Nur | 'gradering av forskningsfördet | , Onsdagen. den -6 augusti- 1969 : LAHOLMS "TIDNING HANGMATTSLÄSNING: - NUTIDSSTRE SSEN RESULTAT - AV MISSRIKTAD FORSKNING? — Vi har nått en gräns i ve tandets specialisering där. en gra- dering är nödvändig, Specialisten "1 sitt självborrade, allt djupare och trängre hål måste styras bättre, Hans insatser och kun- komma människan ningen och -mäålen. Reellt förank- ra de tekniska Tandvinningar till människan i det samhälle hon skall leva i. 1800-tals människan 1800-tals människans liv var nande skall «till. del I syfte att återställ ”monin it maskin- "samhällets alltmer komplicerade har- och välfärds- tillvaro. Desed hängmattsavstressade synpunkter framför ingenjör Sven Nylander, Lidingö, I senaste num- ret av tidningen K-Kontur," Han säger. bt a — Samhället och Industrin sat- . gar pengar på forskning 'som of- va drivs fram av specialister som vill sitta i slutna kammare och leka fram sina tankar. Tankemö- "dan resulterar ofta I en massa mer eller mindre onödiga artik- lar, 'Samtidigt, låser man pengar och ' forskningsinsatser kring det som för. nutidens människor är mer väsentligt, "område efter område. vi får elektriska "tandborstar framforskade .. och ” tillverkade, Men avgasrenare för bilarna ”Or- kar" "man. inte med, :.... : Vi behöver inga elektriska sko- borstar, "men - miljövänliga av- loppsverk för våra villor,” fritids- hus och. fritidsbåtar. . " Exemplen kan mångfaldigas på De visar att' det” behövs nägra som för- mindre komplicerat » än dagens. Horn hade förmåga att veta "utan stress, - Lagringen av vetande är be gränsat hos oss människor. Spe- cialvetenskaperna kring atomtek- nik, datal, elektroteknik, 'rymd- forskning mr: m ryms inte i vår allmänbildning. När dessa frågor ”på hög” spe- cialistnivå” 1 vardagslivet tränger sig på och fordrar vårt ställ ningstagande uppstår lätt kort- slutning som resulterar i stress. Det ger flera sjuka människor som behöver samhällets stöd med psykiatriska vårdplatser. Kl Vv äderbiten Högtrycket över Finland och Skandinavien ligger kvar. men »månr dra ihop lasson, — Styrandet av specialisterna och ':: uppfinningarnas '-landvin- ningar In på för människan vä. sentliga ". områden ' kan ske på . två olika sätt där; båda kompilet- . framhåller Sven terar. varandra, Nylander: DD Samhället beställer ' uppfin- | Hingar som är: väsentliga.:' 12): De stora konsultföretagen "skapar: ”tvänvetenskapare”: Dessa ' skall inte: vara fackspe- clalister tan 'skolade för att se helheten. oh Fa Im Tvärvetenskaparna ställda till samhällets '.ooh industrins forsk-| ningstjänst i, skall: dra ' åt: lasson, + se rakt igenom och förbi; de oli- ka specialisternas renodlade upp . finnarglädje, fara tet O..De skall bidra, til: en ”sunda- försvagas något i sin östra del. Vädret är soligt i så gott som hela Sverige och i inlandet har man under eftermiddagen :all- mänt 25—30 grader. : Ett låg- tryck med centrum på tisdags- kvällen nära Moskva rör isg med tillhörande regnområde något åt väster, senare sydväst, > + Utsikter till onsdag kväll: " Svag till måttlig växlande vind. Klart eller nästan w klart, Fortfarande varmt, .. + Kattegatt: 2: Lätt till god växlande bris Mestadels god sikt, . Utsikter för törsdagon: "> Svag vind, Fortsatt torrt: och varmt väder, "/ - Varning: i : Och så till sist. på om Fårägare fruktar rovdjuren OR Iman skall stiga, ' "| Norska bönder” dar över ett hektar och alla med -. 