> och en" av- generalens -mest' hän- - givna "uttolkare.: Dessa: båda har ' fått gå" someoffer 'på :sämförstån- - dets "altare:—' samförståndet” "med b LAHOLMS "TIDNING ' Fredagen den» 2 juni. 1969. i LT fomadll Nya franska "Det id: Frånkrikés " nye p dent. George Pompidou precis en- vecka att bli vald, att installeras -i itt äl ibete;. att utse en regerings- ärministern Jaques Char - ban-Delmas, -bilda: en "ny rege- ring:”Det-var' en" laddad” vecka » för presidenten, För premiärmi- . tyngd : genom att det nu är re- geririgschefens' sak att presente- ” ra sin regering och dess program för Nationalförsamlingen.. ......- När nu så sker görs det klart för edet "politiska Frankrike'- att George Pompidou har' gjort vad han anser vara ett uppfyllande av ' de löften han gav under kam- panjen. inför presidentvalet: "Han presenterar en i sitt tycke. bred": dad'regering, med möjligheter att” både vara ett” uttryck för kon- tinuitet, efter den störtade 'gene- ' . ralen, 'och för"vilja till förhyel- .: se, Kontinuiteten' skulle vara ga- ranterad genom att. en. majori- tet i, den. 39-hövdade regeringen , är att betrakta som hängivna gaul- lister. Vilj » till förnyelse mani-. festerad, 'dels genom "att tillräck- ligt. många "av dessa gaullister måste betraktas som "representan- ter för en mjukare ”gaullism, och ' "dels genom närvaron i regeringén av en: liten men kvalitativt odispu- : tabelt högtstående grupp center- politiker." . qv: Brytningen med den hårda 'gaul- lismen markeras av två portalfi- gurers ” fall: ' General de Gaulles + siste premiärminister Maurice: Couve de Murville,' under många år ; som - utrikesminister den: ef- . fektive verkställare av: genera= lens avsikter inom 'Atlantgemen- skapen, Europa-gemenskapen 'och De danska välj jarna i politiken ' gentemot Östvärlden. André Malraux kulturminister Manhand förflyttningen av-Michel ” Debré. Sedan: ett' år tillbaka” var han" utrikesminister, 4 : heralens I förste . premiärminister efter maktövertagandet 1958, av - kritikerna hållen för att vara den; . näst” "efter generalen själv)” mest . omedgörlige i det. nu försvunna : ledarskiktet, - Debré” är ' nåmera försvarsminister; ' där..han natur- - ligtvis alltjämt spelar en betydelse " > sefull roll. för Frankrikes fortsat« fören: mjukare ullisen fb eger ingen « och häns stämma" ljöd från Lon- ” don- till det ockuperade Frank-:.." rike via radion, Han har gjort : : en” betydande 'del av sin karriär - som journalist. on L ;'Den nya regeringen har tagits emot påfallande hövligt av. större delen ' av Parispressen. "T' o: m Combat; som är en icke-socialis- +. tisk vänstertidning, anser att pa- ret, ' .Pompidou-Chaban-Delmas "har visat sin goda vilja med den-' na ministerlista. Mer, negativ är. Aurore på högerkanten, som för- utser kort livstid på denna rege- ring och helt negativ är det kom- munistiska huvudorganet PHuma- + nite, 'som” avvisar talet” om' fö nyelse. — Vem: kan ta' det på allvar, menar tidningen, med så- dana gamla män som Pleven, med : i spelet, 7 . Först till. hösten” Korämer! det.. alt bli klart « om talet om förnyel- » se. skall få "något verkligt. inne=" håll på det politiska planet, "Om .. Maurice' Schumann skall "kunna utforma - en +: ny Europa-politik t ex, om "Valéry Giscard d'Estaing, är mannen att ta itu med de eko- nomiska bekymren, som ökar den... sociala" oron. och 'om premiärmi- =. nister Chaban-Delmas är den som skall sätta sitt signum" på politi- ken i Pompidous: Frankrike, En sak är emellertid alldeles klar re- dan "nu och det. är att vänster- oppositionen ; får. det” svårt inför -den väldiga majoritet av gaullis- "ter. och centermän, som stöder ' den sittande regeringen