ni fe åh nen nt Ian ul dn 7 will Kas AO 2 «+ LAHOLMS TIDNING Onsdagen den” 6 ' augusti”1969 Ja LT” :Onsdagen den '6 augusti 1969 LT = = I Västtyskland rustar till val - I: Bori publiken "råder ingen Pundskansler. - Andra : SPD-an-' politisk sommarsiesta. De stora po- — nonser förkunnar, att det var Wil- litiska partierna bekämpar var=. ly Brandt och Herbert "Wehner, : andra med. väldiga annonskam-:' som genom sitt politiska geni räd- panjer:i tidningar och tidskrifter, : dade : regeringsköalitionen, eller alla med fagra löften till väljar- att det är den soc dem ekono- na före valet till Bund dvs m n Schiller, som genom sitt . Bonnparlsmentet, som skall äga arbete visat, att. SPD är koali- rum den 28 september, tionsregeringens verkliga kraft. ; Många kritiker anser, att an= —-Härtill'har CDU svarat, att ko- = > nonserna: är fulla av en ren re- alitionspartner kommer :' och ' går, klamjargong, som påminner om men : kristdemokraterna - består. d tvättniedelsfirmors ' dan Ad a rivali - All har Västtysk- . reklam. Men de politiska parti- lan - alltid "styrts av en krist-. annonserna får nog anses "slå an "ligt-d ;kratisk förbundsk Konrad .Adenauer. vann på : sin 2 tid tre val i följd för CDU ge- nom sin enkla paroll: ”Inga expe- . Förbundskansler Kurt Georg riment!?” .Grundtonen är alltjämt”, Ki « kristligt-demokratiska '' som då: ”Håll er till . parti (CDU) gör anspråk på satt det beprövade och trogna CDU: vara der kraft, som åstadk —' Från Ad till Ki . alla framsteg i: Tyskland , sedan : CDU framhåller sig som D-mar- . andra världskriget, och proklame- . kens trogna försvarare 'och den rar nu sin paroll ”Gå tryggt in . bästa främlaren äv den tyska ex. i 70-talet med CDU”! . -. porten. - Att Västtyskland . ha Regeringskoalitionens juniorpart- - ”världens stabilaste: valuta”. till: den ton, som kommer att använ- , das, när valkampanjen sätter i : gång på allvar i slutet av augusti. ner, socialdemokraterna (SPD) skrives Kiesingers förjtänst. . under = utrikesminister Willy. CDU-partiets bayerska . flygel, Brandts och" ex-kommunisten Kristligt sociala unionen, (CSU).- Herbert Wehners ledning, beteck= nar sig själv (med dunkel moti- : ning, "intager alltiämt en mycket vering) som ”det moderna par- 'stark' ställning ' i: syd-Tysklånd..: tiet i pakt med framtiden” och Partiet erhöll i senåste valet 1965 påstår vidare: ”Det är vi som har .ej mindre än 47.6 procent av rös-' de bästa männen”. ' : i terna medan socialdemokraterna,. . Fria .. demokratiska ' partiet fick. nöja" sig med 39,3 procent (FDP) försöker framställa ett por-. SPD "kommer. att satsa hårt för trätt av sig 'själv' som en. liten: 'att besegra Strauss parti i Bay- . men tapper. grupp, 'som kämpar ern; men utsikterna att lyckas: :' mot en gigantisk men "förslöad ' härmed anses vara tämligen små, : : koalition, vilken påstås ha bevisat, . då Adolf von 'Thaddens national-.. . att den ”gjort bankrutt” på sina" demokratiska . parti. (NPD) . här. idéer, Om något med fog kan in- ' kan komma att bli en besväran- vändas mot detta påstående, så är ' "de. medtävlare. - TT : det det faktum, att FDP-' på sista ' I två åren bevisat, 'att detta parti inte” vent kar några:idéer' alls och ' därför Champagnen Hödade r förefaller vara dömt till fiasko," . på prispallen, och korkarna flög vi "Det konservativt . orientera- : upp : mot, den flertusenhövdade de ' Nationaldemokratiska "partiet : "publiken på''huvudläktaren. - Så (NPD), som' alla de etablerade : står det, i en pressrapport från partierna hatar och fruktar och. : Västkustloppet, som i söndags.av-". även -beskyllt det : för NYNazISM, "slutades på motorbanan utanför har' hittills "inte: deltagit ' i: an- :' Falkenberg En sämre "reklam £ nonskampanien.' Partiet, som: nu :'; "nykterhet , vid för första gången" förbereder ' Sig. past tänke på; att'få-in en' grupp 'egna:re=" . Motorstjärnor "blir; presentanter.