9 Jordbruksnotiser . | Behovsprövade skördeskadebidrag "Statens ' ”jordbruksnämnd har beslutat ge' 361.000 kr i behovs- prövade skördeskadebidrag för fjolåret till 187 jordbrukare. Be- loppen varlerar mellan 500 och 7.000 kr. Samtidigt har man re- serverat 40.000 kr för eventuella besvärsärenden. Något över 800 jordbrukare hade sökt bidrag, Planbottentorkens skötsel Lagom till. årets spannmåls- skörd : presenterar SLI ”Atta rag- ler för planbottentorkens - sköt- sel”. -Reglerna ges ut både som foider och affisdh. De kan gratis hämtas "på lantbruksnämnden .el- ler rekvireras från Statens lant- bruksinformation, Fack, . 17120 Solova 1 osa. - Mjölkproduktionens - kostnader Foderkostnaden är hälften av hela kostnaden i mjölkbesättning- ar med rekryteringsedjur,. Det vi: sar en undersökning från "SLA. Arbetskostnaden ligger på 20 Procent, 'driftsledning och för valtning tar 9 procent, kapitalet 8 »procent, byggnader ”6 procent, maskiner "och - dragkraft 2 pro- cent. samt förbrukning . och: al männa kostnader 5 procent, Rationell potatisodling + event Potatisodlingen "i Sverige nar snabbt — rationaliserats, Mellan åren 1961-68 ökade 'medelskör- den" från: 20 ton” ”per'i ihoktar till 28 ton. De mindre odlingarna un- der ett. hektar: har nästan helt försvunnit + samnidigt ”som- de större ökat i omfattning och Ån: tensitet. ; De' norska fåren går i'stor ut- sträckning På skogs-: och fjällbe- ten och "inhägnas därför inte li ka omsorgsfullt som svenska ' får. Följden : blir att tre procent av tackorna och sex" procent av lammen , dukar. umder, ' Ägarna gör. en årlig'förlust på 15 milj. Nkr. Och den” siffran "fruktar om ” de större rovdjursarterna 'får vidgad frid- lysning i Norge. ln säng SS äger ' sin jord Januari 1969 fanns det 171.000 lantbruk i det norska producent- registret, som ' omfattar: alla” går- att faran för bränder i skog ch mark är r mycket stor... pecialproduktion av viss ”stor-| 1 av ägaren, medan -ungefär 12.600 lek. Ca' 154.000 ”gändar : brukades H sätter”. förskjutni Doktorn svarar ”Ledsen”. Er son har råkat ut för en s k insufficiensperiod med de- pression av ganska långvarigt slag. Emellertid bör han åter kontakta psykiater eftersom den tidigare or- dinerade medicinen ej hjälpt. Emel- lertid kan han säkerligen få lind- ring av s k antidepressiv beh»nd- ling vch bli helt kry igen. Man måste dock förstå, att det kan. vara en allvarlig knäck på en persons självförtroende: att ,ha misslyckats med detta, samt vid vuxen ålder åter behöva fars hjälp för att re-" da upp situationen, . & ämne find ens påpekat i fattigt på kräftor i va värme h åar och sjöar, na också — trots att det ska bli gott om dem. Om det nu blir det... ” Ja, helt säker kan man aldrig som det varit de senaste är 65 ha och det största hela 6.700 ha ' att ge kräftrekord i år! Det har åtskilliga e experter - ett par veckors tid nu — men påpekandet gäller inte Halland. Här är det lika" > åren, Och dyra blir kräftor. : SÅ HAR KOKAR vu vara, eftersom att det inte är tillå- tet att fiska kräftor förrän på tors- "dag kl 17.00. Efterfrågan. är. stor » Nytt för i år vad beträffar im- kronor per kilo, ryktas det. alls så tokigt. . Små - ”Tacksam för hjälp”, Svi e mot nattetid kan i många fall avhiäl- pas medelst medicinering, men in- nan man startar densamma bör man ha genomgått personlig un- J dersökning och utredning vad som kan ligga bakom svettningarna, .' - Opreation av framfall