x f å Ed > "Tisdagen den '17 juni 1969 ' LAHOLMS TIDNING på Backen kom ner till bryggan såg han hur ett svart oting re- geraide som en rövare I en mjär- de, han hade stående där nere. När han närmare bösåg krea- turet förstod .han att det var en korp. Då blev hån ilsk, för han lt hade hoppats att det skulle vara nÅgOt- som han kunde förtära .e)- " ber.få skottpengar för. .. Anders Johan var just betänkt att. utan krus vrida nacken av honom, då han kom att tänka på jatt barnen ailt'kunde ha rätt ; Stor förnöjelse av en dylik fågel. i Därför virade Anders Johan in den motsträviga korpen i rocken och tog upp honom till stugan, där han satte in honom i en 1 ara mal. tom kaninbur. : Till en början artade sig kor- pen rätt väl, och pojkarna på Backen fröjdade sig' åt honom dagligen. Men tam och besked- lig blev han aldrig. Han var svår till humöret, och kom han bara åt hackade han till vem som helst som kom i närheten, Därför var Anders Johan inte så värst ' glad åt fågeln, och när pojkarna började tröttna på honom, tyckte han att det var bäst att göra slut på det uska livet. : Det dröjdée envellertid, och så dag kom en sak emellan och frälste korpen. : Anders Joham var framme och hämtade. posten hos skollärarens. > — Du har ju en korp? sa skolläraren. Den kan du få sälja, fortsatte skolläraren. — Jag såg en annons I tidningen häromda- : gen om att det fanns någon som ville köpa en futlvuxen korp. . i Då blev Anders Johan glad, fast han inte kunde begripa vad det var för människor som ville köpa en gammal ruggig korp, "men, tidningen letades fram, och i den stod det, att man ville kö- i l I I SIKORPEN KORTNÖVELL AV ERIK PALM Skolläraren skrev, och efter en tid kom det svar från en man som hette Bruno Liljefors, att han var spekulant på korpen och ville ge hundra kronor för ho- om, Då berättade skolläraren, att Liljefors var en' person, som må- lade av djur och. en: betydande man på sitt sätt.. Och i läseboken visade han 'Anders Johan bilder som den där Liljefors hade ritat, Men Anders Johan : trodde inte skolläraren mer än jämnt, för de bilder han såg var tryckta. och inte ritade. — > Så slog Anders Johan ihop en låda åt korpen, och när han ha- de sina vägar nedåt stationer tog han kreaturet med sig och klev in till stinsen. Adressen hade han uppskriven, lämnade fram 'den och bad stinsen skriva frakt- sedeln. ' : tv MJ orpen kommer till en fin karl, och vill det”sig väl så blir ån- ders Johans korp ganska' värlas- berömd. ' - - ' Det talet begrep inte Anders Johan, men stinsen förklarade för honom,” att Liljefors var en över- "I dängare till att måla av djur, och att han fick grymt betalt för sina "| målningar. — Hur mycket tror han att avmålning med min korp på? - — Hå, en tusen riksdaler, trod- de stinsen, eller kanske mer. Anders Johan blev betänksam. Det är för rasande, tänkte han, att den där Liljefors ska tjäna 900 kronor på min usla korp. Det är inte mänskligt betalt för att bara måla av en. fågel, som det bara. går åt svart. färg till' ”—' Nej så "banne mig Lilje- fors får måla min korp! svor An- ders Johan, tog sin låda och gick. Så fick korpen sitta där ute i kaninburen i ladugården, men han hade" i 'bildlik bemärkelse hackat ett djupt blödande sår i Anders Johans hjärta. «ce : > - Var gång han hörde eller såg korpen stack dét till i bröstet på honom, och . när' han skulle ; ut med "pengar och' hade det knalt var frestaren framme och viska- de om hundralappen och Korpen och Liljefors. :- i. >> , - Käringen ville ha: en | Kohspis av det nya slaget, och dag och natt var hon över Anders Johan. -— Sälj korpen, vettvilling, snäll de hon, 7; ' "Då blev Anders Johan tärarg. till slut och gick ut, och högg huvudet av korpen. : — Sådärja, sa. han. Nu rök hundra kronor för mig, men Pio hundra för Liljefors. 