LAHOLMS TIDNING ir Färtgränsetna och : människan : Med” ovanlig hetta har "debat- - ten , om" trafiksäkerheten . förts under några dagar. Anledning- en: år den senaste statistiken om "dödsoffer "på "våra" vägar. Tnafiktoppar unden semesterti- ei d d ingenting fråga om” färtgränserna. Ett nytt sammanträde . skulle diskutera «Det "olustigå "består into i i att de för. trafiksäkerheten ytterst "Förutom - den vanliga .betning- en, moi utsädesburna svampsjuk- domar, så kan höstoljeväxtfröet även” betas med ,'lindan. 'Denna betning, som ofta, kallas, special- betning, riktar sig mot angrepp av. rapsjordloppa,. vars larver mi- rnerar i plantorna : "under vinter: hatwärct: fr dere derar därför allmän betning av höstoljeväxtutsädet med lindan i södra" Skåne — ' området söder om. en linje ' Malmö—Simrishamn. I övriga: delar av -Skåne liksom i Haliand "är -lindanbetning helt onödig: och .bör inte utföras, För-|' utom att” det är en onödig: utgift ”] (cirka 10 kronor/he) talar även Badet i i dikt och målning — — Av fir lic Mars "Bramstång - ansvariga" ””katastrofsammanträ- För att få en: ordentlig upp-iomgivningshygieniska skäl —— för. : der”” och - diskuterar igenom fattning om behovet. av lindan-|giftning av taturen — samt den problemen intensivt. på grund- betning, så har . Statens - växt-|ökade- risken för uppkomst av: re- "val av utarbetat material samt skyddsanstalt. utfört en 'omfat-|sisterns mot att lindarbetning ut. erfarenheter, från - tidigare ”vid- tande prognosundersökning. Den- föres j detta område Som för- tagna: åtgärder på. omrädet., Det [na visade ac rapsjordioppan näs: |iydligande. kan nämnas att Staf. som skapar olust är att. man tan. försvunnit från Skåne och fanstorp-—Da!lby-område; - -- ligger uppenbarligen har så stora svå. | Halland. med. undantag för den|norr' or: gränskinjen. righeter att samsas om konkre- allra sydligaste delen av -Skåne.|- Det är utomordentligt. viktigt ta, åtgärder, zom 'det. aktuella 'lä- |I detta område . påträffades an-jatt dessa måd verkligen följs, Om get. otvivelaktigt kräver, Man grepp i flertalet av de undersök- .atla betar utsädet i södra Skåne hänger sig åt , principiella reso-] ta: fälten. - Men ..inte- heller härli år är utsikterna mydket gynn- nemang där” .meningsmotsätt- var angreppen så svåra att årets | samma för att man: nästa år ningarna : "av >allt at döma raps "och "rybs : lidit. skador av läven "1 detta” område kan avstå alltför” åtora. ff ratt. inge, : ekonomick "betydelse, : Däremot | från ' lindanbetning, : er .hoppningar ens om. en framti- finns” Get: 'en visg risk. för att] 'Observera, - att betningen mot da samling kring ” > trafiksäker- rapsjoråiloppan i' detta . område | utsädesburna :- svampsjukdomar. » hetsarbetet, . -Jkanis ha :uppförökat sig så pass bör utföras generellt, Denna be- att. skådor- lokalt. kan: uppstå : nu | rörs -så:edes "inte äv rekommen- | - till: vintern, ” rapsjordloppan. «= Idationerma "för . Växtskyddsanstatten rekommen- Betningsmedel I detta fal; tiram, det; större helger ”öch vanliga it. brukar med få un- .vUPpyvisa . Skrämmande slutsiffror på dödade "och. lem- lästade. Arete semesterrush hör inte till: "undantagen. Att: den snarare 7 varslar om en allt dystrare. utveckling, om ; allt flen offer, för trafikdöden. synes Na kommit som en. chock för traflksäkerhetens ' ansvariga: or- gan och. instanser, . | Den "”an'merade diskusston " mellan > rikspollsstyrelsen och trafiksäkerhetsiverket som upp stått verkar : för , utomstående olustig :och ; förbryllande, < Dels vill man finna syndabockar. tll det dystra. läget,, dets - är man på vitala prokter oenig: om ät- gärderna. of "rikspolischefen har' öppet beskyllt trafiksäker- hetsverket - för = försummelser framförallt inför semestertrafi- ken och medan traftksäkerhets- verkets chef Lars Skiöld anty- der tänkbara åtgärder” som EN get kan,aktuallsera. utlyses ett " nytt . sammanträde om - nägon| de': vecka. för. att penetrera håll. barheten 1 aviserade "aktioner. Så oskedde = beträffande .- hr Skiölds framkastade förslag 'om en eventueit sänkning avfart |” gränserna . och. slopande av 110] km farten, Men efter samman-|- ill; syvende og ssldst ' vär . bilfö- År NN ” I ÅN slut om: förebyggande ak. " Renoir — Badande flickor, M pet. "positiva 'hade : fram. la da bar id - poiva Dade frank G ET a arn vi tågöverfal ag” "hade. nat " anled- Rö atit beskylla” underlåtenhister. - öckså > "antalet ”ölycksoffer kunnat: reduceras; UK ID: hittills behandlade materialet | grafikern Albrecht Därer. Han har Åcerbis kotapletterar” sin teckning . och då i synnerhet kvinnokrop- yHört synnerligen ' åskådliga” och med en utförlig beskrivning: -' " ' pen, har alltid lockat konstnärer I letaljerade : interiörer från såväl|. | till” avbildning. Den har med sin herrbäd. som dambad., Från ett blad, Här, -kommer, nu! män, och: kvin” harmoni i'linjespel. och ' "rörelser, | som han kallat. just ”Interiör från nor samman och. badar utån ät: lemmarnas och musklernas kurva-|ett dambad”, ser man hur en ska- skillnad och till på , köpet . alldeles. turer, ljusets "och skuggornas 'skift- |ra minst sagt välfödda kvinnor 1ö-|nakna, Öppnar, en främling ren ningar- erbjudit en aldrig 'sinande| gar 'sig i, baljor och kar, En in- och stiger in tar kvinnörna inte på inspirationskälla, ett tema som loc- | tressant detalj kan man också läg- | rågot sätt illa" vid sig, trots att kat till ständiga- variationer i en |ga märke till: i en glugg i väggen dagsljuset vid "inträdet "upplyser aldrig avmattad strävan att avvin-|kikar en synbart. uppmärksam och rummet och låter honom se' dem na föremålet nya' skönhetsvärlden, | engagerad manlig åskådare in, I vis- i deras nakenhet, (— +) Jag har att ge nya tolkningar, Det är därför | sa 'dambad hyrde man ut tittglug=| någon gång roat ig med att över=-" inte förvånande; att man i k gar åt män, för att de skulle kun- raska badande. av båda könen" på "änsvåriga örganen” "och ' Je ”"olustkänslör som detta” väcker hös' allmänhe- så ofta påträffar badscener,' Sådana !na : förnöja -sina'.ögon -med , den detta sätt, och vid ett bar tillfäl- motiv ger: konstnärerna möjlighet | kvinnliga. fägringen:; : Soo ellen försökte jog följa derås exem-' att' direkt. och" oförmedlat . återge | ' Men också tavlor med religiösa | pel, men' hettan” var för stärk; Jag kropparna i.'en naturlig, icke ar- motiv framställer inte sällan bad- kunde inte andas, tan rangerad miljö, där plastiken kom- scener, En av dem har gjorts av |: Teckningen - visar, hur en "man mer som bäst till sin rätt och där Iden, italienske renässansmålaren stiger in i: fö dessutom ljuset 'oftast' är. idealiskt. | Bernardino Luini, och heter Badan- Acerbis själv, "Men friluftsbadet,'kallbadet är en de: nymfer. Den ingår i en freskocy- förhållandevis:sen företeelse, Länge