tillgripes I en del fall, men man rekommende- rar alltid undersökning av gyné- kolog för bedömning av operaiton eller ej. "> ”Gift 'sen ”n äv En ogift kvinna” har givetvis rätt ått' ensam be- stämma om hon vill ha barn. Men . är man gift o. har hygglit ekonomi, så tycker jag att inte den ena par- ten har rätt att vägra — som i det- " ta fall er hustru. När ni längtar. efter barn. Och hon har inga star=- ka skäl att vägra, Sitt jobb behö- ver hon inte sluta, bara ta tjänst- ledigt. Fast det naturligtvis vore bäst för både henne och barnet om hon kunde vara hemma de första åren, Det ekonomiska klarar ni ju. -Er fru är snart 30, väntar ni läng- re så kan det bli en svår förloss- ning. För hon vill ju ha barn, fast hon skjuter det på framtiden, Det är inte heller bra för barn att ha gamla föräldrar. Er fru måtte inte förstå att en kvinna som inte har fått barn har gått miste om livets största under, Dröjer ni längre så blir det kanske för sent: Äktenska- pet kanske går sönder: ägdes. av personer som arrende- rat ut jonden. Nästan 4.600 Jord brukare hade ökat sin 'äreal' ge nom tillskottsarrende.. Antalet re- na arrendatorer. var bara 7.000. Dansk spannmälsodling sla Under" en" längre tid har. den danska "spannmålsarealen ökat. Men: i är: pekar siffronha på, oför- ändrat” 1.685.000 ”h Däremot” fort- ka säde&slag. Frö net: som: går; fram: på bekostnad = Tidigare - : utr alltså den 7 augusti säljningen får inte påbö och priset stiger med ökad efter- frågan." De svenska insjökräftorna lär komma att kosta omkring 50—60 De importerade kräftorna bru- kar dock vara billigare och tycker man ända att priset på dem är för högt — så smakar havskräftan inte — Inom länet är det skralt med den 'svenska flodkräftan, säger fis- kerikonsulent Gösta Edman, Fal- kenberg.' Mig veterligt så finns den bara 'i i några enstaka exemplar vid|. d och Skåne. : - fanns "flodkräftan också i' Ätran nedanför Skåpanäs, men försvann ” när ätran byggdes örsta tillåtna. kräftfiskardagen men för« porterade flodkräftor är att de inte får saluföras levande. Importören får förbinda sig att koka kräftorna innan dessa säljs för att få till- stånd att ta in dem i landet. Den- na bestämmelse har tillkommit för att försöka skydda de svenska kräftvatten, som" ännu 'inte drab- bats av kräftpest och andra sjuk- domar från att få detta i framti- den. > os Men att köpa färdigkokta kräftor är väl!” knappast .husmödrarnas dröm. Kräftkoket har ju kommit att bli något av en ritual, som hän- ger nära samman med själva ätan- det och viktigt är att få rätt mängd dill och salt i'koket, För dem som nu: lyckas få tag på svenska kräf- KRÄFTOR, . - Alla kräftor måste vara levande, Först ska de sköljas i kallt; vatten, Var noga med att få bort, all smuts, som kan sitta på undersidan, Be- räkna till 1 kg kräftor omk.'ns 2,5 till 3 liter vatten. Vattnet ko- kas upp med 1 dl salt och en soc- kerbit och givetvis får man Fissa i ordentligt med dillkronor — det lr ju de, som ger kräftorna den här- liga smaken, Innan dillen t:s bort ska spadet ha fått dillsmak, Så läg. ger man en 7—8 kräftor I tazet i det kokande vattnet: När alla kräftor lagts i spadet lärts några färdiga dillkronor ned ytterligare, Så låter man grytan. koka, 810 minuter. Därefter: lyller. man ”av den från spisen och låter ktäftor- na kallna i spadet Allra helst ska man. koka kräfto na; Fdaxen: innan de' ska ätas — så ' att det får atå tor - följer nedan :ett kräftrecept: och dra över natten, '. "a s.t a cs "även för Hallands fiskevatten, men dagen efter. - Som bekant har man i är börjat pläntera in. den. amerikanska sig- ” nalkräftan i svenska kräftvatten, ” som' -drabbats . av kräftpest," Den . amerikanska kräftan är inte mot- > taglig för kräftpest och skulle kan- ske i framtiden" kunna bli: aktuell än så länge är inget bestämt därom. 