"LAHOLMS TIDNING —= LT Torsdagen den 10 juli 1969 LT = President Nixons bekymmer för Latinamerika allt större Guvernör Nelson Rockefellers just avslutade och av svåra oro- ligheter ackompanjerade rundre- ga i Latinamerika har riktat upp- märksamheten på den kris som för närvarande präglar relationer- na mellan USA och ett växande antal latinamerikanska ' länder, na av fis- kefartyg kom i slutet av juni. ident det om en omf: de jord- givetvis med undantag av Kuba — har intagit den fränaste håll- ningen gentemot USA" är över- raskande nog Peru. Som påbröd På exproprieringen i; höstas av oljebolaget TPC:s tillgångar och Det "står nu klart att p Nixon sånde ut fel man vid'fel tidpunkt för att ta reda på La- ikas behov och önskemål Rockefeller, som har stora eko- nomiska intressen i området, upp- fattades som en symbol för den å allt vidare kretsar avskydda dol- larimperialismen, ' ” Amerikanska företag svarar för 70 procent av de omfattande utländska investe= ringarna i Latinamerika, : Studerter och fackföreningar. är inte längre ensamma om ,att vara kritiska mot USA. Vad, som är mera oroande ur amerikansk syn-" punkt, är att de styrande i: de berörda länderna i allt. högre grad ' börjat kritiseru USA:s po- litik, eller snarare brist på poli- . tik, gentemot Latinamerika.” ' Denna kritik har formulerats i ett gemensamt "dokument som 'i mitten äv maj undertecknades i Vina del Mar i Chile av alla la- tinamerikanska, stater utom Kuba och senar överlämnades till pre- sident' Nixon., Där anges de ön- skade :riktlinjerna för de' framti- da relationerna mellan USA "och : Latinamerika, främst på det eko- nomiska området, SR : De ' latinamerikanska - staterna kräver framför allt ökade avsätt- ningsmöjligheter :i USA för sina "råvaror - och industriprodukter. Deras. andel av. världens totala hälften: under: de. senaste 20 åren; främst fill följd. av. den ogynn=" samma utveckli Lalinämerikas' ” känsliga fåväror; Ett:anhat' krav. "villkor" för ut- : Jandslånen; 'bl-a lägre ränta och längre amorterindstider, Åv de lån » Som Latinamerika nu får: går pen; som tvi de latinameri-- " känska Tänderna! att; -impörtera'. varor från USA? till ofta: högre priser "än, vad men skulle; behöv; ge på annat håll é också sättas ellan 7 | Det AR i TE ulMamctika sö : Den . soclåldemokratiska > "reg ringens bristande: mitiativförmaå- ga ' och rädsla för långsiktig ekonomisk 'planering "påtalades nyligen. I; ett. redrag. av. cen. SEA tidigt om, det för ögon- NS personella el- : genomföra” dei Det; sönåste' exempret På re- geringens sväga intressb för en ekonomisk planering .som” kan möjliggöra friska initiativ. och idéer är den upprördhet varmed der .med. Erlander i spetsen mot. tog. centerledaren Gunnar Hed- lunda.- förslag till ett par tre viktiga. reformer. . Hr Erlander skyndade. sig. att. tala. om ”över- |. bud”-- och ”miljardbelopp”. som de av'hr, Hedlund föreslagna reformerna enligt honom skulle gå upp till. Så reagerar endast en regeringschef - som .själv är oförmögen: att i' em ekonomisk planering -inondna. åtgärder , för förbättringar. Och. så har det, vilket hr Fälldin erimrade -om. varit. tidigare när -betydelsefulla förslag: framförts. - Regeringen har. i: alltför. många fall legat på bromsen och motsatt sig ini- tlatiy.: för. att - först . sedan på- tryckningarna. blivit - tillräckligt ihärdiga släppa, på. bromsen, Och-rså+- kommer det av allt att döma att bli även. i fort- sättringen ' eller i varje” fall så länge. den gamla regeringen sit- ter kvar. Det. mest intressanta för .tilfället : blir att .se hur länge, det ska dröja innan ; so- cialdemokratin. tar upp hr Hed- lunds..senaste förslag, Och kan- ske till och med då igen börjar tala” om: egna ”nya djärva mål”, .. största delen USA-kontrollerade - riteten . utrikeshandel”, har : sjunkit ' med export : 80—90 procent äv pris- ., . försöker, vinna "folkets; astöd . get. > Uruguay- till