35 , | Måndagen- den" 7-juli: 1969. : LAHOLMS TIDNING VÄRMEFOTOGRÅFERING = "MOTVERKAR BYGGFUSK . ert Stockholm (TT) jförsök med 'värmebildkameran En . svensk: värmeti'dkamara för ut- och invändig granskning har börjat användas för under-'av byggnaders värmeiso!ering. sökning av byggnaderg värmelso- Undersökningarna måste göras lering, omta:ar tidskriften Indu-tunder den kalla årstiden efter- striell teknik, ' Där'genom har; som man behöver” ha en viss man fått "en metod ”ätt avslöja” skillnad mellan inner. "öch" ytter- inbyggda iso'eringefel, Speciert temperatur för att få tillfredsstäl- för, "att lösa tvister i samband , lande bilder. Ursprungligen av- med underkänt byggarbete kan såg mean att ta bilder»utifrån men metoden bli värdefull — och re-' det visade sig att man fick bätt- dan genom sin existens kan den re: resu'tat av undersökningarna minska - benägenheten till fusk I om bilderna togs inifrån läigen- " Åsoierirgsarhbetet, - Svenska Rikshyggen.-har under de, två senaste vintrarnå gjort heterna, Vid — undersökningarna = fann man en hel del värmeisolerings- « Nu är moster gången ifrån oss. Saknaden är stor, men för henne själv var det nog bäst som sked- de, Hon hade ingenting att levå för. Hon hade mist sin medel- Punkt i livet. Hennes 'magkatarr var botad, : : Man ' skulle kunna säga att | moster dog av magkatarr, men då måste man fatta det så att hon dog därför ått hon inte hade magkatarr. a Moster var en gammal flicka: Under sin krafts dagar hade hon arbetat på att bli gift, men hen- nes krafter räckte inte till, trots att de ingalunda var föraktliga.- Till slut måste hon emellertid ge tappt, och så bosatte hon sig här 1 staden och levde på en liten ränta. 3 ja sga så oa | '-På det hela taget var: moster ganska' lycklig. ; Hon hade; Volo. Volo var en liten hund av blånd- ras, en liten elak hund; vars störs- ta nöje var att göra moster för- tret och åsamka henne besvär. Men allt .kött är hö, och Volo dog. Han hade blivit våt om sina små fötter, förkylde sin lilla ma- ge och drog sin lilla. sista suck. Då miste' moster sitt Jivs medel- punkt och drev en tid omkring som en vrakspillra.” ,.' : : + Plötsligt en, dag, när. "moster satt där och suckade, förnam hon - en känsla i magen. Till en. början. brydde hon sig inte om den, men känslan levde ändå kvar,.och så småningom började moster int- ressera sig för den; Och. till slut . reste hon sig ur soffan, skakade av sorgen, tog på-sig, hatt. och kappa och gick till en. läkare, i .— Fröken har magkatarr, sade doktorn. "7 soc ford . "Har, jag . magkatarr, ; tänkte » moster och kände en viss besvi- kelse över att.det ej var något .. dödligt lidande, som rätt hastigt kunde återförena henne med Vo- ''""Men "besvikelsen mildrades, när - doktorn började” ge föreskrifter "och oråinera piller från olika bur- kar att.tagas vid olika tillfällen. Inte utan en viss tillfredsstälel- se gick moster och köpte pillerna; | Det är något särskilt intressant med piller. Man känner, inte vad ' man får i sig, man bara sväljer, ; och sedan kan det hända vad som Och moster förde diet. Att fö- ra diet är 'egentligen en hel 'sei rie av små äventyr, Att föra diet är spännande, och när moster ha- de hållit på med det en tid, var hon. fullkomligt galen i att hålla » diet, Det fanns mat som hon åld- rig förut. brytt sig om, men som nu var förbjuden och därför öva- "de stor lockelse, "Hon fick helt enkelt tillbaka sin matlust. Hon utkämpade små fingerade själs- strider, innan hon åt av den för- bjudna frukten, sedan åt hon, och känslan av att i viss mån dansa På randen av en avgrund krydda- de maten på ett alldeles speciellt Något att leva för sätt. När sedan läkaren inte alls märkte att hon smakat den för- bjudna frukten, då log moster in- värtes och kände'sig ung på nytt. Hon återupplivade sin barndoms lekar, då hon satt gömd och 'in- gen'"kunde hitta henné,'Kort sagt moster hade återfått en medel- punkt i livet, och dénna medel- punkt var magkatarren, ' Nn Hon levde" endast för diversé extrakt, piller och pulver. 