'Torsdagen den 17 juli 1969 t LAHOLMS TIDNING Svensk. isbergssallat på frammarsch! - Vi äter mer grönsaker i värt land för varje är som går. Från 1964 fram till 1967 har kon- sumtionen enligt FAO:s Produc- " tion Yearbook stigit med.ca 7 kg. '1964 var konsumtionen ca 33;kg per person och år, och 1967 ca 40 kg. Ökningen av sallatskonsumtionen är speciellt glädjande, och inte minst is- bergssallat som är på stark frammarsch, Både odling, han- del och konsumenter anser nu 'att'isbergssallat har isin givna & I sallad tillsammans med and: ra grönsalker . . " e kokt i klyftor med rört smör eller" sås, som t ex' holandaise 4 grytor tillsammans med kött eller fisk ' e soppor NÅGRA FÖRSLAG TILL SALLADSSASER: . e gräddfil smaksatt med salt, peppar och kryddgrönt som t ex dill, persilja, purjolök eller gräs- lök. sö e vinägersås (1/3 vinäger och plats -bland andra E ter. : GOD HÅLLBARHET Kvalitetsmässigt sett är is bergssallat en ypperlig produkt, Den' har stora fasta huvuden o. är inte ömtålig vid hantering el- ler tillagning, Häållbarheten är god förutsatt att den förvaras i plastpåse i kylskåp, Om man bry- ter loss varje blad skadar man dem och brottfläckarna märknar. Vid tillagningen skär man bort ett stycke vid basen, Sallatshu- vudet eköljs och man skakar. av|/ vattnet och -strimlar sedan sai- laten, : ANVÄNDNING |. Isbergssallat är att. betrakta som matnyttig grönsak — inte som dekoration. : Det ger mätt- nadskänsla men :knappast några 'kalorier: ne ”NAGRA. FÖRSLAG TILL ANVÄNDNING: . € naturell : 1 USA, som har över 16,5 miljo- ner : lastbilar. i "bruk, Japan är god "tvåa ' med 6,2 miljoner last- fordon och Sovjet trea. med; 4,3 miljoner. Frankrike har drygt två miljoner lastbilar och England 1,7 miljoner. .I Storbritannien har lastbilsbeståndet ökat. med genom- snittligt 35000 enheter per är under de senaste 10 åren, ilned kl. 20:37. 2/3 olja) smalksatt med .salt, pep- par och vitlök, lök, kryddörter eller kryddgrönt - e citronsås (1/3 citronsaft och 2/3 olja) smaksatt med salt, pep- par och paprika eller kryddgrönt KYCKLINGSALLAD : 4 port | 1 isbergssallat 1'bit rotselleri ce Vv 2 äpplen | 4 kycklingbröst 1 ägg mjöl rivebröd salt : vit- eller svartpeppar 1 dl tjodk grädde 2 msk majonnäs curry , ee LS Skölj sallaten "och -:finstrimla den. Lägg den i hett vatten: ett par minuter. Skala och koka sel- lerin mjuk, Finstrimla selletin:o: äpplena. Skär köttet i bitar; Mjö- la dem, doppa dem sedan: upp- vispat ägg och' därefter ib; rive- bröd. Stek köttet knaprigt; Vis. pa grädden och. blanda ner ma- jonnäsen. Krydda med curry, salt och peppar. Blanda alla in- gredienserna. och lögg dem i en skäl, Häll 'currysäsen över, Torsdagen den .17 Juli "1969 I dag: ALEXIS - Solen gär upp kl. 3.49 och I morgon: FREDRIK Solen 'går upp kl. 3.50 och ned kl. 20.35, - " VETT ha dagen efter en fest är det : ITan, :var ” ingen större” talare, - I men : munnen skulle: jämt ” gå” "Ian : hade värdinnan till bordet .Joch skulle tacka för maten, Då Så stort huvud som man kan . verkligen förvånansvärt, att det finns så litet vett i det, gen efter, le so når kan pratat under en dryg kvart Hörjade: han med de avslutande fraserna: e en — Ja, mina vänner, det har varit em härlig måltid, och alla är vi mätta och belåtna, och ha de jag ätit den minsta lilla bit till skulle jag inte kunmat få fram ett ordt = : . Då hördes en röst från bords- ändan: : Da t Ge honom ett kex... > vc HUVUDVÄRK vo . Lille Gunnar tittar på när pap- pa tar på sig amokingen. CH — Pappa, säger han, använd inte. den där kostymen. Den. får du alltid sådan huvudvärk ' | rätta "något: arbete. om "de försö- :joch ej bara Kules. > GROTTLIV Den 28-åriga lärarinnan, Helen Brobecker, uppehöll sig nyligen sas, hade ställt..sig .till,;förfo- gande för ,ett vetenskapligt. expe- ""I riment, . vilket bland annat kun- "I de tänkas. bli av. betydelse för framtida färder i- rymden. Ända- att: få - vetskap om hur :männi- skokroppen. skulle reagera: vid en annan .