följd av: omfattande ” strejker. ock. oroligheter.” I båda: : Borlänge för en tid sedan läde » Utifrån: dessa och utifrån den reform, Denna innebär, hl a att väldiga atnerikanska jordegendo- mar, särskilt i kustområdet, styc- kas och överförs i kooperativ ägo. Om . reformen verkligen .genom- förs, kan den gott och>»väl mäta sig med den kubanska agrarre- form som Fidel Castro företog. ' Trots detta är det osannolikt att USA:s reaktion blir tillnärmelse- -vis så kraftig som när dét' -gällde Kuba,” Nixonadministrationens nuvarande, försiktighetg ,djkteras , förmodligen av vetskapen ' om att, de trotsiga generalerna” i Lima, i motsats till vad fallel, var med Castro, stöds av flertalet Ilatiname- - rikanska stater. i sin .konfronta- tion med USA. Vilka bevekelse- ' grunder den peruanska militär- juntan än har för sina handlin- : gar kan den knappast, frånkän- . nas äran av att verksamt ha bi- : dragit tll den nationalistiska på-. nyttfödelsen runt om” på ”koönti nenten. . "Meri ikymundan har den krist- " J t | ETT ORD tar ny kraft. (Jes. 40: 31.) Don Adams hade ett sumpmarksområde. Don träf- fades av en kryskytts kula. Han låg där på marken medvetslös och förlamad, Mörkret föll på och Joe visste att ham mäste på något sätt föra kamraten tillbaka över berges till deras förband. 'jMen hur? Don var ju trettiofem kilo tyngre än han själv. feten Jesajas ord; som vi läste i dagens text. Han började genast att viskande tala till- Gud: ”Her- re, jag vet ingenting om hur man | skåll få nya vingar eller hur, man skall 'förbida dig. Men ord som ett löfte till. mig, Nu modernt vittnesbörd. kraft. Den kraft'han .erfor detta ögonblick har vuxit "Isom' bär. honom genom hela li- "I vet, : PÅ VÄGEN De som bida efter Herren häm- Sergeanterna Joe Bronski och Då kom Joe att tänka på pro- ag vill hålla" mig till ditt eget ar jag Don, Herre, på min rygg och. bär. honom över berget.” ' Tjugo minuter "senare fick en förvånad vaktpost. syn på hur han kom vacklande över ber- get själv nästa: osynlig under sin väl Joe iga börda, ' " Joe Bronskis upplevelse är ett om trons till. em tro - ligt-demokratiska - regöringen i Chile tagit ett nytt steg. på. vägen mot en nationaliserirg, av de till kopparfyndigheterna, ” som '-utgör ryggraden i landets ekonomi; En- ' ligt' ett-- nyligen ingånget; lång- tidsavtal ' skall chilenska "staten så småningom överta -aktiemajo- ji de viktigaste jäv. "den. amerikanska jättekonce en Ana=' condas dotterföretag ; i landet. Nämnas' ken öckså att C "som" för, övrigt: Peru "och Vene- : zöelay lackade nej: fill ätt besök ' av Rockefeller, fs: : Om Peru ytgör ett sällsynt xer empel. - på -hur. en militärdiktatur Bim; som med: alla medel ter sig kraven: på genol ren Augusto. Vandor: Dönna hän-: delse 1 förening med."de . våld- ”sarima äntiamerikanskå wdemon- stratiönerna och atter n föran- proklamerats "även i "grannländet fallen är bakgrunden till, den so=.-.' .ciala oron densamma: en lång-' varig ekonomisk kris, förorsakad av "bristen I på reformer, och min- skade exportinkomster. från de få "helt dominerånde' råvätorna' kött, ull" och" spanninål, ett hårdhänt åtstramningspregram för: ekono- misk. återhämtning, vilket i förs sta hand gått ut över. löntagarna -' Å form av. sänkta reallöner. och” "" ökad arbetslöshet, ia Vilka är då utsikterna” för att ' denna "av ständiga konvulsioner skakade kontinent skall” kunna bryta sin stagration' och genom reformer lyfta massorna ur deras misär? Allt färre tror på möj- ligheten av förändringar genom revolutionärt. - våld, inom överskådlig tid. <i> Det har sagts att den! senaste utvecklingen i Peru skulle visa en ny väg till lösning av Latin- amerikas dilemma. Här .skymtar visserligen i förlängningen en till synes eundviklig brytning mellan militärerna och deras traditionella ' allierade där ju inte minst de utländska finansintresséna "spelar en framträdande roll. Det