LAROEMS. TIDNING : Måndagen den 7 juli 1969 ; LT.= = i [| Den stora Ifolkhemssemestern bör- jar detta veckoskifte och fortsätter en månad framåt.' Fabrikshjulen - stannar, datamaskinerna matas inte längre med: uppgifter för produktionen, :skriv- och bokfö- ringsmaskiner tystnar på. konto- ren och hjärnan förpuppas hos ekonomiska experter och tekni- ska tänkare. Bortåt en halv mil- jon företagsanställda plus. deras familjer rusar in :i:semesterfi- ' randet, Däremot arbetar 'Service- Sverige för högtryck. De mer el- ler mindre påkostade badhotellen, : toll : platserna mobiliserar all tillgäng- lig" arbetskraft, bensinpumparna arbetar för högtryck för att släc- ka de bilburnas törst efter driv- Fö Ikhemmet tar semester : mester samtidigt som: andra. Då vill vara tillsammans med famil jen, med släkt och vänner: Oc juli månad är ju trots allt "vå speciella semestermånad med de bästa förutsätttningarna till, sol och värme, Visserligen har nte årets första julivecka vid jämfö. relse med veckan efter midsöm mar bekräftat detta, men som re- gel når vår korta, nordiskasom- mar sin kulmen. just under juli : månad och de flesta av höver så väl den sol och den vå ” me som då bjuds. Sd Den spridda semesterns ?före » språkare har alltså, flera starka . faktorer som talar mot derasrar- gument och en verklig folkom- röstning om den mest önskvärda tiden skulle — Mallorca, medel, li K ieö och andra populära lägger om lev öj från de ordinarie tätortsspåren till se- mesterparadisen.: Nationalekono- miskt sett uppstår en väldig oba- lans mellan produktion och kon- sumtion denna semestermånad, Men det har. vi råd med. Det till hör vår standardstegring även det, ” Frågan är, emellertid om inte trivseln ' skulle, bli större . bland 4 semesterfirarna, och. jäktet mindre Först ikammarval. semesterparadis för. blekhylta svenskar till trots — förmodligen ge klart utslag just. för juli må- nad, Det är den opinionen som i "första hand bestämmer vår kon- centrerade semestertid, sa samt Stockholms stad. I den förstö - da" valkretsen , vinner cen=' på servi om "om s k spridd semester kunde + för- verkligas, Lovvärda försök härtill har gjorts, men resultaten av des-|' - så motsvarar knappast:ansträng- nirigarna.' ; Vi v semestrar ' kanske mer i klump i år än någonsin ti- digare, vilket vi säkerligen. korm-|- mer att få” "uppleva starka bevis för inte minst här på' vi tkusten tern ' ett "mandat från moderata + '. samlingspartiet ' och" får därmed järnnt 60 mandat i båda kamrar-”" na tillsammans, 39 i andra och 21 i första, Moderata samlingspartiet - får släppa till ytterligare ett man=' ” dat. i! Stockholm, där folkpartiet" tar över. detta, Här tippas för- ”lagschefen' Jan-Erik Wikstr öm bli - ny” fp-riksdagsman, .' men "även ” -den'. de. partisekreteraren. då eventuellt känna, vinna getiom "att semestern. sprids" -ut.över' tilll. exempel - två; månade . ansträngda... ... ko Lättare framkomliga vägar. Mind- 're' risker' för trafikölyck fare restider.” "Mindre" ansträngd: personal i res-. I : .tävränger och ”bärer o8'v. « ; Huruvida, :produktionen - skulle David Wirmark lär. vara hktuell. I Älvsborgs län. får. Troligen. | ” moderatas Eric Carlsson i; Melle-, . rud lämna” plats åt den? nye cen tersénatorn.' Fröken Maj" Persson i ”Hyssna,; som "efterträdde fTors-; : tén ”Andersson' när denne utsågs” | Väl ned oILsäk på Gotland, Salt | främjas "av -att.t .