än vår vanliga 24-tim: mara rytm, Så ämnar man umn- dersöka om människorna kan ut- ker .sig på .en -48-timmars ” rytm, nämligen att vara vakna 36 tim- mar "och söva 12 timmar, Och vidare en .tidscykel om 74 :tim- mar med: arbete. och 22 timmars sömn. Också under. flygning "ute i världsrymden måste astronau. ternas kroppsfunktioner ställa om sig på annat äm det vanliga om 24 tommar..., a de Med världen utanför stod He- len : Brobecker ' bara förbunden, medelst mätinstrument,' vilka en- dast gav utslag : och : besked "om sådana fakta som hjärnans tan- keverksamhet och olika kroppens funktioner; Sin kropp varm, och i. form höll Järarinnan sig: med gymnastik - och 'joga-övningar. Tråkighet och : leda fördrev. hon genom -läsning —" mest, Goethe och Sokrates. .o ss. a. so : Helen Brobecker fortsatte här- [med de rader av försök som :de båda franska grottfoskarna Phi- in | TITULERING = Redaktör. A,. hade” stor en newfoundlandshund, som; : . hette Herkules. - Hunden, brukade 'fåj.” följa - med till; tidningsrektionen och det-iingick J-springpojkarnas götomål 'att taga med Herkules på "en . motionstur. :. .: : en "ny: aprinpojke,”. som kallade hunden -för ;”Kules” >"... Till..sist : sade "red. -A;. till poj ken, att när haniropade på hun- den skulle han säga. Herkules Svaret - blev,- att man behövde väl "ej kalla en hund för herr, det borde räcka med bara" nam- net, ll ; t 1000 HAVANNA DO le fd "Han kom hem till sin fru och upptäckte en rykande cigarr på ett askfat, Vit i ansiktet dundra- de han: före fa — Var kommer "den där cigar- ren ifrån? SLS — Hustrun teg. ” ”— Var kommer ren ifrån? Om du nast, stryper jag dejt "12 AI right, sa kön; den kom- mer från "Havanna. Soc a den här” cigar: per TILLBAKA + oc . 1 Skall du till Itallen-rnu igen? Du har ju just vanit där på bröl- lopsresd, fvivYv an Na — Ja, men jag :vill : gärna se hur där ser ut, .. Z>zZran - ' Vid ett tillfälle.. hade man fått inte svarar ge: "Junde? fyra "veckor 4. én 70 meter |: djup grotta nära Nizza i Frank- "Irike. Den unga damen från El DS målet med” livet .i.-grottan..var| . 4 4 - la Länsstyrelsen i Halland har med . . deras inställning till en kommunsa yrelsen. k kommunerna senas om: blöcksammanläggning 71. räv ver besked ast I sept: kort varsel begärt de halländska kommunernas besked angående immänläggning inom kommunblock " Senast den 1 skall ställningstagandet måste tas under » eller man föredrar att vänta till I Som bekant genomdrev regering- en vid . vårriksdagen ' beslutet om :, tvångssammanläggning i blockkom- muner - senast 1974, Därmed från- : gick riksdagsmajoriteten-sin inställ- ning från 1962; då man deklarerade, ” att : sammanläggningen '. borde "ske frivilligt, ec om - «ning föregicks av en intensiv de- batt i kommunerna. Av denna fram- . gick : att :en kompakt: opinion "var emot tvånget. Men trots detta ge- erfarit vid samtal med en del kommunalmän i länet anser man på den nya slagen om sammanlägg- ning -hemställt till landskommu- nerna i länet att fullmäktigeför- samlingarna skall pröva frågan om en sammanläggning -vid årsskiftet 1970—71, antingen med samtliga öv- riga kommuner i blocket, eller se- parat. med centralkommunen, Av städerna har man begärt besked om dessa är villiga att gå samman med samtliga övriga kommuner i bloc- ket nas fullmäktige ha besvarat nat och da länets kommuner ämnar ta chansen att gå januari 1974, som är sista tidpunkt för samgåendet. ens ram redan den 1-janusri 1971. + länsstyrelsens förfrågan, Enligt vad ” a flera håll att det onekligen viktiga - ni tidspress, Just nu håller man på åtskilliga kommunalkontor semes- terstängt, och de ledande kommunalmännen är På många håll bortresta. snabbt få fram klara besked huruvid Länsstyrelsen vill emellertid samman redan 1971, serna i frågan, förklarar hon, | — Det kan tänkas att' detta öpp- nya möjligheter till ett sam- gående 1971. Länsstyrelsen hade i: höstas överläggningar med kommu- nerna i Varbergsblocket i frågan, .. - -efter ” dessa . överläggningar skrev länsstyrelsen ' till varje kom= mun i blocket och begärde att de. : skulle bemyndiga igångsättandet av H lägg för eller med någon eller några av Ask na inom di hela blocket,” Resultatet av hän- ' nomdrevs beslutet i riksdagen, ss RESIGNATION? "CC u har kommunerna alltså ing- . en annan valmöjlighet än att an- tingen besluta om samgående 1971: eller också att bestämma sig för . att vänta till 1974, I den zsituatio- nen kan man förutsätta, att kom- munalmännen på en del'håll re-' » Sonerar som så, att när det nu ändå blivit tvång på att gå sam- man så kan man lika gärna göra det vid första: tillfället, > >; «Hur det skall bli.i Halland, får man alltså besked om efter den 1 . |har länsstyrelsen - varit något ut- .[förligare i sin skrivelse än när 'det gäller kommunerna och städerna i övrigt. Detta med hänsyn till den utredning som förekommit om ut- det, När det -gäller Varbergsblocket ar munerna inte ville forcera manläggningen. > = ton, "Av de fem kommunblocken i Hal-' land finns en färdig och av sam- 2 + blockni delsen blev emellertid att kom- sam- a. vecklingen i i VarbergVäröområ- NY SITUATION Byrådir . Sandlund säger, att det är :svårt satt förutsäga om det.kan bli någon allmän sammanläggning av kommunerna i länet redan 1971, Emellertid: har vi fått en något annorlunda situation" genom till- när: 1 yttrat sig:till länsstyrelsen:i ären- . ; det. Karups kommunalnämnd-är ve- terligen det första kommunala or- gan i länet som behandlat länssty- relsens skrivelse. Kommunålnämn- den där föreslår fullmäktige besluta om att uttala sig för sammanlägg- ning redan 19714 =: 5: Sv os HÄNVISNING TILL NYA : : LAGBESTÄMMELSER” HN ' Byrådir Maj-Britt Sandlund vid länsstyrelsen ' säger > till ;HN, att länsstyrelsen med" hänvisning ' till lip: Englander ; och Jacques 'Cha- bert begynt i samma grotta.: De båda - männen höll sig nära Sex mån der -"Under jordeh och :hade blott genom. en fälttetefon ” varit förbundna: med yttervärlden, Un” der "hela: tiden ' registrerade nio elektroder fästade på deras krop- par” Varje” psykisk” öäh” fysisk rö relse : och stämning .på ett :otal mätinstrument. Till och med de- ras drömmar togs upp och regist- av: dem + tidsangivelser". för att kunna "fastställa förändringar 4 den känsla av tid de kunde ha 1” grottans : mörker, .: vilket man visste om' i en tidecykeb med:'36 timmar vaket tillstånd och tolv timmars. SÖMN. so oss ss os . Under , hennes' frivilliga .uppe- bäll.i den djupa grottan läste den 28åriga engelskan 409' böcker. Hennes kamrat Ohabert kampe.