". LAHOLMS "TIDNING . nyt s "Måndagen den i augusti 1963" 'LT ” Måndagen” den" 4 augusti: 1969 öre sen, Sommarstugeägarna och cam-= : parna är värst, Det är de, som de skräp? ' Alla "kommuner: har skräpar ned mest på våra allmän- . inte . egen. soptipp eller, i varje na rastplatser och får turisterna, ,; som stannar till, att snabbt ge sig av därifrån. De fyller soppå-, ga - öppethållningstider. »Det för sar och tunnor Jmned matrester, - gamla möbler och kläder. Tun- norna . svämmar över, och rast- platserna har mist sin funktion: att ge förbipasserande 'avkopp- ling och tillfälle till att äta en: " bit. cs "För den salvan svarar Svenska : Naturskyddsföreningen, . och det. sker inte utan orsak. Det, kan man konstatera, inte minst i "des- sa semestertider. Enligt natur- vårdslagen är det förbjudet; att" skräpa ned, Dryga böter väntar : de syndare, som upptäcks. Sitt eget hushållsavfall får man inte lägga någon annanstans än i egen . tunna eller på kommunens sop-. tipp! ' H i ' +: På den egna tomten. eller i i vå- ningen kastar man . inte . gärna: " skräp - omkring sig.' Varför 'gör' man det då så lätt på annans ” mark, frågar SNF vidare.” Turis. ” ter, som stannar ' till vid” rasts” . Patsema ö är inget större problem. : De stora bovarna i. sammanhanget. 'Soptömning med 'a ansvar” » gäst kan det vara ännu' värre att - " lämningen, sig cykel "eler annat skrymman-" sådan. med , -regel- "tillräckligt lå fall. ingen, bundna .- och .. hållandet "kan - omvittnas bl a. i, Halland. För en tillfällig sommar- känna till,' var soptippen är be- lägen: Inom vissa kommuner lär - man också ta betalt vid sopav- och somliga .,perso='- ner drar sig för sådana - utgifter, även om dessa i i sig själv är mått- liga: >= RJ BE Sanningen”? är "alltså "den att många privatpersoner syndån ifrå- ga'.om nedskräpning” i' naturen; Men det gör kommuner och and- ' ra myndigheter också. Nög börde : man” kunna kräva bättre infor-:" mation + bland: allmänheten" om soptipparnas "läge, öppethållande ,. och skötsel. Ett anslag om tillåten form för soptömning borde 'vara Vv lika självklart 1: fastigheter och ” allmänna ' platser som . uppgifter; var man, kan larma ambulans el ler brandkår, +" 5; : - Likaså "vore det” motiverat att. de”. kommunala: hälsovårdsmyn-"'.: " digheterna lät, ställa ;'ut” "speciella ; ba ställa ut kn jakten är som segt och. camparna, 'De samlar ofta ihop. "mängder av: hushållsavfall” och t o:m gamla. möbler, som lämpas av vid första bästa rast-' : plats En tunna rymmer inte så: " myckbt, så det blir. ofta stora dri vor vid sidan om, 112 Fi :Enlav konsekvenserna vid den " vägförvaltningarna helt : drar in de utsatta sopsäc äckarna”. eller ' »tunnorna, De vet. av 'er-', : farenhet , att. ; nedskräpningen. "då. nästan. Relt upphör på: platsen, Men skräpet hamnar. någonstan sömmarstugeägarna veta att, "de: >ånte får lägga skräpet. någon än n nänstans än'i' egen "tunna eller. köra det direkt till närmaste tipp." Detta : :Uppväges dock: av: ön allt . Om de: upptäcks med. att utnyttja ”rästplatserna som soptipp, kan' de » räkna. med dyra efterräkningar.” I princip I har naturligtvis Svens=': > kar "Naturskyddsföreingen . rätt.” "Folk borde inte skräpa ned 1 nä - "turen;s Men: :vet' menige .man all? + tid; var, han. eller. hon 'skall' göra: av; tex' en I kasserad möbel, en tra- > behov i större stugområden, , in-'. måste Sortens nedskräpning. är att: ÖVer 100 dödsof j er”. enkelt" ' krävdes 1 den svenska vägtrafiken : vid campingplatser o.d. Det vore . säkert både lättare" och billigare: att' forsla bort avfallet på detta sätt än" att "man som” nu först a upp det i markerna fd mfärs kommer i Höst att: uppenbara sig 'på.de. svenska biograferna: > Garanterat "helt samhällsfränvänd för" omväxlings. skull, "Bengt: Forsberg, - icke, helt okänd” ;bokförläggare. från Malmö; har” producerat : ”Den vilda ter | på a likbilen”z r . under juli "månad. Ett flerdubbelt - större -antal' människor. lev, mer. eller .mindre skadade; Pet.