NMTidningen, LAHOLMS TIPNING TE = LT AN Torsdagen den” 8 maj 1069 SS ==") > Tidningarna "och "valrörelsen Deri utredning som professor Jörgeh Westerståhl och häns med- erbetare utfört 'om' . valrörelsen förra året och Sveriges Radio, och vilken radiochefen Olof FEydbeck tog initiativ till sedan. högerleda- ren Yngve Holmberg ' riktat kri- : tik mot ledningen för "Radio/TV: för att denna skulle ha gynnat . regeringspartiet och . missgynnat oppositionen, fick även tid till att ' syssla litet med hur tidningarna I fördelår : det politiska textutrym- met mellan partierna. Därvid har -utredarna inriktat sig på att un- dersöka valmaterialet på nyhets- plats i de nio största tidningarna i varje rti, dock bara sex från ” centerpartiet, vilket inte har så många sexdagarstidningar som nio numera, samt en från vänsterpar- tiet kommunisterna, partiets. enda. 5 san Norrckensflam- man. I Handelstidningen har Len- nart Widing giort en intressant sammanställning - av detta” ma ” terial För att börja med fölkpartipres- gen så visar undersökningen att denna ägnat mer politiskt nyhets= . utrymnie åt regeringspartiet än åt folkpartiet, Fördelat i procent av totala antalet rader blev siffrorna följande: H 10.8 "procent, fp 229, cp 10.0, s 29.1 oci ”vpk 84 pra. cent, .De största tidningarna Ex-' pressen öch Dagens Nyheter. skrev betydligt: iner: om socialdemokra= ” om” Vegna” partiet, Minst ”utryfnrhö fick "folkpartiet i Expressen och mest i Hållands- " posten, Det sistnämnda är faktiskt intressant eftersom Hallandspos- ten uppger.sig vara politiskt neu= - tral och "Expressen. aldrig sticker under:stol med sitt liberala hem- vist, 3 fn enes H oc För högerpressens del var för- delningen "denna: H 36.7 procent, - fp 118, cp 759, s 20.3 "och vpk 3.6. Partiets största tidning, Sven-' ska Dagbladet, skrev mer om s0- cialdemokraterna- än om det egna. partiet, men. i..stort sett "kretsa de intresset mer skring.-högerpoli-, satsen kurnat.spåras ungel spolitiken.'” Ile . tiken ä än no kring rege Av de sex "undersökta center= tidningarna fick h 7.3 procent av " det -politieka nyhetsutrymmet, fp 9.4, cp 47.3, s 171 och! yok 26. procent. Växjöbladet ägnade det: egna partiet allra störsfå Jätryms=' met' och Hallands Nyhbter : var mest restriktiv mot c Center= H - pressen ägnar alltså stö Ze Itrés- se åt det egna partiets' fot ikän vad höger- och folkpa tipressen gör åt respektive partier, Förkla- ringen till. att Hallands Nyheter , är mest restriktiv bland .center- tidningarna är, att HN Täses all ' mänt inom det egentliga, sprid- ningsområdet oavsett läsekretsens . politiska hemvist och att, redaktio-- » nen:anser att till god nyhetsser-., vice: även hör att informera om” "politiken på så bred (front som, - möjligt. - spå i ' Regeringspressen är ,änny mer : ”partibunden'ön: centerpresseri och > fördelade det politiska. nyhetsma- >. terialet på följande sätt, under. at » valröreisen: H.5.5 procent, fp 7,8, | re tid. Sedan är det Je arskris ' ep 4.2, .s 57.5 och vpk 5.9 procent. est . partinitisk var Nya Norr- - land i. Sollefteå, minst Aftonbla-:" det. SLE ene Slutligen . var fördelningen: 1 Norrskensfiamman denta; :H:28 procent, fp 1,9, cp 0.7, 3,54 och vpk 73.6. Man kan alltså inte skyll. - « Ja. kommunisternas : svåra. ; neder->, . lag. i :välet på bristande ; intresse i, Norrskensflamman förgdet egna partiets ambitioner. 1:l ."; Dessa siffror slutar inté: på 100 .- procent, vilket bl a beror på att '' KDS fått en del utryfiine?