Hd mellanölet:: " "fAlldeles; för ytligt - tionen mot:svagare drycketisom "Vad som återstår: äv: påverkan. « leva.t, Mändagen den 21 jull-1969 LT Ae Jordbrukets investeringsvilja Det 'är” ingen 'nyhet att: det svenska 'jordbruket är stor kund hos industrin, Och ju mer jord- bruket rationaliseras och mekani- seras, desto mer. ökar behovet av ket under 1968 "ha representerat ett värde av 667 milj kr mot 605 milj 1967 och 656 milj 71968 samt inte mindre än 683 milj kr.. såväl maskiner som servicetjäns= ter. Den betydande minskningen av. manuell arbetskraft måste er=. :- sättas på detta sätt. a : Jordbruket är alltså i hög grad- :" "beroende av vad industrin fram- - ställer i förm; av 'maskiner, red- skap, kemikalier, byggnader o 8 v.' Industrin är å andra sidan starkt beroende av jordbruket som kund, ” Flera företag har. riktat in sin produktion och sin verksamhet just för att-kunna betjäna jörd- ',: bruket. Och det är inte småsum- mor som vandrar över från jord- bruk till industri och servicefö-' retag i form av” ersättning för ' varor. och'stjänster. Man räknar med att jordbruket betalar in: "cirka sju” miljoner : kronor, dag- ” "ligen året om för dessa, +. "' .. "" "Av tillgängliga statistiska upp- :-lysningar framgår, att det svens- ka jordbruket under 'år 1968 in- vesterade 216 milj kr i traktorer. Det är 11 milj mer än 1967. För .. 1965. Rek övriga maskiner var” sammanlag= da levéransvärdet 451 milj kr; vils . ket är gott och väl. 50 milj mer: än "året innan,ysTotalt beräknas -- maskinleveranserna till jordbru- KAMPANJ MOT UNGDOMS. - i. SUPERIET , ” ; Måns Norn tbens-Kuriren (m) -tyckér det är för enkelt att” skylla "det tilltagande 'ung- domssuperiet på -ireklamen; för : or od at Vanför "inte göra, något ”rejätt inför. ett . enormt problem — varför. inte starta hn brett upp- |; detta, - : lagd 'kampårij "mot superiet' av |" > DS samma stil den mot. narko- SER fen tikan och” gärna. kombinerad Folkpartiledaren > sändring och är för tidsödande: historia - Färs ätt .skyl-|- la «+. på + reklamen. .: Metlanölets frammarsah kan förklaras : så enkelt som;atp: pilsner inte sma- kade. lika: bras > ..:o7 ” Hittills Shar”det.. ansetts-,vara en fördel att förskjuta konsum; öl och vin. fOnektigenharrden dnoteringen 21965, be- ror på att skörden året -jinnan blev rekordartat stor. En viss re- ducering i inköpsstatistiken. no- teras såväl under 1966 som 196 Som bekant var skörderesultatet: svagt 1966, bl a blev det?em' då-: lig brödsädesskörd det åref, | Det gamla ordspråket a tt. nä bonden har pengar, har alla pen- gar gäller alltså delvis även i vå-; ra dagar. fastän naturligtvis' 1 be-! tydligt mer begränsad omfattning än förr i tiden då jordbruket var, den. verkliga huvudnäringen och: sysselsatte majoriteten avi svens-' ' ka folket, Men alltjämt kan det : teras, att goda skördeår, sti; mulerar ” jordbrukarnas Änves=: teringslust, precis som goda k junkturer för industrin utgör. s " mulans' för industriinvesteringar=. - na. Självklart inverkar även pris-' sättningen ” på -jordbruksproduk= |. terna : på : investeringsviljan.: .In= vesteringarna måste löna sig, an-=, nars' vågar ingen satsa pengar, "Ett intressant spörsmål är om jordbruket blir 'en lika god in-7 dustrikund " när själva jörbruks- mekaniseringen ' blir. gendråförd på fältet och det sedan ,hara, blir fråga om återanskaffning av ma- "skiner - och : övergång