& är det : dystra facit, som kan göras upp ;. efter den. bektiska semesfe ..ganda, och: då det. -gällf at bättra +, otorfordon... oc] också av en ”tltagändé hänsyns "löshet i +trafikträngseln?. Vi kom mer: aldrig ifrån : olyckor, 1 trafi ken; men vi får heller ånte. = ken myndigheter eller enskilda slappna av.i kampen ad tra: fiksäkerhet., ; hållanden" nödvändigt» eller ens — lämpligt med - FN-observatörer i- detta :område?. Ja, kanske:-om man: håller.sig till: symboliska |. rades värderingar.: Reellts-d-2n SUsyfdla . te. att jämna marken för ny va: " penvila, - torde de -sakna- nämn. |] värd betydelse, Går det inte;ge dem rimlig säkerhet till li lem; böra a de få återvänd; te: avundsvärd, instämmer Gö: ten orgsiTian ingen (fo): att tryg- ga a ti - deras riskwvillkow: är; dålig a. — Man kan inte vänta sig att de skall tjänstgöra som levande måltav- lor på "en :skjutbäna, sade: U Thant ' nyligen. Men just. den rollen uppehåller de, vecka . ef. ter: vecka 1 'en hårdnande Kon: flikt,” Kan de stridande parter" - inte ge bättre: garantier. mås- - FN-observatörerna,, ;. "genast äras ur. stridszonen, SA Skall” de" vara" kvar för "att rädda FNs: anseende? Nej, mot det talar” att de stridande. par- terna 'så grundligt: negligerar . observatörerna' att'FN inte: har någon prestige I längre”. att: förlo: ra PLANEN: TILL ÅR” 2000 Angelägenneten : av en .: riks- planering, av ett. system. för hur vi. skall använda mark och i vatten på lång sikt, understryks av Jordbrukarnas Före pingsblad Kollisioner. har vedan uppstått mellan olika in: tress 2 CR . skall emellertid vara rätt: uppgiften är oerhört svår. Detjär inte bara. fråga om "att väga , de olika” högröstade in- tressena mot varandra, mutan man mäste också beakta de ris- ker för: 'kollisioher mellan "en hård central planering och den regionala och "kommunala själv- bestämmanderätten, : som: man inte utan svidare kan sätta åt . sidan. Under... ala förhållanden är det svårt. att. se annat än. att planeringen måste låta de loka- liseringspolitiska ' - Synpunkterna väga tungt. ”Tendenserna till koncentration: ' och företagsämhet till vissa 're- gioner behöver dämpas och and- ra regioner stimuleras, om alla våra resurser skall få den bäs- ta' användningen. Vår jordbruks: jord och vår skogsmark tillhör av befolkning annat: "tra nsportsyster: sinbilarn CN "ÖLPUBEN" TRÄFFEN Snid. Hötorget. 1' Stocktiolms ci- så invigningen "för "ett halvår”! se- » Huvudstadsborna, MHEF's - ren-om och beskriver den nu- varande situationen: : ra ipåminner g' pens högborg blivit 'em mycket exklusiv klubb, där médlemskap kriminella och vilsekomha; . en miljö där sprit och "narkotika langas och ' där stötar planeras. Vanliga medborgare bi träder lo- kalen. på "egen" rick' kan känna sig” ”belätna - om” deras djärvhet av tränga ip på en- skilt område 'straffas bara ge- nom. att..de blir. ntfgusna.. På kvällarna. då puben: ska stän- gas trappar. man upp sden stän- diga: polisbevakningen - så > att ett :tiotar polismän. qgetacheras för. att - utrymma: lokalen och dess närmaste omgivning, «;- . = Den enfaldige tror förstås att den ;, naturliga realktjonen på denna utveckling "inte är 'mye- ket, att diskutera om." Om man här planerat. ert samhällsservice i trivsamhetengs intresse och i stället har fått" en med” skatte- betalarnas pengar: muppehållen centra! för langning och -Kkrimi- nalitet” är det väl inger annat att göra än "att avbryta det väl- menta men kanske. något naiva försöket? Nej, så enkelt är det inte. Ty-nu inträffar något myc- ket intressant. Det sker en för- ” skjutning - motiveringen. . för verksamheten, Det