: jäs den 10 juli 1969 LAHOLMS TIDNING Storstadens ' 'bilkramp” hävs med - - Plänetstäder i framtida Sverige - Dela "upp storstadsr kationer. Lägg dessa ionerna 2 LA . Stockholm (LT): Storstaden drabbas förr el- ler. senare. av , ”bilkramp”. Det gör att vi mäste lätta på dess tillväxt. Det kan ske ge- nom ett system av planctstä- der, som. är , vänligare : för människorna att'bo och ar. beta i, 2 on oe Ke - Civilingenjör ,. Arne . Flad- vad, .: K-Konsult, skisserar .Supp' hur: han som samhiälls- planerare önskar att det cen- traliserade.- . .Boende-Sverige ” skall se. ut, Både statistiskt och "praktiskt visar det sig att vi går mot tre' verkliga storstadsregioner 'i landet. .. ” Stockholm . är .magneten som. drar med, centrala äm- . betsverk,' riksdag och rege- .ring. Göteborg byggs ut: som- « ”porten mot väster”, Malmö »har sitt närlige mot konti- : nedten och dess .stormark-. nad att se fram emot.' . Man kan inte komma | . "ifrån att storstaden har egen " inneboende - växtkraft. Den attraherar. storföretagen och människorna. "För de senare -är det en fråga om tillgång till. arbete, :; kulturliv, under- visning, välordnade kommu- nikationer, nära. till det som rör sig i tiden, Bilen problem Storstadens » begränsning, ""som den visar sig runt om i världen, är dess oförmåga att svälja bilen. Trafikundersök- » ningar som gjorts 1 Stor- Stockholm visar bland annat - detta, Det leder till en ”bil- kramp” som infinner sig förr : eller senare. . Den krampen kan inte hä- vas enbart med hjälp av nya samhällsinvesteringar, . peng- ar: tagna ur människornas mer eller mindre tunna plån- böcker. Den beror främst på 1) de. nya ;trafiklederna: som - Måste gå genom storsta. > dens - centrala. delar; med hyperäyra kostnader som följd, ' 2) den: länga resvägen som te Stockholm, Göteborg och Malmö skapas, Den drabbar alla, växer med storstadens ökade tillväxthastighet. . en : Mindre trängsel "> Delar man. upp storstaden på flera planetstäder sam- manbundna med snabbkom- munikationer kan man lätta på trycket. Skapa det and- rum. som fordras, - S EH En stad för :en miljon människor kräver en yta på storleksordningen 1.000 kvad- ratkilometer. Med : traditio- nell koncentrisk utbyggnad blir radien cirka 18 kilome- ter, resavståndet för medel- resenären cirka 13 kilometer. HB Ned befolkningen .förde- lad på fem stadsenheter med måttliga 200.000 människor i varje blir vid oförändrad cir- kulär stadsform radien en- dast 8 kilometer, Medelres- avståndet stannär vid 6 ki. | lometer, Avstånden för resor: sjunker så ledes med hälften och trafikwoly- men i proportion därtill Dess- utom kan den kollektiva trafiken klaras med bussar som endast kostar i rullande material. Dyr tunnelbana undviks... "ös 5 Ser vi till de nuvarande och i framtiden allt större tre stor- stadsregionerna kan .vi som en idélösning tänka oss: e "Stockholm får sina planetstä- der utefter kusten, från Gävle I norr över Nyköping— Oxelösund till Norrköping i söder, Mälarre- gionen lämnas fri för att trygga Västerås och de övriga städernas egen framtid, ' Mälaren” behöver bevaras som vår. viktigaste vat. tentäkt, . Göteborg byggs ut söderut ef- ter kusten och når fram över Varberg, Falkenberg och Halm- stad. Malmöregionen går nordväst över : Hälsingborg och' griper I in i Storgöteborg 1 Halland.” forviurgers Slopad vinter Anledningen till att man ' bör utnyttja kusterna är de nya