till ännu; "mer-effektiva sådana. Svaret blir . > ja på den frågan. Mekaniseringen : av fältarbetet kommer. säkerligen «' att följas av en intensiv inom- gårdsmekanisering, . som " medför ' en fortsatt investeringstakt i stor skala, Inom överskådlig framtid " kommer därför jordbruket att för-". Sveri Wedén :" dera” över om "han: skall lavsäga " sig partiledarskapet till årets folk= +, Orsakerna härtill skulle varå be. :; mindre lyckosamma riksdagsvalet ”1968;v de negativa utslagen . på. inionsundersö ": blir en stor industrikund, "såvida näringens lönsamhetsgrad tillåter har blivit något av en ddnings- planka för många; tidningar, den: na sommar ”då det politiska, stof-. ” fet"sihat/-Just nu'säges han be=>. finna sig i Skottland: för att fun- partikongress i november" friånad, ' svikelse över det för. folkpärtie skadligare”"starkspr Asumitio. Vv kningarnas $i: po=: Ian nens utveckling 'åtminst pats: En av de allvarliga avig: sidorna :är dock att ungdomen, däribland: 'skolungdomertt > kat: sin "konsumtion, . främst! då "äv: mellanöl. IT pesten i Vad ka ligga sitakomti Ska vi kalla & fidån” gott. och Ont? .. or Med tabun: når. vis ingenstans. I olika former till amoderation, Under att” fråntai un dess 'egenansvar: te för alla andra at slippa svaret för” "att. dettä" darra den miljö: urnigdomen > fått: r bt den 's räglas . av: att. skjuta. ansvaret lära, sig ta ansvar ska 'kunna bära detta. Och så skylbel an. på rekla- men: SpKn : ob En ansvårsmedveten kampanj mot " ungdomssuperiet av sam: "1 Gartkoris val KAN i - Rådom som "som 'det brukar bli "för partiledare; Pere till: 'ordförände:;4-= FPU och 'skärmytslingen med Olo "Lagercräntz''i iDagens' Nyhet Ibland pekar den på lågtryck och : "bland: på högtryck. Per:Garthon.. lär inte heller utgöra 'något'!svårt TT |” politiskt "hot mot hr Wedén och "Olof Lagercrantz" sch' Sven". We: "dén kan nog också puckla, oå var. andra 'ganska friskt utap att, väl-' jarnå i allmänhet tar illa upp. ! Men: meditera över saker och «ting är ingen dum idé. Detsbrukar::. som. bekant. även” centerbrodern :- Guyar Hedlund göra i:liknande sammanhang, fastän han«föredrar: meditationsplats: "Förs Mt 2 br : ligen" blir r ,detsan ma 'av Sven Wedéns rnsditation, dT för, Gunnar Hedlund, &ven om sjä n ä pamnet . Sh UNS: ger Många” fritidstorpare går om- kring och lider på sina ägor. För varje år växer tomten "igen, Di- kegkanterna klä mid vide, b F- uskningen gör marken :dyster, 35 Det äcklor. ofta. inte" med ' att vd röja. under de korta: sommanrvetkor som 'stär till buds.”. | | job- je FO Fi 100 i. « För. att” utnyttja ,”torparfär under. sommaren ' måste man: 1); ekåffå stängsel kring tmrädet, |. ne .|2). placera. in lämpligt antal djur; Skottland låter mer dr ma ' breda; förankring som nar-' kotikakamwanj: skulle ;. kunna motverka: en:-:del av, miljöbris-, terna, Förutsättningen än att det "blir. en måttlighetskampanj mer "än en absolwtistkampanj, mer upplysning sär, pekpinnar. a överdrifter har MER OM" öLET ", "När sommaren" är som vari mast och törsten plågar män- niskorna som mest går skolöver- styrelsens'”ehef? Jonas ' Orring till storms mot mellarölmiss- bruket, Han gjorde det: vid 1IOGT!kongressen i Kristianstad 1 ordalag som gav genljud över hela landet, Han betecknade -re- klamen för” mellanölet som ett socialt sabotage, ett av profit- intressen .'dirigerat attentat mot ungdomen" och krävde "stopp för mellanölreklamen skriver Göteborgs:Posten (fp) Man kan stanna där ett ögon- blick. Vad generaldirektören tyd- ligen wille ha sagp' var att re- klamen för. mellanöl varit så in- tensiv att den lett till ett miss- bruk ,'bland ungdomen av aldrig tidigare skådat slag. I "samma anförande: konstaterade general "öl?