mål man har satt sig för har man-inte nätt. Men, säger man, det är så bra att ha dessa element:samlade på ett ställe 'så att man slipper ha dem dräNande över. hela ci tyområdet. Nu" kan man hv ha - dem - under: 'kontröll.” äst i tärgfarsen ”Den på . likbilen”, x I a € mda > protester : släpade - med hönom. framför . kameran och Jil - bilen. =— Min franska" är "nog n- te vad den Borde vara, erkänner Halvar. änning, bördig från: Bod E- | vatinet, : var hela 26 år och hov- mästare; "innan han " beslöt '. sig "på. heltid”. - .vägandena bör. ligga. en närmare. ty. skulle enligt: bongarisdet vid |-: "tidning: Motorföra-| a I; dag" har denna: serhenska- : förbehålls en: utvald: "skara av |: och" informationsändamål” skall. utredas. Beslut" om detta har” fattats av regeringen på förslag 2 utbildningsminister Olof Palm ;:;"I sina direktiv säger utbildnings- ministern: att. till grund för över-- kartläggning ' av de: programbehov ; som ' avser utbildningsverksamhelt > :'"" samt opartisk” och saklig samhälls ” "Information. "På: utbildningssidan Kommer fram” 4 allt. det ökade” antalet Program för: vuxenutbildningen att tvinga Bland ae angelägn. a. "områdena för ökad samhällsinformation i radio ” hämns'i övrigt bla bebyggelseplane- ring, sociala frågor, konsumentupp- . lysning, arbetsmarknadsfrågor ' samt de. statliga och kommunala kulturor- ganens verksamhet. » Dessutom bör utredningen upp- ""märksåmma "språkliga och andra et- niska minoriteters informationsbehov.. sDet ökade" behovet av programut- "rymme skall i första hand tillgodoses inom: de 'ruvarande FM-kanalerna "och i andra hand genom att nya het tas i "bruk. ole Finansieringen av de nya uppgilf- ”ferna av utbildnings- och informa- ""tionskaraktär bör i princip ske med- andra medelsanvisningar än ' genom "att avgifismedlen tas i anspråk ytter- ligare, : Hr Palme fastslår dock att 'fi- nansiering genom reklam inte skall komma i fråga. . Om en väsentlig utvidgning av sändningsutrymmet behövs för att tillgodose .programbehovet skall ut- » redningen ta fasta på den möjlighet tili ”kanalklyvning” som anvisades . av 1960 års radioutredning. Det gäller ett inom Sverige ut- " vecklat system, FM/FM-kompander- systemet, som innebär att man ge- nom ”klyvning” av de tre riksomfat- tande FM-kanalerna får ytterligare tre kanaler, dock även 1-industrisamhället Ett är. säkert fastslår Motor- föraren: En privatkrog som sätt - det 'klientelet som: ”eitypuben i Stockholm har. dragit til: sig skulle obönhörligen stängs, Det är bara samhället självt som kan tillåta sig att vara så as Utredningen : består direktör i 'Svén " Järdler/'; Kommunförbundet ' ordförande); tatssekreterare ” Nilse. Olov: Hasslev,” »Kommunikationsde=' par iksd äl Rune" Gustavsson i Alvesta (cp). och Essen | Lindahl (s),'docent Kurt Samuelsson i Skol " och överdirektör Lars Si verstyrelsen, [ETT: ORD PÅ VÄGEN ri många.” är. sen? medan jag tjänstgjorde vid"ern högskola kom en f£ d' elev för :att "träffa! mig. Jag hade :haft' förmånen . att få samarbeta "med honom :och' vara hams andlige vägledare, -Från vår skola hade; han gått vidare till ett. seminarium” och under denna tid besökte ihan' mig, Han kom föratt delge. mig. den trågiska nyheten. att. båda hans föräldrar hade -om'kommit”i en flygolycka. ”Under' hans besök blev . jag mycket gripen äv. den trons hopp- fullhet som” kom fram både. i hans ord och utseende.. Han be- räbtade hur han fått denna bi- belvers som ämne för en predi- kan i sin skola, Han hade då sett på den endast som . en övnings- uppgift. När han senare Kallådes för att hälla ett minnestal över sina föräldrar hade detta ords 'san- ning kommit över honom med överväldigande 'kraft, Det som bara varit ämnet för en skriv- uppgift blev den kraft som lyfte under sorgens och saknadens da- gar. : . : - 