öch en del politiskt material inte, kän: I nat specificeras. Utredningen säger två Ingen ting'om huruvida det politi ska ny- hetsmaterialet varit .posjtivt & eler negativt för respektive partier. : Men man kan kanske i viss :mån tillämpa den gamla. kända: tesen att det inte gör så mycket vad som "skrivs, huvudsaken är att det skrivs. Men i stort sett? brukar ' våra svencka tidningar dra Pon, oe litiskt ”nyhetsmaterial "> ibje 2 även om vissa tendenser, ill ino R 2 RF ” ad =: 99. ÖS ed sig 'inom ramen? duktens- höjning Det ”bli fall fråga, om 'en. momsh jning. skriver / tidningen” Företa gar ren: OR FLÄTA « Detta är 1 sanning en: hästkur av:ytterst tvivelaktigt värde» Fi nansministern':vet satt” lönehöj- ningarna ' måste: shöjar priserna; Och så ämnar han då höja" mom- sen, vår kära mervärdeskatt;'öch bidrar å sin sida till en-ytteri- gare Prishöjning: "Visserligen kan han försvara sig med.argu- | mentet att exportindustrin ju be- frias från momsen:z Värt export behöver inte bli lidande "av en sådan" politik, menar han, Men en dylik. extra prisstegring ”mås- te givetvis-skärpa kraven .på yt- nehöjningar,” . som lisera pri: tegringen. SÖKNING Se visar, at! det I finns en opinion för förbu mot” ”Engångsglas och brännoljor med: hög svavelhålt. vi, . kommente- rar: Vära” attityder motsvaras inte av vårt handlande. Det visar un- dersökningen också. ”Handen på hjärtat, har Ni någon gång un- Ibland s ser vi : lite underligt på våra: medmänniskor. I trafiken t ex. Där brukar vi de, vv en Kalla! 'varanin före en måssa ”- dumma saker. | Men den stilen är farlig! Speciellt. i korsningarna.' Vi måste bli generösare: i: trafiken! eb vi måste släppa fom varann! , det 'senaste året :ändrat- nå- "gon av”Era--vanor: föri: att :mins- i miljöförstöringen?”!; a frågade juarna, "Skulle Zalla ; uttalat positivt! till miljövårdsfrå- ar Bona Också svara 'ja”Pa-denna |. -i-fråga? "Nej; ärligheten : var så 'stor att hälften av alla svarande erkände "att de inte ändrat”sina vanor alls. Bara 18 pråcent Hade vändraf sig 'i-stor' Hatar De medan 29 procent ähära liten utsträckning. :'; Naturligtvis skulle. det varit intressant att få dennb fr äga me- helyst. Det kanské'!kan'ske 1 der fortsättning : somm Folksam utiovat?" När instäl ängen.” för förbud mot” engångs är så kompakt, undrar mek. lika det egentligen är som skläpar ner näturen ' med : engängsglas ” och burkar och för:åll: de också med returglas. Är det njö procent som anser ett förbug jofördelak- söm inte” förklarat delaktigt? > Eller är; också förbudsan ngarna, gom i resignerad ” självkännedom . vill ha. ett förbud som sskydd : inte bara mot andra utan; också mot sig själva såsom miljöförstörare? Vårt intresse för ock vår'vilja |” ya adet. .; Fentav "tigt? är det alla. [ 3. -procent) se örpudet för. : "Den 9 maj ägnar hela. "skor Sverige” en 'koncentrationshalv- dag åt information: om narkotl- ka, Alla i skolan. verksamma, från lärare och elever till öv- rig " personal (inom bespisning etc), deltar i' diskussioner; om narkotika. : Skolöverstyrelsen' har utarbetat, studiematerial, "bl. a. leg : faktatidning:= + innehållande upplysningar "om olika Inarkötis- ka medel. och ' om . missbrukets skadeverkningar, . Skolans ' narkotikadag kommer att sändas i både radio och TV med : början KL" 12,35. Meningen är att: "ingen inom skolan verk: sam skall undgå att ta del. av informationen. "Sö-broschyren ger, en: kortfat- tad sammanställning av sakstoff om narkotikaproblemet — grund- | läggande fakta hjälper oss . att förstå allvaret i denna fråga. Det som är 'viktigt i dagens” si- tuation är. kunskap men också engagemang, heter: det . inled- ningsvis. . Man vänder sig till föräldrar: Ger du dig tid att ta del av och visa intresse för vad som händer din" tonåring? Utnyttjar du de 9 maj. går. skol- Sverige « el ee ; till kamp mot narkotika möjligheter . som finns när. före- byggände