LAHOLMS TIDNING ' ördagen den 19” juli: 1969 '; Nu Teaterorginal från föra ker Baeckström. var också d för sin slagfärdighet, Vid, ett: tillfälle" var Baeckström och hans hustru i Mia bjudna på supé på slottet av.. kronprinsparet Gustav 0. Victoria, , Vid . tacktalet” efter 'maten. säger”. : Förorenad flod fattade eld : Cuyahoga heter en flod som faller ut i Lake Erie, USA. Den har se- dan länge varit mycket starkt för- orenad av olika sorters. utsläpp, framför allt olja och annat indu- striellt avfall från de stora stålver- Kristi ue F Förklaringsdag Text, HI Arg: högm. "Matt. 17! 9—13 NM sr Men + = Mjölkens sämmansättning DT våras hölls ; en konferens — i" Skåne. vid .vilken man bl a behandlade de nya” näringsty- siologiska ,. på [Öl Baeckström, den ypperlige: komikern vid Kungliga Drama- tiska teatern, kom ursprungligen från Skåne men upplevde sina ung- domsår i Jönköping, där fadern var tapetfabrikör, och där han ä även ge- : får” fram” om "man: lyckas om- ' ställa Ykor så att man avstår : endel av fettet i mjölken. Att ” sänka” fetthalten "T7 imgölken ” är Petrus, Jakob och Johannes fick” vara. med Jesus uppe på Förklaringsbergets: topp. 'och -upp- . vis. förenklat problemen. : litisk” fråga. ST synpunkterna mjölkproduktionen samt de tek- niska möjligheter -som" kan fö- religga om det gäller att avse- värt ändra relatioherna :mellan protein och fett'$ den'produ- cerade injölken. Konferensen medförde med. all. rätt ätskillig : publicitet, 1: flera tidningsorgan uppfattade” man det hela så:att det entlast' 'gältde' att ”göra om” mjölkkorna, Kanske ” "blev dis- kusslonen : snigon” uppskruvad. Det är möjligt att förhoppnin- gärna ställdes Något” högre "än |. vad som” är tekniskt. och" eko-|. nomiskt möjligt. dä varje "fall förefaller” det som om man del Det är - nödvändigt, att. älta gör. klart. för" sig abt man inte utan vidåre emsi kan eftersträ var att. göra om. 'kon.' utan ; alt man först kan: göra om: mark] - naden. 1 varje "fall måste. mån veta något. mer om vad mark: naden. kan erbjuda i framtiden; Detta. är delvis en Jordbrukspo- :Den tidigare | instälk Mmningen hos de” svenska statsmakterna, sär- skilt” efter'. 1960” års jordbruks uvrednilng, hög» pris för mjölkfettet medan proteinet skulle säljas för sluimp- |]: pris. Detfa "rimmar. tämligen då: ligt. med den: inställning "som sedermera. gjort sig. så starkt nings Biologiskt gemensamma utred- ning om den framtida, prissätt- ningen ; : På. mjölken "och" mjörk: |]. i söm" blivit: tillsatt rätt "fiktring? Det sida. är råde att: se fran atmgång. man "Manerar' en omriktnin om :-. mjölkproduktionen närvårande,. finns. vinte” ti lig "avsättning r. mjölkprotein mom: tandet, En. avsättning : till u-länderna mjölkpulver som fintig- tillgäng- liga borde följaktligt tillh : nbög till ehjärtansvärde ända: | ' mål under: lång tid 'framöver. Ti: bilden hör, även” att 'pro- duktion av. - mjölkprotein läm- par sig: utomordentligt . i Väst- .eurbpa och. särskilt. i" Norden: - hråga] jom den långsiktiga in- riktningen . inom: mjötkproduk- tionen är mån, Cd "problem, olösta; Det är nödvändigt och” riktigt att på längre” sikt söka påverka relationen” mellan fett: och pro- tein- i: mjölken, "Det emellertid ske "samtidigt "med | att man studerar: den: tänkba- Ja” marknaden " för! framtiden. Rent tekniskt. är mycket oklart, Om man + ex anser att det är mjölkprotein som i huvudsak skall produceras så uppstår frå- gan hur. man producerar detta mjölkprotein fördelaktigast: Det är inte, alls sgäkert--att- detta : skäll ske” i form av. en protein- rikare mjölk. Avgörande ' rent produktionsekonomiskt är i stäl. let' hur mycket protein "man fåt ut genom en viss insats av kost- nader resp. produktiongmedel. Det är inte