LAHOLMS TIDNING - Våra danska vänner har den ”genaste "veckan livligt diskuterat: den åsiktsklyfta mellan folketin= .. get och väljarna, som Fvsöjades " genom = 'foll TAskeddyka riksdagen-folket valrörelserna i långt större ut-. sträckning än tidigare förs i mass- media av några få bland, partiets s främsta företrädare, Den Iokala sänkt rösträttsålder från 21 till 18 ” år. Som bekant antog folketinget ett sådant förslag med 101 röster ' mot 68 i början av juni, men tre veckor senare förkastade väljar- » mellan; riksdagskan- didaterna och folket direkt har . mer och mer försvunnit i hante<' ringen med alla de direktkanaler denna öppnade 'mellan förtroen- na det med kraftig majoritet. : 1 Danmark byggdes nämligen en sådan ' säkerhetsventil +in i grundlagen år 1953, som ger väl- jarna denna möjlighet att mellan folketingsvalen aktivt ingripa i det politiska skeendet.. Nämnas bör, att regeringen ville nöja sig med en sänkning 'med endast ett år,” På goda grunder kan antag, att ' ett sådant förslag kommer att ac- cepteras i'en: "eventuellt ny folk- omröstning. >. De danska ungdomsorganisatio- " nerna är givetvis djupt besvikna -över = folkomröstningens utslag ; och det har bl a siats om ökad risk för ungdomsdemonstrationer ” - som en följd härav, Det största intresset i efterdebatten rör sig . emellertid kring spörsmålet' om folketingsledamöterna har för då- lig kontakt med 'väljarna och svä- var 1 okunnighet .om "vad folket tycker och- tänker - när de fattar sina beslut. Socialistisk Folkepar-.- förstnä syn på politiken och kanske i allt : - Förl folket. av denna ' debatt' beklagass och ur-' säktas' delvis med att allmänhe- -ten inte möter upp till lokaja val-' möten nu som tidigare..Den före= drar att sitta hemma i TV-soffan och följa de stora politiska trumf=- essens förkunnelse. De lokala val- mötenas bortrationalisering utgör en förlust både för förtroende- männen och -kvinnorna samt för ” väljarna, Båda parter förlorar en : värdefull kontakt, som gör; att de da får en högre . grad. ser. utvecklingen . : uppifrån, Väljarna å andra sidan försitter gerom att inte komma till lokala valmöten chanben att. - känna kandidaterna ordentligt på pulsen och försäkra sig om att ' ' deras syn på samhällsproblemen harmonierar med deras, egen åsikt, Naturligtvis finns det" allt". jämt riksdagsledamöter som är synnerligen angelägna om ätt hål- - la god kontakt med sina väljare, för isolering : har tis — ordförande, . Poul Dam, säger exempelvis i en tidni -Mafske vju, att. ningen viser, at. ”politikerne i alle partier må ”taenke sig alvorligt om, "för det 'viser sig at alle partier - —SF inkluderet — har alt for rin= : ", ge kontakt med befolkningen ':'; « I vårt land saknar. vi. en: sådan : . säkerhetsventil «som den danska "folkomröstningen, Men risken för att . våra . riksdagsledamöter har " för ringa kontakt med sina väljare finns ' även" hos ' oss. ' Den" risken, "förefaller dessutom ha ökat gans- " ka .betydligt .under:senare år, då - men ing: ,. onekligen ökat, under. senåre år. > Den , danska" folkomröstningen .i.: frågan om rösträttsålderns sänk- - ning kan lära även oss svenskar .. något, nämligen att det är ytterst - angeläget med ' god kontakt: mel-: Jan förtroendemän och wäljare så" att inte åsiktsklyftor uppstår melz :I mer ut i marknade ”Aktuellt från Svalöf”, som 'ut- ges av Allmänna Svenska Utsädes AB och redigeras av: agronom Gunnar .Enge, har nu utkommit [med sitt -värnummer, Som van- ligt redogörs 1 detta främst för nyheterna för året, Lantmästare -| Bengt Lööf rapporterar i numrets första artikel om den nya här- diga