| LAHOLMS TIDNING rö 3 Fredagen ” de a MM kr n 18 juli 1969. LT =. Landstingen, och pärtistödet Wai It, äder ! ett landsting med 45 led. oktober månad kommer förmodli= gen det, kommunala. partistödet att föranleda livliga "debatter, Det ' är en fråga som är lagom stor att debattera” och "dessutom be- . tyder detta stöd mycket för det « regionala: pårtiarbetet. Att" döma " av meddelandena -'om : de förbe- - redånde-åtgärder, som | redan föres : kommit i' mer det inte att bli en stor kon- troversiell fråga. Möjligen kor - mer det att råda delade menin- gar om ;beloppens 'storlek.” Dessa kommer förmodligen också 'att ' " variera 4 de olika landstingen " med de som omsluter storstads-' områden i: topp. Detta -är, emel=-' lertid ganska naturligt eftersom man räknar! med att det är be- : tydligt svårare och kostsammare : att bedriva politiskt arbete i sto=, ra .befolkningscentra, där. männi> skorna lever mer anonymt än i mindre tätorter och på landsbyg- den, Med rätta har någon sagt, att i storstäderna är det tätt mel= lan människorna och' långt mel- : Jan själarna, I mindre tätorter och - till och"med i glesbygden gäller i regel motsatsen, Just dessa för= : hållanderi medverkar till 'att det : är betydligt svårare och dyrare - att nå fram till allmänheten även.” med politisk upplysning och pro- " d befolk Å stora ray' vilket. man. givetvis. kommer + att ta hänsyn till då partistödets : n' del. landsting, kom- " skulle det bli en utgiftspost på - 270.000 kr, ' Detta "är visserligen ingen föraktfull summa, men med ' = tanke på partilivets avgörande roll för vår politiska demokrati, så är ; det säkerligen väl använda pen-' gar:då de faktiskt ger partierna . möjligheter att avsevärt effekti- visera det politiska upplysnings=- . arbetet, som samtidigt blir. en : medborgerlig ",. upplysning om landstingens arbetsuppgifter. ". Uppgifterna från , primärkom- munernas. beredning av partistö- ,:- det är som ' redan . sagts mycket «, sparsamma . hittills... I Södertälje :: - har "emellertid stadens demokra- « tiutredning förordat 5.000 kr pr mandat och i Malmö har parti-- grupperna kommit överens'om att ' : föreslå 10.090 kr pr mandat, eller . "lika mycket som pr. landstings- mandat i länet. Beträffande lands- : kommunerna i Skåne så har par- tierna gjort en gemensam rekom-= :-- mendation till dessa om. att följa en skala :'som' ger 500 kr pr:man- : dat. i. kommuner: med mindre än / > 5.000 invånare, 1.500. mellan 5 och v. 10.000, 2.500 kr: mellan . 10 och i. 15.000. invånare, 3.000 mellan” 15: och 25.000, 4.000 kr mellan. 25 och . 35.000: samt 5.000 - kr: pr: mandat .: för kommuner-med mer än: 35.000 invånare, Ju” större kommuner, : > + desto: dyrare blir -partiarbetet; är givetvis" motivet" till graderingen.” Hittills har inte partigrupperna | i storlek t Samma h | tagande kommer säkerligen. at prägla besluten då primärkommu= förarbeta denna fråga, varför en- dast enstaka exempel på förslag ” föreligger... Den ligger tydligen på - det halla t tagit ontakter om en "gemensam. linje för partistödet. Men” eftersom mo=". tionsskrivandet och andra" förbe : redelser: ;” för .. ; landstingsarbete : brukar sätta igång strax efter se: mestertiden,.' torde > frågan... ak= .. ; tualiseras ganska snart ären här. is... tills, den ' & Ipolitiska aktiviteten återupptas efter 50) marstiltjen:. I det tätt befolkade". Stock holms län har