alldeles självklart atv detta sker genom en mjölk med högre proteinhalt; Det kan |” möjligen ske med ;mjölk. som innehåller mindre "protein i men som produceras i större. mängd per (ko, för Det är hellén inte någon själv- klarhet att man, Skall eftersträ- va den ena, eter andra relatio- nen mellan "mängden £eve Tesp mängden protein Fe myjölken, Detta är en köstnadsfråga. Även |; om man skulle gå så;långt att man betraktår en. då av det producerade” mjölkfettet” sor en " biprodukt och proteinet som: hu- vudprodukit: finns anledning. un- dersöka vid' vilken velation” mål- | lan de båda närlngsänmiména I mjölken ' som produktforién blir billigast. Frågan 'gäller då bl. å hun. mycket :men . protein man var ju" sådan - att | mån skulle utkräva ett mycket |. att :man från stäts- - b således, totalfångsten silkertigen inte .någion” större svårighet, ' Det" har' tagit lång tid och krävts stor” möda 'att få "fram den" mjölk vi nu? har - med. en. me "hat. av: både fett]: sä vad smörfettet kosta ena. eller . andra. ifråga;”om "mjölkens: -samman- sättning .— "såvitt man nu kan - påverka relationen. anellan- del: : båda” väsentliga : näringsämnena, ; För att klara. ; ut. vad. som är ; möjligt. och "ekonomi: a ; Krävs. "många tekniska underr Ö ” ,Stutsatse; SEN | i till. beträffande de. rent; tekniska «: resultaten .. vid. den eha >. eller ; andra; "påverkan äv. djurens” pro duktionsförmåga: Vid -den.; före- stående -anpassningen. shar.:. man | en lång. väg att gå, .vånvid gälr ler..att. successivt söka." ,omrikta : produktionen ned; hänsyn. till vad : som : ”marknadsmässigt vä fiktigt.- Detta fi örhållante -— det. N understryker ) ; emellortig. 'ytterli- : gäre behovet av att. man 'verk- ligen. undersöker vad; "som riktigt och möjligt : Fält Ö Be Det europeiska: nämligen byggts: ut : 180 ned: från berget ingen |... leva Herren: och Mästaren i fö härligad gestalt samtala "med Mo-: ses "och Elias och, höra Gud sjäv Kalla deras" älskare Mästane' si älskade "Son, "Dett -var I dem: stun- den de" fick” visshet om "att "Je : den utlovade 'sus var = Messlas,” löDE Jesus. och änjungar a gin — så -bör-: e.sdensamnma;' Skillnaden på Vv gen red. och. vägen upp "upplevelsen Umea; Kristus; evignetsupplevel nn; Så. har: det "Vägen, 'ned. Tan. förkla inger "Jänjungarna > att inte för: hågön 'omtalaidenna yn. förr- Människosohen uppstätt' från, suneras: ut.” Jesu här "ighet är fö dold: öh kam "endast! ekådas igiö syner”, på; berget, . skall uv, orda "vitt och brett -om.; Vi skall d att göra". dem ti UI dé nordiska a med ' ej : I mindre. än: tre fjärdedelar ; till 25,5. "milj. ton. 1. sÖvrig -mordvästrar” or uropar, ha ängår.; 1 svenska "möjligheterna till, port” "tin östeuropeiska! G smöpesslvt har begräns lägre. abelsinkonst för "> jondbrukaren; ie ypåpekar Jordbrukarhas] För "ningsblad: OS De ' flesta "företagarna har' el- 'na gårdan belånade; och för dem blir. det -högne ränteutgifter, Man 'beräknan - att . vanje : ränte- höjning om 1 procent föranle- der mer.än 50 milj kronor öka- de "kostnader. . för jordbruket. Bägge diskontohöjningarna iår "drabbar. således jordbruket. med tillsammans . äver :100 mkr, i "ökade 'årskostnader," 2" : - Till" detta. måste. äggas ett företagsekonomiskt ! Wberättigat | : men; i.realiteten tämligen £å- fängt krav På en — motsvaran- -de räntehöjningen —' ökad av- kastning ' av: 'jordbruket - insatt eget .kapital, som uppgår. till ca två 'ä' tre: gånger dé" lånade kapitalet." Det: -tonde” "bli" svårt att få motsvarande inkomistkom- |: pensatton, vn. : "Diskontohöjni g änven' besk medicin, . och de megativa. kon- sekvensérna för närlngslivet bur kännbara, erinrar ; tidningen, stämmelser öm poströstning. och sammanräkningsförfarande om. m. som valtekniska