-'i'. Bundestag; hår ' " speciellt bland ' ungdome Topp-.. . männens exempel. fäljes gärna av, de unga. Nu skall villigt erkän- under finansminiser. Strauss led= ta avgörande veckor. - När politikerna och slutat sina -sommarferier i 'slutet av "augusti, "börjar: valstriden p allvar; Den 'statliga TV-institutio- vi nen, har "gjort upp, en timplan för >... de politiska bartitalarna,' och vale . förare tackade nej till 'champag- nen, men de som verkligen tog'e klunk stämplade sig sjä I hand” hur Horganisation . borde: " förenin gsjordbruk; bruken - en : gång . statligd.-7 Marförh har Vi inga föreningsjordbruk?| "För -några . dagar sedan kun- gjördes från ;vår' nye jordbruks- minister att han' har för. avsikt att tillsätta en, utredning. för "att klarlägga 'en ” del problem sam- manhängande . med s. ik, 'andels- jordbruk eller. föreningsjordbruk. Enligt de uttalanden som före- kommit. i pressen skulle; bl; a. utredas orsakerna till: att för eningsjordbrulken inte slagit ige- nom i Sverige. Förmodligen skul- le. dock även. andra saker klar- läggas , naturligtvis. då. i första föreningsjordbrukens läggas upp. Som särskild motivering för :att en utredning . borde "komma . till stånd anfördes exemplen från ae "ryska: kolschoserna resp. "de israe liska kubitzerna : som, båda är " ehuru ". med ti ingar än ånd ra. grun ndfö önuts "I Nu' bör: det; gärna, då 'denna fråga tagits upp, göras klart att problemen" cökring , -föreningsjord- tiden . blev grundligt. utredda. Det. skedde i början : av 1940-talet! ' Man. utred- äväl Re Sn "skulle . ävse hela". jord- bruksföretaget —: ventuellt. även skogsbruket. Ifråga. om andelsta. jkog.. man. sikte” 2 i Sänder. 1940: taiet föreniri göretagens” il. - brulkarnas plakaten-- -komrnåer -'att " pridas :I tg - fiabbarna till i gånger under en ss massupplagor i hela landet. ; en ..naturvetarna - De tre största partierna” = CDU, i | har olika- åsikter när det gäller frå- . « SPD: och FDP-- har engagerat he= | gan, huruvida ; : varje” ' la staber:av: marknadsundersöka- ring” inom bila. . marknadsbitden AR - re och "reklamfirmor. Man: räknar. k : stället och" "Äggkläckningsperfodens med att :bortåt 90 1milj D-mark: nu är tillräck gt lt en ny. plats. bestäms” "huvudsakligen | av. mv kel (ca 130' milj kronod):kommer” de (t på. marknaden Kun rs När hålet är tillräckligt stort för a Ur retatgand välreklam att'kosta. riktlinjer för: änsomfattande ma- att utgå från a samti taStruktur | "att: rymma. Kenne kropp; skrapar |4 ; Socialdemokraterrik/i söm" värit : it p med - ” Rionjärer ifråga ombatt Inobilise- |; skincenivaler I och" sokara, mask! MINE SPP Me samarbete i mark. :. djup "av "Omkring tyrtiofem tehti-' Å ra sympatisörer i valstriderna. föreningar. Samarbete - H meter; och "med: en I diameter av ll ” iår ett' otal fotbollåspelar, $kinområdet fFöreköm --redån:. styrt” och ställt” helt Suveränt. nadsförande rmkring trettio; centimeter, "7... ” Dödlighetsbrocenten bland .un- ter och generaler; kom” denna; tid och har byggts upp, + företagare: skulle gå: inde Inom; vprim roroduktioner-- 2 Nu börjar äggläggningen; garna "är mycket” Hög. Mindre - än nonserna :Jer: glatts mat] de: hela. vintern : Sä Ding 1i9 sin mark: i förening” där förhållandena som” redan "nämnts » paddan "fäller ihop de: Hfenliknande] femtio procent av'jäggen! blir ut= och berättar.' varför. de så gr-n> 1 - : - — . bakbenen: över gropen .och "börjar, kläckta, "och många: äggömmor. för- ja r se Lå adugården. Betets största fördel s dal : vill se Willy Brahdt sö är: al. di jure "får ett lidele "släppa ägg, som liknar bordtennis- störs av van laler., , 4 — — v-djuren får ett” "alldeles Vår tidsmedvetna tid ” bollar; i hålet i: allt' snabbare takt.| Ske va är omkring sju : ” eo ars oc er” av ursprungli va PN a ingande' och en halv:centime ter + oci nr NV ne färskt fod P eli g kx "När hon slutfört sin ansträ hen hal ti od ter långa, och S . 1 . di - io litet och att. vi slipper: ifrån skör , Uppgift. innehåller: hålet ' från: 50|om de: utklöcks under dagen, vän- (OIvar innor : dearbetet, os a - till 150 ägg. Äggen är typiskt rep-tar- de vanligtvis till foch beger , -hj il = Du har. rätt i det a Men |. R i dä : Dh ovara! tillikinande” med hårda skal, åa : sig Indt valimote nr: sig, ut och beger ; eg! oder. ep motsvarar - köld addsägg är säregnå på e' Jä per. elev -: om svaghet. ligger givetvis: i att öinkring” [ "km, alltså en v ättet;: att de inte” koagulerar "vid |." Sjöfåglar såsom måsar, tärnor och djuren: blir” dirskt:- beroende av mil” och Via sä re beteg. kokning, Av: denna: anledning 'är hägrar lägger beslag på en hel del under: håltimme botestillgången. Per. ytenhet och till sång on "st äckan j h at is det ' få vita: människor "som .kan lav” dem;'som "är oförståndiga nog en” annan i svårigheten att .koat- gang . I ir rä an; givetvis fördra” -dem. Öborna på, Torres Stockholm : (TT) ' . rollera” djurens : foderup; stasnine | Petydligt "större. Undersökningar- ne - natten. fortsätter” avgången, för då | Skolöverstyrelsen'” är "medveten Män får ”sannerli; igen : Tptag eg visade också att: djuren I medel- reducerar '.sandkrabbor och hung- om behovet av visst stöd åt ele. mäxksam . på högsommaren, tal ägnade 8 timmar; per dygn . ör fiskar: antalet. sköldpaddor yt- nas frith n ” undei | 'ka "från! gård till gård '-—- från | terligare, +: : vernas s fritidsverksamhet under det ofta” kan ' vara, knappt med a att beta 'och att' variationerna Då g 8 in grödor — Sköldpaddans enorma fruktsam- de hältimmer, som : med: skolans ”befesttgängen” åa särskilt för "hög |! betestid. mellan Hög- och låg. | år "til (är —- för olika grödor —I,. + balanseras sålunda av de väl- rmuvanande " arbetsformer ingår - 208 mjötande kor som regel var för: -olfka.--prodiuktionsinriktning- diga förluster deri lider, 17.0 + skolarbetsdlagen.” Denna verksam: — Med 'en' långt äriven, fån ganska Nten.-Man förklarar detta ar — med. hänsyn til de - lika Människan; den storé rövaren, har het bör om den inte gäller ind ” - ned den .samfälldhet, som råder brukarnas” "personliga förutsätt- kullkastat denna fint ävvägda mar- 'studier T, anslutning til skolar- indelning ; kan sådana. Slägenhe: I en" djärflock, — "Reser ett eller ningar 0..s. v. Dessutom fär be ginal mellan, frukfsamhet, och av= betet '— 4 första hand . ha; "ave ter I rätt stor utsträckning und- |; " aktas ”att- storleksfaktorn inom | gång genom, att döda den - -gröna : vikas, Beter, blir ju då bättre ut- djur. på, sig: för :att beia, jordbruket tidigare — då, "meka- | sköldpaddan : för sportens. och för kopplande : karaktär,” "såsom hob- bj följer snart .de andra efter. — J 2 d kull. s MN nyttjat '” och: betesupptagandet niseringen vär av