kärn- kraftverken. " Deras överskotts- till en enhet, s Men . stånd efter hand med långsiktig planering. . Det viktigaste är att man "redan nu sätter igång utred- på flera planetstäder som binds samman med snabbkomnun ider efter kusterna där de kan ta vara -på kärnkraftverkens överskottsvärme. Det ger oss en rad bovän- liga äret- -runt-varma städer för cirka 200.000 minniskor, Människor som slipper onödig hets och bilträngsel kan leva med isfria gator och hamnar, ständigt gröna Vinterträdgärdar, färskodlingar inom räckhåll m. m. energi kan tas tillvara av städer ma, Det skapar förutsättningar för att i värt nordliga klimat ge en rad ”varma' städer” som året om "skapar trivsel..och nya lev: nadsvillkor för människor. "och växtlighet, - ' [ ] 'snösvängen kan slopas genom ” värmeslingor i gatorna,” Ö bostäderna . får . atomvärme » utan att luften förstörs, e avloppsslammet"" dunstas — till transportabel gödning. : " Kärnkraftverkens . uppvärmda kylvatten skapar även service för billig växthusvärme för 'färska grönsaker, isfria' hamnar, utebad äret om m, m. "> Detta är inte] 'en, dröm” eller Helt nya synpunkter, framhåller Arne Fladvad. Det nya ligger in- te i'de olika' lösningarna" som så- dana utan i att de Ställs" samman "Förverkligandet ligger va det samhällspolitiska planet, där i: "staten 'svarar för att köommunt- kationerna mellan ”raden planet- städer i storstadsregionery löses, "kommunala och : statliga - mynt digheter. medverkar , till . em; gra- dering som anger 't akten för ut- byggnaden, vo nn Allt kan inte göras på en gång. mycket kan . komma -: till ningen. om storstadens — reglons- spridning. tn : I dag: ANUND "Solen går ' upp kl. 3.39 och ned kl. 20.45. : I morgon: ELEONORA "Solen går upp kl. 3.40 och ned kl. 20.44, ; " ? Väderbiten a WS Varmluften 1 öster och den svala luften över Väst- och Centraleuropa samt Skandina- vien åtskiljes av en front. Den sträcker sig från Vitryssland till Balticum och sedan vidare norrut över Finland. I samband i] med fronten finnes ett lågtryck, dT vars centrum = förskjuts från |, norra Balticum. : till sydvästra Finland och sedan vidare åt norr eller nordväst, Över västra Nordsjön råder nordvästliga vindar, över” ” Sydsverige” över vägande västliga, ( -& Utsikter.. -till torsdag Vin Måttlig vind omkring väst. Väx- lande molnighet och uppehålls- väder,” frånsett -' någon ' lokal regnskur i inlandet under ef- D: 334. omkring 18 grader. sokaas » Kattegatt: God . västlig ; bris U ökande Hill frisk eller tyv. God sikt, OR i: FADERSKAPET "Han kom stormande in på: kon- toret” 'och ville” tå hela "persona: len 'i famn, — Jag har: blivit far, jag. har blivit far, utropar: han . glädje strålande, 4 : : , -— Så roligt, sa kamrern och hur mår din frö 0 - Utmärkt, men hon vet, "Inte om det än.., De tvör Si Vår äldsta matlagningsmetod: se GRILLN ING UTOMHI US ”Våra' förfäder grillade eller stekte sin föda över öppen eld eller på uppvä ärmda' stenar därför att de inte kände till någon annan metod. Idag har vårt behov av "att leva något annorlunda, mera primitivt under sommaren medfört 'en grillningens renässans; täpps till Att grilla i är också en billig tillagningsform, . En utegrill & är inte längrenågon | . lyx: Den allra enklaste typen kos- tar bara ca' 30 kronor och duger bra” om man nöjer sig med att bara grilla t ex korv. och portions- bitar. av kött, vo MA VAD KAN MAN GRILLA? no Man "kan ' grilla : både" kött, fisk och. vissa grönsaker som t ex to- mater, : så - Man kan också grilla större kött- stycken eller portionsbitar. Fetare varor passar i allmänhet bättre att grilla än magrare. Men kombinera gärna lite fetare produkter med lite magrare på t ex ett grillspett. "Är ni: nybörjare : när det gäller grillning så, börja : med det allra enklaste — korv... Sedan kan 'ni fortsätta med portionsbitar av kött som :kotletter, - revbensspjäll : och kanske grillspett, "7 , Har ni en grill .där det går att reglera” avståndet till glöden kan "|: ni sedan” försöka "er på t ex T- benstek;. och har ni grill med rote- rande ' spett så grilla t ex en liten skinkstek eller lammstek, ; - RI LÄTT ATT GRILLA: KOTLETTER "AV GRIS ' OCH LAMDN., Snitta fettkanten runtom på några ställen före grillningen. Grilla griskotletten ca. 10 min och lammkotletten ca 8 min." Pensla c ev med soya, SKINKSKIV OR & ca 1 "em tjocka. Snitta ev feltkant och grilla a 10 min, Pensla ev med soya; ” REVBENSSPJÄLL kan "grillas helt eller” skuret. i? . portionsbitar, Grilla tjockskuret revbensspjäll ca 1 tim, tunnskuret 35—45 min och portionsbitar! 15—20 min. Pensla ev med soya, ENTRECOTE I SKIVOR. Snitta fettkanten och grilla 8—10 min, , . + T-BENSTEK; ca 4 cmstjock — snitta fettkanten natom, og grilla 2530 min ÅT "HAMBURGARE ock .PANN- BIFF -—- grilla 8—10 min. 3 BACON — grilla 2—3 min, er " FALUKORV. i ca, rem tjocka ski- vor — grilla IA mån, / hets oa RUNDGRILLARFE, HOT: DOGS, WIENERKORV, VARMKORV m fl Metoden är populärare i än någonsin och resultatet blir, om vi grillar t ex köt ett "safe tigt aromrikt kött eftersom tillagningen sker vid så hög. temperatur att porern: kan ev. snittas på ett la ställen,. - Grilla 3-5 min | beroende på tjocka . lek, s GRILLSPETT. Kombinera t. ex grisfilé, njure, bacon och 'korv. av ' olika slag med olika grönsaker som "lök, champinjoner, tomater och paps. rika." Grilla 8—10 min &åch pensla ev med soya under Brillningen. Na ATT SERVERA TLL GRILLAT! ' "Potatis i olika former, Kokt, söm chips etc. Har man fin gammal i po= tatis kan man också baka den. Lin« da in den i folie och baka den 1: glöd vid utegrillning. a ” Sallader — 'grönsallad, tömatsal- - lad, paprikasallad o s v. . Kryddsmör ' eller -” g Smaksätt 'smöret med :t;ex' vitlö persilja, ' tomat, Pepparrot eller ci-. tron. Gräddfilen med t ex chilir' ve, tomatpuré, Lök, pepparrot ” eller: CUrTY + eld a rna grovt mörkt. bröd : eller. sprödvärmt pain' riche' Paste. bra till det t grillade, : : : GRILL-TIP3: e . Se, till att. i grilla över öppen. eld, Beräk- : efter det ni nt "grillen. ne Pensla ev. det ni' grillar med av.” någon - grillsås. under grill-..' en. -ordent=. å fske "efter. grillningen :na,att det tar 1520" minuter: s'.y' ju; tjockare, köttsty | ningen, Behövs dessutom ex- tra kryddning kan den gärna " e Som allmän "större" hvstårnid inellan och grillgaller, Us [od Extra grillningstider kan ald=. : "eo Vänd det ni grillar efter. un= rig anges. Tiden: beror deld. "på glödens intensitet och av-" ståndet mellan glöd och -gal- ”Jer, 'dels i vissa fall: på hur 'genomstekt man önskar köt- - gefär ' halva den beräknade I grillningstiden. - Z>zZraR. Pmiate> 23 , . HENNE är ROMMERUD: up od Md Några minuter senare hade Ulla och' Jan placerat sig i jee- pens baksäte. Mellan dem satt Jambo 'och såg . storbelåten ut. " :Ryggsäcken och väskorna låg vid deras . fötter.” Bilarna. rullade