utredningen nyligen "presenterat; ullle, "re. |. sultatet av riksdagsvalen. I fort- sältningen "Inte redöbtisas” -för 0.400 "valdistrikt som” nu" utan bara för--58 : regionala" samman, räkningscentraler,” Detta än en er $Krifta as SSkUNe |. nligt' utredningen slag skall, ,valprogeduren: i -fortsätt- "ningen ske. med ; hälkort;: kas- i och : särskilda. -vaNboxar. » Poströsterna ; skall -”avgivas se- nast : två dagam- före: valdagen, och det skall” nu bll'bara en ; sammamräkning, då den :defini- tiva: sammanräkningen på läns: styrelsen föregås” avskaffad, '', : "sin; helhet å detta ett nog " som gör att nan . ör bhäll . Valstatistiken - valdistriktsvis, Detta är ett allmänt intresse In: :te bara för de i partierna verk- samma "utan även för den sam. : hällsvetenskapliga forskningen, Denna" detalj är så viktig, att "utredningens förslag bör omprö- , Vas på denna punkt, menar tid: ningen, ve / ” Byråcher Brian 'von. Hofsten "I:statistiska. centralbyrån ” har nyligen: påpekat, att man kan klara sammanräkningen” på val: : natten”. inklusive.” poströsterna |! -helt” enkelt : genom” att :behälla "dep gamla: systemet . med val sedlar. m. m av traditionellt slag men. , bara. med. den änd- "ringen att: ”valförrättarnas sam: ”mannäkning blir definitiv. Då slipper vi hålkort, Kassetter och "valboxar, & Det Ngger mycket 1 det enk: . fa” receptet,” Metoden skulle” bli billigare och: det gäller tydligen i bara att I Jämplig, utsträckning förstärka . de tekniska" resurser na för de lokala valförrättarna. Då kän vi få' det definitiva var + resultatet, redan på valnatten. » Vi. får. fortfarande. glädjas, ät spänningen, i, att distrikt för rande sen valstatistik. som blir "användbar: 4: modern tid: för: bå- der: valarbetare och: forskare -slutar . Anbetet,. SE an | verk hade släppt ut. en osedvanligt :] gas till skadorna blivit avhjälnta, - . rymdbragder, | måste; ha: en; öjd ' | nolikt inte har” någon drabant e i] ken och" andra ' industrier utmed ich flodens lopp. Då och då brukar ol- jefläckar fatta eld, men vanligt- vis brukar de snabbt kunna släc- kas av båtar som' .pytrullerar flo- den för detta ändam. Men nyligen gick det inte så lätt Nu' utvecklades en liten brand til en: större; . precis som expertern varnat för, och den var inte så lätt att få under kontroll. Ett stål- stor mängd olja, Den ' fattade eld och :upp till 70. meter höga lågor "uppstod medan den väldiga olje- fläcken drev nedför floden, under två järnvägsbroar. Trävirket i dem fattade eld:och spåren kröktes av "hettan, : så broarna måste avstän- Både statens” lagar 'och Iokalr föreskrifter förbjuder utsläpp av industriavfall - Cuyahoga.' Men brott -mot dessa föreskrifter lede: sällan till åtal, och dessutom gå "det; lätt: att'£ å dispens från förbu- det. . Nu hoppas emellertid natur- vårdarna '; att vad : som : hände i, Cuyahoga "skall leda till att med- borgarna. skall vakna” til medve- i 'nde'om vad som står på pe . "Skrivning :=— Jag körde i alla skrivningarna utom matte och franska, ' :-" »— Hur kom det sig att du. inte körde där också? : "| Det Kongelige teater i femtio år —' Jag gick inte upp och skrev. stadens I början av sin teaterbana togs Baeckström i anspråk för skiftan- de uppgifter bl a i första älskarrol- ler, men han ansågs som älskare vara väl ”knubbig”. Först vid Dra- matiska" teatern framträdde hans talang i sin fulla egenart, när han skapade, en serie gubbtyper. Han var. framför allt en frodig och po- pulär komiker, intelligent och kul- tiverad i sina rollanalyser, naturlig i sin framställningskonst och med ett .gemyt som kanske mera lyste än värmde, I hans rika gemyt för- enades "enligt hans .eget omdöme skånsk flegnsa med småländsk liv- lighet. Hans höga scenkultur fram- trädde