- frågar GP ' med ' Rådom,.7 > 7 - Jätt' iroht. Det sägs att allt kän 5 hjäs med möndande : reklam . meny. vi . bet "tvivlar: starkt 'atg. uppmaningen , kar landet, att. dricka "meNanöl ” leder till ett”. alkoholmissbruk ” som ; ska- Eros oo » Onsakerna får nog "sökas på fler. ”håll.. än. i..annonserna.' Det är väl inte otroligt att den; höj: da. Jevnadsstandarden > bär. en del.av ansvaret. Man jan tom, våga en gissning att"de många ungdomsresorna meadffört alkoholvanor. som man haft svårt för att skal ta av sig vid hemkomsten till; Sverige. Ölbarerna som vuxit upp som Svampar "ur: jorden "har : fäst uppmänksamheten på . drycken. Ohampagnefesterna:- vid ; de sis- ta. årens studentexamer: gick. ölets tedken, De. 10.000-tals ung- domar som . årligen: besöker England kommer hem med pubsmeak t.munnen,' Med ' eller utan mellanöl. var vi på mot ökad ölkonsumtion Ke S "". HÅLL HALLAND RENT - = [ETT ORD 0 "tid! 7 "utlandet |, väg lä En "man arbetade hårt för ” att t -hästru och barn "och li tade: endas till sin egen styika, Men, en dag fick han syn på ön korp som matade en blind ugg: ia' Han tänkte dä: ”Varför skall jag hjälper ju den som, är I nöd.” Han struntade i att arbeta och blev. mycket fat- Ur En klok granne som lade: mär- ke till mannens, hamndlingssätt frå- gade honom varför han bar sig åt på det. viset; Till svar fick han, att det berodde på att han sett. korpen mata "den blinda ugglan et CU”Men hör på sade. grannen,” varför. liknar du, dig. själv vid den "blinda ugglan? Varför lik- nar du dig inte vid korpen? Du skall "försörja din na banne "Den, stackars "mannen insåg sin "dumhet. Han svarade: ”Du har alldeles. rätt, Jag har varit en gäre, Jag skall bättra mig. Eftersom: Gud har givit mig kraft att arbeta får jag inte sitta och > vänta på att bli ITE matad som den "I Fären, de: levande; gräsklipparna, rädd Får på fritidstom ten "I per länga SS ar nn n kring. fritids- tugan." En tacka med lamm håller till. låg årskostnad -en" nor- ltomt. på ca. 2 000 "kvadratmeter 'fri från sly av: exempelvis > rönn och asp, is ide.: sälg oci - - - . ” rd gratis | . En tacka med lamm. betar: nor- malt; av omkring 2000 "kvadrat. meter "sommartomt, Hon 'kostar med sitt lamm 300 kronor att kö- på in' på våren, Har man en hek- tar. mark, 10000 kvadratmeter, behövs det ;alltså" fom tackor. Ivt' ”fårstärnigset : kostar: i”mate -markvå fö 2000: kvadratme: 500" kronor, för hektarom- .rädet, cam, kring. 1000. kronor... 5 tf Hi en.; engångskost- inhägnar den egna tom- ten; och "fyller: även le alskronor; xempel 'en : uti än räcker [25 "kronor-:(2 000 F"sömmåaren: å få - "alltså bjuda på såmesterbete, utan att' djuren” kostar något, , 'Ö UTAN STRESS i Får är underbara djur att ha'att göra med, lättskötta; trev: liga och "tillgivna, säger "Aly Gold- kuhl,/ De skapar cn levånde kon- takt och är mycket kloka; Barn och larom går väl ihop"... oc Som, alla andra djur "gäller det att behandla fåren väl. En stres- sad si 0 med nerverna under ytar kan lätt skrämma djuren. Då blir de rädda och besvärliga att ha att göra