2) > — cialt, ” Tänk Er en kombination av mu- Debuterande godtar skriver för. att roa hörde” till dem som brot sig ut ur d: k ittén för att mintroll, pirat och L d ”Leoparden”, och Ni har Väring Järnström i ett nötskal. Han är finskt underfundig, har svart lapp för ögat och lever ett helt otidsenligt liv som lantjun- " kare på Apertin, en av Värmlands" vackraste och mer legendomspun- na herrgårdar. Han är oppositionell mot det mesta, gillar inte fållor, etiketter. Själv står han inte till hands med någon bruksanvisning för sin debutroman ”Efter Onkel Edvard” - | icke-våldsorganisation. Han hade övergå till ”Plevna", en idealistisk insett, att kommittén utnyttjade de ungas osjälviska entusiasm för pan- Javisternas mindre oegenyttiga syf- ten. . - " Varför en historisk roman, var- för Bulgarien? -— Europas historia har alltid in- tresserat mig. Efter Berlinkongres- sen höll Europa på att bli ett bra ställe att leva på. Varför bröts | Hade studerat Banvaktsänkan mor Tilda, mycs ket intresserad av ' -läkarböcker, kommer en dag till provinsialläk Ä. ren för bot: cn o- för — Jag lider av neuralgi, neuras- teni, hypotenti och pityraiasis.. + rt — Vad i all färlden har ni. fått alla dom sjukdomarna ifrån? - te — Från ”prosten Hellmans lökar- bok!” : Listig maka ok 'Telefc "på I inalfullmäk- tigeordföranden Doyle Dukes äm- betsrum i Thomasville, USA, ring- de ihärdigt häromdagen och en uppretad kvinnostämma' upplyste honom om att hennes sopor | inte blivit avhämtade. oa i Jag är. ledsen. .Ge. mig ”adres- överensl Isen? Jag är förar- som k ut på Bonni i höst. M Ta — Jag skriver inte för att pre- dika, men för att underhålla. Pre- dikandet överlåter jag åt präster: na, filosoferandet åt filosoferna, ' - — Fast med ett sånt program kommer jag förstås aldrig i ini För- fattarföreningen. - Han säger det med ett inte allt- för beklagande tonfall. 2 Väring Järnström, 53, tycker att Tet. är ”hemskt kul” att plötsligt ”å titulera sig ”författare”. Det är ”n dröm som han närt i 30 år men nte förrän nu kunnat: realisera. Törst : då" han ” blev. godsägare -— ”ett halvtidsjobb” — kunde” han nå allvar ta itu med det historiska forskningsarbete som nu resulterat I ”Efter Onkel Edvard." En "inte helt sann - berättelse.” (Undertiteln är viktig. Hlmarig och typiskt j järn åtrömsk. ) - Väring Järnström hörde till de som. kämpade. på :Karelska. näset gad över att Disraelis verk gick. till spillo, Han är den- moderna! statsman jag beundrar mest, Bulgariska frihetsrörelser 1878 — det är bättre att skriva om dem än om motsvarande på annat håll. Då . kunde jag klämma mina tassar all- deles förfärligt, . klarar, att individens frihet är hans! patos nummer, ett. Hen hoppas, att " någon människa 'på 'samma våg-= . längd skall ha höje "av hens Onkel; Edvard, Förstå "vad 'hon, har fö mer också att inre betydelsen av att | ”alla takkronor hänger, snett”,. när onkel. Edvard följer. Titr pet, fartygskattastrofe - Mén "det ar inte nödvändigt att! förstå;'säger förfottaren. - -— Den' som "vill kan läsa" ”Efter Onkel Edvard” som en vanlig även- tyrsroman. och jag hoppas. han får Säger Värmg Järnström och för- | ideal. Denne intelligente läsare kom- ; acn: skall jag se till att det bli” omskött svarade Duke artigt. sn började skriva ner adressen en fick men utbrast plötsligt: : 3; — Det är ju min adress! — Javisst, "och det. här, är din fru så det är bäst att'du ser till iatt ordna sophämtningen illa kvickt blev svaret, "Taktfullt > .