ringa. betydel- ans skul byverksamhet' etc. >":' + ljämnaré ' Merarbetet med fäl-|” — Intressant, "det där; Och jag — ej' hade sainma innebörd i : Fiskare anställer . sikt, å den Detta framhåller sö” med. an- lin, rt, att'en.ko' måste. äta 5e i | därför att :de ibland. förstör fisk- ledning av att Centerns 'kvinno-| må enifigén här. mat igen” I ökad k jordbrukets + primärproduktion nät, medan en och annan fabrik ; - S, på bunt ” den s ket äl mjökavkåstning,: det kan du var PE bete : för. att täcka som. inom. produktförädlingen. | för framställning av,sköldpaddssop- örbun på a a : em myck 3 ra 'övertygåd. om, och så behöver Det: Inner vet för 15 kg. mjölk. Nu. har förhållandena blivit 3N- | pa har grundats men vanligtvis inte varliga olägenhe' elever ; ju. intes' djuren . ströva - över så Det' nnéebä att. "under: praktiska norlunda, även i primärproduk- | haft någon större framgång i sin sonr systemet "med hå timmar uttstora områden ' för” att få: I sig förhälländen blir, "dep svårt för | » + . fForts. på sid.'7) verksamhet, = ' : gör. Gninaskolans" högstadieele- behövlt gt. foder. "Jag såg förrbs- en: ko..vatt med : enbart. bete täc- a - Lyckligtvis har: män 1 tid insett ver och; eleverna 1 gymnasiet ten..en'. lustig såk i en tid ka: behovet för mer. än; 20 kg. nödvändigheten av att srydda den- | sköldpadda, och den gröna Gå ” 2 - Te vär än so skrift häronidagen.. Man nar gjört a även, öm det är fråga. om (ETT ORD sköldpaddan har nyligen blivit helt »färtiR of ät nser ret atige- undersökningar, som Misar.. att pe re och välgödslat åkermarks- fridlyst i: vissa områden längs lan, Förbun toa >"[ betesdjur: i medeltal. tar. 11.000 1 Pte. ” PÅ: VÄGEN | Queenslands kust, 4 , läget, inte minst med tanke på steg per dygn för att: få i: sig Det förstår jag Och därför Detta skydd innebär att natur- den: långa och arbetskrävande är det angeläget att ge högmjöl- "un der Frät iisningsarméns första älskare tryggt kan fortsätta a!t sit- skoldagen, : att schemaläggning om el karna tillskottsfoder, för att de tid ville en journalist få reda på fa" och betrakta sköldpaddorna när görs så att ” håltimmar ki möj | kalans skaffning :k härför utgår inte linte' gkall gå ner för mycket i hemligheten sr den gääje som de kommer iland under de varma gaste mån undviks, Ett minimi |utan detta -är + första hand'en avkastning, Men man bör vara Ison :daterna ägde. Han bk sig Uioran fer Y vid Stora. -Barriär« | > jö 51 revet, I krav. måste vara att "uppehatls somm ana anigelägenhet, som” lö-| på det "klara med att. tillskotts- "lför att "besöka. ett möte. När han | Bilden visar en grön, sköldpadda rum ställs till” elevernas förfo-|ses "inom ”'ramen ” för ' gällande fodret, altså kratftfodret, ” är dy- gick. uppför trappan till lokal en i färd med att lägga ägg på Heron gande för. ordnad läxläsning - et statsbidragsbestämmelser, rare, per. fe "än betet; och "att kom han - till klarhet, Framför | Island — Häg rön.— i södra ändan ler fritidsaktivitet.. - 3. or | vid den” "lokalbehovsprövning, man 'av den anledningen rent | honom gick en fader med sin |av- Stora Barriärrevet. -'- Under de senare åren har, -sä-| som "skall ligga till grund- för | ekonomiskt sett' kan "acceptera lille son. Pojken 'snavade och bör- |] Det ln s "Les Bingham" ger " SÖ,” ett flertal kommuner | beslut om - statsbidrag till om-jen lägre Avkastning. på sommar: : Wiesbaden (LT) åringar har. dem och även sports- jade. gråta över det skavsår hån - d startat e k skolvärdinneverksam- eller — tillbyiggnat av