med, ' os : Faran är att man blir för för- tjust i gina små inneboende som” marbetande gäster och inte vill se dem gå till slakt,” För att fö- da ett djur under vintern i bon- dens ladugård gär det ca 250 ki- to hö samt 40 kilo kraftfoder per 'tacka.. Det ger en vinter-ga- ragekostnad för födån på ca 140 kronor, | Fåren är tålmodiga mot väder och vind. Man räknar med en be- tessäsong på ca 8 månader i södra Sverige, 6 mänader i Mellansverige, 4 månader i norra delarna. - Under tiden hinner de hålla äret-om-rent i markerna, ersätter Höjbyxor och tidigare tillåtna ke miska växtbekämpningspreparat, Vi har för " närvarande ca 400 000 får i landet med:emn ök- ning på. 16—20 procent per år. . Fårnrikast är Gotland som på ina ti Yck- H N ytt om-arbetsmarknadspol AA rbetsmarkvadspolitik är ett ganska nytt begrepp. Det till- kom i slutet av 50-talet. Tidigare talade man mest om arbetslöshets- politik, som gick ut på hjälp åt de 'arbetslösa I form av k der- Av Erik Nyblén Krisuppgörelsen '1930 mellan so- cialdemokraterna och -bondeför- bundet gjorde att regeringen kun- de genomföra en stor” del av: sitt nya sysselsättningsprogram: detta i stöd och beredskapsarbeten, Ham- marsmedsförordningen av år 1776 föreskrev att bruksindustrin skulle ge en viss hjälp åt sina arbetslösa, Någon planmässig arbetslöshetspo- litik förekom dock inte under 1800- talet och inte heller i början på ”arbetsför- medlingar i kommunal regi öppna- des 1902 i Hälsingborg och Göte- borg. Motivet för denna verksam- het var att minska utgifterna för fattighjälp åt de arbetslösa. Ar- ökade och år 1906 gav staten 15.000 kro- 1900-talet. — Offentliga betsförmedlingarnas ' antal nor som bidrag till verk - stora. r tala skillnader. I södra och mellersta landet förekom tid- vis mycket stark efterfrågan på ar- betskraft medan det i norra Sverige blev starkt överskott. Arbetsmark- nadsstyrelsen gjorde stora an- strängningar för” att underlätta flyttning av arbetskraften - från norrlandslänen samtidigt som man vidtog. åtgärder för att skapa sys- selsättning i dessa län genom en aktiv lokaliseringspolitik, Lokaliseringspolitiken - har : sin särskilda historia, Redan i mitten på 40-talet började bondeförbun- darna. oroa. sig. över storstädernas växande domi De lade" fram ten. Detta kan man betrakta som det första erkännandet av att stats- makterna hade ansvar för förhål- land ett flertal motioner om åtgärder lör begränsning ” av ' storstad pansionen men något större intres- knad tade arbetslöshets på. art År 1914 inrättades den illa beryk- se för probl lyckades de inte väcka. Ute i de av folkminskning (AK), som från början endast skul- le vara ett utredande och "rådgi- vande organ i ”arbetslöshetsfrågor men så småningom utvecklas till ett ' centralt ' organ" för arbetslös- I" länen — upprätö länshjälpskommittéer ' och hetshjälpen. tades sot i: na arbetslöshetsk drabbade h na vidtog man en rad mer eller mindre ekonom- miskt välmotiverade åtgärder för att'dra till sig industri, I de flesta fall; försökte "man .göra kommu- nerna" attraktiva. genom att skapa industriområden eller. genom mer eller mindre: dolda” subventioner. mittéer, Staten började nu bidra till "kostnad » för " ki En » journalist. "som studerat de komniunala initiativen vid 'plane- nala kontantunderstöd åt arbetslö- SARS Vart el - -' Det blev mycket bråk under 20- talet 'om arbetslöshetshjälpens' ut- formning, Konjunkturerna var allt annat än stabila. År 1921 utbröt en svår ekonomisk depression med arbetskonflikter och : stor - arbetslöshet som. följd. Den borgerliga majoriteten i riks- dagen genomdrev: år 1922 de:för- hatliga direktiv som gick ut på att .J om det utbröt konflikt inom ett .