höstrapsen Norde, fil kand - |Eskil Persson berättar om den -Inya mältningsresistenta Värneräå- gen och professor Erik Akerberg tar upp aktuelia proteinproblem, som. Sveriges Utsädesförening framgångsrikt arbetår med sedan flera är. Vidare bidrar forstmäs- tare L G Löwenadler med en miljögkildring från ' modernt skogsbruk kallad - ”äÄlgen kontra skogen”. "Den nya höstrapsen ” Svalöfs Norde presenteras närmare: av lantmästare' B. Lööf. Inlednings- vis erinrar han om; att vinterns påfrestningar på höstraps är av mänga slag: Utsvältning under långvarigt snötäcke, angrepp av na, eller: vattenöverskott, "köld- skador: .genom ' läg .-.temperatur utan skydd av snötäcke samt ut- torkning genom kalla, torra: vår- vindar på frusen mark, För. att möta: dessa svårigheter för höst- rapsens övervintring har växtför- ädlarna: på Sveriges Utsädesföre- ning inriktat sig på framställning av en ny härdig sort, som fått dämnet Norde, Utsädesbolaget har uppförökat, denna sort. pen kom- höstens 4 odling, + vs . Norde har hög ” motståndskraft mot” de" ögynnsanima »väderleks- typer, som: uppträtt senare åren, Den har hög avkastningsförmåga och' bästa hållbarhet vid övermog: nad. Der. skiljer sig i flera, av: så från - tidigare marknads: landen beslut "och, de medborgare som väljer, denna. de mellan 'väljarna och de valda, . vilket är, av, "grundläggande bes... tydelse 'om demokratin” skall fun i- indre att. dé. små " utfornmiats . under . storimakternas. IÄL sdet,svänrt. att: .dela' den; by: födda" optimismen om "ett snabbt eufopasamarbete. med iv samtidiga; 1: Nörd: inträffat att de nordiska länderna” bättre kan hävda" sina, Indresse : skal.” behöva. passi sig- till. det blocksamanbete, söm dominans, .. Ett.' ökat . samanbete, en ökad arbetsfördelning, - 'mel- lan.de mordiska länderna är allt. så, som det förut påpakats' i 'VL betydelsefullt; för, .att-' påverka utvecklingen inte . bara N utan. också utanför Norden. Det" avgörande för - värdet. av nordiskt' samarbete måste -.-vara vad: detta' betyder för: en-ratio- nell: och, 'uffektiv : struktur. av hela, näringslivet: i Norden Det är: inte." rimNigy att: avskärmad vissa näringsgrenar 'från.! sam- arbetet. Detta kan man hävda utan "att blunda för t ex .de danska jordbrukspröblemen : e- ler, de nordiska fiskefrågorna, . Nationella problem, bör... .dock "inte få" hindra ” nordiska samarbetat ' men 'självfallet .be: stämma -i vilken, takt samord- RS ningen av skilda. handels-. och.|.. produktlonsfnågor skall ske, BEGAGN. ADE BILAR” . Finns det, hågot köp som, så snabbt och. "brutalt, .kam, förstö- racen familjs ekonomi «som ett Misslyckat köp av begagnad, bik: Man köper den begagnade bilen för som: man. tycker en överkomlig. summa och så vi sar det sig utt bilen därutöver slukar en massa pengar 'för drift, underhåll och en mängd] Yeparationer som undan för:un- dan visar sig nödvändiga Att många anser' sig. mer: :eher mindre durade vid köp! "äv be gagnad bi visar "bland annat de många”ä ärenden som Allmän- nå reklamationsnämndens mö toravdelning fått in för ' be handling. "Det är därför mycket angeläget! med information till bilköpare. Konsumentinstitutets skrift Våra bilar 1969 innehål 1er allmänna kapitekt som : kan vara till nytta främst för kö pare av begagnad bil — intel? minst angeläget” eftersom förs- tagånigsköparen ofta väljer en ' begagnad "bil. — men även för nybilsköpare: och bilägare, I kapitlet ”Förbered bilköpet” ges rådet att före ett köp 1 lugn - och ra hemma. försöka . bättre . rustad - sd | märknäden” | sentation' över ”de :90 ; i pefsonbilarna. finn or punkt fö an