kel; som" skildrar: Mosés” liv. Man D var, man "ju. rädd -för' att, bada ;1|ser "sju 'unga kvinnor; de flesta nak- |" ' ringarma i vårt-land finner] ma n öppet vatten, skrämd av, amsagor na'men ett' par ik ädda' vita' skru- | inte:i den avbildande. konsten: utan om ondskefälla: havsvidunder ' och dar;" som ”badar' i' eller vilar - sig i diktkonstnen..Den förste, som tog sjöodjur i form av nöckar;' bäcka= kring en djupblå "källa." "Det är en upp ”Uutomhiisbadet. som; motiv. var hästar och andra illasinnande mön- | scén: med. en .'bet t .a Skogekär:.. Bergbo, stra, som kunde dra:rer:en i'dju- | idyllton, men samtidigt gör den ett | Som I en av sina Venerid-sonetter pet, "Det "stod ju - också" att -läsa 1] förvånande." ” modernt intryck. från "mitten av" 1600-talet" sjunger den . Heliga skrift, att "människan Konstnären gör, ingéntingf ör: att | OM hur "han en - sommardag råkat var. skapad, att leva .på land och |-retuscHera ' bort-- de : badandes överraska ,' några » . badande ;; unga icke i vatten. Därtill kom att hy- kvinnliga behag bakom våss eller kvinnor i :en 'Mälarvik,.. Ett sekel gienén inte'ställdé alltför stora krav buskar: Naturlighet ” och: friskhet|5enare målade. Creuitz 1 en förför På renlighet, varför mån lärige in- präglar hela bilden; det är sällan risk i ördpastell . Camillas , morgon« te "kände" något behov av" att löga man i ett'religiöst sammanhang ser bad i en, kristallklar ärkadisk källa, "sig i hav eller insjö,” 1: 2, prov på en så. utsökt chosefrihet, och liknaride .sbadmotiv .tögs. sedan "De äldsta: badbilderna' i konsten Barockmålarna älskade att välja di av” ammar. och h av. atidar framställer inte. heller: bad 1' det |liknande ämnen. Flera dukar be- | dikt Sommaren: och ':av Kellgren» 1 fria utan inomhus, .De tidi av- | handlar '"k ”motiv tex” Su- än -bildningarna | finner. vi, på , antika | sanna "i "bädet,: och" bland : "dem ' är grekiska vasmålningar,” där” moti- | väl ' Rembrandts stora ' tavla "från |, ven" ofta h religiös anknytning, 1637 den mest kända. Men ett än- Badét” hår” ju i de flesta religio- | nu rikare stoff erbjöd den: antika fara självä” Soi": måste ber |: st ot ett ; trafikvett Ce EJ APPLAD FöR. NORDEK., FAmbi smännen har: "gjont” sitt Bellen Dä: e- äldsta konstnärliga "badskilds tt. par. i dogar när, skriver: Dagens «Nyheterk' tfp)." Det "är en. "prestation som |” TIN de: klara- Ajuspunkterna] > hör att man: lyckats så bra som "rom faktiskt tyoks. vara; fallet.V' frå- ga: om' jordbruket, vilket hela)» tiden . har. framstått som)" denl:' kanske svåraste” nöterr ka med I tanke på de” upper ra] skillnaderna = "mellan; ; Danim kis. nationella, hitressen och” de'tre|' andra” ländernas. Här Han man | mu, . av 'deprelimitlära: uppgif. terna, att. döma, nått så långt att” det bör" vara en aganské 'en- pees”, der stora" "tälten:! av; bigon- or, frän Kanada, iöch' häd, tärda lägereldar och spana Si god. 