4 - Och vid den tanken kände sig pa en fullvuxen korp. -— Sir man på, sade stinsen, den Anders "Johan. ganska - tillfreds- ställd, de askimå-ask " Fullvärdig, färgglad frukost hos 'morgo srönsaker och bär fräscha över natten och termosarna bj nt inte minst sommartid. Var och en i familjen kan . utan att störa andra. Termosarna är i ntrött värdinna, Askimå.askarna . håller . smörgåsar, ' uder heta . drycker. Lättsamt och be- anpassa morgonmälet efter eget tycke slagtålig styrenplast i glada färger... De kommer liksom : Liljefors kan få för en sån där :' Uslar: (LT) . ' Svalkande 'fa aet, det är vä ekt tron a : Öibar-por- aste nyheterna | a på” förbundsrepubliken Tysklands möbelmarknad, Fatet är av ek och flyttbart, bordsskivar som kan” "tas bort är ' av. alkoholhärdig koppar och dekorérda med vapen och or- nament, Skail det inte drickas öl kan en » Snde kopparskiva täc är utav 'kromnickelstål eller spe cialplast. som” är tillåten för Uvs medel. : 2 . v SY. LO-UNDE RSÖKNING: - platser årligen, vilket fram till 100.000. daghemsplatser, - må Hur. har. man erhållit de nämn. da siffrorna? LO:s råd för, far miljefrågor återkommer nu med skriften, ”Beräkning av daghems- platsar 19 5”, ett lävtöverskådligt stat den. idigare..LO-skrifte. ga om" jämlikhet”, Fn: frå De nu redovisade, uppg ifterna avdelning. De omfattar 125 av landets . 282: kommunblock: som "|har en 'centralkommun med. över "I tiotusen invånare och som 1965 hade " cirka 80 procent av: held antalet "barn i landet i:åldvarna 0—6 år, - Enligt ' dessa beräkning- "lar krävs det är 1975 minst 120.000 daghemsplatser för avt täcka hälf ten av -barmfillsynshehovet för förvärvsarbetande - föräldrar, detta innebär för” kommunerna framgår av några exempel -; i LO:s beräkning, t ex detta "> :s Katrineholm, som 1967 hade 18 daghemsplatser,; gkall 1975 ha 550 om målsättningen — levandegöres, Kristinehamn som 1967 hade 0 över ' tet : på värt frukostbord. Muggarna har dubbla väggar som gör att handtag. och ytterdel hål- ler 'sig ta-vänligt svala även om drycken är het. Nu' har vi en 2. 000 doghonsplaner. Pe SA SÅ hör 1975 vara: 120 000 | Detta krav "framfördes : fråga om' fimlikhet” som ntgavs ättning som är identisk med den pen för planering av utbyggnad av : dag- gare rekommenderat Jandets kommuner, yo or ot iskt underlag för kravet i:' ' är framtagna av LO:s utrednings-. Vad. nsbehovet för barn : till » förvärvsarbetande föräldrar bör det byka 12 000 nya daghems: : | 1975” He id ge landet i: skriften LO; hösten 1968 — . Centrala samarbetsgrup: . och fritidshem tidi cirka ”En ' "av en: y a sken ha" "500 ”dabhemsplatser och Gävle, som hade 144 platser 1967 skall 1975' ha .1.650 daghemöplåt ser. a UNDERLAGET 3 Sö Poti ;' för. våra. beräkningar än, | håller sekreterare Gertrud Sigyxd- uppgif- sen i LÖ:s' familjeråd, , kterga. om barn i åldenr 0—6-år ka. lämnats "av "länsstyrelserna i ; prognosen '”Länsplanering 67”, jämte andra uppgifter om. be- folkningsunderlaget för... 1975. Beräkningen av behovet av "ban tillsyn, har gjorts med utgälgs- punkt för antalet - förvärvsarbe- tande: mödrar i första hand, men också ifråga om bann till ensam manlig förälder, I dd 125 kom- munblocken '(fav . landets; 282) som är medtagna i 'LO-undersök- ningen, fanns" det 1965 140.000 barn under sex år. till, mödrar som . förvärysarbetar, - Men : 1975 skall: det finnas . 