icke mninst i.en klar och-tyd- lig, diktion; som -numera försummas på ett betänkligt ätt . av "dagens teaterungdorn.” Ett ypperli niskt hjälpmedel” hade "han i sin mimik; -”som .. med. ögonrullningar. och--munnefis höpknipning "nådde kostliga” effekter”, enligt” en dåtida teateranrmälare. ” -- Visserligen. nådde aldrig" Baeck- ström. som frodig .karaktärsskåde- spelare upp. till sin danska kollega Olaf Poulsen, som var anställd vid och som räknades" som 'sin tidsål- ders största danska skådespelarge- ni... Men Baeckström gjorde" flera uppmärksammade ”. rollprestationer; han var en :djupt mänsklig Jeppe och: hans saftiga” komik lä de sig SS INS OSCAR BAECXSTRÖM skämtare och komiker.” särskilt "väl .för Shakespaere-figu- rer som Falstaff i. Henrik IV, To- bias” Raap i Trettondagsafton : och Grumio i..Så' tukats « ven. argbigga. Med 'sitt breda: gemykt Var han, som klippt och sk i Hittebarnet, Mäster Bläck kstadius, Per. :Klockare i. Erasmus. Montanus samt, Onkel Bräsig i Livet på lan- det. Baeckström höll: sin Turman i "I bred lästspelsstil — en liten tvär- säker, klipsk. gubbe: OcI dell "Baeckström:. YDet är två. orsaker. till glädje för mig denna dag. För : det första den stora: äran att. ha: blivit i den till ”Eders kungli högheter « — för det andra — att få återse min hustru som Jag inte sett, skymten av på åtta dar, då hon vas rit fullt upptagen med” att springa. Mn och berätta att. vi, skulle nit?” Nr D Baecksetröm 'axlade - -piofessor Turmans mantel i Björnstjerna Bijörnsons Geografi” och ” "kärlek : skänkte scenkollegerna ” honom en' liten taxvalp, som fick namnet” ef. ter. Baeckströms roll, 'Under” flera är var taxen Turman skådespela= rens oskiljaktige vän och kamrat; Turman var ett av de få taxexem> plar, som visat tydlig håg" och fal= lenhet för teater. Denna egenåkap kom särskilt fram, när Turman på ett roligt men något självsvåldigt sätt spelade mot sin husse i Henrik Christiernsons ' Gurli," "Folk" ”säket att Turman ska vara bättre-.än herrn . själv”, ' yttrade: en” ång Baeckströnis hembiträde; söm b a ner: i :Gåmla H Eg den. nya. generationers aktörer gör deri..rolle; Baeckstrt n « förbleknar? - Vid "sin första egna lurné 1894 gav han tre enaktare, : bland” den: kalmarsonen Olof ”Kexéls : Capitain Puff eller Storprataren,, som var särskilt. po- pulär och som sätiriserade det poli- tiska pratmalk iet.; sö Le. frikostiga som ryssarna va- rit ' med "beröm ' mot ; USA:s lika uppskattande | var "vetenskapsmän i väst beträf- | fande” den' senaste "mjuklandningen på" Venus," som de? sovjetiska : far- | gjorde i i mitten av maj. : ;; Många: bedömare. ansåg i o matt venusfärden'3 i 'svårighetsgrad kom högre på ranglistan” än Apollo-10:s lärd. I dag är Venus inte längre så |; gåtfull och mystisk” som den”an- . FORSKNINGSHISTORIA : | + Redan ti "början ' av ”dettäå': sekel rmmåste: bestå. .av täta lager, -vatten- ånga genom att -man studerade dess "utom : kunde "man :genom spektral? analytiska metoder slå fast att Ve-- "atmosfär till Stor. del. består Vv v Vattenånga neten,. då der ”befarin sig "utanför. svag ljusring.” Astronomen. Watson beräknad tatt... Venus”. av. 88 km; Dess- ; Venus sa | utom ”Konståterades. at koster. mot. dlanéten :Venus.: Venus 1: sköts .upp av . ryssarna den: 12 februari '-1261,' Den. 2 november 1965. följde ;så Venus-2 i dess spå Den 1 mars året därpå nåddes pla- neten. Venus”. yta av Venus-3, som” bla medförde Sovjets statsvapen. ombord, «i 2 VENUS- 4, Nu var vägen järmnad för nästa stora: isteg.:i utforskandet av vår granne i rymden, : Den 18 oktober 1967: : kunde '. en "landningskapsel (Venus-4) ' sänkas ned i fallskräm och 'för första gången" gjordes di- rekta : mätningar av . temperatur, tryck, täthet och kemisk