60.000 . amerikanska signalkräftor "ska. Fiskeristyrelsén” plantera uti Sverige i år och det är företrädes- av : Semesterresorna, - Av Märta Leijon: - Nu är ; det vanligt att folk skall avstyra irritationer. Vid ”dagslånga är full resa under semestern, Annonsspal= resor krånglar det ofta: med be- terna i våra ortstidni al spisni Matställena har inte den resor bå-|l de utomlands och 4 i hemlandet. De itet :'som behövs för bespis- ning "av: stora 'sällskep, Det. kan vatten, som är minst 50 ha. vis i' mellersta och östra Sverige i De fiskevatten, som blir föremål för de 60.000 signalkräftorna är dock betydligt större: Det minsta flesta korta resorna är i hemlan- det, Ofta blir det då i sällskap med familjen. . Flera : reser till samma plats varje år och andra byter re- semål och vill se mera. Om dessa resor skall bli trevliga är det nöd- re NR LER LE RS REK RER TRO L NG ALL & 2 0 - Sv, $ 4 Se AN TR EKA 0 ÖR ” 0 Öd 2 vändigt att hålla dem nyktra, Det är för det första inte någon me- ning i att resa helt eller halvt från '.t'Isina sinnen .av rusdrycker,. Det är mycket otrevligt för medresenärer- na och besvärligt för arrangörerna. I en buss är det'lättast att låta :Jen bråkstake stiga ur bussen och ta 'en hyrbil hem.;1 en järnvägs- vagn är det otrevligt för alla med- resenärerna. Konduktörerna är en- samma. De har inte någon polis- ordnas i stort genom att man säl jer. matpaket,' kaffe och läskedryg- ker i vagnarna. De: som, önskar matservering bör det säljas” num- rerade biljetter till så att det inte blir - trängsel vid serveringarna ,:. Somliga reseledare är utmärkta att. hålla ordning och reda. "De mindre vana tar det längre tid för. Det mesta beror på resenärerna, dera goda vilja, deras takt och hänsyn, mot medresenärerna;., Det är inte många som stör men bara: en är' också för mycket, Svenskär är ju beryktade på kontinenten där sam- vetslösa värdar går in föratt få dem att köpa. så mycket sprit. som möjligt. ledaren där 'får pro- - [mans bef heter som ordning: vakter.' Man' kan inte hindra att en. del deltagare i. resan berusar ”Isig. Öl finns överallt att få. Många som /far på sällskapsresor och're- sor till hemliga mål klagar över att nöjet förstörs genom att . berusat folk kommer med på resorna. Det , Ibör betonas i resebroschyrerna att man väntar sig att alla resenärer håller sig nyktra under resan både för sin egen skull, för medrese- närernas och för deras skull, som cent på allt vad deras ' resenärer” köper "under den planlagda ; resan, ' Semestern är så kort och resor är i allmänhet dyra nöjen. men de kan. också. bli fördyrade genom att inte- resor där barn. och skolungdom är med bör det vara en hederssak att resorna organiseras nyktert,” sFinns.' det de som , missköter: sig så glöm inte att ha med en' vagn för b rusade resenärer, "Det är &n re utnyttjas på ritt sätt, Vid 'alla de + ne Kamrater! Tiderna börjar bli sådana. att många. av. oss faktiskt måste tänka på att dra "åt svångremmen! a Lo hållningssak - både för fylléristen tjälv och för de övriga. medresenli- rerna, soc. . arrangerar resan. Det är olika på olika orter och alla reseledare har inte den rutin som behövs för att Joräbanken us Finland. "Ööver” 15. 