200.000 barn i samma : ålder” och situation, : en. ligt - länsprognoserna, Siffrorna nämns för att påvisa att vår mål- : Isättning. för - daghemsplatsutbygg- nad fram till. 1975 endast sträc- ker sig till att vi täcker cirka 50. procent "av det reella beho- vet, Vi-har inom LO:s familjeråd ansett. det. mest realistiskt. v INTERNATIONAL HÖVÄNDARE För 'snabbare torkning - högre foderkvalitet. Vi har cylinder-, gattol- och räfsvän dare. SNR KL Hör med nöd ö6l Yey es AB. Th. LL "Jönsons Järnhandel: h AHOLM, Tel. 100 35, 10215 : da på "att "vi d 'vår toknokrätiska ” tid är! räddningslöst dömdå åt" gi- gantism ifråga om produktion, kol- lektivism ifråga om allt, samhälls- "liv och likformighet ifråga om. tä - kandet, Men det kanske inte är alldeles säkert, Det finns en del av vår världsdel, där det bästa av det > gamla Europa finns bevarat, där . det finns rum för individualism på - alla områden, och' där man trots » detta — eller kanske just därför? nått fram till lösningar som sä- " kerställer en häpnadsväckande ef- ” fektivitet, Det är Schweiz, de: fyra » natiohernas federation, + . ; "1 Inte minst märks denna strävan - efför”' individualitet + liv" och tänkande ifråga om pressen, Schweiz Jar wärldens. tidningsrikaste land, och detta förhållande kan ledas till- baka, till landets säregna "struktur, : dess 2? federativa | ”Eidgenossen= ; schaft”. Detta bygger på ett själv- klart erkännande av de olika na- ;ftionernas' rätt: "Språken, dalarnas "och folkgruppernas kulturella strä- » vanden.:. Deras. speciella särdrag skall beväras, minoriteterna ' skall "7 aktås"och .respekteras,. mångfalder ; vackra "ord i superstaternas: .kon- stitutioner är ti alplande? en pra tisk realitet, .- i Detta förhållande är "bakgrunden : till. tidningspressens mångfald. "Det " finns i Schweiz inte mindre. än 490 "regionalt 'och lokalt. spridda tid< : ningar, plus ett par med världs: , rykte. Av denna mäktiga "prossflo- : De: flesta av. oss. Er: väl and "l2iska folkets - natur, ' skall : erkännas. Allt som bara är|, ga, 4.rätor smanska, och en angelsk språkig;, De bygger: på ' mångfale den, och deras” uppgift är att bes vara. "den, eftersom den betraktas ' som ett oförytterligt värde, Fede= ralismen är. en del av det achwei- Det finns knappast en dal, där det inte finns en, två eller tre lokaltidningar; in= te en kanton där det inte finns flera regionalt spridda tidningar, Det finns till och med tidningar som har” sin 'egentliga spridning inom en enda kommun, Det anses att de fyller en upp= gift, när 'det gäller att hävdå en av” sehweizarnas mest karakteris« ;|tiska behov, nämligen 'avståndsta= gande från alla former av statlig dominans och byråkrati, Detta sy= stem går igen överallt, i de mest skilda samhällsområden, och det är inget tvivel om att schweizar= na "anser det effektivt, ändamål » enligt och livsnära, ” För dem som är hemfallnå åt en klockartro” på. ”strukturomvandlin= gen" ' i" meningen 'allt 'större' och! större enheter och allt mer och mer likriktning, bör väl detta sy» stem förefalla hopplöst 'efterblivet, Men det är det inte, ' . ' Det vidmakthåller ett samhälls« liv' som är anpassat efter -mänsk« ligå :mått, "och 'det har - löst - alla "I vitala problem, både ifråga om and« liga och materiella - behov, långt bättre' än någon :superstat, Vilket torde vara allom bekant, ' ; "Det borde" ge något att tänka på, +” fa är, 355 tyskspråkiga tidningar, 110 "kh fransk åkiga, 20 itali åki na, citruspressarna och muggarna från Gustavsberg. nt, blått och gult och har dubbla "väggar? änligt svala även om drycken är Muggarna vilket gör att handtag och ytter. ängande het, Citruspressarna med "sitt extra I bekväm frukost med ett bord som finns i rött, gr är så färgglatt att man blir glad "del häller sig 3 Jock är användbara till mycket annat än enb: gare och den stora shaker, svalkande dryck, En Frukosten « LE » Rätt och väl avvägd kost be- . tyder mycket för vär hälsa, Trots detta faktum, som” väl alla kän- rer till, finns det faktiskt fortfa- rande människor som mitt i över- flödet lider av bristsjukdomar. Vi fuskar med måltidernas sammamn- sättning och fuskar. speciellt med det mål som läkarna anser som "det viktigaste på dagen — fru- kosten, - 2 Trötthet är väl