samman- sättning. - . I hela 93. minuter ägde denna första. direkta — radiokommunika- tion rum mellan två planeter, Nu fick” "vetenskapsmännen visshet om att det förekom höga temperaturer och "tryck i Venus' atmosfär. Mät- ningarna 'startade på 28 km höjd och "utfördes ända till landningen. Det -var -Venus-4 som pricklan- idade på Venus och vid en ingå- ende, analys av mätresultaten från iVenus-- 4 och jämförelser med de ”uppgifter, som , lämnats > av den amerikanska farkosten 'Mariner-5 kom - man fram till att det måste finnas ännu högre tryck. och tem- eraturer nere vid själva ytan hos :planeten. Detta antogs sedan det visat sig att två olika höjdvärden angetts av Venus-4:s höjdmä- tare och de skilde sig så pass myc? ket som 30—40 km. Forskarna miss- tänkte att'' landningskapseln inte stod pall inför det höga trycket i atmosfären och därför stoppat sina mätningar en bra bit ovanför ytan. i" Det var därför som foskarna i Sovjet gjorde två identiskt lika sta- "tioner som hade den 'uppgiften att jpå. olika. platser, på Venus utföra Tdentiskt lika mätningar, h För. att landningskapseln. skulle sänka sig 'snabbåre ner genom at- mosfärskikten gjordes nya fallskär- t. tunt, värmebeständigt kösterna :' Venus-5 : och” Venus-6 / konstaterades "att Venus” atmosfär k reflexionsförmåga, ' Av det: solljus som träffade. dess yta återkastades [ax . "Vid de sk 'enuspassagerna. "1874 4 och 1882" fann” man vidare att plat: solskivan." omgavs. 'åv:: en 'mycket: ..atmosfär & Så. här såg det ut då den ryska Ce Md material som, tål temperaturer på över 500 gr C och dessutom mins- kades fallskärmens yta genom att duken perforerades. . : " FYRAMANADERSFÄRD « GENOM RYMDEN Venus-5 startade 'sin långa färd genom rymden. den 5 januari. och 5 dagar senare sköts Venus-6 upp. Farkosterna färdades i 130 resp 127 dygn vilket hade förutbestämts för att de skulle landa på Venus med bara ett dygns skillnad. vn De : båda ”jordeambassadörer- Venus kan befolkas Venus 5 sänkte sig ned genom I venusatmosfären. , och givare fälldes ut från kap- selns kropp. - Mo kena i GODA RÅDIOKONTAKTER : MED JORDEN Under - den” tid som landnings- kapseln med all: apparatur . om- bord sänkte sig ned genom : atmos- fären var. kommunikationerna med Jorden mycket goda. Venus-5 höll förbidelserna : öppna j:53 min och Venus-6 i 51 imin, På kapslarna fanns gasanalysatorer. för . under- sökningar av" atmosfären,” ett 'gi- varsystem för tryck och tempeéra- gick på teatern när taxen upptrå de, Baeckströms kärlek till sin Tax var'så omätlig, att han gärna Törlät henne detta något taktlösa' ytir de, > SOTRN FE EE I Baeckströms loge en rappa upp från scenen låg Turan! tyst och stilla under repetitionerna ' men så snart. den sista repliken ' var” |sagd, kom han ner på scenen;' Skå-' despelarna' förundrade ”” sig "över. denna förståelse för .derez arbete och: grubblade «över hur hunden kunde veta när det var slut, "Åh; han. hör när det börjar .talas na= turligt”, svarade den” stolte hussen. När Turman mätt. av:framgång; och ; ålder lämnade, detta: jordiska: hedrades han i i DN med en dödsru=? oskuldsfullaste min. "Dom sa” i går att: min«-kollega: Gerda- Lamdequist kar en mun: som en' brevlåda; Men! se-då tog jag -henne:i försvar och sa" — ja, i.så fall för korsband, : « Premiäraktören : Bae Persson blev :vid 'en-större. middag i. Småland föreställda för varandra. Den godé' sockenpampen : hadi der :middagén: stort "huvudbry! e att lista ut, vad den fint: klinganda titeln. premiäraktör . kund i ra,” När man kommi kommit till ett resultat... Har riktade nämligen ; nu. u till den. populäre-. komikern. följande . frågat, ”A" han vid. ett sånt där, panerama eller ä” han vid cerkus?”, >. ' Baeckström, som , tyckte. om. att skämta och. att. ge. tillbaka, skarpa nå, hur pass kan" avlö=' ningen va vid ett sånt där- då' "”Åjo, skaplig nog...” = "”Ä de fast lön och har han betalt för gången?”