ligate fÅ uppskatta kostnaden för" bilen unidet”exem- ."pelvis"ett rån. ges: ocksä-i detta . kapitel. Vidare - fin där -en förteckning: över (de olika: ;pap- som. skall; följa im p samt. rädet att” nog ly igenom. dessa: ör : mätarställningen utgör absolut inte: "något "mått" på - bilens: kons ion;-- En. konditionsbesiktning'N, ::hog, . AB Svensk ko: tar 60 "kronor « ligen hb är. "tio Dr Blana - "de allmänna ; kapitlen finns ' även". kapitlet : ”Juridiken vid bilköp” ooh: kapitel--som"'ber skriver, hur. det." gär; ti typbesiktning, "söm sker : hos Trafiksäkerhetsverket,- "och: obli- gatorisk 'kontrollbesiktning samt konditionsbesiktning, som ysker » hos : Bilprovmingen- i ",.Boken., innehåller: speciell redovisning av; .90 olika personbilar av. 1965 års. modell och kan betraktas som en mark: |? n dsöversikt nav "de "vanligaste 65:orna; Vissa uppgifter ; lämnas även.om nyare årsmodeller” av dessa. 90 bilar, . > "För de 90 personbil rna ”redo- visas foto lodh basdåta' såsom motoreffekt, "längd, bredd,” last- förmåga. Uppgifternas>'kä ""Trafiksäkerhetsverket, "VC: "7 . redovisas. t. text och: diagram typiska fel hos bilen ifråga. Bil- provningen är källa för; dessa uppgiften, som tidigare Publicer rats, 7 Slutligen ”Fämnas - uppg! ift om bilens prisklass som. ny "och begagnad,:: fordonsskatt,- försäk. ringsklass, " antal märkesverk- städer samb namn, ' ahdress och telefonrrummer ' till ”importören/ fabrikanten.” : Tillverkningslandet anges ocksi : |E TT ORD ' PÅ VÄGEN "Strä a meg” all flit "efter att själv . "kunna ' träda” fram inför Gud » såsom er .som '. håller; pro- vet, en arbetare som icke behö- ver” blygas.' (2 Tim. 2: 15)25 >, I min ungdom : besökte - Bill Borden vår "bygd. Han” var” mis- sionär "och" Skulle” inom kört” av- resa till andra-länder) I Håns perl. sonlighet, hans budskap . och hans önskan att alltid följa. Kris- tus gjorde. ett; förkrossandes in- tryck på mig, :- RTR Tjugofem år senare befann. jag mig. i Kairo och ville uppsöka Hytbjapide- OR / för ”jav Utsädesföreningen:: under; 13 3 genomsnitt; 4.100” kg frö per, hå "| Panter. I äm med "Panter. . hans” sravplats. sorter,- " Norde är mindre känslig än "andra sorter" tack är ”långvuxen; på för ”sätiden varé : att: den :I'tosettbladsstadiet "och" sålunda : ej plir förvuxen' vid: tidig: sådd, ' Vi tröskning' bla” gerioniv att "dPäsfast, skriver Jantmäs: sen anför "Her örsöksresultat: a: ris ärekllt > markerad > i till: Vestal,” :Matartot och Heimer; som överträffåts med: 8 örespektiver: Norde” Nar: gett" Hög". avkastning k 7 Malmöhus. län, . utförda mans "med "Matador" och gett: amt iga " Sök, Malmöhus framstår” Nordé som "mest: odlings- norra : Götaland EGENSKAPER. å ”rågodlarnas önskelista : ihar länge stått: en rågsort med bättre In fältgroningsresisten s. "Rågens: kva- litet måste förbättras, om. vi; här skal (kunna behålla denna vikti- gas » gröda.: Omfattande undersök- ningar av” mognadsförloppet ; och den: biokemiska bakgrunden | till avsikt, att: få fram sorter med fältgronoingsresistens. Resultatet av - ett '". 10-årigt - förädlingsarbete vid Utsädesföreningen. har ;lett till, . att.. Utsädesbolaget nu 'pre- senterar en ny elit av Värnerå- gen, som marknadsföres till hös- ten: -Denna tål att stå på rot un- der dåligt bärgningsväder minst en "vecka längre än de .vanliga sorterna... lt a I ”Aktuellt” redogör fil' kand Eskil Persson . för den nya elitens egenskaper. Till dessa hör främst förbättrad ” fältgroningsresistens. Vid, förädlingsarbetet, som skett genom massurval, ' har använts en kemisk metod för bestämning av. aktiviteten hos ' enzymet