vanligaste or- saken. : Efter en”lång vinter och en sen vär är tröttheten särskilt märkbar, Man stannar i sängen -så länge att man knappt hinner "kasta 1 sig en kopp te eller kaffe innan man rusar iväg till skolan » eNer”jobbet. Det absolut sämsta - möjliga - sättet att börja en ny + Laholms Tidning - = Iökaltidningen och kärnor med i glasen, . dagens viktigaste fn dag. En riktig frukost ger däre. mot kroppen det energitillskott Gen kräver för att orka med. En fullvärdig frukost tar inte lång stund att åstadkomma. Det finns ju så mycket bekvämt nu- mera: välling och gröt bara att röra ut I vatten, berikade flingor etc, Vitaminer behöver vi i mas- sor, .Det tar inte lång tid att pressa sin apelsin om man har en liten behändig press. Men det där med tröttheten och 'morgon- jäktet... . Familjemedlemmarras olika - morgontider ställer "också till trassel. ' Mellan första och 'sis- ta frukostätaren hinner brödet torka och. sallad bch grönsaker förlora värde och fräschhet,- I vår morgontrötta familj för- bereder vi frukosten kvällen in- nan, - Vi skaffade ett antal för- varingsaskar av glasklar ' SAN- plast i storlekar 4 och 8 dl och 1,6 liter. Där ligger smörgåsarna med sina, pålägg fräscha och fina under lock -— bara att ploc- ka fram ur kylskåpet. Då grönsa- "ker och kött helst. inte bör för- art som, press, Den lilla kan vara beredningsbäs - för alt ta nägra exempel, Bra att ha: då man vill blanda :till en sil på locket hindrar isbitar från pressade frukter att följa år ål våras tillsammans nägon längre tid sköljer vi”. grönsakerna och lägger dem för sig själva i egna askar. Dagen därpå är de lika knapriga" och fina, Askarna:' är också utmärkta för förvaring av rester, kakon o s v. De är genom- skinliga och man ser omedelbart utan att lyfta på locket vad de innehåller, ' Locken > sluter " tätt men vid fryslagring' bör" de :'tej. Pag med. sk frystejp längs; över- kanten. Billiga färgglada termösar hör också ihop med vår frukost.' Ef- tersom familjen har högst indivi- duella vanor då det gäller mor- rondrycken — choklad, te, kaffe, olika slags välling eller kanske litet av varje -— räckte det inte med ett par. Man bör dock kom- ma ihåg ett varm dryck som. är baserad på mjölk inte bör för- Vvaras allt för: länge i något slag av termos, Bakteriefloran” kan bli för hög.” Praktiska, rejäla plastmuggar 1 glada. färgställningar samordnade med termosarpa - blev, pricken när man slår sig ned vid det — inte det "minst viktiga när man vill börja en ny dag på rätt sätt. » "Till "landet "tänker vi plocka med hela åttiraljen. Och det blir det bästa av allt, säjen far i hu- set, "som inte "gillar :slammer 'i köket på morgonkvisten, För den som ska ut. och fiska i gryningen står frukosten färdig att ta med i båten och sjusovare och efter- släntare' kan” i lugn och ro av njuta den i den' egna karmmåren eller i "dagens första sol på a ve randan. .« SS : — KAJSA Fram för lite Lyx . Pröva en Fram-King år [pr Lyx Sport. - Välkommen till Eb Ivan Hanssons ' Cykelaffär "Vilken ' säkerhet!” SN Och då menar vi föstås nya .. Vauxhall. Vilken modell Ni än- . väljer, Viva, Victor eller Ventora ” — alla har säkerhetsdetaljer som teteskopisk - säkerhetsstyrning med säkerhetsratt, 2-krets broms- system. . med = gservoassisterade ” + skivbromsar fram m. m. Dess-: :Utom.'.. 5 års säkerhetskontroll — den ingår i 5.5.5 garantin. Kom ' in så får vi berätta mer. : HALMSTADS: - BILSERVICE AB ” — Svarvaregatan "10 utvalda råvaror « (2 ”Rökmästarkorv "Rökmästarkorv..är en S-garanterad varm : - rökt korv med en utsökt, litet söka smak. Ett härligt Smörgåspålägg. . S-garantin innébär: "7 e veterinär hygionkontroll . kvalitetskontroll. fastställd receptur i Vallberga Tel 23159 Halmstad, ) Tel.-- 11 8110
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.