300 finska. jordbrukare |: "Tnar” tom: äkerreserve- ring. Det 'b 100.000: ha, som or SR : on SRS RAKT 4 | skall paket”. ”Area:en i; ga idéerna der 1940-talet. som där - "sammans! åt älg 15 ok ] berör Ve Me och "insatserna alltjämt ofta spe-] "Att bäm'a mo sjveringarna för | kublitzer ” Har" varit: flyktingar lar. en, avgörbiide roll inom det len vidgad 'samvetkan inom jord-| som" Inte har” håft: något annat oduktion — från väl. och så" uhda haft en. helt an Ieraet , är|ran bakgrund än, det. fojkrnate- aklt vä betänkt. rial det gär Ner, om man diskute- Erfarenheterna från — Ryssland "rar. motsvarande I I bör Ante åberopas, De ”sovjetrys- bonde” änderna, + ka & k. ikol:ektivjordbruken har | Men en. positiv. diekusslon bör, framstått" som . ett flasko' inför, kunna föras, Jordbrukets läge är världsopinioner, - Erfarenheterna |sädant att "aMt;-bör 'provas, Vi icerade och Byåns srika jord- retaget, De nya tekniska möjligheterna har, dock, i hög grad ökat behovet äv större före- tagsen'heter.' Därför är det också nu mer intressant. att diskutera alla - olika: utvägar att anpassa jordbruket. till den nya tekniken brukets '. primär Sovjetunionen emellertid inte gä! (Forts. fr.isid. 4) er SDI tionen. Storleksfaktorn har. i och : ' Forskarnas tankemödor -: leder ofta till mer eller "mindre « onö ”vetenskapare” gom drar åt lasson, ser ER Re diga artiklar. . Det behövs förbi specialisternas renodlade uppfinnarglädje. Beställd + Pyttoforskning skulle bidra till att återställa harmonin i maskin. och välfärdssamhällets: allt: mer komplicerade. vardagstillvaro. S SG "tvär. I med modern teknik : blivit mer betydelsefull "än tidigare, även om förenin; än vad det var då utredningarna jordbruk gjordes un- från Israek. kan , Inte åberopas. De'ta beror på att de människor, nat sammanhäng; återkommer - till "problemet 1 an Z>RraR a - ÅNNAN PRESSARNA I) s > STOPPARS NT Ronan ö Hdiiggsmilj jä . AV JAMES FASTWOOD on - Ed... börj ade hon. Han hörde inte. på henne, Han , . stirrade på soffan där hon hade försökt skaffa sig en smula sömn, — Vem är det som har sovit : här? frågade han. Hon kunde. inte förmå sig att "skratta. 3 — Hör på; Ed, det är på tiden . att vi talar ut med varandra. .—' Nej, nej. Inte nu, baby. Jag har bråttom. Det var en vik- — Middag i kväll? frågade hon, Ed tyckte om att äta. Kans- ke en måltid kunde hålla honom stilla. — Varför inte alla kvällar? Alltid lika.snabb i repliken. Till och med vid 6.20-tiden på morgonen efter ungefär tre tim- mars sömn. — På Alberto”s? Klockan åt- ta? sade hon. Plötsligt kysste han henne på Han svarade med ännu en kyss. Därpå lade han huvudet på sned, — Hur var det, hade j > jag roligt inatt?” -- Ä, han var omöjlig. Omöjlig! Men det var tydligen bäst att va- ra med på noterna. Så hon sade: => — Ja, älskling. =: :-Han log brett. Han var förvå nad — men förtjust, .. . > — Hade jag? Säg, vad vet du om det? . Och därmed var han borta. Raffinaderiet 'glimmade ' som en väldig maskin i skenet från tidig morgonsol. En skog av stål och aluminium som tillhandahöll olja och kraft till att driva stä- der, fartyg, bilar, flygplan — tek- niska uppfinningar som skänkt människorna frihet '— och på samma gång förslavat dem. « Burrows låg stödd mot en te- gelstensmur inte långt