peruan- ska experimentet är dock ännu' "alltför förskt och ofullgånget för att "redan nu kunna bpnställas' "som något slags mönster för Lar " finamerika i stort, : + a REGIONAL JÄMLIKHET Centerrörelsens stämmor: a fast ' riktlinjerna "för partiets framtida” handlande! " Stämman visade att centern som "politisk folkrörelse står enig bakom kra- vet på jämlikhet och trygghet i ett decentraliserat samhälle, konstaterar Svensk". Poli tik (cp). Blånd ' de. mänga. motioner som stämman hade ätt. behand- la fanns flera som tog upp'de lokaliseringspolitiska - frågorna. Si hi n debatt som- ägde rum... mellan företrädare för samhällets stör- re intresseorganisationer.” uttala- de'sig stämman för 'én 'utveck- ling. och förstärkning -av- -loka- liseringspolitiken. Pen bregiona- 5 a "landet, de, trafikpolitiken. :'5o -cen itraliserade, - : även igen: i det: uttalande stäm »krätin, strök där kraftigt hur ang ; get det "är att oenterförslaget : terna. : - ket stor utsträckning — » retiker har nämnt siffran drygt 80 procent -— utför ålagda upp- sent hem i - Ja obalansen med förvärrad ar- betslöshet 3 skogslänen och ten- denser till överhettning i stor- stadsområdena visar att lokali- serings-. och reglonalpolitikern in- te: varit tillräckligt effektiv, Lo- kaliseringsföretagen: mäste ges- fördelar,. ' som skapar förutsätt- ningar : utöver -. vad .: samhället ger: de' stora företagen: genom investeringsfonderna. Speciella skatteåtgärder bör övervägas ;o. « för. vissa. glesbygder ' krävs i en ; Omedelbar: särski!d-förstärkning |- ».Jokaliseringspolitiken.". - Och. dära över. ett” speciellt: service- . stöd; så att de: som bor "i så dana, område får lika goda! be tingelser” som ändrade . vill « stämmans uttaland genheten / åv atg pröv Vi er "som 'effek- begränsade” äg mötv storstadekon- löp neringen m : ligt : vär "uppfattning sykta' fill ett: så, långt möjligt decentrall- serat samhälle” ", Riksstämman slog. fast detta och krävde: Kon- kreta” åtgärder t. ex, ”beträffamn- fram- hölls - av. .stämman. Ber: man, gjorde” "angående län : Centerstämmar: om, en. utvidgad Jänsdeme blir. verklighet, ” sar tv KOMMU; NALSKATTEN I finansministerns tal. behand- lädes också : problemet -- med -'de ständigt höjda " kommunalskat: Bohuslänningen (fp) tycker att finansministern hoppade över er sida. av pro- blemet: ; Eftersom kommunerna ir myc- teo- gifter med högst begränsat ut- rymme "för. "dem kommunala ”suveräniteten”, måste” den 10- giska . slutsatsen "bli att> varje instans" får ra det:'finansiella ansvaret "i. förhållande till sitt beslutsansvar; ' Detta ' med: ut- gångspunkt' från hr Strängs egen doktrin: den som beslutar skall också betala, . Följdaktligen kan. statsmak- terna inte strängskt' vis svära sig fria från ansvar för steg. ringen av den kommunala utde- biteringen, inte heller klaga på att höjda kommunalskatter ra- derar ut statliga skatteskränk- ningar för de lågavlönade, Ge- nom centrala beslut har stats- maktenna bäddat för dessa höj- . ningar och ingen lär bestrida giltigheten i det gamla ordsprå- ket: som man bäddar får man ligga, TRÖTE — Du ser lite trött 'ut i dag. ..—— Det skulle inte förvåna -mei. aker är den att jag kom lite natt, och när jag öll på att klä av. mig så vak- ade -min fru och - frågade om jag redan skulle gå opp. Ja, så sa jag att jag hade en massa att öra på kontoret och så klädde jag på mej igen och var tvungen tt ge mej iväg. genomspanat i” västen” i År culla-lägret; "Bror Jörnlid: (sittande till höger) och Anna Svens Son, expedierar ett gä. > Ränneslöv, Conny Andersson, Martin" Ekstrand, Bengt, Hedenberg 0 ; av gäag och Bo > Frnenuelsson, somliga från I Kinnared, " Ilubbodlare. "Hans "Åkesson; i' verksamheten. Därför böslöt vi att dela på lägerverk-. ” sämheten; "de -' yngre " :4H-arna ' . hamnade på fem' kretsläger-i i Iä-: ”net'och Je äldre på ett stort Ze- ; mensamt läger: "Atgärden var positiv, AH i