medlem av familjen Hitler. Få av släktin- |. "Män "från de ihågkommen bland många av 'de äldre ' invånarna. ' Anton "Schmidt, ryssarna. Han minns unge Adolf som en man med ovanligt god ap- tit: a -— Han var ett riktigt iatyrak. äde ”INÄTVÄND SOM BARN? i Anton "bor på en bondgård i i Spi fal. Sammå bondgård där "Alois Hitler fann 'sin' tredre fru, Klara Pölzl, Adolf Hitlers mor." ( " — Klara kom ofta hit till: går var Och fram till omkring 1906 'bruka-=' de unge Adolf vara med henne. '— Han var ett inåtvänt barn som sällan lekte'tillsammans 'med 'andra barn. ' Man fick ofta intrycket att Adolf sällan var mätt när han lev- de ihop: med sin mor efter fa- derns död.:.; : "Anton Schmidt satt f ambrikanskt fångläger, när ryssarna ryckte i in i Österrike, vilket, räddade hans liv. Or- ös- ANDRA GICK DET SÄMRE FÖR När” ryssarna” besatte byn riktade de sina vapen mot invånarna och själv som ”den mest tyske av alla & kusin till Hitler, klarade sig undan & RR js -Adolf Sckmuid bor på gården tillsammans I . j -— Kanske. Känner: han. till: det, ; Efter 'ett par minuter hade- rys- särna- fått tag i Eduard. Han . visste]. inte heller. något, Efter en omgåi stryk och misshandel, kunde - han emellertid berätta. att. hon” Tyskland "ett Par dag agar in > De "trodde. "honom' inte, be A rts. till av dä under, medan "ahädra som ofta har: deh yngsta” ngt "och vill arbeta: me - efter; '65-årsåldern : > få: skälig ersättning” påte och inte. bestraffas” genom "ges. v gäora söm för AT Och: demokratisk fattning som Kommer” ått bestämma: vårt lands,» framtid '--och-. bland den ungdomen finns "stärk -känsla för” jämlikhetskraven; Verklig jämlikhet 'kan-inte tivingas fram genom ' diktatoriska: påbud rtan den "mäste 'i.' demokratisk” "ord- 7. ning byggas upp av majoriteten av. vårt fom. Centerpartiets strä- van är alt inom- ett >demokra- tiskt . styrelseskick. "arbeta . för bäde. bättre förståelse. :för och genomförande: av.: större jäm- likhet. inom” vårt. svenska; sam: - hätle, "påsserar: de” femtio detta” är, ? idningern Vi "kommenterar: skapa. ”ideéll” nordisterria : har i stor utsträckning ägnat sig åt de kulturella” frågorna. Ändå är. det, väl” på 'andra', områden verksamheten lyckats: bäst: -län- :närmat”sin:dlagstift- AROR och; sociala gt i ritat: av: 1050-talets försök. att gemensam: : nordisk marknad. 'Länderna.' anslöt. sig till EFTA istället. Men just ge- "Hom- "ätt inom" EFTÅ industriva-. rutullarna slopadés, har. den nor- "diska "handeln utvecklats' mycket starkt. 1 Länderna - har. :- blivit .stärkt.' ekonomiskt. beroende. av våarandra, ' Norden är "för! vart och: ett: -äv länderna”. :i Island a undantaget ,.; ;.den + viktigaste marknaden. ; Den svenska: verk: stads-"”öch ”metallindusti ES portérar' en. tredjedet av :'sina » produkter till”C dens: nordiska marknaden.:- Det är: dubbelt ;'så .. mycket. som » avsättningen. till: de engelska och” tyska "markna nå sammäntagna. Verkstads- och metallindustrins .foörtsåtta” expan: sion ; kommer,:; som, ; ; metallekono;' men; Hans. Hagnell, påpekat, att Också. för, framtiden” i: stor. ut- sträckning : ske” med” riktning mot) den nordiska: märknaden: > 3 vet i handel och produktion: har 1; gått -blockbildningens: väg: .Grupper « :av. länder, bildar block; ..där. de, nåtionella .gränserha” i ”handelsavseende "> + ersätts". "med i plockets. "Inom: ; blocket" ”utveck- läs "frihändeln- och - ökas: arbets: fördelningen, - det -tekniska-' och : kommersiell , samarbetet, resurs- utnyttjandet.' Också" om block- bildningen. -syftar till ökad ,in- : ternationell handel, siger. det som -är.; fördelaktigt -f «blocket tyngst. EID ESA > Man” kan - - beklaga och. tycka . illa- om: denna blockbildning,--ef- ”tersom -man «kan. anse den. vara - ett :sämre alternativ -än: en -libe- . ralisering:som -är..lika gentemot alla världens länder. Våra dröm- tf mar :om”morgondagen, får emel- -lertid'. inte förlama - våra hand- lingar idag: Därför gäller det:att finna” sådana. problemlösningar, att man inte Passivt "måste an- ” påssa sig till vad de stora län: . derna i: de störa blockbildnirig- . arna "vill, och" gör. Detta kräver ett samarbete mellan, de: små "länderna. "Det. kräver: idag, att . Ni. ökar. ansträngningarna, kong . nordiskt samarbete.' Bara genom ett” sådant/s. samarbete, .en sådan arbetsfördelning, ' kan vi aktivt - påverka "utvecklingen utanför - Norden, «-". Ett' prövningens år blir" därför 1969 för det samarbete, : som Fö -reninger'- Norden nu 'i: ett. halvt sekel verkat för. Nordek,' den nordiska tullunion,” som på nytt aktualiserades förra året, skall bli föremål för: slutdiskussioner. " Det gäller: ätt bygga ' vidare på ädet samarbete som rédan -.sker : inom EFTA och' på det som på: "går informellt: men utan -andra "Institutioner ' än det - rådgivande organet Nordiska rådet. ' 5 En I rad praktiska. resultat: har Shannon; och London, hade. under- sökt, och. behandlat. Kenné, "De or: dinerade barnet. bara. vila, . Hon fick inte. sitta, "inte 'gå,. inte. 1e- inte eller opereras förklarade. ny- ligen en medlem. av. ett: läkarteam i. London, vilken. nyligen. genom fört hjärttransplantationer. En an- nan specialists:! progn st "Helt: un: familjen, en. "assistent till profes- sor Barnard berättade . om ' den lilla irländska flickans lidande och bad honom undersöka flickan. Under flera: veckor studerade Barnard "de skriftliga. diagnoser, som hans kolleger. på Irland och i England avgivit. .Sedan förkla- rade. han sig beredd att undersö- ka den dödssjuka flickan. ”Men lova "något, kan jag naturligtvis linte” sa' han. til. sin assistent, ”och för närvarande håller. också jag ett operativt ingrepp som i når got" ytterst. -'vanskligt. MA : Men. strax ' efter: detta besked länsade” Aileens far samtliga sina sparkonton, sålde sin. bil och” tog ett lån för att några dagar sena- re kunna sändä sin dotter och fru Mary till Sydafrika. Detta. var 1 slutet av november förra året. . Tre," veckor 'varade. undersök- ningen På Röda Korsets barnsjuk- hus 1: : Kapstaden Innan "professor Mot denna I ner till familjen "Brassil, te. öperatior "då "hon Fösta gången Håtelse. att; leka ute: i valesenstid” hos ”sydäfrikans a "Samman äffandet” i den beröra | da kirurgens mottågningsrum” blev mest likt ett överfa!l. Barnard blev av, 'sin' lilla: patient. ordentligt "om: med. ett' par, vackert. målade trä- skor;-vilka, 'sträx också måste- pro-' vas. Sedan 'visade hön :honom: hur fort hön kunde löpa.. Hon" sprang övermodigt genom behandlingssa- larna; .Och " professorn > lät. henne storma på. "För honom -var: detta det. bästa beviset att operationen till hundra procent lyckats, - - c - Men äveh han hade en överrask- ning. i "beredskap : åt" ”Virvelvin- den”... I sjukhusets. trädgård: för anstaltades en 'stor:barnatfest till Aileens- ära. 