— Fint sätt är att komma ihåg en kvinnas elsedag,' men n sldrig hennes ålder, er a er Verkliga repsubbar « Lille Per:skulle följa med mami. ma till”stan, tittar ut genom buss sens fönster: och upptäcker en ko- jlonn på tjugo militärer som tolkar elter en lastbil i samma rep.'; s fw Titta mamma,, ropar Pen, "titta så många repgubbar, eva under Vinterkriget. : Han skadad Inte ' ögat som många tror. Den svarta lappen "är döck'inte' effekt- sökeri av, en debutterande författa- re,- utan beror. på en nervskada, ”. För sina insatser urider kriget bes jönades Väring Järnström med "ett stipendium” "för 'studier' i' Uppsäla; där "kan. blev-' fil kand-i ;national- .ekönorfi, litteraturhistoria. och sta: : Nationalekonomin låg i "stäl "litterära" intressena fader: Harald " vår” chefredaktör Chaucer till: Bengtsson har faktiskt : skrivit” en essay"om honom!) . i". ; Harald Järnström tyckte att jour- nalist var ett bra yrke och såg med | flinar hur Värning redan un- er studietiden startade::en privat. nyhetsbyrå. för att. öryga. ut. Söke två gånger -— men han förlorade | ' - "och "översatte h : F Rooth” in Lund, . har under en lång” följd av år, berikat den ve- tenskapliga "litteraturen! på.” ”folka tiktforskningeng sömpråde -. med; en orskardocenten Anna s ”Birgitta| för, att, vara” Kristus, ler Gabriel eller'apostelni Petrus, I enkäppsatsi med titeln itvå. volymer, »Lokalt och globalt, F och, I”. dels." "tagit " med några smärre, "oåtkomli satser, dels lämnat viktiga! sartimän- har .skett med. tanke -på studente na, som "genom de båda volymer- I" drag .av större: avhandlingar. Detta lu na'få tillgång till docent -Rooths r. | viktigaste, skrifter. Det ra na' som. ha Ej Rodhe och” Dikeb "Rodhe, Efter ett. mellanspel 'som .. utredare. "på Bglers' stadsplaneringsbyrå i Stock- holm; for "han. ' tillbaka, / Tand, "där han blev: inform: på. Pargas, kålkbruks' AB Därifrån överflyttandet ”innebar' en ändring. i redaktör 'Järn- liv.” Godsägaren : kommen- det "någonting . om man "ramlar, "Bara . man: ramlar mjukt, 7 > 4 är det mjukt” bäddat, tycker Väring' Järnström och låter blicken 'svepa över de' saftiga gräsmattorna som bäddar in 1600-talsgården, Han klagar inte. ess il :- Han brukar ta vägen om den ro- mantiska ”Drömmarnas sjö” i ett hörn av, parken på väg upp.mot diktarbostaden han rett sig i'en av flyglarna. Här är det som berättel- sen om Onkel. Edvard och. hans roll i den: bulgariska. frihetsrörel- sen tagit form: ' :Berlinkongressens å år 1878 är ut gångspunkt "för Väring : Järnströms roman, Det var då stormaktsintres- sena" i Bulgarien skar sig 'efter rysk-turkiska kriget. Onkel Edvard se . Förtroliga stunder ”Bekymrad mamma”, När en flic- ka i tonåren blir ombytlig till hu= möret, har lika lätt till: tårar som till skratt, smäller i dörrar och skriker. att hon hatar mamma för mamma begriper: ingenting och lite senare faller mamma: om: halsen och säger att hon är världens gul- ligaste, när- hon frågar om det är till henne så fort telefonen ringer, när hon har långa, väldigt hemliga samtal med sin bästis o s v — då är tösen förälskad. Och första för- älskelsen är ju något mycket skirt och ömtåligt. Fråga ingenting. För=- sök inte förmå henne att berätta något. Låt henne vara i fred med sitt, Vär man är 15 år och. kär lever man i en egen värld och är oändligt sårbar: Försök ha tålamod och vara förstående, Utan att trän«= ga er på. Vill hon anförtro sig åt mamma så gör hon det självmant, Men de flesta tonåringar anförtror sig hellre åt en väninna. Och det får vi mammor finna oss i. Var vi inte likadana 5 jälva?" |attitatkarföre. för "dett "| fande" "japansk: kultur. :]talet — när det: skett "kan man -Imed honom upp genom luften till bekantskap :med: det "viktigaste dör med' två folkliga föster” i Blek som : beskrivas och: analyseras; den avslutas med tre” "uppsatser rö: :Docenten Rooth har: själv forskat både:på hemmaplan, i Blekinge: och 'i Skå- ne — en -bok- handlar : om ”Livet i .Lergökastan”; ;d-v s' Ängelholm — 'och' bland "indianer 'ända upp; i Alaska” likaväl som i ; Asien, ;ända |" bort” ti > land:. I vol: I behandi88? sägan > om kung Lindorm; som 'upptecknats'i Skåne, i. Danmark, i medelhavs- länderna; i Turkiet, Persien och Indien. 