åtgärder slagit slint .o. en "människa” är i fara? . Håller du god. kontakt med skolan? "Till lärare: Utnyttjar du "dina möjligheter - att. ge saklig. infor- nation? Engagerar du. dig i sko- lans elevvård? - Uppmärksammar du tecken på; .narkotikamissbruk? Håller du Kontakt” med; he: men? Uden Va et Omill Kamrat:” Försöker du. ska- på! opinion : mot narkotika? Inser du: följderna 'av lojalitet ; mot langarna? Är. du, medveten om ditt 'ansva kampater har. rå: kat illa ut? i: - EXPERTPANEL , Narkotikadagen - startar med samling, kl 12,30 varpå följer in- troduktionsprogram :”Specialrap- port — Aktuellt om narkotika” i ”skorTV och 'skolradio. Intro- duktionsprogrammet följs upp i klass- och gruppdiskussioner "där SöÖ:s ! faktabroschyr om narkoti- ka ingår, Efter en kvarts rast belyser medicinsk, och sociologisk expertis de frå- gor.. som diskuterats, "Avsnittet går i skolradio 14, 10-—14,45, Nar kotikadagen 7 ' avslutas . med: . dis. kussion kring. experternas "svar, HJÄLPBEHOVEN I - Ingenstans i världen mö- ter en sådan . oförvällad . missär som : bland civilbefolk- ningen i Biafra, Det är. därfö just nu otänkbart att föra en = hjälpinsamling "bortse: från de: enorma '. behöv sonr > där . finns, Frikyrkorådets I "tor Per Ar man genom- och "att Friky i | värinsamling - ock "men det finns "allmänheten Frikyrkan :. H att « "kanalisera i nom” andra ”” hjälporgahisationer; främst Joint, Church - Aid, ”d kyrkornas : internationella" hjälp- organisation: -- Den har; enligt)" pastor : Aglert: framstått "som den till miljövärd är betydande. Det- ta fasta på. Vär miljö skadar och förstör vi på många sätt och i mänga avseenden, Vi kan inte angripa miljöförstöringen på alla Nu snabbt klargöra, vilka mi väårdsfrågor som är de angeläg- Haste. 'Är- det till exempel för- :-packningarna, gifterna eller. ga- .serna? Många är villiga att re- "dan nu avstå standardö ning för att hindra . fortsatt -miljöförstö- ring. Vi blir fler när vi får veta "vad vi skall betala —'och för vad. - " ÄR FORTFARANDE ENORMA sina: medel ge et ta mäste företag 'och samhälle |- fronter. Det är därför viktigt att |« BIAFRA ov både största och effektivaste” av dem som. arbetar i Biafra.. Både Röda ” Korset "och: Kyrkornas världsråd hår gett stora belopp till denna organisation, Anledningen- till ”ävt: Hjälper. har? fan ikyrkan fra; är att mar; vill attivarje : krona :odelat skall Kr den. behövande par- | samlade ;. medel,. nea t bygga upp e' egen apparat yta kanalisera ; alla. medel Sgenom.; o! Sjä navet till för ; pande. insats där vi. É heter, sä : set E « Konflikter :mellan';; Nigeria” och Biafra började med; "de stora för- följelserna : Nigeria” mot ; ibostammen "i 1966; "då ;30.000. ibos. be-. [ö - dlingarnå " mellan , gu- verhörernd för de : olika... regio- nerna hade strandat;- É sig 'östregionen den 31,maj 1967. dare, Detta” blev jan: till Kri- get. "Till ”stammots tmingarna fo- gädes politiska, religiösa: och eko- nomiska : intessekonflikter; och detta ' här skapat en mycket komplicerad: och : svårlöst” ”situa- psykologisk valt detta”. satt att |. förklarade. Nn Ivständig : under. namnet Biaf- : 'ste Ojukwo". som -1e-]-. Tragiskt 25- Det har gått 25 år sedan man ; fann Kaj Munk — Nordens kan=' ske främste dramatiker och för- kunnare i modern fid — "blek och död i ett dike på: Jylland. > Han" var skjuten genom: huvu=" det. Ett stycke. från kroppen” låg: . hans bibel. I Danmark" utbröt : landssorg, trots att "ockupations= makten - förbjöd all: publicitet > kring mordet (som 'utförts av danska nazister). Kaj Munk dog : som en symbol för demokrati och frihet, och han blev: den danska motståndsrörelsens. främsta mars Denne "omstridde