från grin- darna till raffinaderiet, och Hut- in vänstra ögat. "Blodet liksom . ol- sirén" började tjuta någonstans långt borta, ljudet - kom : hastigt närmare, .: Hutcheson ”drög + en djup suck av lättnad. Pojken 'såg ut att vara-illa däran: Han Hade fått allvarliga skador, flera kros- sår: och" ett - kusligt jack under jan ville inte sluta att flöda. + > En nattvakt var också på plat- sen. Det var han som på Burrows uppmaning hade ringt till tidnin- gen. Färskt spaltmaterial. Först med nyheten, även om" han inte kunde ta sig fram till telefonen själv. Vad hade pojken råkat I ut för? . —Jag gjorde min vanliga run- da, sir, hörde han nattvakten sä- ga. Först" märkte jag ingenting. Sen hörde jag liksom svaga stö- nanden från vägen här nedan- för. Ambulansen anlände, och en ung läkarpraktikant strålande av oket s I hurtigt med e ett' försök att tt slå a an en "fryntligt ”ruti g sjuk: flylte ett finger i riktning mot Houteh. I ;Han ger ut'denii» ss: rumstön 'på . raffinaderiets domä- ner. Han fög bort näsduken med vilken - Hutcheson hade försökt stilla blodflödet och synade ska- dan. Bilkrasch, va? frågade han. -; Aha, ett mycket: värdefullt fall. — Nej. Jag... började Bur-i: rows "med svag röst. fe «> — Se'till att han kommer till sjukhuset! röt Hutcheson.;-- Kandidaten" gav " honom en blick, stack: handen i fickan och tog. fram penna och antecknings- | - block. - . — Namn? sade han. » RN : Hutcheson tog honom så hårt i armen att han ryckte till vec ”— Jag sa: se till att han kom- mer till "sjukhuset! — Ett ögonblick. .'.' sade den unge mannen och rodnade,:: | Burrows g gjorde en hjälplös tö- rtelse med armen och lät den falla -.s Ambulansen ' rusade vrålande genom: den « tidiga ' morgontrafi- ken; med :hastighetsmätarens nål pendlande' från! 95 till 100,' till 110. I förarsätet satt en p tydligen inspirerad rattdåre:/ ver kt 1 sats feta Tre eller fyra?. Det lät nästan som om han höll på och gnuggade nå- gon ung:reporter sonj kommit-in port.- et 2 innan :—' Vet inte, mumlade arrow omtöcknad: 2. iv si — Al right..De gav dig en re- 2 Där inne kröp H ihop | bredvid britsen på vilken Bur- rows låga ts ' Han höll sig fast med bägge händerna för att motverka bilens vi > wnma kast och krängningar. :— Nu sade han. Berätta allt du kommer ihåg.: -: >— De började puckla på mig när 'de fick in mig i bilen, sade Burrows. ere et tt Han hade mycket svårt för att tala nu, han var matt av blodför- lusten. Och den unge doktorn ha- |" de gett honom en spruta för att stilla smärtorna. — Hur många var de?" jäl ång. Vad då mi — Knytnävarna.' En av dem slog mig i ansiktet med nånting hårt. En. ..-en blydagg tror jag. — Vad sa de? .4 ir Ingenting. Sen de ' fått in mig i bilen, + scn .— Dessförinnan, / då? Huiche: son var skoningslös. ' ' Ja. "Utanför .stadsark! vet Som jag sa. : , - ör frok tig sak de ringde om. Si Å munnen. se | eheson stod på knä vid hans si- hälsa och självbelåtenhet kom jigen. : — Tre... kanske fyra. ” - a = -Han. var redan halvvägs ute i| :-— Var det inte du som hade da och”sökte- torka .-blodet från | fram till dem. = :: i —Jag heter. Burrows, e1de han | .. — Nå, hur många var det? sa- |” f £ntréballen, ; bråttom? r dansiktet på honom. En ambulans-] '— 5e god morgon, ropade han [um matt. Reporter i The .Day.. Han | de. Hutcheson en aning bryskt. | - i 2 ' SE å r ; su I med. en otillfredsställande rap- ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.