| fack skulle samtliga till detta' fack hörande. arbetare - på orten, resp i . landet,: avstängas: från: arbetslös- hetshjälp, Under! de” många” könz flikternas år 1923: blev inte mindre än ' 4.000 arbetare avstängda ' från arbetslöshetshjälp; Den socialdemo- kratiska : regeringen med Hjalmar -Branting' i spetsen - ville :nu ändra direktiven men misslyckades var- för regeringen 'avgick, År 1926 av- gick ytterligare en socialdemokra- tisk regering,- den Sandlerska, på 'grund: av" dessa direktiv, AK hade bänvisat;.ett 15-tal 'arbetslösa till Ssyndikalisterna .blockerade ”-Stripa , i! Västmanland. lönesänkningar, : den a sfort missnöje bland. den öppna marknaden, .: "Om detta och om utvecklingen fram till dagens 'arbetsmarknads= politik: berättar Stig Asklund, ama- nuens' i Arbetsmarknadsstyrelsen, i en populärt skriven bok, ”Arbets- marknadspolitik” (Tiden). ' Ne med AK var av lättförstådda skäl en vanlig paroll i 20- och 30-talens hetare inte leva på sin lön. I slutet på 20-talet började nya ekonomiska idéer tränga sig fram. Det var engelsmannen Keynes som hävdade att köpkraft och efterfrå- gan avgjorde konjunkturläget. Av den anledningen borde staten i en konjunktursvacka inte endast nöja sig med att ordna nödhjälpsarbe- ten utan också uppmuntra närings- livet med beställningar och stimu- lera enskilda personer till att spen- | dera sina pengar. På ett program | - som innehöll Stripadirektivens av- beredskapsarbeten = till marknadslöner "och stimulans åt näringslivet. gick socialdemokrater- na 1932 till val. Det blev en fram- igång och P A Hansson bildade re- Igering, men borgarpartierna hade fortfarande majoritet i riksdagen. År 1933 fanns det 187.000 registre- rade arbetslösa och en betydande dold arbetslöshet och undersyssel- skaffande, sättning I landet. och; regeringen förklarade isning inte bort ske i detta fall. Den borgerliga riksdagsmajo- riteten' antog ett utlåtande från statsutskottet" formulerat av C'G|- jEkman, där direktiven skärptes och ""AK:s" handlande' 'godkändes, Gustaf: Cassel, Gösta Bagge, Eli Heckscher 'och flera andra ledande & V' ekonomer 'på 20-talet ' rekommen- derade mycket. ensidigt lönesänk- ningar ' som ' medel mot: arbetslös heten; De ansåg att en arbetslös- Ahetspolitik, enbart. skulle leda till att arbetslösheten skärptes. De an- såg därför att arbetslöshetshjälpen skulle betraktas som ren socialpoli- tik, De statliga ingripandena skulle enligt deras mening inskränka sig till. humanitärt och ..socialpolitiskt motiverade stödåtgärder under. de värsta depresssionstiderna, -Staten skulle avhålla sig från åtgärder för att stimulera ökad sysselsättning på demonstrationståg, . Ut- över detta att AK-direktiven. tvin- gade de arbetslösa till strejkbryteri fanns det en passus om att en nöd- hjälpsarbetare inte fick tjäna mer än den lägst avlönade grovarbeta-].. ren på orten. Eftersom grovarbe- tarlönerna på en del ställen var mycket låga kunde många AK-ar- randet av industriområden påstod att"den sammanlagda arealen skul- le räcka för hela Nordeuropas in- dustri. Det kommunala myglandet när det