och självför- brännande "man levde ända fram till det dramatiska slutet stilla och händelselöst som —' ja, som ' en präst på landet, Kaj "Munks livs- äventyr hände på det inre planet; - det var en andens kamp med och seger över en kropp som tidigt « var dödsdömd.. + - DE - Munk föddes 2898 i "småstaden Maribo på det platta Lolland, Aret efter dog fadern, som var garvare, l- och 1903 avled modern, en fattig « torparflicka. Femåringen som. var enda barnet, stod föräldralös och var så klen, att man förutseende |”. lämnade ett tomrum -på föräldrar- - nas .gravsten för gossen, Men han lurade döden” och "grävstenen med den tomma rutan blev så småning- om en turistattraktion, LÄGMÄLD RELIGIOSITET . Kaj Munk togs om hand av. ett barnlöst ' torparpar i samrsa trakt och växte upp i ett rejält och enkelt hem, - präglat av lågmäld " religiositet — en liten gård på den tidigt en enstöring, som satt för sig själv och Jäste och:fantiserade. Mycket tidigt visste han vad han ville bli: diktare och präst. Så blev det också. Efter fealsko- '.i "Maribo" och "studentexamen |! "vid:: Katedralskolan "i 'Nyköbing, Falster, "studerade ” han teologi : i " Köpenhamn "och: avlade" prästexa- "mer I924-Kort 'efteråt sökte och + fick han platsen som” pastor i "Ve- dersö på Jyllands” västkust — ett ' kargt. 'kustlandskap "med ” karga "människor, : Här, i. en halmtäckt > prästgård, och 'med” Danmarks minsta: kyrka: att predika i; levde han ända fr till nackskottet 1944. TAR 1929, på sin 31-. årsdag, gifte Kaj ; Munk 'sig med en ung bonddottér, r som födde honom fyra! barn. "ORDET unks avlägsna "diktarlya blev snart känd över hela Norden. In- lägg 1. kulturdebatten, dikter, no- veller och skådespel flöt i en strid — ström > från» ' Vedersö prästgård, ” Störst ' var Kaj Munk”som -dra- mäatiker och hans största drama är --- Ordet,:som hade premiär 1932, Det- Sk Lantis” : Pästor” Hedlund gästade ”Topsy "ILindbloms- Nalen : (en av. Stock- holms: mest populära' darissalonger len 'gång i världen) och skulle ef- ter sin predikan. djuploda en av - brudarna”. Han gick fram och frå- » 'gade:-”Känner du Jesus från Na- aret? Flickan mönstrade honom från op tilll tå och sade så, tusgum- Mordet på Kaj. Munk: | -årsminne: väldiga slätten. Pojken visade sig: vara mer än vanligt begåvad, blev| För 25 år sedan: mördade danska - nazister den geniale författaren och . prästen" Kaj 'Munk.: Han. ansågs alltför Jarlig, ansåg tyskarn ta "skådespel, som är en. predikan, - skrevs'i ett rus av inspiration" på mindre. än en - vecka, Den centrala händelsen i pjäsen är ett: under, ett. återuppstående från de: döda, . ett” : gestaltande: av” Munks tro och håns egen: erfarenhet av ”konflik- ten. mellan. död : och . trosvisshet. "Gud '. kan ”räubba de. haturlagar han själv skapat”. . : r : Ett par andra pjäser. som: "väckte sensation, var. Munks ”Oradiktning” 7 1 av Shakespeares Hamlet: och "dra« på 30-talet gjorde"h honom åtskilligt i omstridd. Dra "HYLLADE ' : .. HANDLINGSMÄNNISKAN; ' - Munk såg i diktatorerna de starka händlingsmänniskorna. Han önska- de att även Danmark och Norden skulle få er. stark man, som drog upp folket ur imaterialisni "och — livet igenom häns' älskli estanke.. Han "engagerade sig bårt. alla nor: diska "angelägenheter. - spetsen när "det 'gälld Finland 1939. å på ett stort: offentligt möte: »”Hitlers ideal är: lögn, lögn; lögn : och - ingenting annat”. och -- med "det yttrandet? farligaste fiender. Tidningarna för offentligt annat än i sjn egen kyrk fascistiska. förtrycke 'ske folkfräramande inktäktare; Pjä- serna förbjöds också". omedelbårt, men :såldes ill galt 1 exemplar; + Kaj Munk Iskade situationen -— att: befinna sig