- rade i ett tält .som var. uppställt ungefär. hundra meter från "Eng. landers, vilken huvudsakligen un: der: sin instänghet fördjupade sig i sociologi, där han avverkade ett 100-tal "tjocka luntor. Dock fann han, det - särskilt 'oroligt att han under hela tiden inte fick några underrättelser från sin familj, ” "Efter: återvändandey till .mark- yta, måste bägge 'sakta åter vän- ja sig vid den vanliga, normala |24-timmars-rytmen. De hade helt förlorat känslan för tid och äver lidit mycket av sin, långa ensam- er et . 4 . "]het. Annat var. det: med. Helene 'Bro- becker. Hon förklarade vid åter. vändandet till dagsljuset att hon där. nere, I underjorden haft "en oerhörd känsla. av”. frihet och själslig . jämvikt, : > : Tore, Leth.. rerades, ' Ofta fordrade man också |, av de nya lagbestämmel- endast. i Halmstadsblocket; I- Fal- kenbergsblocket föreligger ett ut- kast till 'blockplan, som kommu- nerna fått yttra sig över, En sam- - manställning "av: erinringarna' mot + planen håller också på att göras. a Varbergsblocket ' har en princip- skiss till blockplan, vilken samar- betsnämnden antagit. Här återstår dock detaljplaneringen, : Laholms-' blocket, liksom Kungsbackablocket. saknar ännu sådan planering, '. I oh mellanösternproblem . utan chans till medling hade: utvecklat sig. Han hade fått se att. hans” dyr- bara Hasselbladare låg kvar på baksätet 1, bilen. ,Han' tog ett par steg mot bakdörren och skulle just. öppna den "då situationen som en blixt stod klar för Nilens son. . Med en rivstart försvantr taxin och kameran. i: en: sand- storm och svensken: stod gloende och ”gapande : kvar -på slagfältet, Hade han varit 'filosof kanske han tröstat sig med att han inte behövt ' betala "taxin, cc ons. ov . Nu. uppsökte han "snarast .poli- sen, men dess undersökningar bland” Kairos ”tusentalg . taxibilar blev. naturligtvis. resultatlösa, :Tu- risten hade dock en reseförsäk- ring i Hansa, som så småningom försåg honom "Plötsligt: hejdade sig svensken, |. med en ny kamel, Ardennern... .' konomisk: - : (Förts, fr, sid. 4) jen (Forts. fri sld.'4) > 7 med 100. miljoner" dollar. ' Någon enledning till omedelbar 'öro bör alltså inte föreligga, .” est . Bland andra de redovisade pro. blemen förstärks ;av . konjnnktur- . uppgången. .När en 'sådan inträder strömmar order in till fabrikerna, Nya maskiner beställs för att möta : en väntad efterfrågeökning : och återförsäljarna höjer sino lager för att. gardera sig mot eventuella le- vaeranstider, sedan leverantörerna nått sin. kapacitetstopp. En ökning «av investeringarna och en tillväxt i lagerhållningen ställer stora krav På. kreditmarknaden, Det är fråga em mycket stora belopp. Enbart den amerikanska industrin ökade - under första kvartalet i år sina Ja-; ger med 2,6 miljarder dollar, . RIKSBANKEN BROMSAR Efterfrågan på ' krediter "= sät-! ter. bankernas kapacitet på hårda prov, samtidigt 'som . central- > bankerna, riksbanken i vårt land, - har "all "anledning :att' bromsa. Om a pa” och skandinavien : förskjuts: österut och efterföljs av en syd- lig till: sydostlig luftström, . Ett lågtryck som på onsdagskvällen låg vid "Färöarna" rör . sig 'mot' norska havet och fördjupas. Till- hörande' kallfront rör sig österut ' över, Nordsjön mot södra skan. ; dinavien,«r. K 3 Utsikter - till " torsdag 'kväl Tilltagande