alfa- Min guide : var en un; student som församlingen |s där ”dkickade " mig. Denne unge man 'skulle själv gå ut som mis- sionär: -' Efter ', mycket sökande fann [vi Bill Bordens gravsten. - ”"Medan, vi satt där vid graven berättade jag för min unge vän om. Bill Borden, om hans fasta beslut att följa Kristus vad: det är. skulle kosta honom, Han gick också en tidig död till mötes på grund "av de risker kallelsen för]; de. med sig. > .. Genom en så hel överlåtelse som " denne missionär gjorde skulle 'också vi genom faror och prövningar' kunna bli personlig- heter "som fyller en hög kallel- se, Då får vårt livsverk ett vär« de som varar för evigt, a svampar, kvävning genom isbrän- |" r djur 1 både ”Utsädestöreningens och | mältning' påbörjades: 1937—58 il, HÖSTRAPS OCH ELITRÅG = > NYA UTSÄDEN I HÖST amylas, som är en normal faktor vid .rågkärnans : groningsprocess, Den nya typen 'av Värne, som har -låg -amylasaktivitet och bätt- re resistens mot fältgroning, prö- dan dess har den varit föremål för intensivt studium under mog- naden. Falltalen hos Värnetypen har jämförts med tidigare eliter av -Värne,. Kungs-II och Petkus IL . Den: nya mältningsresistenta Värne-typen är det allra .första resultatet av. -förädlingsarbetet med . mältningsresistent räg. Med samma förädlingsmetod har även framställts "en mäMNningsresistent råg av Kungs Iltyp, vilken är under uppförökning. Med hänsyn till Värnerågens torkresistens och goda - vinterhärdighet torde de torrare områdena i. östra Göta- land. vara de, där sorten visar sig mest ' odlingsvärd, | skriver kand Persson, - " PROTEINPROBLEMET. : "INFÖR BEARBETNING. . Under vintern "har proteinprob- lemet varit under livlig diskus- sion, I en artikel-tar professor Erik Akerberg upp denna fråga. Många har påpekat det stora glo- bala behovet av protein "medan amdra framhållit, att. vi i vårt Jand” haft en 'betydande. import av. äggviterika fodermedel 'sam- tidigt. med :: en" förlustbbringande export" av” stärtkelserika :produk- ter, "främst spannmål Växtföräd- larna; på Utsädesföreningen: har genom omfattande studier, . skom- mit: så. långt? att: man nu kan skymta: praktiska . lösningar. En genomsnittlig . ökning av, protein: halten med en procent ' i spann- målen 'skulle' t. ex.” ge ett' tillskott på '40.000 ton protein; Professor Arne ' Hågberg och” hans 'medar- betare har funnit korntyper med klart högre proteinhalt, som även innehåller 'mycket "lysin, till nytta för: framtida ' > :foderproduktion, Även hos andra stråsädesslag . «har framgångar" noterats... :« : - På rapsens område har är. Gös- ta. Andersson och. hans medhjäl- ilpare. kommit .-framv till att genom minskning :av' för människor: och slämpliga substanser i raps mjöj ulle svensk” oljeväxtodling kunna” tillföra "Jandet "ytterligare 45.000 ton « "högvärdigt "protein. Även.: hos trindsäd, potatis. och foderväxter .: "uppmärksammas pro- teinfrågarn."- : sSom: avs fessor: Åkerberg, att "protelnprob- om |lemet/' ur inhemsk synvinkel - -till 1a | betydande" del är... ett t [ingsproblém, Som ” all det att ge bästa" möjliga betingel- ride nya sorterna; Samspe- växtnäringstillförsel : samt odlin Bs r,: en proteinproduktion , som kvantitativt: och . kvalitativt tid kanske: snart. att .vara | ett minne: blott 'tack.