i parla-' mentet, För att vänstern skall kunna göra sig gällande "måste också den söka förnya sig, sade ett bestämt nej till sänkning . av rösträttsåldern i Danmark från 21 till" 18 :år." I" början "av juni månad intog fölketinget" ett så- dant: förslag . med 101 röster mot €6, "men :i. folkomröstningen föll - detta med bred marginal =, ot s I -vårt Jand-tog "man" litet fö iktigare på frågan om sänkt röst- Ider och stannade vid 20 år. ” ar Men i riksdagsmotioner Har bl a från centerhåll krävts en ytter- ligare 'sänkning till 18 år. Även ” om .”motiohärerna «; anfört. flera - starka argument -för. att. släppa ” fram : ungdomen : till. rösturnorna ännu - litet : tidigare, så förefaller " det dock inte som om vi är mog- na för en sådan reform: Förmod=., ligen” skiljer” sig ippfattningen” - hos de' svenska väljarna inte så mycket från de danska väljarnas : br i denna fråga, : ta. allianspolitik och "genom sin ställning. som medlem i det inre kabinettet, men där han ändå har. förts bort från utförmandet av den totala utrikespolitiken. >: Den pompidouska' ; förnyelsen,: eller i varje fall. breddningen av ” det -politiska- stödet, markeras av tre ledande centermäns entré i kabinettet, .Chaban-= Delmas,. 'Det' är René .Pleven, justitie; ninister, Jaques Duhamel, jordbruksminis- ter och Joseph, Fontanet, arbets- minister. "= -- Plevens namn, är det” utomlands " mest kända, han spelade' stor roll under fjärde republiken på åt- skilliga regeringsposter, .t om . som regeringschef. Han. var en av de få som kunde tillgripas i svå- ra stunder, eftersom han var. re- spekterad av alla. För breddning av det politiska underlaget svarar också den nyutnämnde finansmi- " nistern Valéry Giscard d'Estaing. Han har : varit finansminister: förr :i Pompidous regering. Han' leder ..en partigrupp som kallar sig de - oberoende , republikanerna som närmast är att beteckna som ett' högerparti, Det mest uppseende- väckande ”nya” gaullistnamnet är Maurice Schumann, som visserli- gen har funnits med i den före- ” gående regeringen, men som i den "här fått en kelpost som utrikesminister. Han är euro- på och sannolikt betydligt mer, "atlantiskt- orienterad än 'Debré; Han är gaullist och som sådan: smått legendarisk från den tid då han fi de som ”Det kä de Frankrikes” talesman i Lon=. don. Han valde : omedelbart de Gaulle . vid sammanbrottet '1940 Up FOLKHÖGSKOLA FÖR FÖRE "FAGARE . - op Når deg gäller . kan 1 dag ett icke särskllt lus- tigt fenomen "konstateras, Den svenska ungdom, som skaffar sig högre utbildning på han. delshögskolor och universitet och '. även 'gymmasleutbildning vill icke, med få undantag, driva, egna företag utan före- drar satt ta anställning. och bli löntagare, skriver direktör Bengt Sjönell I Svensk Industri tidning "Det är en allvarlig och olycks- hädande utveckling, dirför. att det, är från ungdomar - gom de |- nyå idéerna och Iimpulserna |" skall . komma, och de små före : t "och "företagande - tagen är framtidens storföretag "representerar "den? nödvän- ”diga förnyelsen. i 'ett' ”närings- ; Som stagnerar om bara stor- "företag blir kvar, fortsätter di-|- "rektör. Sjönell,- I en utredning som Norrlandsstiftelsen låtit ut- föra "”Företagande,. — väg tilll. framgång ' eller misslyckande” säga bl ”;att-”Vår "näringepoli- tik id dog: består i att försöka - Skaffa fram pengar, som vi'stäl- Jer.till. företagens förfogande, Vi vidtar också mer allmänna , åt-lv . gärder för att skapa. en. infra- struktur, som kan vara lämp- låg för” företagen, dv s vt byg- ger vägar och järnvägsspår, ordnar ' med . tomtmark för :in- dustri ete. Sedan hoppas vi på det bästa VI är ungefär 'som en, bonde, , som ägnar mycken möda "åt att bereda "sin åker, som gödslar och plöjer och har- var 'och "sedan fromt hoppas att det skall komma några fåglar i skyn och släppa korn däröver, som kan växa upp till något stort och vackert, Vi borde kanske mer ägna oss åt hur man skall få fram lämpligt ut- säde, ' bedriva en positiv plant- vård "och undvika. ogräs.” Detta Sätter fingret" på den ömma punkten, . Det. måste vara en av «de angelägnaste uppgifterna för . samhället. att stimulera de rät- "ta personerna : att : ägna sig ät företagande och "att ge dem. det rätta” slaget av" utfildning, + N : mhältet - "skulle hä "göra 'en "avgörande ”Insgatg ge ” norå ” att' Inrätta en: företagens folkhögskola, där ,folk,.som ar- betat . nägra ' år I -en Industrl o. vill starta eget skulle kunna få nödig utbildning; I enklare bok- .förin goch. kalkylering, "Inköps- teknik, maskinkännedom,' mark- nadsföringens elementa ' mm: . Stipendier skulle 'ges til ele- verna' och ! hela " utbildningen skulle få 'en" praktisk inriktning med: syfte, att skapa företagare tillräckligt utbildade .. för. att kuhna klara kommande småfö- .retag :i nuvarande hårda, kon: . kurrenssamhälle, a ' Folkhögskolan har betytt” Der hört, mycket för... 'generatloner av: svensk ungdom och för det svenska . samhället, främst Ikul- " tuvellt" hänseende; och en: mot- svarighet;,. till ..-denna. skolform "inom företagssektorn skulle sä- ”kerligen'” betyda” "ökad 'flexibllt- ter och: St kontinuerlig I Atpp- fräschning av vårt näringsliv;] slutar” alrektör Sjönell, . "| rund. sitt, elter, om "man så vill; na ring och TV.i taket. Det tror i is tilbattonell « « bemärkelse. så. ker: sig prytessor. Joe. ce Är det så här vi kommer att drömma i' morgon :—' i en rund sovcell, med radio, ftkonditiond.: - varje fall .den- re edenske arkitekten - professor : ; 08; Bat Colombo.: ee : i ” sm I. BÅT! ” Mte' minst under, ” . semestersär songen möter vi. ofta” rapporter om: olyckor i samband med' sport: och fritidsfiske. Speciellt” har "båt- olyckorna blivit" allt i : vanligare. Ibland är det: Bivetvia” fråga om haverier utan: den fiskandes eget: förvällande - meny betonar kapten Olle Kjellin 5”. ef Sportfiskar en, flesta” fall beror. de på okunnig: het," tanklöshet, dåligt : omdöme eller : ren" dumhet," $ ot fin på bristfällig skötsel. le Den: vand vgaste . orsa én: finna är : vidare» -den; oh ärar. nägot = sc ar. något rymavjsionä -"Huvudbeståndstdere ge center där efter behov |” olika element, innehållande Kök, badavdelring, sovceller etc, kan typer elimineras helt. I stället 'an- - an block som sätts ihop och ' liggplatser,” athöd med” ett manöverbord till "hands som styr ljussättning, radio; TV. Juftkonditi oner ing. etc. f Colombos idéer så ience . Men ::månfärder” och ' annat,. som I .- vi, betraktade sem sience fic AA . jag tror aft det här sättet att bo kan bli verklighet redän. om fem- sex" år, säger ”priofessor Colombo, Induwstriellt sett är: det inga uto- , pler, "Frågan "ligger mer på pla-|.c met huruvida människan är redo |. att acceptera denna utveckling. - S- Därvid'ag är” jag optimist. fortsätter professor Colombo. Jag nerationen är mogen. för detta nytänkande, ,. att sopa ; rent -och jö, som .man själv. får. ändra. allt efter "behov, : Professor Colombo arbetar mod förkärlek . I runda former, dom till måne och planeter; Soveellen till exempel. består" het, enkelt av en -ränd säng med'dragspels- väggar som går att skjuta för etler ifrån ungefär som man he- hagar, Badavdelningen. har en rund "glob. som. dusahrum, 'Den skjuter / ut F living . centret och ger där en skulptural affekt. : + Den. - självklara, samlingspunk- ten I Mving centret är en stor liggplats, I mitten finns ett