'sämja med indi Tefter : byte; om de handlade” me uti Babylon, : oe Men de:svenska bildande korist< härerna dröjde; de "väntade på direkta Ampulser från ko 1 ner "ingått 'som en viktig del av | mytologin, "Med "den -som-: inspira= > klara ovnresten 2 garna: att reningsriten. En vas från, 400-talet ;tionskälla . .fick konstnärernå en 1en, ån de emellertid Dit omen vå d gör ten der -visar 'ett' grekiskt duschbad |t 1 driing att "framställa |; . ' Detsamma gäller. fisket område .dän problemen ligen inte har, framstått. som lika stora. men "där, Norge har en särstäl ning,” i viss mån mot- jord mitten åv,; 1800-talet ined' sin gra- vyrnål. avpor trätferat ent.rad såväl reålistiskt' uppfattade” gom" karike= rade "badåre.:En. äv dessa :litografi= er heter. Det första badet och vie —F is, lever bn "också ta sämja . indianer och vita om dat: förstås händer . a skinnen”, Sann det tuffande stolrän . damer, där "man ser vattnet kropparnas lek i vatten, antingen "strömma ut” ur rör som är for- det nu rörde 'sig om nymfér, ”tri- "made som djurhuvuden över: unga | toner; silener eller vad hu havs- nakna kvinnokroppar; På en ännan | gudomligheterna hette. Dukar - av 'amfora visar konstnären oss en scen | det här slaget: blev särskilt talrika Vilk: kalastrofala' följder” sådan > otålighe ; f V ”S FAM Ä lad 1' fråga om:en tred- taget > till, nn de" "medäkande] Stäs saloon efter ett bad, där tre, kvinnor gni- |under rokokons, galenta. epok, då i Sa hun fälper. on, liten. pojke" nt je koutroverstell punkt, tullhår- |” N förtjusa ng. nog så hett Å der in sina kroppar med olja och |en ram”av pastoral i idyll :och med y da ap - onda itne moniseringen, ser.-det värre ut; Sad riestad "är uppbyggd med stor välluktande salvor. "Varje kropps-|starkt sensuell prärel.- "Konstnären na nan har hå eg allat Badet. . ÅNGA TISTOLRAN. Omsorg. . Plakat.: voch. "affischer. ef. innens dal” (La. Vallée Lerlyser förrymda .skjutgalningar. des: Peaux-] Rouges) . är den störs! För åtv skydda sig kan.man för ta; och. finaste av: de ' över: 100] en billig penning "handla till sig Vilda Väster -parker som ' finns | egen utrustning, -Här vimlar det Hte runt om i Frankrike, före förstås av barn -som helt: lever vrädesvis runt. Patis och. 1. Pro-|mea .i Vilda ' Västern-andan: , vi Vence, Indianerna har "sitt. läger | såg ett med tummen i munnen på” botten, av ett.” väldigt £. dd. | och revolver skjutklar .: : sandtäg i en grusås. För att kom: ma: 'dii ävänger” man av från hu. + : SALOGNENS' SVALKA... vudvägen, efter att. ha åkt ge- Man. kar ia tåget, över den hö nom: : Senlis, . och får. så veta, attiga träbron,. och har man tur är man: nu hamnat i laglönt land. det just vid det klockslag” — 1 Dock inte: mera laglöst, visar. det fönväg annonserade — då sioux- sig,” änvatt där finns vidsträckta | erna gör sitt överfall I varje parkeringsplatser.. ovanför. dalen | fall hamnar man. vid fortet," som Ämbetsmännen konstaterar. att |-; enighet "uppnåtts: för tullsatser]. på - "nästan alla, varor”, och det "låter ju bra. Men de .motsätit- ningar som "kvarstår är så myc]. ket besvärligare . "De: gäller). " främst järn och" stål, kemika-|. lier, plaster och en del maski- ner, där Danmark; Finland och Norge vill ha icke tidsbegrän- sade undantagsregler, ''och bi- lar, som Norge vill fortsätta att be asRa. med : en s. k. fiskal]: tull”, - ; del fick förresten sin alldeles sär-|sökte 'med sin pensel återge något skilda . behandling: för : ögonbryn | äv”den sinnesglöd som fanns I tex och hår. användes 'amavacussalva, | Ovidius "Metamorfoser: eller ' ännu för. armarna sisymbrisk salva, för|he!lre den heta puls som ' slog i hals. och bröst serpylonsalva och |Longos '-herderoman Dafnis och för lår och fötter' egyptisk salva; Kloe, där förresten badslsildringar- Från Roms omtalade termer har |N2' spelar en central roll; l vi inga autentiska badbilder, en- där man ser mödrar "som plåskar och