-.vare en. -nyupp- funnen. ersättning för mjölk, helt öch » hållet: tillverkad. av: fisk. Mjölkersättning > -som ? föda « : till kalvarna” betyder. naturligtvis att de får växa” upp ”och' producera både kött 'och mjölk, ö nehåller till och med mera pro- tein än : vanlig mjölk, säger” C. J. Monteno, direktör i Fiskerinä- ringens utvedklingsinstitut i San- tiago, en FN- -grundad institution som numera” helt drivs nationellt. Ett av institutets - » viktigaste mål var att utveckla en metod att - framställa en ersättning för mjölk. En sådan ersättning skul- 1e' ihte ”bara rädda nyfödda kal- var utan . också frigöra mjölken för ' människornas egen konsum- tion, Till. kalvuppfödning går det åt "ungefär 172 milj liter varje år, dvs: 22 procent av landets mjölkproduktion, Dr Monteno framhåller att ser- sättningsmjölken varken är dyr eller komplicerad att framställa. Den är på sätt och vis billigare än vanlig mjölk därför att man får mera protein för samma pen- gar... ee DN F.n tillverkas den av kummel, men det skulle gå att använda mindre: värdefull fisk också. In stitutet har. startat experiment för: industrieh framställning. : ; Fiskmjölken duger lika bra till svinföda som kalvföda. Andra djur kan också födas upp med den. Under "hyggliga" hygieniska villkor kan man, heter det," ock- så fabriksmässigt t. o, m. fram- ställa ost, glass och andra mjölk- baserade... produkter. av . fiskmjöl ken; vades första gången 1963. Alltse | | de : filmer, som : :inspelats och: skördeteknik "ger. vad vi' be. a e : M: är de. Lipariska öarna” 'en plats bkallad sma. De: eoliska arki -— eller för att: använda” ett modernare namn — de Lipariska öarha är be- lägna nordväst om Messinasundet, blott några 'mil norr om, Siciliens norra kust... Den: - nordligaste och mest kända av dessa, ,dary för: rsam- tiden kanske" mest . bekant- genom r. med Ingrid Bergman = och Lai Magnani som leading stars, är Stromboli. méd sin. dagligen' "verksamma -vulkan, vars rykande” kägla? reser sig direkt -900 m höjd.” Ön har: med. dess förtjusande ' lilla fis- karstad på sista åren, blivit ett allt mer uppskattat turistmål, Stromboli och dess lilla. satellitö,. Strombolio- chio,' är emellertid blott den -nord- ligaste . utposten av den -Lipariska arkipelagen, som utom huvudön Li- pari .består; av. de -behodda: öarna Salina; sAlioud; Filieudi,, -Panarj ja obebodda: 'klippöar.. Hela. orkipele gen. omfattar. icke mer än' 98 kvkm, invånare: (mer än,.240 per. kvkm), av vilka.de Hest "dock, bor, - stä- f£iöl med. en. lysande 'eldpelare 'ur sin as; "att. .Lipariska,. öarna : sannskyldiga "mötesplatser för otali- ga fågelskaror. av, alla” de. slag och alltså även loger. å|dem”>—= "men en avi -I man: nog inte. vara, .ty svavelmoli s-efter., - gud Aeolus, om vilken myten berättar, att han hade alla världens vindar och stormar instängda i en ”bergs- grotta och släppte ut dem efter be- | hag för att gynna eller straffa män- niskorna på jorden och haven, En- ligt: de” gamla grekernas tro låg Aeolus vindhåla just på ön Lipari, eri troj" sorn ter:sig rätt förklarlig med hänsyn. till de underliga havs- grottor: och strandhålor, som. den- na ö är så rik på. Men icke bara vindguden Aeolus var hemma i i denna arkipelag utan också eldens och id ös soliga öar tid; så : kan "man befara, att den gamle eldpustarguden än en'gång kan få antedning till ett vredgat utbrott. Den eventuella risk detta innebär bör emellertid icke hind= ra någon resenär att besöka Vul= canos "> svavelosande = kraterslutt= ra bergformationer och underliga geologiska bildningar, som för= sätter ens fantasi tillbaka till de tl« seismiska katastrofer, Vulcano är en ö' där dessa krafter format och ge= rel underjordiska ' herre; av staltat . landsh ända in,.i vår benämnd Hefaistos, av romarna se- | dermera' kallad Vulcanus. At den- ne mäktige "potentat hade antikens folk: utsett..den ö till: boplats, som än i-dag. heter -just. Vulcano- och efter ;vilken. alla jordens «eldspru- Berne "hade det. vari gast, ätt. hela, denna, märkvär«, 'diga: ögrupp hade > helgats åt denl' , | underjordiska eldens gud, ty i själ- va” verket: är, 'som"'övan påpf hela: arkipelagen : en” ” sämling + vul<]: I kankäglör," sor ' reser "sig; från en sprickrand iden på: :2,000-m djup) bälägna : havsbottnen och: når. .'en höjda av: över 900 m över havsytan. 