.«:=« ”Jag har betalt per gång. Sr ”Jassål .. jaha. . de äv nog säks. rast att ha et så...” - c ” Den store skämtaren och: koml« kern Oscar Baeckström gick ur ti=' den för exakt femtio år sedan, =: : id Björn Palmgren ut den sträcka som kapslarna till« ryggalade ”under sin färd ner mot Venusytan.', Venus-5- avverkade 36 km och Venus-6- 38 km. Enligt preliminära uppgifter så skiljer sig uppgifterna om höjderna som re=' gistrerats av radiohöjdmätarna vid lika temperaturer och tryck med 12—16 km. Eftersom kapslarna ha= de landat på olika ställen på pla= neten så kan dessa skillnader före klaras medr-att ytan företer betya dande ojämnheter i sin relief... a ol di bn na” gick in i Venus gravi fält på skuggsidan, exakt 2700 km från terminatorlinjen, d v s den gräns]: som går mellan natt och dag. ; . Båda stationerna hade mätare för att registrera den spridda ultravio- letta : strålningen i. närheten av planeten dch. ute i rymden, Man ade att int av atomärt väté växer då man nalkas planeten, SA . Stalionernas landningskapsl avskildes före inträdet i atmosfä- ren på ett avstånd av . 37.000. km resp 25.000 km från Venus, Moder- stationen fortsatte att sända tele- metriska informationer "ända till dess den gick in i venusatmosfären och förintades, - De båda kapslarna rusade in i atmosfären med "en fart av 11,18 km/sek i en vinkel på mellan 62 och 65 grader mot horisonten, tur, e: och fotoel för mätningar av ljuset.» N Båda. kapslarna kunde mäta den över Venus? yta med en' deci- meters tolerans med hjälp av sper ciella radiohöjdmätare, BEKRÄFTADE GAMLA RÖN, GAV OCKSÅ NYA '. En rad uppgifter som erhölls ned hjälp av Venus-5”' och Venus-6 bekräftade "naturligtvis en rad san- ningar om Venis-planéten, ' men man fick reda på en hel'del nya fakta, I dag vet vi t ex att Venus atmosfär innehåller ”93—97: proc kolsyregas, Kvävgas och inerta ga- ser utgör 2—5 proc och" halten syre är så försvinnande liten som 0,4 proc. : Med 'venussondernas hjälp har man dessutom kunnat slå fast att det på hög höjd inte finns några större koncentrationer av Genom luftmotståndets bromsan- de inverkan minskades kapslarnas hastighet -' till. 210 m/sek (756 km/tim) eller vad ett modernt pas- sagerarplon gör i dag). Därefter fälldes automatiskt det modernise- vade fallskärmssystemet . ut och samtidigt trädde: radio- "och mät- "Mätningarna av v tryck och tem- peratur företogs ungefär var 40—50 sekund. Mer än 70 "mätningar av lufttrycket och 50 av temperaturen företogs under den tid som kapslar= 'na dalade ner mot Venus” yta, " På grundval av de erhållna: mät- apparaturen i funktion, Antenner 1 meka äm sr resultaten kunde man också räkna Enligt de inh na 'skulle temperatur och ryck vid ytan variera mellan 60 .och 140 atm och”temperaturen från 400 till 530 gr C. Skillnaderna beror tyd= . ligen på vilken ”höjd övers havet? ' EN RÖD STJÄRNA P, .. DET HETA VENUS, oe Det som . venussonderna hitills meddelat oss gör att allt" levande. tycks vara uteslutet på. Venus: efter jordiska ' mått. mätt förstås, Men fackfolk utesluter inte att det kan existera bakterier, alger, lavar och mossor, Och finns det kolväte. hav .så kan -man, också räkna med = äggviteproducerande : baka terier. "Den armeniske ; forskaren Sisakjan och -. amerikanen: Sagan har redan tidigare antagit att pri«+ mitiva livsformer också ' är" tänk= bara som svävande i moln i atmos= fären. Det finns också forskare som på allvar menar att man.-kan skapa "len syfgasbemängd atmosfär på Ve= nus med hjälp : av: bakteriestame
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.