leker "tillsammåns? med sina småbarn, 'Två . nummer bär: titeln De badande, ett annat heter Efter badet, ' Därtill kommer ett antal skisser och "utkast inom samma 'mo-' tivkrets, På ' alla "har figorerna' en en ” - nakna: ” människokroppeti. mycket uttrycksfull plastik, "direkt dast rekonstruktion er. Däremot har kontinentalt : ursprung, .I| och oförmedlat framställda, >" finns det en bild från en siciliansk Sverige med sitt .kalla.vatten.var| Från Daumier är inte steget långt badanläggning "från tiden omkring it nken på bad konstnärerna länge | till impressionisterna och expres= Kristi födelse, Det är en mosaik fjärran. Det hindrar inte, att re-|sionisterna, som också de gärna be= som ,visar en ung .kvinna, som le= | dan den: lärde" kulturhistorikern | handlade badmotiv. Då har man ker med En boll. Hon är fångad i Olaus Magnus i sitt väldiga arbete |dock i raden av badskildrareé 'för= en naturlig," uttrycksfull rörelse. | ;ristoria - om: de- nordiska folken |bigått ett namn som Jean- Auguste Anmärkningsvärt nog är hon inte |nommit in på ämnet. Han: har där | Dominique Ingres, som har ;signe= naken, utan iklädd en dräkt FOM len teckning av en. krigare, som | rat åtminstone två betydande du= . med modernt språkbruk skulle .Kal- |ikjädd en fantastisk dykardräkt tar | kar med detta motiv, nämligen las bikini-baddräkt: mosaiken åter- sig fram genom vattnet. Kring mid- | Badande kvinnor” från ' Valpingon . kommunernas . allmänna aktivi- mor Jag och atv. man : får betala någon |bevalkar indianernas dal, Där in-| ger därför troligen. en--scen efter jan har han en lädersäck, som han | (1808) ” och" Det'' turkiska ' bådet tet med" doh "statliga 'stalbllise: | hata al franc "I entréavgift. "Där "nere, |ne' finns hästar att hyra,' både | badet, en gyranastikövning. i [själv fyller med luft genom att blå- | (1863), som båda rymmer indolent ringspolitiken. Eskilstuna gårdsmästare,. odlar, blommor ..är | IiNgt Under ens fötter, ligger nu pönnys och" stora. ridhästar, för Fe medeltida Kurortsliv finns|sa i ett smalt rör, den fungerade | sensuella - ”kvinnotyper, sedda i. ett ] j N tiskt skimmer, : Kuriren (fp) kommenterar: . (Forts, på sid. 7» en rad återgivningar bevarade. alltså som ett slags simdyna, Olaus "Under inflytande av bl:a' Ingres KOMMUNERNAS UTGIFTER > + He Strängs. nya. bucgetutred- ning har bl a fått 1 uppgift att hitta på något sätt "att utnyttja PÅ: VÄ (CEN statsbudgeten för att.samordna mm a niska kan inte få blom- [ETT ORD pr å K nterär: omsorgen om blommorna - hans indianernas" "land och "man kan M dj a varade a själv ”konstruktio- H gan. är onekligen ydel- hv a : en 'av större kons ligt 2. . : - . pd sefull. Dö kommunala utgifter. wösakliga ,, uppgift. Rensa är väl de, som i början' av 1500-|nen”: ”På detta sätt ken en man, |målade: Renoir 1885 äta än bort. ogräs ; Åk imer i andra hand. han må vara. raken eller klädd ilmästerverk, De badande: Den till- na "utgör en mycket-'stor del vera av de offentliga, efter. en snabb]. Många.