« maskin om till exempel halva är: . -betsstyrkan ien fabrik. får semes- N nan” historia.' En del företag kan): "utan "tvivel: med" fördel : fungera |-- ' med 'reducerad : "arbetsstyrka; och Ks ' gör det också i.vissa.fall.” Andra 1 er måste ha fullt pådrög fö et lig faktor att Sy e allra flesta människor vill ha se- > hållarna, STRAFF FöR NEDSKRA NING: 00 " Komrirmittén för .f samhälle föreslår ' att: strat skail Kunna” utdömas "mol den: som . skräpar ner i naturef. Det finns] redan nu "lagligt reglerade för- bud mot, nedskräpning, men de tillämpas ' sällan och har uwppen- barligen inte varit”. effektiva, skriver Hängelstianing. en (fp).> Ny Det viktigaste villkoret. för att.. förbudet + skall göra" någon verkan är dock att man får möjlighet att.', kontrollera att det efterlåvs, "Det "fordrar att man åtminstone punktvis kan - ordna en effektiv övervakning, som tidigare knappast wexiste- rat, Det kan givetvis' ändå ald- rig bli fråga om :annat än att statuera exempel. Tyngsta bör- dan . kommter att: falla på väg- . såväl . allmänna som enskilda, som enligt . förslaget skall vara skyldiga att svara för renhållningen inom ett fem- tio meter. brett bälte från vä- gen, Hur har man tänkt sig att städningen skall finansieras? -. När dev gäller. engångsglasen har : Kommittén inte" gjort någ- ra. större "framsteg, .: Upsala Nya Tidning: (fp) förstår att problemet är svårlöst: Man: kan inte fönbjuda en viss typav ”engångsförpackning — det. blir 'ett. slag i luften. ef- tersom andra typer. som inte stämmer med. beskrivningen kan sättas. in i stället — man kar inte förbjuda engångsför- packning för viss vara, t. ex. mellanöl, och man kan inte för- bjuda alla” engångsförpackning- ar, då stode både producenter ” och konsumenter :;-där vackert, Lösningen .att :via.ett samhälls- > Organ ta -ut en miljövårdsavgift i producentledet har: tillbakavi- sats av en del tidningar därför att” det sista”. hand blir - konsu- menten söm" får betala. Men är: det inte konsumenterna själ va som missbrukar ”engångsagla- sen när de kastar dem uwute.i naturen? Tills vidare tycks inga andra möjligheter erbjuda. sig. Angelägnast är under "tiden att” nya mätérial” framställs "ol provas i syfte att ge vengångs- förpackningarna ? >: lämpligare egenskaper :än. de -nuvarande — samt, naturligtvis, att: om möj- ligt" fostra” ha förpackningarna” på” ett vet. för. halv]: ? + öm inte” ett år i ” senaten kan bli I chefredaktör, . tigt sätt, "nen Gunnar. Svensson i Näs och f riksdagsmannen; Anton; Larsson Tö sådana bla rothy's Svanhäll i Vänersborg; "gare södra” älvsborgare” med "Ti :"restorp:som, hemort, Och vem vi ink örsporten . till. en plats i: vår Ä ras av professor » Hugo: :Hege-l: land i ven Jedare I: Veckans; 'Af- fäver. Hr: Hegeland, > som” så mänga andra 'sponadiska betrak- : tare Sv Värtiliver- har frestelsen att: "skylla : nens splittring: Då: ”partitoppar mer - utpräglad. självbevarelse. drift” 'konstaterar ' Barometern, Det näringsliv som "Veckans Affärer vänder. sig till” har. ti- digare”välbi kt dragit sig ur "den" forni' av” "samårbete' med re geringen söm'hr Hegeland " nu vill :återupptäcka i "resignation fall: för över att” det: enhetliga ' oppost HR "tonsalternativet uteblivit. + Ir Erlander "var uppenbart : besvi- ken: när "de: ”förtroendefulla” överlägningarna med - näringsli- vet upphärde — hang efterträ- dare. skulle säkert inte ha: nå- got" emot att återuppta förbin- delserna, -. VA-skribenten .' ägnar inte en rad åt' att fumdera över "vilka" konsekvenserna tä så? fall skulle bli. Om han tror att ut vecklingen mot den” av "honom inledningsvis —” eftersträva- de tvåpartistaten skulle påskyn-| das har han tagit