Hal- - Jend. tilldrar: sig- åter ett: stort delats på ”Hgorverksamheten. | vi ska kunna ge ett bättre" ma: ut några, dagar under somma- fen" och klara” sig självä; att själva ta ansvar, att ; fungera i i gruppen, srverksamheten : inom 4H' i Hålland-är cirka-25-år; Den starta [1 de .under krigsåren i blygsam skala och" "ytterst". sporadiskt, Något -egéntligt. jubileum” finns vingen. an? a I Ean delen av 'klubben, ra, utan fullt | pådråg från idigt pål ; ".VOLLEY-BOLL: ve morgonen till långt fram på -kväl- är av tradition en: gren av 4H- verksamheten och man ska i Akulla bl a träna; samman: ett Hallands- lag -till riksmästerskapet: i Valde- marsvik. ; Ett. ”annorlunda Tällmästerskap" avhålles också i Åkulla vnder lä- gerdagarna.. Det gäller” en tävling itraktorprecisionskörning, i På torsdag förmiddag håller Hal-|- lands brandskyddsförening övning -| på friluftsgården med 4H-arna, På ; Täv ingsverksamheten. "intar. en framskjuten” plats i 4H-verksamhe- ång ten, ' Därför” domineras lägerdagar- "mycket värdefull. "upplevelse a fålna fallt nat rligt av tävlingarna; ' komma. ut så här, kanske, den be-| '— Vi håller t' ex länsmästerskap Å i friidrott” under fägerveckan, Dess- utom : "länsmästerskap :' .4H-stig, d v.s.en naturstig mod. praktiska övningar. inlagda, . Stigen mäter. hela 7 km, säger Bror Jörnli De fyra läderdagarna är hektiska (6) na, Inget.1 latn ö Yr 'man i Natberg, ; ; t ”iFredag ” "förmiddag anordnas " nali-en tykel- och mopedfäviing: "I mopedkfassen gäller också uttag-|- ning till: riksmästerskapet,--”Riks- moppen” > som.” anordnas . till- ammans med Monark, se - = Ovanpå allt "detta anordnar: « vi också lägermästerskap i orien-' tering på en bana som eträngats av' Ann-Marie Måttgård från Slöinge. Banan är lagd på r nya + Friskus-kartan, BRA TERRÄNG e -> -— Vi sökte ett ställe i en trevlig "terräng. Åkulla var bra även ur den : synpunkten, - att . Gunnevi i " Rolfstorp och Övrevi i Tvååker bå- . da ligger relativt nära, Dessutom kan vi genomföra . volleybollspelet - på Åkullavallen. i . Någon allmän besöksdag hinner "man inte med i Åkulla. Tävlin- + garna påsår ibland långt fram på : kvällen, De .. 250 na” kopplar. av med lägerbål och allsångsstund” innan man. ”knyter sig”, ' . é i - MÅNGA. LEDARE ” :". Ungefär en tredjedel av alla deltagarna 'är lokala 'Iedare, Yt- | Tröstande Dödgrävarens hustru är på besök hos sin väninna mor Andersson, som ligger på sitt yttersta. Den sjuka beklagar sig över sin fattigdom, NN vis också över sin i avseende på hälsan tröstlösa belägenhet. ' För att trösta henne svarar död- grävarens hustru med en röst, som i fråga om gråtmildhet står i höjd -— Ja, dä ä fattit &å lessamt för IN eftermiddagen; badar och” fiskar ”klubbodlar-= |. — över-bristen på kaffe och naturligt-|. Sk på sin lägerskylt och spe e Gialsydda: lockhattar till sin hjälp har en hel”stab Io-' "date; Ekonomiföreståndare > är Anna: Svensson: från Hebei' g, som bla svarar för att. alla "Jägerdel- tagarna" får ' mat: tre ”gångér om dagen: Den arbetsbördan har: lät- tats' något i år.” Lägret. får ett ål mat om dagen Cmiddagsmå J2t) från MS, >. : Lögermästzre riksson n från Värö, Fru Karlsson hade varit hos tand- läkaren och bedövningen hade gjort H henne både stel och sned i mun: jnen så hon kunde knappast prata. Därför bad hon lilla Lena gå ned till affären för att handla i hennes ställe. Lena fick pengar och en liten Japp med sej och sa när hon trädde ån i butiken: = >. — Mamma "är så sne idag” att hon inte kan prata 'och. inte gå och handla heller.- it de . Lullubelle” WE bv fold olataN lll ite var. Nu blir mor Andersson de ; km - första lik, som gubben min här haft ; Första matkön på 6 Akulla-lägret, i bakgrunden en del av. tältstaden,. på fjorton dar. een fa 1) — Jag: har också nt vad det Er vi letar efter, men 3 vudsaken vär. att vi är. nyssslsaltal
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.