sydostlig vind, små- | ningom frisk. Vid .kusten ökad molnighet och senare någon åsk-' 1 skur, Fortfarande varmt, + vv Kattegatt: Sydostlig bris' som ökar till styv, på yttre Skage- rack " delvis hård 'bris, Lokal dimma, i övrigt måttlig sikt. rr: > Utsikter för fredagen: Måttli-' ga till. friska 'vindar- omkring sydväst. Rätt molnigt 'och lo- kala regn- eller åskskurar.' Sva-- lare,' «< Lar Mö abe Varning: Faran för:bränder i "skog och mark är” stor i större delen av Götaland samt :i Svea- - : | Jand och östra Norrland, ”v "stora mängder lånat kapital på en gång kastas ut på marknaden blir: resultatet en överhettning med in- flation, ' arbetskraftsbrist, kort sagt : ”obålans i'samhällsekonomin. Följ- höjer centralbankerna si- "> na krav.på kassareserver hos ban- kerna, . inskränker, deras lånerätt i centralbankerna, ; och höjer rän- tan. Dessutom kan statsobligatio- "ner emitteras för, att till central=.. banken dra in ”pengår i omlopp”. ”Det' blir alltså en fråga' om en -ganska känslig balansgång, Alla vill dra iså stor nytta som möjligt ur ":konjunkturuppgången '. men ': en uppbromsning «måste ske för ”att samhällsekonomin skall hållas något så när stabil... = Följaktligen "kan, man då vänta sig. en fortsatt trend mot högra räntesatser och allt hårdare kre= ditrestriktioner, återkommande vå= lutaproblem - eftersom en stegrad handel över, gränserna ger öka- de : kridäter, i: främmande valu= ta. Om ytterligare! åtgärder skul= Je behöva vidtas finns fler instru= ment I den ekonomiska politikens arsenal, . exempelvis en' skattehöj= ring för att dämpa köpkraften, res= triktioner för avbetalningshandeln med samma verkan, investerings+ skatt och så vidare. De : ' Hog (2) "Rowan CH : En' noggrant utarbetad replik framkastad "av en scenkonstens mästare skulle inte ha lockat till ett spontanare skratt än det som nu följde. Ordförandeklubban dunkade i bordet. Mr Rienzi tycktes förvånad, förvånad över att en oskyldig kommentar från honom kunde störa den högtid- liga proceduren. En sekund flad- räde hans blick över pressbordet an hoppades att tidningsmän- nen hade uppfattat repliken. Den var god. Ifan ville inte -bli fel- citerad, : = > INNAN PRESSARNA II. Rn STOPPAR i. os ÅV JAMES EASTWOOP? «— Det omvittnades. här i går alt ni fått två hundra tusen dol- lar kontant för att — hm -— på- verka kommunalvalen, fortsatte senatorn. " Mr Rienzi föreföll både virrad och road. — Yeah, jag såg det i-tidnin- garna. Om' bara nån ville tala om för mig var alla de där pen- garna finns... s S — Ni nekar till att'ha tagit befattning med' valen? insköt se- natorn. oo oe .: Cementfabrikören och bygg- för- nadsentreprenören gjorde en väl- "| talig gest med" händerna. — Verkar det sannolikt? Hur som helst -— han gjorde en paus, |obekymrad om att en blixtlampa fyrades av mitt i ansiktet på ho- nom — ni blev ju vald, eller hur, senator? -]- Och så - gick förhöret vidare inför televisionskamerans ' obe? vekliga, inregistrerande öga.: Ny- heter i vardande, inträffande mittför ögonen på en. Sam, bar- tendern, undrade varför folk allt- jämt besvärade sig med att läsa tidningar, Nyheterna var ju gam- la innan tidningarna såldes på gatan; "Verkade meningslöst att läsa vad man redan visste, " Men härutinnan hade' Sam; fi- losofen, fel. Folk var. intressera- de av att läsa nyheter, lika väl som att se dem. De ville veta'he- la sammanhanget, vad som hänt innan bilden träffade ”TV-linsen, vad som hände när kameran "slöt