partiorganisationer= nå: träffat erenskommelse ; om " landstingsbidrag;- — pärtistöd — på:12.000.kr'pr man= dat ochi Malmöhus län: blir: det en gemensam mötion: för: samtliga landstingspartier, vilkén föreslå 10.000 kr pr mandat: & Smålänningarna är> mer; spar- samma... Där. kommer :förvalt- "hingsutskottet. efter erlägg- ningar "mellan partierna” att .före= slå ett'partistöd på '4,000'/kr:pr mandat, . vilket "är "det lägsta : vi «hittills : hört. talas om.: I'Skara- borgs," Västmanlands och" Gävle- börgs läns landsting: har: partiin< — stanserna&enate' tom: ratt. fö reslå! . 5.000: kr :pr mandat och i Väster- nörrlands' 6.000 och i Jämtlands län 7.000.kr pr: mandat. I samtliga: här nämnda landsting ir partier. g "plats för de långa köen sony ho- sparz gig” bakom .dem. mäste 'poli- gen: ingripa oftare, : Sö sar "mellan "borden. pälömse, Men” viktigare "och nöd vt gläder'.v V -Eitt >annat | i dor om” vägen. Ofta" visdre fi förar- a T REFLEXER och För em del” är. sedan gavs ent skådespel med” iteln. ”Melodien som kom bort”. kädespelet”. hand: lade om" "människor. som kämpa- de mot .tomhetskänslan "och träf- -|fade på pricken många moderna människors situation. Vi här i värt land e nadsstandard, vå tillhör, den jedei av jordens befolkning com lever i överflöd. Vi har mycket att leva ' är att ha ”nägot att I e finnas elt verkligt in- en bestående "mening | n..ton,' em "melodi den blir livet menings- ”Människan ; skäll feva, icke. ar EE av bröd”,: Mästaren, lelse för vår yttre, männ lor, : till för et rätta: en kän slå Och. - vi. ” upp. locket på fodralet och fing- men ändå |. -dité på violinen; 7 den. stum, ..död : : och - tonlös där 5; ; fyllda > av blir” t län gta add funnit"; stämningar vaknar till liv i värt inre, melodier. som legat och slum- rat sin "vintersömn I värt inre. dess " klanger frigör vår - andes längtan. z -- BIBELN är som. en slumrande violin i-vär hand, Dess hölje är kanske enkelt, 'anspråkslöst. Ett par svarta pärmar, kanske härt slitna. Eller kanske dammiga, ej vidrörda sedan konfirmationen. Mängen Bibel är bunden i ett fint, dyrbart band. Bibelns yttre rin'e så viktigt, fast visst är det trivsamt att ha en vacker Bibel. ns innehåll är det för- . Lika viktigt är att vi skar Bibo'n Att vi läser i den. tär ev dem, lever ut den Att onbart' äga en Bibel räcker imte. Vi bör inte” lyckliga” genom en dammig Bibel i. vär bokhylla. e;' blir ingen musik. i hjärtat av . en . sliten Bibek--Vi.. mäste ära” 'ose att älska Bibeln, . att gråta tilsammans med "den, att jubla tillsammans "med 'dem, den e "få uppenbara: för osa hu- frudana vi. är och. hurudan, Gud Då. bir grande: Upårs vi. har - Gud; gemenskap vigt ”Hal- Guds" öch:- Lammets ätt. -heli gt, tingens "stater numera nått upp till, blir inte kostnaderna ; för par=;/ tistöden” någon särskilt; stor "post. Låt oss, anta att genomsnittet. för stödet blir. omkring 6.000/kr, Fö > Det är glest mellan patruller- na. även' på "de: starkt trafikera- de” "Boråmatvälgarna, Eftersom bara åsynen” av patrullerna; bru- kar ha en" välgörande effekt på trafiken . får göra en ny. ansträngning. Ef- rikspolisstyrelsen I Exportvärdet Cate med > procent: mot: ;beräknade - 8,5 hela. året... medan, , importen ualet minskade” USA. sina inköp med ' 11 procent. "medan ” Kanada "ökade sina" med "33. ”ämnu”bätt- "re har :Sovjet-exporten- gått: med en ökning vå 57 