bord med nersänkt förfriskningsbar, |. och, ovanför.. alltsammans svävar en rund bokhylNa vars underrede är en kupol med reglerbara bes |” lysningsklot och infälld TV. Köket är en oval cell, där man stär I mitten och kan nå allting. Matbordet är bara en sklva' söm från köket färdigdukad skjuts, ut fo lving eentret. - Hela köket är 1 tnokbehardläd metall, Annans « har: textlllierna, som är I moderna syntetiska ma- terlat, en framskjuten plats It den- nw framtida boendamlljö: Hela vå: ningen, eller känske rättare” bo! Grideytan; har” heltäckdnae ”mat- -ta,' väggarna är klädda med pile, be plockas in, "konventionella. möbel: - : "fiction; S tror att speciellt den yngre. ge- ve bygga upp en helt ny boendiemill-|--, ger -rymdivistoner och för tanken ee "talen 'avser medelvärden 'uträlk- » + nade under en följd av år. Det rör " när vi säger att Gotland 'är ne ' derbördsfattigast i juli, Ni kan iv " Var regnar det minst i juli? Föl- « del 64, Jämtland 81, Västernorrland a TA Sommar 4 » På semestern vill vi Ka mycket sol, litet regn, skön värme och hög "> ett dopp eller Jere; NN tur; : act Det är fyra ting a man drömmer om på semestern." — mycket sol; Kite rogn, skön: värme. hi temperatur, Var i vårt avlånga lant hittar man det idealvädret? — ": : fa, låt OSS tillsammans ge oss ut på jakt' efter det bästa” semestervädret Vi tar "statistiken un hjälp, » + "Det I är 'ovedersägligen så, att vis- sa 'områden i Sverige är mer gyn- , nade än andra främst i fråga om ": många solskenstimmar och lite ne- derbörd, Temperaturvariationerna i juli är däremot inte så stora, inte ens mellan norra och södra Sve- rige, De siffror som redovisas här är. hämtade bl a ur Sveriges Me- teorologiska och Hydrologiska In- stituts statistikuppgifter. De flesta Östergötland 66, Skaraborg 72, Älvs- borg norra delen 82, Älvsborg söd- ra delen 98, Göteborg o Bohus län 75, Halland 103, Jönköping 78, Kal- mar norra del. 67, Kalmar södra del 61, Kronoberg 81, Blekinge .69, Kristianstad 87, Malmöhus 7, Got- land 51, 7 Som Ni ser, finns det. vissa de lar av. Sverige vi lugnt kan ute- sluta som semestermål, om det en- bart är vackert väder vi är ute ef- ter, Riskerna för regn är» betyd- ligt större i Halland, t ex, än i Kalmar län, Blekinge eller Got- land, Norrbottens kustland är inte så dumt! vå så ger vi 'oss ut och Tetar ofter solen; Lite regn gör ju ingenting på semestern, uppehållaväder/i all ära, men det är i solen vi vill ste- ka oss. ' Här följer medeltalet sol- skenslimmar på några ortar un- der en 30-årsperi iod. Abisko 240, Storlien'203, Swids- |” vall 267, Uppsala 246,”Karlstad "290, I Stockholm 295, Norrköping 208, sig alltså bara om sannolikheter, ha otur också Låt oss börja "med "nederbörden. . jande siffror visar nederbördsmäng- derna under juli i våra län. "Norrbottens norra del 77; Norr- bottens södra del, 58, Västerbottens norra del 83, Västerbottens södra "69, Gävleborg 70, Kopparberg 8G, Värmland 78, Örebro 11, Västman- land 70, Uppsala 62, Stockholms pgtad och län 54, Södermanland 64, Juli är snart här! Hela Sverige tar "semester. . Många - "åker "utomlands = till garanterad so! och vi me” De flesta stannar i Sverige, Åker till Iden, sena, Stugan, hyr in sig någonstans eller far ut vattentemperatur. så att å camping” "vatten ; i : Göteborg 285, Visby 302, Öland 28 - Svalöv 253, : Som synes, "det" där med” solen I Karlstad har visst fog för sig, även ' om det är Visby på Gotland, som - Särskilé bön... I man i: inlandet. De lägsta neders -kan utan tvekan få hjälp för detta : det finns en: rad preparat med effekt: på det 5 k vegetativa nerv: "systemet, : vilket bl. a . styr våra . svettfunkticner. Emellertid har all- . männa hälsotillståndet en utomor-' . :dentlig stor inverkan på dessa funk- "tioner och många personer kan:ta- la om för er hur de' svettas mera i:t ex trötthets-. eller. 