ögat, Och de ville ha kommenta- ren ov : | "Samtliga tidningar i staden — | inklusive The Day — kunde in- registrera en kraftig upplageök- ning när ”förhöret” med Rienzi slogs upp med stora rubriker. The Days läsare var inte de flesta i staden — men de var de trognaste. I trettiofem år: hade tidningen intagit en särställning i staden, ja, måhända i hela A- merika. Grundad i syfte att be- kämpa korruption och befrämja god stadsstyrelse, och med. he- derligheten, «. korrekt. nyhetsför- medling . och ärliga ,kommenta- rer som främsta' vapen hade den skapat sig ett namn' som nämn- des "med aktning ' både hemma .Joch utomlands; en ” ryktbarhet, som" inte alls stod i proportion till tidningéns relativt ringa sprid- ning. The" Day sökte inte sensa- tionen för sensationéns skull. Den slog -åldrig "på .reklarmtrumman. Den hade inga skämtserier, ' De gånger" den" hade” tillgripit bras- kande rubriker under gin tillvaro Tkunde -räknas på bägge. händer- s nas fingrar. 'En hel del männi skor ansåg dess typograliska' ut” styrsel gammalmodig. 'En hel del läsare ville ha” den' på det sättet. ;The'Day var helt enkelt en bra tidning — just: det och ingenting annat. Men .det var nog. När en reporter sade att.han var 'med- arbetare i”The Day, kunde man höra" en 'underton av stolthet i hans röst — "och 'den stoltheten var fullt berättigad... + 7 oc George Burrows, en ung man på några och tretti år, var. den' i The Days medarbetarestab som skötte Rienzi-repörtaget. =” "Han var nitisk som få ' och hade lämnat en fin rapport, en korrekt, ordagrann redogörelse för själva förloppet. av kommi- sionens förhör plus den rätta till- satsen av vaken iakttagelse och intelligent kommentar, som gjor- de läsningen lika njutbar som ett välkompönerat romankapitel. " Det tråkiga "var bara att kapit- let föreföll honom som det sista — ' fastän storyn knappt hade börjat. I och "med avslutandet av Tomäs Rienzis vittnesmål. -— som egentligen -inte, hade, varit något annat än en'serie förnekande och undvikande svar — hade kommi- sionen ”ajournerat nästa år. Lagen hade räddat an: siktet. ;; Horder, av 'större — och mindre: förbrytare . andades Jug- nare, Och vad beträffar. de olag- liga .hanteringar ;som kontrolle- rades 'av' Rienzi, så: skulle allt fortgå som vanligt, |, a " George Burrows gillade det in: te. Han återvände till tidningen, skrev sin rapport och skickade in den för godkännande av chefre- daktören .— men han kände sig missbelåten med = allt och alla. Han kunde inte komma ifrån det där självbelåtna, arroganta ut- trycket i Rienzis ansikte. ”Hur som helst, så blev ni ju vald, el- ler hur! senator?” En' karl som kunde säga sådant ostraffat var större än politikerna, större till och med än Konstitutionen. Han Förenta : Staternas ) medborgare” Han gjorde demokratin till åt löje.", Och "människårna var tyd- ligen hjälplösa mot honom. Han kunde tysta dem; tjälpt och un- derstödd ”: av lagarna om äre-” kränkning. Vad vat pressens fri- het värd? Ja, även hans egen tidning?” Pte on :.Burrows lät ” trälhavete slam- mer och knattrande' strömma in i öronen: : Skrivmaskinerna. telefo- nerna, . rösterna. Reportern som talade i telefonen på bordet all- ' deles "intill. "Ni. säger att man- nen i fönstret mitt emot brukar klä av sig utan 'att' dra ner rull- gardinen?” Paus "och uttråkad min. ”Men' vad beklagar ni ér för, madam?” DS (Fi orts.) kunde: utan. påföljd förolämpa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.