'Och hön var lycklig, . Hon kunde egentligen ha varit lycklig längre, ty'hon hade i själ-- va verket en stark, mage.: Men det kom en ny läkare till staden, . och ryktet utbasunerade .honom som en undergörare på mågsjuk- domar. För moster var. detta som” en, fanfar. DTE Och så en. dag sökte hon upp denne. underman, « 2x ». Ack, om hon, aldrig hade gjo det, hade hon kanske levt än Hon blev nämligen botad. ””; ” Det kom som ett åskslag från en klar himmel, Hon hade ingen” ting anat, och så en dag sa läka- ren helt enkelt, att hon var bra, Moster stod som fallen från sky-, arna... ao, - Det var som om moster .plöts- ligt blivit arbetslös. Hon hade'in- ' rättat hela sitt liv för magkatar- ren. Och nu var den ej mer: Allt blev rubbat, Hon miste aptiten för att hon inte hade någon dietlista att följa, inga förbjudna: frukter lockade" henne. Hennes "liv hade plötsligt blivit ,innehållslöst och blottat på djupare mening. Hen- nes liv hade :' förlorat sin medel- , Det gick rätt hastigt. Och nu är det slut. Hur lycklig skulle hon inte en gång ha. dött i magka- tare! ös NN ar et st "Ödet var hårt mot moster, ' :: NVS ned I allt lägre åldrar. 31/2-åriga I STYBELSEN Kyrkoherden är — som ofta —borta och sitter i ett styrelse- semmanträde, Sonen, fyraårige Sven, får fritt härja i prästgär- den tilsammans med arrenda- torns jämnäriga Anders. Anders svär. Sven anser sig pliktig att förmana honom: — Anders, om du svär så kom- mer du inte til himmelen, -— Äh — det vet väl inte du, er Anders överlägset. . — Joo, det vet "jag, svarar Sven för min pappa han sitter f styrelsen. ” i : fe!, speciellt sådana som berod- de på brister i utförandet, t ex slarv vid isolering med mineral! ull. Man fann också dåliga föns- tertätningar som gav till upphov invändiga — temperaturskillnader på 12—16 grader mellan området kring fönstret och övriga delar av väggen, | I vissa fall har man kunnat ta värmebilder. före och efter en förbättring av isoleringen. :En besprutning med karbamidskum på bjä'klagskanter" och ”ylterväg- gar minskade t ex 'temperatur- skillnaden från: $—153 grader till 4-5 grader, en - Metoden . att söka .isoleringsfel med hjälp av värmekamera är inte helt utvecklad, men redan nu har den på 'sina håll enbart genom sin. blotta existens lett till att isoleringsarhetet ; blivit noggrannare” utfört, konstaterar Industriell teknik, Co : Hallänning es (Forts, fr. sid.-4) 4 : ALLA ee resultaten från en norsk under- sökning i FAOS:s regi i vattnet runt Colombia.' Det är ett ialbyggt fartyg, ägt av FAO, som colom- bianska rezeringen chartrat på tre år för att få sina vatten kartlagda. - . Halva tiden ska båten ligga i Ka- ribiska Sjön, halva i Stilla Havet. Särskilt intresserad är Hans Nils- son av vad norrmännen ska få fram för resultat beträffande en fisk som: kallas för ”Red Snapper” — en' sort som är okänd häruppe: Den i fileat skick, : - V "FISH-FINDER? | Norrmännen på FAO-fartyget har en speciell ny trål som håller på att utprovas. De kör med en 's k ”fish-finder” en vidareutveckling av andra världskrigets Asdie — en ubåtsupptäckare som knäckte Hitlers ”vargflockar”, Det finns en! kaliserat ett fiskstim i ”fish-fin-' dern”, sänker eller höjer man bara trålen till lagom" djup. Hans Nils-' son tror mycket på den trålen. Just nu är det alltså tre måna-' ders besök i hemlandet. Av typ arbetssemester. Njuta (nåja) 'av den oförlikneliga svenska somma- ren och studera nyheter inom fis- keribranschen m m. Innan det