högstadie- ren! — Ursprungfigen var de stötsäkra, liga damer och herrar i mogen |esiok Fadern tröstade honom med set Ior 2 " ! het, som i a Innebär att .sär-| eller ”gymnasleskol, prövas: rel — ”"Ekonomien "skall man; all-| vattentäta, antimagnetiska arm-|ålder för deraz tillförlitlighet och | orden: . ”Säg "Halleluja, Sonny”. Her, Det- är: dock -vad>vi borde skild personal ariställtgs för att gelmäksigt om behov. föreligger tid. ha, för ögonen, och. i ett bandsuren avsedda » för " sportdy- | för de lätt läsliga siffrorna. På | Journalisten Häpnade när, pojken göra. -Ibland "kan .det-som: ser ut ha .tillsynen.-över.. eleverna wun-tav särskilda ' uppehållsrum för välgödslat bete: är mproteinhalten | kare som under sina spännande] den '21:a Dugena-fackmässan i snyftade fram .ordet. torkade tå-|som en olycka visa sig vara en, der håltimmar. Frågan: beaktas eleverna, - sö” har: : Också. i sindlsom regel hög. Då behövs inte | utflykter " till ' havsbottnen ” inte] Wiesbaden presenterade man för |rarna och fortsatte att gå uppför |'välsignelse, I Genom ' vår inställ- också i 'det: pågående” arbetet anvisningar pekat. på att” bokrum- oljekraftfoder, ' Det räcker oftast helt och hället vill glömma bort inköparna från många länder ett trappan. ”Där har: vi det, delning kan vii: alla fall: få fram med "den reviderade” "Järoplanen met (bibliotekets. läsrum) liksom | då med Sspannmålskross, men. är | tiden." Sedan "kort tid tillbaka är|stort unval extra stora arnmbands- vägrar” acceptera” motgångar”, något" gött ”ur' def. Vi”Kan bruka för grundskolan. | vissa andra utrymmen, t ex-skol | båtet knappt, . kommer. . givetvis | sådana »dock det sista skriket klockor med orange, lila, gröna| Ingen will väl neka till att det)det för att styrka vår tro, Ingen- Något särskilt statsbidrag till | matsalen, "kan ” "användas" för "så. | saken 1 etp'helt' annat lägje, » som modemässig accessoar i för-|och gula sifferblad, | är svårt att glädjas I tron när|lting i livet skall få dämpa" vår s 'k 'hältimmeverksamhet och 10- dant. ändamål, E, Mr. |bundsrepubliken Tyskland. 'Ton- N | prövningar och ängar mö-|t et. till Gud, . - = FE . ” -X s se — . . . i 2. ; . ” NTA - : NV sh. = LV . |skinmällningen aldrig kommit 11 stång, . . Det; kan vara förståeligt att de som inte närmare sysslat med de stora. jordbruksfrågorna eller känner till jordbrukets karakfär ställer sig frågarde : till varför de ”utstakade riktlinjerna för en vidgad ” föreningsverksamhet jordbruket inte ' ledde till några påtagliga resultat. Så långt ' är ailt "begripligt. Däremot kan frå- gan, maturkigtvås ställas om bote- medlet är en ny utredning. Kan- ske vore det tillräckligt: om de, som 'har svårt att sätta sig in i orsakerna till den ' uteblivna :ef- fekten, i första hand ville när- mare: studera . jordbrukets 'karak- jär och grundförutsättningar. Ett och annat skulle då (klärna. Kan- ska, skulle t. 0. My. vissa delar av en..utredning förefalla onödiga. Jordbrukets problem är emel- lertid av sådan art och av säda- na dimensioner att allting behö- ver. prövas... Om. förutsättningar: na ci grunden har förändrats se- dan. utredningarna gjordes - -under 1940-talet, kan” det' inte vara. för- kastiigt om en sakiig omprövning kommer till stånd. sa Vad är .då orsakerna. till. jord . passivitet fråga cm kooperativ "samverkan i första, produktionsledet, alltså nom själ- va. jördbruksproduktionen? Många hän Ht. den” frågan, ' Den ;har met a knytning till "det faktum” att "jordbrukarna ' i Sve rige ' varit vägledande" ifråga om samarbéte 