- av I os "har. stort. be- expansion "under " det” här ”år- kymmer med "det onda som flo- tiondet. "Kommunernas 'investe- rerar” ibland "oss! själviskhet, ' för Gå Snabbt: som. de slälliga oc tal, fördomar: och. olika laster. stegriugen visar inga teaken till Ibland-: när: vit fram till: den att mattas. Sjukvärdsbehovet punkt. då: vi - inte. endaet, hatar. verkar Omättligt, och I den pri dessa. ting. utan! också ”hatar de tor ' Vänta Ul a en snabb av 'staten så niskor. som "gör. 68," Men er. stimuleraa utbyggnad 'av rejfarenheten visar. ju att: hatet i ningsverk, sig själv inte tillintetgör det on: Helt opåverkade av den" stat-I da. det till trä ätor, liga” konjunkturpolitiken är in-l gräl, ja till "Och "imed krig! to. te "kommunernas : utgifter, fort- Jesus: gav. OSS : rådet att älska sätter tidningen. .Men. av alt våra . fiender, ått göra "väl. mot att döma -är anpassningen. jäm dem” som illvilligt” utnyrdbjar: oss. |. ”förelsevis: - » obetydlig : och > trög.|Paulus' sade” ”Övervinte der ön Det bör” "bli. . Utredningens" förl aa mad” "det goda”; Fi ta uppgift Tden här delen avi Je och: Paulus” ger oss nte uppdraget att undersöka vilken en” idsalisk "och" opraktisk ” anvis- roll kommunernas mtgilts- 'och ning; utan” visar: oss. vägen attl. ifikomstpolitik spelat” när "det komma till Tätta med" livets svå- gäller konjunkturerna. och hur [righeter. 'Vi' kan' . verkligen över- de influerats av: statliga bestut, | vinna det” onda "med "det goda. bv ex ifråga om” statsbidrag] Vi vinner: lättare "våra fiender och bostadsbyggande, anser” Bs med kärlek än med något an- kilstuna-Kuriren, talet signerats av den. utsökt fina stning, med en obetydlig rörelse] hör hans s k ”strama” period, ett åv hand och fötter säkert fortskaf- | resultat av hans studier av fresko=- fa sig vart han vill”. På en annan | måleriets " enkla monumentalitet "bild ser man två män, som håller | och det sprittande behaget hos hans sig flytande i vattnet med hjälp ) beundrade 1700-talsförebilder. 'Med av luftfyllda blåsor eller mad knip- | relativt sparsamma koloristiska me= pen av lätta, 'svampartade rör.|del, som' ändå ger tavlan en 'ge- Teckningarna finns i kap 27, som | nomträngande lyskraft och klarhet, avhandlar ”Om de första hjälpmed- | träder de nakna kvinnokropparna len vid simövningar”. Olaus Mag-jfram mot bakgrunden av det djup- nus framstår här som något av|blåa vattnet, Ett relativt invecklat en "Michelangelos föregångare. Men form- och linjespel låter ändå kom= lt har k haft nå-|p präglas av lugn;' pasto= i got konstnärligt syfte; de är snarast|ral harmoni. Ett mi a Pr inte å | gjorda som dokumenterande etno- ljus faller rakt. in i tavi oci med ora. Andere Jan bra och grafisk material. gör den till något av:en hymn; ill återkomma om ett år och 21 må-] Rent k ärliga ambitis ha- och värme. . nater... ' oc . de väl knappast heller den italien-| De badande tillhör'de mest be ” ska resenär, Acerbi, då han i slutet )tydelsefulla " verkan incm'.Renoirs av 1700-talet sökte sig till våra produktion. Mt er Gerda 4; i H ö onom :tydligen mycke ör .han tidskriften Info . hittat 4 Köpen- breddgrader Sn mad sitift st bla återvände vid flera tillfällen! till det” hamn. Den stod utanför en skön- | återgav våra badvanor. ger en t interiör av en finsk bastu, där man | och gjorde åtskilliga "skisser i sam Fetssalong:" Blinka inte"åt kvinnor ser en skara badande av båda kö-|ma genre, 1888. målar han" en tav= som lämnar denna salong. Det kan I nen, sittande på lavar längs väg-|!2, som han kallar Efter badet, där vara er svärmor, garna omvivlade av. ångmoln,|man' ser en erisam kvinna.”som g (Forts, på. ald. 7 . Den verkligt äljande skytten har De ovanligt .s älla franska bjuden rider barbacka som se en | | : :S
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.