1 sin. analys av materialet påvisar ör att sagan 'ursprung- ligen -är. orientalisk. Under 'tider- nas lopp: ha tre: ekotypsområden utbildats: det, orientaliska, det me- diterrana och det :dansk-skånska. I. Skåne. har : sagan : först publice- rats av Nicolovius i- Folklifvet i Skytts ' härad, som 'trycktes första gången 1845..Han hade hört sagan i sin barndom, alltså någon gång omkring” 1800. Den som - berättat. sagan för honom måste i sin tur ha hört den" någon gång på 1700- sontliet "ökad "möjlighet z att: stifta) fi h systematiken, I Prahl rakfär av skönlitterat ningom kom 'man till saga; och sägen måste on : Sydow; var: den” stdra och : docent : Rooth som var: hans. lärjunge skildrar; ini« tierat : häns :- utveckling” från > och med. :de: första" avhandlingarna, ”Fihnsä; , och ”Två' över de nordiska och/eller; irländg=" ill sytematiken och terminologien där von" n"Sydow var banbrytande; Ni ” ” Ett avsnitt i vol: I handlar. ont månen i folklig" tro och dikt, och den borde vara aktuell i dessa da=« gar. Förf påvisar huru” 'svensk all« moge ”vördnåadsfullt ” ? hälsat /- det första nyårsnyet”, huru” flickofna” nego; för ny,' hur man vände sig till månen med bön om hjälp mot allsköns "sjukdomar, : mot ' vårtor, etc. Men det är inte bara 'hös "osa man haft höga tankar om "månens magiska - kraft; ..- även "i: Främre Orienten, i Egypten, Indien,' Kina och - Afrika har det funnits mån= kult, Skall den nu självdöj sen människor besökt månen? ' : .I vol II möta vi ett sammans drag av förf:s undersökning av Lo= ke -i skandinavisk : mytologi.” Här har framställningen fått rubriken ”Den- onde; Loke: och > den; .sym= boliska tolkningen av, myterna”, Pr et. Loke är större : 'än lek= finns ett skillingtryck, som handlar om". en daglönare i Bagdad, som blev ägare av en vagn, som flög önskad plats. Han begav sig, till sultanens slott, där han gick in till en prinsessa och "inbillade både henne, sultanen . och vezirerna att han var dödens ängel. Av fruktan för detta mäktiga väsen lät sulta- nen viga prinsessan med den före- givna ängeln. 'Slutligen blev -han emellertid = tillintetgjord av ' den verkliga dödens ängel Förf finner att sagan är hämtad ur Herders ” Sämtliche Werke, där den bär titeln ”Der. fliegende Wagen oder die ungebrauchte und missbrauchte Macht”. Herder har i sin tur hämtat sagan ur en sam- ling av J Scott, tryckt 1800; och Scott hade i sin tur fått känne- dom om sagan: genom ett: manu- skript från Bengalen. Slutligen har den stora sagoberättaren H C An- dersen stiftat bekantskap med sa- gan i en persisk version och på grundval därav diktat sagan med titeln ”Den flygande kofferten” I Indien sägs daglönaren ha ut- mannen anar; litteraturen i ämnet är omfattande. Doceritén Rooth har i sin gtora Lokestudie,' "Loki in Scandinavian Mythologi”;-1961, in= gående behandlat ' problemet: kring den märkliga Loke-gestalten. I här föreliggande arbete ger hon i av= slutningsorden ett. utmärkt kon= centrat: ””större delen av: Lokemy-= ternä: är internationellt. stoff — .de har sekundärt knutits till Loke- gestalten i' Norden, ' Det resultatet visar i sin tur att Loke som 'fe= nomen” ick är en statisk 'religiös idé', utan -: att "denna . gudagestalt, som alla andra kulturelement, va= rit föremål för en utveckling, vil« ken lett fram till den kaleidosko= piska tricksterkaraktären”..' Våra äldsta nordiska” skriftliga - källor måste m'a o ses'i: relation till ännu äldre europeisk, särskilt irisle och brittisk litteratur, som påtag. ligt influerat'Norden fram till slus En annan av ” docenten Rooths störa -undersökningar får läsaren i givit sig för att vara guden Vish-!]'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.