gällde att dra till sig in- dustrier var inte roligt 'att skåda. Staten ansåg då tiden "vara inne för " ett ingripande; Man ' inledde samarbete för rådgivning i lokali- seringsfrågor med industrins pro- duktionsråd och gick sedan in för utredningar 'om befolkni veck= ling, arbetskraftsförhåll m m. Kj - få" Iokaliseringsstöd. "Man införde det s k stödområdet som omfattar de flesta" norrlandslänen och visså kområunblock + i Kopparbergs, Värmlands, ' Älvsborgs "och Göte borgs- och : Bohus Jän, . Dessutom indelades riket i'regionér och man gick in för att på olika sätt stimu= lera näringslivet” på”de' orter" inom dessa regioner som 'har största möj= ligheterna att överleva: Man niet nar att om näringslivet i sådana orl. ter. utbyggs. kan man räkna med att anställningsproblemen minskas, kanske: helt elimineras;. Man räk= nar också med att lokaliseringsåt. gärderna kan ge impuls till ytter» ligare företagsetablering i öch ut- byggnad. I. boken finns» en” utförs lig redogörelse för hålla lokliseringssti Prosnosen, geografisk". yrkesmässig rörlighet. "AN -fler tvingas: byta är- betsmiljö och 'arbetsuppgifter, För de yngre' och välutbildade 'medför detta" inga" större ; problem: Värre är det'för de äldre, de lokalt burid« ” na. och de handikappade, Asklund redogör: för. utbildningsmöjligheter, flyttningshjälp. och, liknande. Han redovisar även, problemen för de 173.000 utlänningar. söm arbetar i Sverige, "villkoren för "dessa att få arbete' här i landet och väd myndig.« hetér. och -andra "institutioner gör för att underlätta. deras anpassning, » Arbetsmarknadspolitiken många . som "inte'"dagligen" sy: med +" dessa "problem synnerli« gen svåröverskådlig.: Någön: lättläst, överskådlig... översikt” av + hur den genom”tiderna ”gestaltats har inte tidigare existerat, Denna brigt har Stig Asklund genom sin: bolé avhjälpt. Han har, inte minst genom sin förmåga att framställa" inveckla« de ting på 'ett enkelt sätt, gjort dep” Resultatet hlev att man snart. in- såg att inte alla kommuner: kunde verskådlig.. Boken, kan. dörför inte minst: 1: undervisningen betraktås som en stor tillgån , "CER — Speciellt, för denna tidning — Det finns numera : knappäst en plats på jorden som" inte på ett eller: annat «sätt berörts "av den tilltagande " miljöförstöringen, ” Be: greppet ”oförstörd natur” går" väl inte längre att exakt; vetenskapligt identifiera. Det är. emellertid hög tid att få fram ett sådant basvärde; ä I: dr Bengt . Lundt Jordens miljöförgiftning ärde iÄb 1 forskare från'hela världens l inviger. nan -nya” lokaler: för tre milj” kr. vilkas "tillkomst innebär att ' de: provisorie: " ; Men a totält "al rstörd Änatur har vi inte eng. här, säger 'stationeng Stock d . Han är ordfö e i en internationell kommitté" som” för- bereder en global organisatio; att mäta accelerationen i miljöför- Störingen, : vs int sv H luft, land och vatten: Konkreta för- slag: till en--global. kontinuerlig mät- ning "av -miljöförändringarna: skall framläggas före 1972 då en” miljö- vårdskonferens i FN-regi anordnas i Stockholm, :+. 47026 fs tve "Pal -— Vi tänker oss ett nät ; avstatio- her runt hela jorden "där "de" biolö- giska förändringarna fortlöpande no- teras' och' rapporteras till topporga- isati säger dr ;Lundholm. 1 gångsvärdet får bli. 