'Det- blev 'den ' härli- gaste dagen hittills 1 den lilla. sju- åringens liv. Några: av, profes- sorns assistenter :berättade sedan för den glädjestrållande” de aldrig - sett sin chef så Jycklg NS Barnard. gick med på en. opera-]- ov > (Forts, på sld.7).: kramad och , kysst samt" begåvad St ary, att... tar ött gonvittne, "och misshandeln | fortsatte, ”Hans skrik hördes "över ; em: möt” en: vägg. e” skulle? skjutas: ryssarna? gök i döde: make ”ömédelbart i ige: for 0 idgörd. den för att hälsa 'på, minns Anton! 'Mistelbach. Hans far och bröder: fördes” bort Ks ryss rna 1945. Ha 1] blodslinjen "upphöra: En brorsön« ” |. son till Hitler, Adolf" Schmidt som' I > Centerns Ungdomsförbund' kom-| ner under ' tiden 15 juni-—-31.: de= cember iår att genomföra en: in-, - insamli >I:den' pressande och; "besvärliga situatidn.som : "regeringen, försatt sig-1- genom förslaget att "tvångs- sammanlägga :-kommunerna' har : kommunministern tvingats iInven- tera' de förslåg som under: årens lopp ställts från olika håll- "Usyt te att förbättra villkoren för 'de förtr? Sendevalda och - den kommu. aviséra' att regeringen : tänker; fö reslå. Införandet. av suppleanter 1. fullmäktigeför: samlingarna Aoch möjlighet för. kommunerna 'att bevilja ' pengar "till "politiska par- tler; s.k. kommanalt partistöd; - Båda dessa förstag har sitt ur eprung 1. centerrmotioner tll” riks- + f dagen: "Frågan, om” 'komimunalt partistöd väcktes, äv . Centerpar- tiet vig. 1968 åns riksdag: Fylvsla- get- om. "partistöd kommer: att. gå ut på remlsa tll. bl.a. kommu. NEMNa, X barn: mfl. »Barny: som genom olycks" oe "händelser, t-ex:i.trafik,:och. genom" långvarig. eller” 'svår:kroppslig. sjuk- dom; blivit PR att; deras. ogbillar. smilda "sina ich / sina pjut till: vin- , gårdsknivar, v yen gammal Pprittiek älp Ir man de fi-' -" Men "det. kom, en dag : då "get inte. längre: var, efterfrågan på svänd, s Fabriken ' måste framstäl- la "en - mera användbar” produkt. Från" den dagen har: man gjort trädgårdsknivar. Jesajas "profetia gick här. ordagrant i; uppfyllelse, . panj för den" yrkesskola i. Backo, . Etiopien 'soöm förbundet driver. 5e-, dan 1963, Insamlingen, som kom-' . mer att genomföras under : mottot. ”Handling”, är en fortsättning p de: »insamlingar förbundet genom-j fört 1961" och 1963 då tillsammansi drygt en miljon "kronor kom i in till . TH] Kommer ” det; .en dag" då värk den: inte längre har användning av :'krigsmaterial? Skall vi. snart kunna framställa redskap. 1 fre. den: änst istället? Ios. Jesaja trodde att den dagen skulle 'komma.'/Hanc siade onv att detta. 'skulle ske när människor. na "vände stig tll Gud, Han. vå- gade verkligen Iro att ”han skall £, som verksamketen 1 Backo;. Vid" yrkesskolorna: i Backo, en hushållsskola och en jordbrukssko- la, har hittills drygt 500 ungdomar fått utbildning. På” den farm ' som tillhör jordbruksskolan skapats : inemot hundratalet Sys £. selsättningstillfällen, Kampanjen ”Handling” startar döma” mellan:. hednafolken ; -och skipa” rätt åt många, "folk. Då sko 14 de smida sina svärd till plog. billar.. och "sina "spjut: till . vin- gärdsknlyvär. Folken skola ej mer . lyfta . svärd "mot... varandra”: och icke" mer Erdära. sig. strida" one har också nas rikes: immor I Borlänge 4 junt, Arbetet. för kampanjen. kommer se- d med center dan till.den övervägande delen att ske 1 de lokale CUF. -åvdelningarna, Målsättningen”: insamlingen äg i 600.000 kronor! NÄ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.