1! livlig” "verksamhöet, 7” Strömboli;” som - sedan : årtusenden tjänstgjort soim.”en ofantlig fyrbåk på vägen. från". Neapelbukten: till Messina vars mer eller mindre stor- . slagna” utbrott. dagligdags, -—soch krater & även. under nätterna, Vulca- Kös sista. utbrott ligger så långt till- baka som 1890, och , man tror; där- för, att denna vulkanernas fader för alltid insomnat; Men helt säker kan isk att rekommendera. En var som är ångor: stiger allt- jämt upp ur.:dess- kratersluttningar och vittnar .om, att: der. gainla gu- d. d intresserad - av.. klassisk . arkeol har i Lipari vett, rnämligt.museum till förfogande; där åtskilliga ovär- derliga- konstskatter. från den tid, då öarna var en hellensk: besitt> ning, exponeras. ”I-likhet med he- la Sicilien var 'Lipariska öarna ”un= der Greklands storhetstid -kolonier anlagda av grekiska nybyggare och sjöfarare. Det är därför. icke att för- ver, att öarna är nämn- da redan i den grekiska gudasa- gan, och att romarna 'i sin tur. över- flyttade deras namn "till, sin, egen Förtrolig ga” :stunder ””Giftas/ eller. "Inte, Personligen gillar jag er fästrans åsikt att kär- leken skall 'vara det enda bandet mellan man och .kvinna Jag tyc- ker att två äldre, som inte vill el- ler kan få - barn; 'eller' som redan på var sitt håll bar barn från ti- digare äktenskap, kan leva tillsam- mans utan att gifta. sig. En sådan förbindelse håller mycket bättre än om man är bundna vid varandra med lagen3 band. Men sådant som vårt samhälle fortfarande ä är, måste jag ge er obetingat rätt i' ert krav på äktenskap." Ni' måste ju tänka på de'.barn. ni : hoppas . få Jag tvivlar inte på. att. er fästman me- nar det han. säger att han aldrig kommer att överge er o s v, men ingen vet vad framtiden bär i sitt sköte. Människor utvecklas ju så olika. Våra känslor och våra vär- deringar, vår syn på omvärlden för- ändras.” Skulle ; ert ”samvetsäkten- skap” som det kallas; gå sönder, så skulle ni kanske en vacker dag stå där med barn och en. otrygg exi- stens. Det bör ni gardera er emot. [bara skalderna som tillverkar den, :|tiska som vi fått i arv från forna ilfick på sin lott att sköta bigården, :) hushållet. Hemma hos oss var det il min morfar. Han visste allt om bin, :l om 'svärmning och honungsskörd. Utjä pysslar vid sin underjordiska ässja. Om h-ns sköna. men flirtiga maka Venus fortfaren- de" är, lika ttfotad. och "otrogen, I'på. och” söm- blivid; egen tidsålder. D kan fö öarna. De är jordiska nyland, ska= pade av eld, "lava och havsvatten, kanske icke så mycket äldre än vån stora 'nedisningens tid.:En';färd till $:rummet, utan ”också'. I-tiden i fö ' arkipelag, att' dess bes folkning. till icke; ringa ”del"får sin mt "struktur, 4 som givit' 'upphöv” t ;en omfattande" och "ekonomiskt ”gis :varide” gruvinidustrix: Vad. rman:bry« ter ur” de' gamla" vulkånbergen är helt-enkelt pimpsten; den. bekarita porösa, lätta oc varje husmor, säl wp oumb igt slipmedel. i håntver och dustri, ipsten "(som romar= salläde. ”gumex” och som heter.” ”puriice" ? på engelska än idag): Så. vitt, vi känner till:är det de' enda pimpstensbergen, i Europa På Lipari; finns: det; även ett annat slags berg, som är- nästan Jika säll» synt; Det. består