miste, I stäl- let; skulle näringskvets'" män, om de 'kortsynt vände. blickar- na "mot dagens makthavare och bara medverka: till att :socialde- mokratins maktposition ytterli- gare. förstärktes, Även. om op- positionen givetvig skulle över- leva en sådan "politik" från: nä- ringslivets sida skulle 'den en- partistat som många: varnar för te sig mindre. avlägsen, "Trots" att” hr Hegeland' anser ideologierna » förlegade "kan det väl: knappast vara en så” radi- kal omstöpning av partistruktu- |, ren han eftersträvar. og ””Jönköpingspostén. (fp) anser att man bör överlåta" åt väljarna att. sköta .det' politiska idéarbetet, - Näringslivet bör te deta "upp: väljarna” av de oli ka "partierna, ". > « " Pidskriften ” Veckans . Affärer, "som numera har ekonomipro- fessorn "Hugo" Hegeland :: som gisslar i senaste . numret ;företagens .. beredwvillig- hep. till; detta: stöd och deras "krav. på en organisatoriskt enad vidare. é il om: man: vistades. i Strindbergs finferng .—, missförstådd; Oturs- utförföljd, jagad -'q Måste snabbköpen f upphöra - > vid en ny ransoneringsperiod? Klockan 4.40 på morgonen den: 1 september 1939 släppte Adolr Hitler lös "det andra världskri- get, Polen anfölls med den över- väldigande krigsmakt. som Hitler till en början 1 hemlighet och sedan "öppet byggt upp mellan ären." 1923—1939. Välståndet ha: de offrats, Mer än 90. miljarder "| riksmäårk hade” gått” till” upprust- ningen, ' Tyskland hade framför alla andra länder fått ett betyd- ligt, försprång i rustningarna.: opposition. Det är' de enskilda väljarna som.t ovak och. debat. "ter skall åstadkomma 'en ratio- nellare ordning, sägs det i en ledande. artikel .— inte 'det en: skilda — näringslivets represen- tanter, Vill. man - påverka "den "förda politiken bör man. i stäl- ler. gå. till den för uwixfället cit- tande regeringen ' med sina för- slag, anser VA .—' det måste va- ra » både) rationellare och mer ekonomiskt. ” "Att cp me dsina traditionella kontakter med ” terna skulle förmås gå in i ett sammanslaget.;. oppositionsparti håller Veckans Affärer för otro- ligt, Gör man då ety parti. av fp oh m'blir effekten att” hän- "ten av. fp-väljarna går till det fortfarande fristående cp. och då har. man fortfarande -inte' något tvåpartisystem, . resonerar, :man Slutsatsen. bör” Då fortsätta ätt. anförtro det politiska. idéarbetet ät' dem. söm ; berörs av... det > väljarna. Det : är de som; ; bygger. Upp partier- nä” och inte] rtierna 'som delar : sinsemellan, - Ci makter." Folkpart tens Sifosiffrorna "här varit” de- primerande:. Den inbördes: par: tider; plittringen: han ', fördjupate: Och när det gällt initiativ. örmåga . Hedlunds Srumdmurade | laritet > —vhar man "inte; kunnat) spela.:”ut.: Dels har herr: Hed: lund själv. 'krumbuktat "sig in för omvalet, det" hör till; god A "landet / att låta sig kru- : påtåren:.” bjuds, .' Dels måste :mar 1. partitednirgarna ha plågats av mardrömmar om : att', socialdemiokraterna mot. al- at förhandstips' "skulle välja ]- Sträng” till partiordförande. Det skulle ha: betytt att Hedlunds röstgivande. imåge, som den klö- ke "och" vettige, den förtroende- "ingivande och. kunnige, han som är. äldst och .vet.. mest, hade - neutraliserats av Strängs. myn- diga' fadersgestalt. Det hade var rit katastrofalt, Mö Nu” blir. det som. man: "hop .pats:. Hedlundg. register av er- farenhet, ”klokskanv . och 'trygg- .. het kan ställas i effektfull re- lief. — -högrelief —- mot före- ställningen, om Olof :Palme som ung. och" oenfaren, opålitlig och äventyrligt radikal, - - Från