vi- dare utför den väglösa sluttnin- gen, genom en dalgång och ut på "en ny, oändlig savann. +: - — Vill ni ha? sa den rödskäg- gige och räckte cigarrettpaketet "mot Ulla och Jan samtidigt som han stoppade det. nyladdade mun: stycket i mun : igen och tände; N Unadomarna förklarade | att de - KARAVAN 17 " ÄVENTYRSROMAN CM MED MOTIV FRÅN AFRIKA” inte rökte, men de skulle få höra samma replik otaliga gånger de närmaste timmarna. Rödskägget var kedjerökare, och det. hängde oavbrutet en brinnande cigarrett 1 hans mungipa. Varje gång han tog en ny cigarrett frågade han alla de andra om de ville ha. Det var praktiskt taget det enda Ul- la” och Jan hörde honom säga, Den höknäste var också tystlåten, men den lille fete var desto mer talför. Jan började berätta om de- ra3 äventyr, och. den fete sköt in rn (q den ena frågan efter den andra. Hans ögon tindrade av förtjus- ning. Ulla kände plötsligt igen honom. Hon hade sett hans an- sikte många gånger.— på den vita duken. Det var den berömde amerikanske filmkomikern Nick Heyer! ' Jan nådde ' omsider. fram till berättelsens slut,' och Heyer tog då hand om samtalet, Han börja- de med att presentera sig själv |. och kamraterna. . Mannen med skägget var hans gode vän, för- fattaren och journalisten Jimmy Fells. De hade varit ute på en veckas safari, och jaktlyckan hade varit god. Tre lejonskinn och en del vackra horn var bytet. Mannen med höknäsan var yrkes- jägare "med specialitet att leda dollarstinna — amatörjägare på storviltsjakt. Smith hette han. Den lille filmskådespelaren var överförtjust över det han fått hö- ra. Även journalisten Fells visa- de en smula intresse. : : oo Jag-vetl, utbrast Heyer. iv- -I blir någonting att berätta hemma rigt. Vi kastar i oss lunchen i1? Aruscha — sedan åker vi hem till miss Johnsons farm och ser till att allt är gott och' väl där. Och så fortsätter vi till Karavan 17! Underbart! Tänk att få träf- fa riktiga mau-mau-skurkar! Det i Hollywood! Och du Jimmy kan säkert få ihop material till en rafflande artikel... - Safariledaren Smith satt "tyst. — Mau-man är inte något på hitt för att roa turister, muttrade khan, till sist. Komikern låtsades inte höra. Bilarna rullade vidare genom den väglösa terrängen. Jeepen tog sig bra fram även där marken var full med gropar och hinder, Lastbilarna . däremot = krängde som skepp i storm och boy arna hade all möda ' att hålla sig fast. ' De befann sig nu i vilddjurs: reservat Serengati Plains. Över. allt fanns det djur i i massor, men de två. amerikanerna hade ingen användning för sina hypermoder- 'na gevär. All jake v var. c förbjuden inom detta område, och" de fick nöja sig. med att låta kamerorna arbeta i: stället, "En" "ejonfamilj satt lugnt kvar på en höjd när bilarna skunpade förbi, 'och Heyer myste av förtjusning me- dan han knäppte en rad bilder. Smith såg uttråkad ut, Han hade tillbringat större delen av sitt liv ute i den östafrikanska vild- marken, och de vilda djuren var ingen sensation för honom. När de befann sig vid vadstäl- let i floden upptäckte journalis- ten plötsligt ett kameramotiv som tilltalade honom. Det var:en en- kel träskylt invid övergångsstäl- let. På den stod det” ”Lejonen i i detta distrikt har ofta blivit ma- tade' och fotograferade..:Om de kommer för nära bilen så försök med att: ropa innan ni skjuter. Viltinspektören”. . un H (Forts)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.