helt. obsidian, en mörk 'glasli stenärt av 'utomordentlig" hårdhets« "grad. Redan de. gamla 'egypterna skattade denna stenart högt för dess sköna ytverkan" och' använde den iblend ' för" porträttskulpturer, men de fick sannolikt: sitt 'obsidian som var en: känd exportort'. under antiken för detta mineral, Där tor= 'de dock aldrig' ha funnits ett helt berg av ohsidian såsom det på Li- pari, vilket torde vara "unikt T vår [som höén var” i sin Huva ungdoms- "världsdel, ' M P-gren Av Märta posten har sin särskilda upp- . gift i våra liv och det är inte Något av det finaste och mest poe- tider är bilden av den gamla man- nen eller kvinnan i familjen som där man fick honung och vax till I de milda försommarkvällarna satt han "i timtal i: solnedgången vid bikuporna där bina "spelade och sjöng sin aftonsång på flustret. Bi- na ' kände igen honom. Han rökte sin pipa för myggens skull men det generade: inte bina. De kände igen honom, när de svärmade kun- de han ösa in dem med händerna i den nya kupan. . Den första svärmen var lugnast. Den leddes av v kupans gamla drott- ning. >, De unga svärmarna som kom sen, hade nya drottningar. 'Då satt de yngsta fångna i sina celler och ro- pade på bina att de skulle dra ut dem och då måste den andra svär- men skynda sig i väg med sin nya "drottning. Man kunde krypa in till kupan och höra hur för- argad den tredje drottningen var om inte den andra svärmen gav sig i väg fort nog. Första svärmen kom vid elvati- den' på dagen men den andra kun- de komma vid nio om solen sken. Då surrade ungbina högt i luften. De 'satte sig inte på morfars en- Jag tror säkert att er fästman kom- mer att förstå dessa synpunkter, 2 1 ruskor utan for högt i luften till | Sommarpocsi bigiden a Leijon - (äppelträden, där de var r svåra att samla i kupan, De kunde flyga till granngården, Själv hade jag en bisvärm som levde i två år i väga gen till det gamla skolhuset. Sen dog de. en. kall vinter. men .de var roliga att ha så länge de levde och de stack inget av skolbarnen. "När morfar var. borta min far sköta bina. Han rökte inte men klarade sig: ändå. Och så gick åren och då blev bikuporna mina, Vi hade dem för fruktträdens och klöverfältens skull men mest dära för att det var så fängslande att ha dem där, med 'aftonsången 'och surret "och svärmningen och. allt, En aft i bigården 4 tid är obeskrivligt fängslande, Det. ta" milda” surr "vid kuporna dessa äventyrliga svärmningstider då näs= tan allt kan hända, Doften av frös 4 mjöl och honung, vänskapen bina : som är:så förunderlig med saga och sägen i från urtiden. Det är förtrollande; Ofta svärmar ung« bina på de olämpligaste tider men när den första drottningen kommer, vet hon vad hon vill, 3 I vår tid har man”infe" halm= kupor med tratt av granbark över, Det är poesi i bigården nu också, Det är inte formerra utan livet som skapar "poesin och ävefi nu vilar det något sagolikt trolskt över bigården när solen går ner i som« markvällen, medan småbarnen i fa= miljen står bakom kupan och lyss= nar på hur de unga drottningarna längtar efter friheten och framtiden så som det/alltid varit sen bina kom i människors tjänst. ningar med deras fantastiskt bizar=-' der för många riljoner” år 'sedan,' då jordens berg bildades som följ= : der "av "ofantliga vulkaniska och, sägas , om”. samtliga de. Lipariska, vindgudens "och eldgudens öar: är. Uj därför i själva verket icke blott en: utkomst. tack" vare ödrnas vulkanis«= ra nordiska avlagringar: från! den åliga tuffen,: som ” ärde från' den grekiska ön Melos (Milo), ” rjade
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.