traditionell ”arbetarsyn- punkt är Palme en artefakt, en konstprödukt -'- från Östermalm och ' internatgkolorna i Sigtuna. ; Hur äkta: hans idealitet än är, '»hur helhjärtat .han, är identifie- - rar. sig. med : arbetarrörelsen, är det ' därför: risk för att hans försök till folklighet' "kommer att" skorra "falskt "och att han : upplevs som en hermelin bland Köttkrytorna: i deras" omgivning, |. ” Tomoment 'i partiet visar: de tal som : hölls: för Tage Erlander, "när" han valdes till partiledare. Det' sadeg:' bland'. annat : ursäk- tande att hans akademiska exa- mina inte var så fina att de utgjorde ”någon belastning”; När: Tage - Erlander efter näs "tan ett Ikvartssekel som stats- minister: lämnar sin post ärhan opåverkad: av makten, äran och härligheten, en sant" anspråks- lös människa som utgör :em le- vande dementi på talesättet om att makt korrumperar; . . -- När , det. gäller efterträdaren undrar, man redan före trontill- trädet "om inte allå dessa år av taktiska finter har satt spår i -karaktären. Man vet inte rik- tigt "var - gränsen går mellan personliga . maktsträvanden 'och en. naturlig ya, till. framgång för partiet, .: - :. Det är oroväckande: när! det rör sig om .em- blivande atats- minister, : ”lapril kom socialdemokra- | r att man | 7 | k: växlingekort: och: smännen" kat - Här hemma fick krigsutbrottet bl a till följd en' väldsem hamst- ring av livsmedel och andra va- ror. Allmänhetena ' erfarenheter av - hungeråren .'under = första världskriget skapade köppanik. Man . väntade - sig ransoneringar när som heist, " > slutet av mars 1940 ikom de förs- ta ransoneringarna, Kaffe och te sattes på kort I början” av sockerransoneringen. Sedan '' följde slag ti slag... - Affärsifkarna och deras perso- ringssystemet.' De. kuponger som klipptes . mäste klistras upp på kartonger och redovisas vid åter- köp från .partihåndeln. Detaljos- ten kunde nämligen .få varor en- han - levererade. sor of -Sveriges "bageriidkares. tidning berättar att -em medelstor bage- ributik kunde. få tå emot och skid personal | för: denna i upp] gåift..-- En "”kupongflioka' .. hade full" sysselsättning. alla veckans dagar med at klistra o. räkna kuponger: x Eller. också blev det : -kvällsarbete ; för detaljisten och: hans; familj - värmare : 10-talet är.; fritt. i oktober; 1948, matfettet i mars 1949 och” sockret. i septem- ber samma -år, "När: -ransonering- en: var, som: mest. omfattande måste man, hälla reda på nära 20 Olika kort och :dessutom / flera; s restaurang: kort... Husmors-:ansvar var alltså stort, särskilt" om; det var: (många mering s 2 « Skal dskrigets. me- toder.-; företrädare för bl a framför ts'att e . sådana. under: ar. hanteringe "redovis- ningen i , detatjhandielsledet, Oli- ka tekåiska alternativ har under- sökts: men : nämnden. tar också emot : :'uppslag : från: intresserade. [E TT ORD. I ären jordens" salt... världens ljus: (Matt; - Uttrycket "”yärldslig. - kristen. dom”. kan ses sonr ett uttryck för vår misslon,. Jesus talade om att vara. kristen. mitt - i' "världen när han manade sina efterföljare att vara salt och ljus. jumgaskap är vida mer än att gå til kyrkans gudstjänster eller en" dast ”vitina". i ord. Detta” är vär- defullt i och för: sig men vi får aldrig blunda för den nöd och den strid de människor utkäm- par: som vi möter i vardagen, Vi måste ge ut. 83 "själva för Kristi skull genom att. dela "med, oss av vad vi har både av förståelse, kärlek ” och praktisk "hjälp! 