blir dags att ta flyget tillbaka till Co- lombia igen, «0 ao rotor. . : | "> Hubert , RE + : erat i "ALLT YNG "simkunnigheten sprider Annika Florén får kanska. vänta än någon: tid, inhan!, hon kan erövra" sitt första: Simborngarmär- ke men ' hår- redan "börjat trä- ningen i den stockholmska" skär- gården där pappa Lars är be hjälplig med att hålla i och-ge de rätta råden,” Det" finna "ingen åldersgräns för simborgarprovet — i- fjol , var .de. yngsta simbor-]- . garna 4 är och den äldste 88 åra oa i Man. ska börja i tid och lära sig. umgås. "med vattnet på ett riktigt sätt. Det innebär att man ska ha respekt för "vatten! an- tingen 'man . befinner sig på land intill en sjö, å. eller bassäng 'el- ler finns mitt i det väta, Skoja gärna. och. njut av" vattenlekar- na, men gör det på grunt: vat- Erik Palm ten och utan att bråka och skri- 4 u som är. vänd älltid flytvästt: >>. Den. som kan. simma .' Du bar väl erövrat det trevliga lilla orangefärgade '' Simhorgarmärket i sommar ? got . för, livet; Förutsatt" ätt han eller - hon - upprätthåller . kunska- perna". och tränar regelbundet; , eeneveevel] betalas med 90 cents per halvkilo;.|:. -5 ekosond i trålen och när man- lor). . eller, stora bo har -lärt sig nå 25 >. värmeböljan med 27 Göran Lubell, 23, Hägersten, tt bölja och folk ' den, ser, 0 7. —Ju varmare det blir utomhus " desto svettigare får jag det i "mitt : kylhusjobb, säger ” Göran ' Lubell, Glassen är mycket. försäljnings- känslig för väderleken. En värme- blir som 'galna i Vi äter för närvarande 72 liter glass -- per . år. och invånare... Med . det "toppar "vi, Europaligan, -Men : ännu "har vi långt kvar innan. i 45 grad ; SÅ Nan er. ned till "Det jobbet delar han med några hundra andra” fryshusjobbare .runt : om i landet. De har ett ”svettigt” jobb: just nu, för att hjälpa oss -4 glass och annat djupfryst som. svalkar. : Fröstiga' sommarjobbare”. = gér:oss svalka, i har Sveriges. .kallaste sommarjobb, : Det delar han med några hundra. andra? kylhusjobbare. i,' Jandet, " Hans ' arbete består i att hålla reda' På glassen i Stockholms Kylhus, Kylhustemperaturen är normalt —25 å' 28 grader men kan i snabbfrysavdel ningen gå ned till 45 grader, : hinner" ikapp och går förbi USA (25 liter); Australien (19 liter) Ka= i er) "och Nya Zeeland som" " förvaras nada" (15' (11 liter). > De två stora huvu "a glass om vi'stöter på P9 DN” 1 2 . dgrupperna Å Måndagen den 7? juli. 1969 I, dag: "KLAS Solen går upp kl. ned kl. 20.48, I margon: KJELL Solen ned kl. £år upp kl, 207, , 3,36 och 3.37 och Det finns även en tredje grupp, storförpackningarna, Den utgörs av glass i olika smaker för 1 första hand restauranger, konditorier och andra storförbrukare. . — Glassen 'har historisk bakas grund och flera tusen år på nac= ken,-säger direktör Tore Kellquist, khot Djupfry ån, : Det är den djupfrysta vara som tillverkats längst, M : » Ca 90 procent av fabriksglassen som vi sätter i oss baseras på ve= getabiliskt fett ! Ca' 10 procent har kon som rå« varuleveratnör, vilket ger oss den kända gräddglassen ' För att iå kallas gräddglass mås- te , innehållet "av :mjölkfett vara minst 12 procent, oe Vi äter ca 57.000.000 liter glas varje år här 1 Sverige, Ungefär hälften säljs vis kiosker etc, andra hälften skatfar vi oss i detaljhan«= delns frysdiskar, — !