'klenhets- 'Perioder.: Jag: rekommenderar: där- . för att ni envist ökar antalet: sov= timmar : per” natt” med. minst : itre Ä Det förefaller inte ute slutet, at ni. fått: en. katarr. i: näs= slemhinnan -av. allergisk, art, Just sen” riklig "snuva, nysningar .. utän g! mängder 's som bla medför: urin ringsbehov. nattetid” kan' som miss .tänkts 1 signaturens' fall: vara tec- ken På sockersjuka, Emellertid kan en” viss. förändring: i bjärtats 'ar- . betsförmåga även 'ge-uppl till ökade "urinmängder,” och” jag för- modar. - att - era läkare. säkerligen « et torde -. kontrollerat även detta. . därför inte finnas anledning till: oro Tr detta, £ ting. erhållit är ett sammansatt hor- N monpreparat . med: inverkan > på! -kroppens omsättning av äggviteäm- nen, Det är inte' alls. uteslutet; att vi skulle” må ,väl,av samma” 'be- handling; men ” preparatet : är ”re- ceptbelagt och måste. därför. ofdi- neras: av. läkare” Efter” ordination ” få -teva;. Och "sä Käde” tillsammans” med - Gud” svarade; på va bön, : :;Ibland är hans svar ;”Ja”, men många gånger blir det ”néj”. Därför 'att BIN --tog ' detta isvar på. rätt- sätt, kommer han! att kunna leva vidare med. gott mod, buren "av" aln VE> bör. "lägga « märke mn att Gud . sade. nej till Paul bön om he!brägdeagövelse. .; "Men Paulus fick ett: lika” värd fult evari när Gud; sade: ”Min:nåd är:dig nog.” | t -nåden skäll mycket större förde ten: än : vad ett: jasva ” Hela låndet. Thom parentes den nöre mala inånådsredérbördsmärlgden.: - Kiruna 11,1. (53), Luleå 15,8 (41), Piteå 16,0 (49), Umeå 16,1 (63), Ösa tersund . 14,7 (77), .Härnösand. 16,4 (57), Gävle 16,9 (68),. Falun 16,8 (73),.: Uppsala ;17,3 : (64), 4. . fästerås 17,9 (63), Karlstad 16,9 (60), Örea bro 16,8 (72), Strömstad 16,9 (15), "I Nyköping 16,6 (67), Linköping 17,7 . (67), "Jönköping :16,3; (71); Borås 16,3.:(99),' Nässjö 716,1 / (83), Visby 17,0 (51), Halmstad 16,7 (108), Kal« mar 16,9 (58); Karlshamn 17,3 (69), ” tsingborg 178, (88), Ystad 168. Po ieen "kan man väl. säga att. de högsta temperaturerna: hittar hörd. bör däremot, före= kan. skryta med de i medeltal fles- ta solskenstimmarna under juli må=" nad. . Ser man sedan, till normaltem- - peraturen under juli månad, är det påfallande små skillnader mellan Norrland . och ' Götaland," om : man bortser från Norrlands fjälltrakter,' Det gäller normaltemperaturerna under" en lång , följd. av år, Men även i fråga om rekordtemperaturer hävdar sig Norrland väl, Värme- rekorden i Norrbotten ligger på 32-35 plusgrader: på många orter, I sydsverige är. det bara på några, få orter kvicksilvret. klättrat upp , | till 36 grader. Rekordvärdena i söd- ra Sverige ligger även de i regel mellan 32 och 35 plusgrader. oh Det här-är don normala” 'månadst ” medeltemperaturen under en ' 30- kommer i kusttrakterna. Så till slut några ord ' om våttentemperaturer« na vid' våra kuster. Vattentempe= raturerna är ju mycket beroende ' på vindarna. De siffror som här i redovisas för: några kustområden ' är därför mycket ungefärliga, De';. utgör medelvärden under ett antal :+ somrar och är uppmätta" en bit :. utanför de grunda, uppvärmda bade vikarna, ++ - s Bohuslänskusten äs grader, hals; landskusten 18, Öresund 17, Skån« ' ska sydkusten 15, skånska ”ostkuse ' ten 15, smålandskusten 16, Ålands ' hav. 16, Bottenhavet. 35, "Bottenvi: ken 16 grader, . Pyningar och hög sjö kan: med årsperiod på ett antal platser över : sitt bug. ära: ner dig” i djupet.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.