7” 7 "Em man som jag Känner bru- kar lämrfa - lådor med livsmedel till de hem i samhället där han vet att ”familjeförsörjaren är sjuk eller arbetslös. Han är själv regeringgmedlam och: arbe- tar efter ikristna principer, för ett: rättfändigt samhälle. På sön- dagarna ser man. honom i kyr- kan där han lyssnar och tillbe- der. Han är:en kristen i världen, ad i. mä nas nöd och. söker att hjälpa dem med livet för Kristi skulk> em — HÅLL HALLAND RENT i > > Det dröjde emellertid Först br ransoneringarna na3. dreibbades hårt av ransone-' dest för det antal kuponger. som sig Brödet. blev. Detta - innebär. - att . kristet tär. | | ton. till De har bevisat att det yng Pr, N skiva! Men sådant. händer i det 'hä ge. besök, ”biten, av. - tropik na”. Trodde, de - Colombia, mellan. Stilla” Havet och ariben, mellan 'Syd-' och" Central- amérika, med tropisk 'regnskog' och : ofruktbara .ökenplatåer; Där: skulle Hans Nilsson göra försöke efter ' något” mätnyttigt "och bl”a en islänning som fiskade räkor från ura” på. Colombi » kust.: :Stora "räkor av. den sort som — an lidriktigt — — Kallas ; "amerikansk De vå slog sig ihop och köpte en egen båt, Med hårt arbete och ”Hite”tur byggde" de" upp ett ansen- ligt företag som de kallade ”Barco Vikingos”, Vikingaskepp. 7 en " PARADISET : Så småningom började de två Fanns det räkor där också? hade tidigare gett nekande svar på frågan. ”Men islänningen” och jag gav oss tusan på att det fanns gott om räkor också i Kariben”, + - Så de började. fiska räkor där över all förväntan: massvis med rä-” jorden för svältfött . sjöfolk. :De muddrade upp och byggde en egen hamnanläggning, ” Stilla Havet som de rott upp från ingenting till ett ansenligt företag med praktiskt taget” obegränsade framtidsutsikter. : | COLOMBIAS BÄSTA i. ' "Fryshuset i Cartagena blev ett av de bästa i Colombia. Inom sex månader kommer företaget att vara Colombias bästa, lovar Hans Nils- son — och det tror man -obetin- gat — både när det gäller orgaäni- sation och utrustning, När han åkte hem fiskade man med tretton båtar från Cartagena. Inom de sex må- 1 det en tio—fe finns räkor i Karibiska Sjön och att det är ett lönsamt fiske. Bästa beviset är att colombianska intres- senter gjort investeringar i företa- get,. som fick namnet ”Alimentos WVikingos”, Vikingamat. " HARPUNGEVÄR -: Hans. Nilsson grunnar- också på möjligheten att utveckla hummer- fisket i Karibiska Sjön. Fortfaran- Karibiska Sjön, medan. kor 'råmar i bakgrunden och Jj "En Falländsk jofdbrökarson som åker till andra sidan jordklotet" och ta ; När: jag>skylle . åka hem; ' igen, tog. jag vägen. över. "Colombia" «och blev, ” Efter" att ha nosat runt på jakt 3 arbetat inom jordbruket i ”Brasi- lien, kom han” 1962 i' kontakt med -väst- 7 snegla upp: mot Karibiska sjön, "CEn 6—7 forskningsexpalitioner. 1965. Med två båtar. Resultatet blev, Samtidigt avvecklade de fisket iv en trålare av amerikansk typ; första båten i den flottilj av hans Fompanjon nu ägek, . Det. känns lite- overkligt att sitta omgivén a av.frodig svensk & somm räktrålare som Hans Nilsson och; och d a räkliskö- NÅ är yrket, "Sambaplattan. komnier "direkt från Kariben. Ägaren heter Hans Nilssoh, " solen, men håret har den rätta linfärgen; ”accenten finns där, men ett och ett annat försvenskat uttryck avslöja udet, blandar sig med tonerna från en samba«' "ansiktet är bränt av v tropike! Hans Nilsson talar lugnt' och ' - eftertänksamt; Den" halländska som varit tomland: s läns 2 : Sedan han tog, tåget från Varberg. och Holmagärde har han slagit sig fram från scratch till att bli del. ägare i ett företag med 125-talet