'i'de senare: i stadierna av” livemedelsproduktionen;,. näm- rigen "produkternas, ”uppsamlaride, förädling ; och ' distribution. Frå- gan har ställts.' ideligen varför joräbrukarna' som ifråga om pro: i | duktbehand ngenz visat en' henä- I samverkan: som: över. arande ansatser! rs få sättningarna för ä . rien växlar. från dag Hill : ”kommantot” skulle antingen överlåtas åt en suverän driftsle dare eller delas med andra före- tagare, som kanske har en an- nan inställning till både arbets- rytm och jordbruksproduktionens organiserande, Den enskilde före tagaren skulle få avstå från. en väsentlig del av sin bestämman- derätt. Människor är inte kollek. tivistern, Detta har man sanner- ligen fått erfara när man insm vissa politiska folkrörelser för- sökt att handla som om männi- skorna vore. kollektivvarelsor, Det måste finnas starka, bl. ekonomiska, motiv för en .sam- verkan och ett. övergivande : av den egna suveräniteten i ligen driva fram ett "kollektivt samarbete I produktionsledet,” 'hanget inte heNer förglömmas tresserade : människan måhända de sysselsättning som tänkas kan tiativ och insatser. Att då överge andra att bestämma” kanske inte ter » sig ” särskilt ren. | Inom | -produktföräälingon, där jordbrukarna ; har nått .mycket tiva” samverkan är, förhållandena annorlunda, "Där har samverkan Jördbrukarna : skaffade". liseringen > av. rävaruförädlingen arbetet. genom :" lingen ingalunda et | bruket: skulle? méd'”; 1820-tateng ” t al jord- bruksproduktionen för att verk- Det får naturligtvis i samman- att' jordbruk för.deén verkligt in- är något av den mest dharmeran- med hänsyn till det” 'utomordént- liga utrymmet. för personliga ini detta och måhända överlåta åt "inbjudande för den: enskilde” -Jorabnuksföretaga- stora resultat .genom sin kollek. varit praktiskt taget nödvändig. sig ett verkligt inflytande ' över .rationa- just. genom samgåendet. i ekono råiska föreningan, Det var, vå "den: Soppsköldpaddans ägg kläcks: av solens värme n. sköldpadda i i 7 Havssköldpaddorna ; kommer t iland, när detär äggläggnings- . "tid längs, Stora Barriärrevet. i Australien, Under de varma som- marnätterna från oktober till mit- pi bränningarna och landar på stränderna av: tjogtals . korallöar.: .Många 'slags sköldpaddor" finns vattnen 'utanför revet, men den vanligaste" är: den " gröna "sköld- "paddan? :eXder.'' soppsköldpaddan ning «lockar: dit naturvetare från vlägsna platser varje: år, Efter parningen, i: :. vattenytan, beger sig, honan, : tung av 'äkg, ! ;möddösamt- in över: sanddynerna | « tills'hon: kommer ett gott' stycke: : ovanför tidvattengränsen.' Arbetet , mel ' att gräva rut.-boet ” börjar t-, sedan: hon" : funnit en bar ten: av januari simmar. honor in” . (Chelonia” Mydas) ; vars: ägglägg- ; "Hon: gräver on bbt varvid. hon]: Strait betraktar dem em en delikatess. återställer honan genast nom att.-skyffla tillbaka med baklabbarna. Hon och jämnar ut yta: När hon släpar vet, finns. det :knappt' tydan "om. äggömmans Fastän hannarna 'ofta red honorna .. Sedan äggläggningen är. till. »kusten;' går. de' inte. iland färd med att lägga. ägg på Heron Island - Högerön — TV södra delen av Stora: Barriärrevet i Australien, - ellertid som avslutad, sanden ge- den i gro- pen.” Därefter trycker hon till den hopar sand i "fördjupningen »”och pressar till illbaka "över stranden ned: till ha- någon. an- belägenhet, förutom de, spår 'hon lämnar efter 12g på väg ner till vattnet.: sök tätt in. 109 under ägg- I kommer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.