procent; Frank- rike och Finland har. också var rit! bra marknader: med; export- ' stegringar. på drygt: 23 .procent. Vi-har, haft: större. "exportfram- gångar : inom! "EEC (+: 14-pro- cent) än Bfta : (+: 12 ,,procent). "Vår Pita-Impört har. ; däremot stigit med hela 19 Procent; mot Ir för importen” från: EEC; Det delsbalansen' mot Efta fortsätter att krympa medan 'Underekottet gentemot. "EEC växer längsam- 2 > Nykterhetsrörelsens Bildnings-' . verksamhet” | Halland, . som är . nyktérhetsorganisationernas i net gemensamma organ för stu- di har stiderais-i i "NBV-cirklarna un= opuläräst bland dessa" lad dieverk heten," 'not » för det ' studieår som : slutades den 30 juni, drygt 53 procents ök- . ning av antalet cirklar. Från 216 cirklar? året dessförinnan ” kom NBV-distriktet nu upp "till 331 cirklar. Detta. framgår av den i dagarna utkomna årsberättelsen. Av denna kan man vidare bl a utläsa, att största' "procentuella ökningen av. antalet cirklar rap- porterades:: av:' avdelningen i Varberg,' som ökade från 39 till 65 cirklar, :eller . med 66,6 pro- cent, ": 'Falkenbergsavdelningen ökade från 62 till 100, och .Halm- stads avdelning ökade från 75 till 104. i Styrelsen framhåller 1 berättelsen att man som mål för verksamhe- ten under: det. nu, avslutade stu- dieåret hade satt att komma up; Pp i elt cirkelantal av 300, Denna siff- ra överskred man således: med stor AN or TA marginal Distriktet .har under : året. an- 28 dekan och engelska s studerades i 2 Erup= . per. 3 4 ” ; där Halländs NBV: > :"landet;? var +: "startandet av: studiekampanjen - om narkotikaproblemet.' 18 såda« na cirklar avslutades ' under : :stu= dieåret, "och ytterligare cirklar be= . räknas tillkomma under, det stun« dande verksamhetsåret, | konstate=' . rades "det i verksamhetsberättel- sen, «i c5 ; Räkenskaperna ? har” ” omslutit - 68.128 kronor, F (5 osv > Ordförande I NBV-distriktet är folkskoll > Carl-Olof Samuelsson, Frillesås; medan instruktör Knut '. Kareld,' Äträn;” är / verkställande, , ledamot. Årsmötet med: distriktet hålles. i Halmstad den 2, augusti I SAIGON demonstrerade” på ons-) : dagen 'ett tusental: studenter ' som protest mot planerna på att.låta stu; denter ' genomgå obligatorisk + militär - ordnat "13 1 "git, ser, i vil- ika sammanlagt 404 -personer delta- på de monstrationen talade ckreteraren : det sydvietnamesiska «underhuset, ' Trang Ngoe. Chau, (TT-AFF) "innebär att vånt överskott.1 han- |: äm" 400 år tillbaka bemödar man i :Buropa "om aty inlemma de dövstumma” i Samhället, Man lär. dem. göra. sig förstådda: och förstå : :den bullersamima "omvärl- den: De" dövas fönvärvsmöjlighe- ter är likväl bortsett från undan- tag. fortfarande begränsade. Ham- burgs dövskola' äger komplicera- de: tekniska. - bjälpmedel till 'un- nn, Den hör. till de modernaste i förbundsrepubliken . | Tyskländ.. De döva: barnen” får erhåller 'den .' förberedande ut blidningen " som. behövs. för. .akar demiska yrken. På vär bild övar flickor -- och" pojkar artikutering : Hamburg: (DaD) ”— Sedan mer och djupa, mellan länga och kor- ta ljud. De. döva "barnen känner mycket - större glädje över 'sina framsteg än barn som kan både höra och tala och det syns ock. så "på deray livliga gester. ee < CINTE TO' NOT Gamla” Lovisa sitter och sör- jer sin nyligen bortgångne - Au tig tjuv c och rackargubbe under sin levnad. En grannfru på be- i |Sök” frågarr iver ” — Hur e de me dej, Lova? :. Po, ja. e så lessen, för dom säger att August gjorde inget anr nat än stal och hade sej « — men ger han inte t notit : Välskött familjeföretag i i storproducent av tomat och ur Ett vältaligt bevis för det väl- skötta familjeföretagets möjlighes fer i dagens näringsliv demon- strerades rär hallandsdistriktet av Sveriges handelsträdgårdsmäs= . tareförening på = tisdagskvällen höll högsommarmöte. <50-talet "trädgårdsmästare med familje ' "medlemmar från länets alla delar - gästade då 'Tönnersjö handels- trädgård, €n mönstergillt skött anläggning, bakom vilken står tre familjer Johansson, De bildar en - företagareenighet där k ig arbetsamhet och lyhördhet för marknadens krav är utmärkande drag, Tönnersjö handelsträdgård har utvecklats till storproducent av tomater och gurkor, och man . drar även upp betydande mäng- der av krukväxter. 1948 köpte makarna Lilly och Os- car Johansson ett småbruk med 20 tunnland jord i Tönnersjö, för att där producera trädgårdsproduk- ter vid sidan om den traditionella jordbruksproduktionen, 1952 bygg- de man det första växthuset. Se- dan dess har åtskilliga sådana bygg- nader tillkommit, och mängder av nya tekniska. anordningar anskaf=' fats. I dag används hela åkerarea= len för plantskoleodlingar och driv- husproduktion. Och man har 'pla- "ner på fortsatt utveckling av. rö- relsen. .Till hösten hoppas man. så- lunda kunna påbörja bygget av än- nu ett: stort : växthus. för tomat-= | "produktion "I dag odlas. tomåter på samman«- . lagt 600 kvm och gurka på ca. 500 kvm, vartill kommer stora arealer - av krukväxter. och utplanterings- "växter. - Frilandsodlingarna. upptar | Hera olika flag av plantskoleväx- "ter; - De sistnämnda har visat sig ”vära ett bra komplement till för- -säljningen av utplanteringsväxter< UTVECKLINGEN AV FÖRETAGET gt et -av-de många rymliga växthusen i anläggningen. TA. förgrunden > Lilly och.Oscar Johansson, som startade rörelsen. Bakom. dem, söner= | na Lars,-t.v, och Kjell-Arne; och t; vi, fö -hansson,. gift. ned. Lars Johansson” sam mö, till” Kjelle Arne Johansson... Med på. bilden är också 4-årige, "Tom=". har, "kunnat 'ske inte minst . "tack Do vare. tillgången till egen" arbets= kraft. : Numera är sönerna Lars , "Tre generationer- träd; Ti önnersjö rka. . ee Na my, och.2 åriga Camilla, :barn: till: Nancy och. Lars Joha? son 0. presenterande återväxten: inom den driftig > och Kjell-Arne ; Joh -del- ägare i rörelsen, Lars är gift och . > har' två: barn, som alltså' repre- "I senterar” deny kommande generas " tionen trädgårdsmästare: i Tön- ". nersjö, "Den andre sonen Kjell- : ;' Arne står i begrepp att gifta sig. Tack - vare . derna gemensamma . insats av. hela ”storfamiljen” bhe- . höver man endast en. utomståen="" i de "anställd för aft klara av det omfattande arbetet” med. alt sköta , berättade Wibrant ” och” Per. Karlsson . om « glädjeämnen och problem inom rö-- . relsen, "Många - finesser "Ifråga om > arbetsbesparande anordningar pre- senterades,' ' Ägarna; ' poängterade också den hetydelse de statliga ra- : tionaliseringslånen för trädsårdsnä-" Lå ringen ; haft vid utvecklandet" av . förelsen under de senaste åren... +; Det blev en- rundvandring bland rikbärande - bestånd. av. gurka och; tomater, bland "vackra 'dvärgrosor, : begonier - och' andra - krukväxter, .. Man spanade "förgäves efter den "minsta : lilla :'ogräsplanta