i. kamp, Det, inspi- rerade honom; fick honom att” 'ar- . (Forts. på sid. 7) ”mituggande: ”Ja dansar inte med killar från förorterna”. . beta” som: i feber.” En. annan stog . älskat. dig.” nom « hans: honom ' djupt och -sörjde;. förlus- ten | ärhunidranden s an bam" "inte: endast sin :villighet' att dö för. OSS,” helgade” han mänskligheten: : Detta gjordehan för att vi-skulle; renas från syn- den :och för att vi dela ett. fullkomligt iliv: tillsam- mans: med ; honom ' både: häl 17 evigheten. ; Vv ed evig kärlek” "hart Jag (Jer, 31:30): é «En, bitter händelse» 1... "Davids liv. inträffade” när hans. egen. som Absalom:: vände: sig. émöt honom - och " försökte att med .'svek "och väl: beröva : honom "tronen. .Absalom ,: förlorade" -Uvet. ge . etta Kuppförsök.” Men trots > örräderi:sälskade "fadern av” homom. "Vem kan glöm- ns: ängestfyllda rop: ”Ack att! jag: hade; fått: dö I ditt. stäl 1e! Absalom, "min sor;-min son!” Trots: alla fel "och". brister vi säde David. en” ästah gudomlig ' är. dock ännu'starkare, -Han" äls> ss ufastah förnekar ; ho- . honom, "För utr. yckte n,:i Kristus: Jesus Ull. ett offer för Ha skulle få -och mat Sejren. Båda uttrycker hans al tidigare svärmeri för diktaren, som - I- - Kristus försiktig? Vax. 0. na, som utlöste : Munks definitiva : avståhdstagande;" från > Hitler 32 och hans ideologi, liksom från: alla sam- ri hans”. kurs - helt. klar. : Från , hans liv. i ständig fara, -Nazisterna, : betraktade: honom som en av sina - -hans” största "insats var hans död Munks” "böcker, han fick'-inte "tala : etc. Allt som”han hädanefter skrev : och" predikade” riktade sig mot: -det : främstkan. Votuser tals :var Kaj Munken skade. och kände livet, ä. theten”; i hans. dramatik, men d ser CE TAL. PREDIKANT oe -predi ant” var han - genial, Han tältade erikelt' öch ”kråkt på sak | ("Varför 'ska'-man talå onaturligt "om något så naturligt som Gud?"), . Ejorde : budskapet tydligt,” vardag- » ligt; Kustborna. tyckte? om honom —-och inte bara. för att han, med ' sina stora inkomster vissa år ensam svarade för 1/3" av hela den kom- 'munala ' skatten. Han" tillämpade praktisk kristendom; 'som' folk för- | stod och satte värde på 2 TT "Munks kristendom” var mycket - personlig, och han hade, svåra tros- . kriser. (”Finns. det. "någon. kärlek som inte är ' egenkärlek?”) Kris=- tendomen måste ämpa, ansåg han, inte hålla' fingret för. munnen. Var: :martyrerna å - botten: av "honor. fanns i iskoidealet'” salltid : kvar trängde. tre. tyskar; och” en, :dänsk. » in: I prästgården och släpade Kaj Munk till gestapohögkvarteret i Si keborg. En dag fördes han utt "på skrev Gunnar 'Ollén i'$in' biografi, . . ”utgiven- 'medan ockupationen” ännu pågick.” Syftet ::med mordet: hade . "varit att dämpa den. danska: råot- ståndsrörelsen: : Effekten . blev.: na? — turligtvis der motsatta — Kaj Munk blev en martyr. och en symbol, som slöt: danskarna ännu - man i deras kamp m TT TRAFIKSÄKERHETSVERKET z : Vi på Scan t hitta riktigt mört ycker det vore bra ä tråkig NS om bara köttspecialister skulle kunna. M Vi mörar köttet genom en naturlig mognadsprocess. Så att, det blir saftigt och gott., : nötkött. "Det finns två bra igenkänningstecken Tag en skiva por og ller Innerfi . Örsiktigt. Krydda med salt oc Därför erbjuder vi Garontimörat nötkött. ' Skivan stekes hastigt på et mc :nöstanh torrt' stekjärn, Garnera: med stekta i .. tomater och stekt rödlök, Stekt eller, MR el friterad potatis serveras till: ;.. person, c ca 1259 é. Bulta ut den - . vx oe på det garantimörade köttet: , 1; Det har: en mörkröd färg. Det har ett sådant här märke: N g, av mycket. AS ved NEN NX
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.