'sådant som det idag kan fastställas i' de mirst för- störda områdena, dvs polartrakter- na och fjälltopparna, 7. ': xc: KORT FRIST KVARSTAR > Hittills har vi kunnat kor en hel rad ytterst oroande för: dioxid och i vattnens- mängd av DET och andra gifter. Jag är räd? för att en global mätning kommer att” visa att vi bara har en frist på några få generationer att hejda denra utveck- ling och säkra jorden som beboelig för framtiden, säger dr Lundholm, — Vi vet emellertid nästan ingen- ting om hur ' snabbt” förstöringen fortskrider över hela" jorden;. Det gäller därför att snarast fasistälta det bästa möjliga basvärdet för ”oförstörd natur” och med det s utgångspunkt ständigt följa. ringen, -eeeect tot oe oc lea . NORRA SKANDINAVIEN -- - GER. BASVÄRDEN Norra Skandinavien erbjuder. sär- skilda möjligheter för att fastställa sådana basvärden och" vi funderar allvarligt på att förlägga en av mät- stationerna till. Abisko, . . =. oc Där finns också en lång vetenskap- lig tradition genom den naäturveten- skapliga. , forskningsstationens . verk- samhet. : . Stationen drivs av. vetenskapsaka- I höst skall kommittén föreslå åt-|- + gärder för att hejda förgiftningen av . ringar, främst i luftehs halt av: kol- A förestånd; orator: (rustaf Sanda berg; "Förgiftningsvärdena "är lägre Den :.p gen. mel« län” Kirina "och ;' Narvik s kommér inte: 'att' förbättra; naturen? här: Vi har inte velat sätta oss:emot- projek= tet,”men vi :begär "att vägen "ej dras rakt igenom vårt! gämla forsknings» område: ner 'mat; "Torneträsk, läggs:så nära järnvägen .so 0 tAke' Lindeblad"' Förtroliga stunder, > ”Tacksam för svar Jet är gäns- ska ovanligt att: em man, som blir enkling så tidigt som, vid 45 års ål- der sedan lever utän kvinna i 20 år. Ni måste ha varit mycket fäst vid er hustru, och saknaden efter henne har väl trängt undan sexual- driften hos er.. Med det' menar jag inte att.ni därför skulle vara odug- lig till sarälag, Visst inte; ni är bara 'vvan. Var glad att ni nu äntligen åter träffat en kvinna som ni tyc- ker om och oroa er inte för att. ni inte ska kunna. tillfredsställa hen- ne; Den omständigheten att penis inte réser'sig tillräckligt för att ni ska' våga starta ett. samlag "beror just på ovanan och på:er rädsla att misslyckas; Det blir så när man spänner sig mycket. Ert. problem är' mycket "vanligt även hos yngre män. Men ni klrar säkert upp' det. »-Försök: att förklara för-er emien -och tar varje 'sommar . emot me Bekymmerslös "> Hade den bortgångne några ekonomiska bekymmer? : — Nej då, han hadé konkurs. ': : . Missförstånd :: — 'Storken kom till vårt hem 1 går kväll, Co — Var det en pojke eller en flic= ka? rs oroar -— Jag 'vet inte än. 'Vi har den | just. gjort i väninna hur det ligger till. Jag -är Svertygad om att. hon kommer att. förstå. och hjälpa er, Hon har ju också varit gift förut" och är 'väl heller ingen ungdom själv. 'Om ni-- sover tillsamamns, så kommer, det av sig självt, kanske inte första el- er : ens: andra , natten,:. men 'det kommer." ' Ligg och smek -varann, Det behövs förspel till. ett: samlag, det behövs närhet, värme och. öm- e bet för att samlaget skall bli till- fredsställande för båda parter..-Och även om ni skulle misslyckas. första gången, så gör det ingenting; bara ni. tycker -om varann. Man; måste” krypa först innan man kan lära sig .. fastkedjad. på verandan och om den .HHlägger, ägg så är det en flicka, =. gå. Eller hur? Friskt mod ; . bara. Eva”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.