i växthus 2 .sen och i frilandsodlingarna,: Gång 'på gång : poängterade man bety” delsen av att hela familjen är en- gagerad i arbetet inom handels-” trädgården. Eller för att uttrycka det. som Oscar Johansson skämt- samt gjorde när en av hans kolle- ger i uppskattande. ordalag uttalas ETT ORD. ON CC PA: VÄ GEN| Vädhe'st I gören, så gör en :anlt. till Guds ära. An Kor, 10: 31.) . Under min pastorstid har jag lärt, känna många troms männi skor. Jag minns: én som. var myc- ket blyg och ödmjuk.” Då man talade med honom kunde. man knappast tro: att ham. var en rik man. Han var varmt troende, Ett sätt han uttrydkte sin” kris- tendom på var alt ge tioide av sin Inkomst, När han köpte en bil sade han: ”Pastorn, jag skall köpa en bil inte åt mig själv utan till Guds verk.” Han gjorde det. En ' kväll efter en gudstjänst satt vi'på terassen utanför det hus "han hyrde. Han visade mig |- ritningar på ett hus hamn skulle bygga åt sig själv. ”Men pastorn, "sade han,” jag tycker att jag ger | mig själv alltför mycket och ger Gud för lite.” När denne kristne man dog, upptäckte hans famälj avt han ha- de gett en donation för att byg- ga en kyrka i det samhället. Det var ett underbart vittnesbörd. |, Hans liv levdes till Guds ära. :Nykter ungdom - | framtidsungdoml- ägarna samt. konsulenterna Bengt” "ningen. obegränsad vi vattentillgång kar. man UTönnersjö handelsträdgård 'sker. 1' Halmstad. Det är en marknad. som - man bedömer. som långtifrån mät- tad. Därför: siktar johanssönerna bakom. handelsträdgården på att ef- ”terhand bygga, ut sin rörelse," Det finns också ganska" goda. utveck-' -lingsmöjligheter inom det nuvaran=- FN OMFATTAR FÖRETAGET : ” totalt ca 11700 kvm växtling samt ” bänkgård : och” frilandsodling. Av » växthusen har de två största, om "totalt. 1.100 kvm, tillkommit” under ” de senaste fem åren. Man har un-= der denna tid även byggt en' ny, värmecentral, som förser samtliga i : anläggningen ' ingående - växthus - med värme. En av :värmepannor- +; na är försedd med utrustning för ånga, varigenom ägarna själva kan klara . den . nödvändiga desinfek- . tionen av jorden, som man eljest "skulle . behövt anlita -utomstående - firmor för att få utförd, ”. GOD SKÖRD Fram till nu har man i Tönner- sjö handelsträdgård i år skördat 6.275 kg gurka, vilket motsvarar . 12.5 kg pr kvadratmeter. Av toma-. "der var skördén under samma tid 5.735 kg,. motsvarande 9.6 kg. per. kvadratmeter. Av gurka går man in för odling av sorten Bestseller, . medan' man producerar tamater. av i främsta rummet sorten Grower's ' Pride, På prov har man i år även odlat en del tomater av sorten .-Selsey Cross. ... s— Med en: "duktig. hustru och” onparten av produktionen i de .markområdet för nya växthus, r vatt kor - medan '::maski- nerna »sätls för. sent. Ma syn. betyder. det: förlust” äv, pengar. -— Mitt uppe i alltihopa” måste full' rätt; Lär vi känna 'de enskil- da kornags egenheter, anpassar wvi oss efter dem, och för övrigt så- sam valkkunnig bonde. tillämpar alta mjölkningsan' betets-finnesser, så blir. vi” otvivelaktigt. vinnande part, Men 'pro' "primo: "Fram: för arbet tstvarmonit framtiden ' kan. förhihdra all «are betslöshet? "sa, en; professor till en man, som: "kommit -och, besökt ' honom, ”Fån jag fråga hur nitän- ker att åstadkomma detta?. — "Enkelt! sa männen," Man sät-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.