anställda och byggt up; | . så långt från de svenska sädesfälten runt. omkring, i i Colombia, p en helt ny näring” i-ett Jand. som ligger. ganska Nu i är han :hemma på ett tremånaders :" kor. Året därpå byggde de ett eget Hans Nilsson, 34, på besök i i föräldrahemmet : oj d den svenska som= fryshus' i Cartagena, paradiset, på : . Md mar knappast lönsam, 'om man ser krasst på deta. cc. | "”SJÖRÖVARIDYLL en. - ritorialvattengränserna, Det H z egentligen så osämjan "mellan Peru . och USA började. Nu har Ecuador följt efter med beslagtagande ' av fiskebåtar etc. — Colombia är an- En av öarna, Old Provid är rena Söderhavsidyllen. Det var från den ön sjörövaren Morgan drog ut på härjningar i den karibiska övärl- den en gång i tiden. Hans fort finns kvar och det vimlar av rostiga ka- noner och annat som minner om dessa dagar, Det gör . också befolkningen I på en 2—3.000 som härstammar från Morgans . besättningar. — Invånar- na talar engelska fast ön varit en hispano-amerikansk besittning 'se- dan länge tillbaka? : sor — På Old Providence träffade jag förresten en svensk som hette Fred Lindskog. Hans far var sjö- kapten och gifte sig med en flicka från ön för en så där sextiofem 'år sen. Fred var elverkschef på Old Providence och skötte generatorn som levererade strör. under den mörka tropiknatten.. Han hade inte glömt bort sin svenska och vi sam- språkade mycket, - SOCIALISERING Den colombians "regeringen är de med Colombia som punkt. Det finns gott om h av den klolösa typen i vattnen där- utanför, - — Jag har kikat på ett par öar utanför kusten upp mot Nicaragua tilll Befolkningen där jagar idag hummer med harpungevär. Enda fångstmetoden, både för hummer och fisk, En styv simmare och "skytt kan plocka upp en hundra kilo fisk — matnyttig — om dagen på det viset. tämligen: "positiv, . till utländska företag som vill etablera sig i lan- det, berättar Hans Nilsson. Men vad kan Peru-juntans löften att sociali- sera utländska företag betyda för framtiden? — Lyckas Peru genom- föra sitt försök, så är det inte otro- ligt att andra länder kommer att följa efter. Vilka konsekvenserna då bär är ännu för tidigt att uttala sig om. ' SJÖGRÄNSBRÅK En" imponerande" prestation, meh S i s hängare av systemet med 200 sjö-l mil, men jag tror persqnligen inte att det kommer att bli accépterat) — Irritationen är stor bland de amerikanska tunafiskarna, minst sagt, Å andra ' sidan håller! Colom-= bia inte så hårt på de 200 sjömilen. — Ironiskt nog köper de enorma konserveringsanläggningarna . på Puerto Rico upp överskottet av den inhemska produktionen av: tonfisk i bl a Ecuador. Länderna i fråga har själva ingen kapacitet vare sig att fiska eller ta hand om den ton- fisk som finns i den delen av Stilla ' Havet. Colombia t ex har 34 tu- nabåtar. Och man kan heller inte säga att amerikanarna håller: på att ”fiska ut” tunan, ' oo. 10 RÄKOR KILOT | C:o A | : Om räkfisket berättar Hans Nils-. : son: — Vi fiskar med den ameri- kanska typen av trålare. Varje båt > har 5—6 man :ombord: och de ligger ute 13—15 dagar i istöten i Huvudena på räkorna "tas: av redan till sjöss och sedan fryser, vi ned dem. I hamn görs en or-' dentlig "rensning och sedan fraktas. räkorna med flyg till Miami eller; med båt uppför amerikanska öst; kusten. > Det går tio räkor - -på kil av den största sorten vi får — med; uvudena nå. (Jämför med dej svenska) - a vo FAO-UNDERSÖKNING ; "Det ' har också käkat on ter- Just nu väntar Hans Nilsson på (Forts. på sid, 7)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.