- Most Tillverka glass har blivit en stor= industri 4 det moderna ' samhället, Särskilt viktigt är det vid fram« ställningen och hanteringen fram till vår strut eller desserttallrik att man inte glömmer temperaturen, Glass består nämligen till hälf. - strutar; och” bägare. Den s k glassen hör även hit, : vi mjuk« 2-2) hushåilsglassen, 1/2-liters för= packad . ete men även, som tårtor ten av inpiskad luft. Luften börjar försvinna om ' temperaturen . blir för hög. Det märks på ytlagret som då får en seg hinna, "cs Vid rätt temperatur. — 20 minus« grader eller mer — är glassen hård, "5: > BLINDSKRIFT! expediten att hon specialbeställning. : DA '— Jag läste er:annons o — Går det med, en hel | r' på- hur. lå ert "ordna, , expediten; Ska det äver. en "schackspelare, - stå — Jaså I mir så? ! En :rödhårig dam kom ih inen 4 affär för underkläder öch sa till ville. göra en) lonstrumpör med" broderade ini] taler.. är det möjligt att'få elt I vara. med små. "den — Vet. fru Svensson, jag : kul-].: le helst ' vilja hyra ut rummet: åt |: ox med Leller utan dekoration, —-.'. 4 och rör sig mot norra. Tyskland. Tillhörande. omfattande regnom- "råde öyer.södra England, norra Fran] ch: nederländerna väntas röra . si riktning mot sa Sydsverige.:s asp 7 o8v lig vindy.senar& sydostlig: Mul- ; | ;om; rggn' i "de södra, landskapen, "Oförändrad temperatur. i > Kattegatt: Frisk till styv av- tagande” sydvästlig bris, senare 'av växlande riktning. Mestadels god sikt, oe Ceres "" För tisdagen: Vind mellan väst .]:och, nord. Upphörande regn i Östersjöns kustland, i övrigt nå- gon "regnskur, Svalt, sanera vUtsikter:; Avtagande : sydväst=' nande söderifrån och småning-' Lika viktigt som låg temperatur är att denna ' hålls "konstant. Då får LC RAN VDN-GLASS Glassen vi äter är VDN-deklare= rad. Den upplyser oss om fetthalt, "| fettyp, mängden, mjölktorrsubstans, .| sockerhalt och, vikt. De att den är pastöriserad och föremål för äl : - ga 'språk. 1 hg (100 gram) - gräddglass; som | ger 'ca' 220 kalorier, visar följende varudeklarerade « 'samrmansättn'ng: 62 gram vattén, .12 gram fett,.10,5 "I gram "torrsubstans, 10,5 gram soc- ker, 4,5 gram kolhydrater, 0,5 gram övrig torrsubstans, +: :. ., .& Bland torrsubstansens' 10,5 gram behövliga "byggmaterial proteinet, Dessutom ingår en: del vitaminer, kalcium och fosfor," 7 ee : För bantire och folkkostintres= '| serade 'kan' det vara bra; att veta, ått vi via glassen får i oss ca 500 gram fett, Det motsvarar av: vårt totala fettintag på. 40 kilo per år och person endast ca en procent . "; GLASSRAD . Slutligen ett glassätarråd så här i sommartid: temperera glassen in« nan ni äter den Glassen blir goda= re då än om den äts för hård, : även glassen maximal hållbarhets.- kommer nära hälften på kroppens . mapgran en ER. KOMMERUD: . NN oc KARAVAN. I fö ÄVENTYRSROMAN SN MED MOTIV FRÅN AFRIKA— ; — Hoppas kraalen inte ligger för långt härifrån, sa” Ulla när .hon knöt fast en rem i Jambos : halsband. Jag tycker att vi har promenerat tillräckligt i dag. ";De vandrade bakom massaier- '.na, som med långa 'steg fortsatte "rakt mot den nedgående solen. : Jambo hade lugnat sig och tras- kade melankoliskt vid Ullas sida. : Han kunde inte begripa varför -. hån skulle vara bunden, och han .. kände sig djupt förorättad. . » + Massaierna gick fort och vän. de sig inte om en enda gång för att se om de båda vita ungdomar- na hann med. De pratade ivrigt med varandra. nr — Underligt folk, det där, sa Jan. Tänk bara att traska om- kring bland lejon och bufflar u- tan andra vapen än spjuten ... — Du skulle 'se hur de hante- rar dem, sa Ulla. De är faktiskt skickliga. Pappa har berättat att han en gång följde med några massaier på lejonjakt. Svarting- arna störtade rätt in i en skock med lejon, och innan pappa ens mener före Vid Ret ok a Dan hunnit få upp geväret för att in-| gripa så var striden över. Tre "lejon blev bytet, och ” i Jan började ana vad hon me- nade 'i ögonblick som de na fick knappast en skråma. « Solen hade 'redan försvunnit och 'skymningen föll när de kom upp på en kulle. På sluttningen nedanför dem låg massai-kraalen. 1 Det var några små primitiva hyd- dor, omgivna av ett högt stängsel av taggiga buskar vars uppgift var att utestänga lejon, leoparder. och andra vilda djur som hade ett gott öga till massaiernas bo- skap. Byns innevånare var just i färd med att mota in de små puckel- försedda korna i kraalen. Skab- biga vakthundar skällde, och nak- na barn skrek högljutt medan de motade in de sista, ostyriga kal- varna innanför stängslet, — Vi får hoppas att de låter oss stanna här i natt, sa Ulla. Har du varit i en massai-kraal förut? tillade hon. Jan skakade på huvudet. — Då blir du en erfarenhet ri- "| kom in genom den smala : öpp- kare, . ningen 'i' stängslet. En' intensiv: stank slog emot dem: Inte ens det tilltagande mörkret kunde dölja hur smutsigt allting var. Kalvar och kor trängdes mellan hyddor- na, och barnungar sprang om- kring i smuts som räckte dem till fotknölarna. oo —— Det blir tydligen natt, muttrade Jan.; Deras båda vägvisare hade gått fram till kraalens största hydda, och en gammal gråhårig massai- gubbe kom ut, De bytte några ord, sedan närmade sig gubben ungdomarna och hunden. Hans rynkiga ansikte var grått av smuts, och han plirade närsynt på dem. | — Jambo! Välkommen till min kraal, sa han på. swahili. . Jan och Ulla lyste upp. De ha- de tur, trots allt. Hövdingen, eller vad han var, kunde tala swahili. Det förenklade det kela, en trevlig Ui gdomarna hjälptes åt att be rätta vad som hänt, och gubben lyssnade uppmärksamt.: Under; ti: den skockade sig kraalens övriga |. innevånare; kvinhör,' barn-och män, omkring dem. Alla såg a visande ut, men ingen sade nå- gonting. rs — Vi massaier släpper ' inte gärna in främlingar i kraalen, sa gubben eftertänksamt när de be- rättat färdigt.. Men mau-mau är fiende till massaierna. Därför får ni stanna här i natt. I gryningen ska ni få ett par vägvisare med er. to De Han ropade ' någonting till kvinnorna, och ett par av dessa försvann in i en hydda, Ett ögon- blick senare återvände de med en kalebass med mjölk och ett stycke torkat kött. De överlämnade gå- vorna med trumpna miner och avlägsnade sig. ... na Gubben visade ungdomarna en liten lerhydda invid stängslet. .) lan hyddorna, och mörka skug- som på ett par mattor. av flätat '—:Kwaheri, I ljusningen kan ni” fortsätta; "så gubben” och" åv- lägsnåde sig innan Ulla och Jan hann tacka, honom för gästfri- heten. > x et "De; var lämnade åt sig själva. Ingen av byns innevånare tycktes längre komma ihåg dem. >. '. Ulla stack in huvudet i hyddan men drog snabbt tillbaka det. :'=— Brr, sa hon. Det luktar vär- re än en grisstias "= - Tveksamt smakade de på kale- bassens innehåll, Mjölken smaka- de riktigt bra. Detsamma gjorde det torkade köttet. = De åt under tystnad. Köttstyc- ket var bra tilltaget, och alla tre blev mätta. Eldar flammade mel- gor rörde sig kring bålen. Röster hördes, kor råmade och hundar gläfste. Det var dags för kvälls- En eld brann "utanför dess öpp- ning och kastade ett svagt lus 4 mål i kraalen, = Skönt att vi slapp delta i de- ras middag, sa Ulla till slut. — Hur så? so . .— Rått kött är ingenting för mej. Inte djurblod heller, Massai- erna har lite underliga matvanor. Färskt blod är det bästa de vet ..... Jambo satt mellan de två ung- domarna och såg bort mot hyd- dorna. Han gäspade stort och rul- lade ihop sig. Elden värmde skönt, och snart sov han lugnt, — Jan och Ulla hade inte någon lust att krypa in i den kvava, illa. . luktande hyddan;' och , de: satt : kvar utanför. > 00 nr Ulla tog plötsligt fram Osaniå papper ur sin väska och satte sig att eftertänksamt studera dem i skenet från bålet. TS Hon skulle just åter vika ihop papperen då hon gav till ett för- vånat rop. 2 : -— Titta! sa hon; Här på bak- sidan av "den 'här listan finns' det en liten karta... , |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.