- 4 "LAHOLMS "TIDNING" vv ' oron ; poser TT Fred gen den: '8-”augusti AR: ÅT Fredagen den 8 Memento i Stenungsund "Den moderna industr augusti 1969: LT = . faror kom på tisdagen i blixtbe-" lysning i det bohuslänska indu-' » strisamhället. . St d, En: .sande av dem visste inte ens vad larmsig- nalerna innebar, Den närboende allmänheten var ännu mer ove- ledningskoppling, från. .en . järn- : vägsvagn sprang läck, och 'mer än ett ton klorgas strö de ut tande, Inte att undra på att män- niskorna flydde i panik från det . hotad. 2Aott a 1 ett moln över samhället. Ett 20- tal -personer "skadades: av gasen, "bl a genom" andningsbesvär, och inåste uppsöka läkare, ......: ; En olycka kommer sällan en- « fam. Under natten efter klorolyc- kan lät en' annan industri i'Ste= .. hungsund blåsa rent en fabriks- "skorsten. "Det blev'ett' tjutande : . ljud, som störde många närboen= ' de, och. dessutom spred sig ett - - sotmoln vida omkring. Bilar, bygg- nader och växtlighet fick 'en tät gråaktig beläggning.” += =>. . Industriskadorna i Stenungsund är tyvärr ingen tillfällighet. Tidi- gare i, sommar har man kunnat . läsa om en.svår vattenförgiftning i :Rhen.: All fisk och en mängd andra, vattenorganismer dödades på en sträcka av fterå tiotal mil, sellan "en giftig vätska släppts ut från, någon. industri, . På. mycket , härmare. håll, bl ai Falkenberg, har. män "under senare år haft bekymmer med oljud, sot,' gift- "> Två saker brukar blottas i sam- . band med sådana här industriella miljöhot. . För -det första ' brukar . man "underskatta; farorna, Indu- strierha o. deras personal handskas : ofta" upprörande vårdslöst nmed' giftiga ämnen, i. varje fall då: det - : gäller att släppa ut dessa. Inom » själva företaget. är man. kanske -. mera försiktig. .Där gäller det att tänka ” ekonomiskt... och att. var - rädd om personalen.” Avfall är man däremot inte så pigg att kos-" .:> ta pengar på. Antingen det skall ". föras bort via luften, avloppsvatt- " net eller på annat" sätt; vill man bli kvitt det. på enklaste och bil-” " ligaste; sätt. K t biandskyddsutrustningen. ligt; rapporterna "ifrån CS et: S ätt xvid. Klörgasolyckan; - ;Arbetare'i farozonen si E FA ) Drunkningsdöden =" > utsläpp -m:m från olika industrier," ; 'san band, med bad och" bås: - ga 'drunkningsolyckorna.: Däremot " ärt det. skrämmande” många, : söm Det enda positiva, som'kan' sä” gas'om industriolyckan i Stenung-'' sund, är förmodligen att den kan tjäna som ett memento, en varning för andra och ännu svårare olyc- kor." Det "behövs en ' ingående, "forskning, både "kemisk och tek- -nisk, medicinsk och - biologisk; för att' komma underfund med faror- na "och -motverka uppkommande : skador. Det behövs en fyllig lag-. stiftning, som kan reglera gift- hanteringen och precisera det per- . sonliga ansvaret. Det behövs ökad upplysning bland industripersonzl . och. allmänhet. för att man -rätt. skall förstå "betydelsen av. en i” möjligaste mån ren och sund mil". jö för oss' alla, Slutligen behövs :det en vaken opinion, som stän=- ' digt står beredd att 'påtala' och bekämpa : miljövårdsolyckor EM modell Stenungsund. =. >. olyckor har på ett par vecko: : tid drabbat ett 40-tal personer 'V' svårt land. Mycken' tragik döljer sig bakom dessa olyckor, och.va än värre är — många utav dem var onödigat" Co oc - ».”För det första är svenska 'fol-'., kets 'simkunnighet inte vad den. « borde :. vara, - Många . människor . kan inte simma alls,” och 'an'ra = är för dåligt ' tränade. Utbildnin- : gen. i :livräddning är inte heller särskilt utbredd. Vi har så: svårt. > föreställa oss' att just vi själva :kan. hamna i centrum för ett livs hotande olyckstillbud. :>"' = Allt för få använder flytvä ambänd: med ' båtfärder. Det 'en'annän erfärenhet från 'de mån-'” ler. sprit, innan. de? ger: HH sjöss, Cd a in tröst I sorgen är att be vi idag, tycks ha lättare att sig'.i vattnet än de "äldre, "undervisning. ingår - nur-er grundskölåns ' arbetsofnråd. in får hoppas ratt. detta e "skall. resultera i ett - EEC ördbruksrminis- ter Sicco. Leend ert Mansholt, Hol te land, ; har lagt: fram: förslag" på : för en, e " Frankrike'dt Mansfloltplan vb "att 5 av dagens J0. milj jordbrukare ' skal : Iämna = e :10000:; värphöns - - ee 100000'- ärsbroiler e 150— aktnöj. e :40—50 kor! ”. : Arealen ,-för- spannmälsodling bör "uppgå till. :80-—120, hektar åker. fos an nl ; "Detta är "alltså tä som nor: men för det europeiska, jordbru- vad detta innebär överflyttat : svenska: förhållanden, > - : " Fil”. doktor” He'ge Kristersson, Sveriges .Lantbruksförbund - Belt mr rr mo AK IA LS — :Storleken: på de föreslagna. jondbruken "kan synas” överväldi- gande, Men'man. måste då tänka: på . att Mansholt också föreslår betydligt . bättre - rationaliserings- och "omställningsstöd än' vad som I dag gäller I Sverige, vo Han "will: heller inte:ha några ”Sörmlandsfal””, 'dvs icke. areal. bunden produktion. Siffrorna: för. utslaktning: tyder också på lägre takt' än” Väd :som redan förverk! ligats I Sverige; där det dessutom skett utan de slaktpremier Mäns-'; holt föreslår. tat Nera I .EEC-ländernar har kostammen hittills ökat medan: den"! Sverige redan', minskat "med 50 "procent sedan 1950; Den beräknad '. nedgången 1 EEC. än. vidare! en- dast 7. procent av. totalarealen, medan : lantbruksstyrelsens prog- nos för vårt land ahger en tred- jedel) + as | "REDAN.PÅ:G ÄNG- 1) Dagens" helt: överskuggande "är att lösa, överskottet rodukte FAN + i dvs 80-talets orgo ndagens, | problem vär "att skära” néd anta- let jordbruk till hälften så många näringsutövare. - Va I "väntan , på. lång man börjat förverkliga Mans- lanens ' dellösning. 'Ett smör- "| köneentrat har. bl a introduce rats ' pä, marknaden, "lämpligt: för «- |] bakning och matlagning, Produk- ; |ten- säljs till subventionerat pris. Andra . mejeriprodukter: :som staplats 'i överskottslagren säljs ut till armén, pensionärshemmen, storförbrukare av olika slag, För- ;. | Säljningen -sker - till väsentligt nedsatta 'marknadspriser, Er, annan metod. att få: ned . - EEC-kon. har: anledning .se ledsen ..renligt den: k : | för 'de ; ultramoderna fränska ex- Isen och vida vyer. fram. märkliga; ting, -fråmtidens I briuksprodukter desee väg . OO. EEC-ministrarna . Paul: Ärzens heter formgivaren presstågen - Mistral "(Paris Riv ran).: och -, Capitole (Paris —Tou- "lousej,, Han är. också "mannen / -de”, gumimihjulförsedida tunrielbanetåg.som nu rullar. fram 'under "Paris, | Arzens är: formgi- vare 'bäde. Av'de. franska stats-|i järfvägarna och åt huvudstadens lokalträfik” och” är -£'ö en mari med ” mycker: vidsträckta ” intres: > På hans ”ritbord växer i dag yg. Itramoderna expresståget Mistrål — ritat av Paul — sitter man Så här bekvämt i andra : klass, .- Arzens Aa nom rymden på osynliga skenor av: radiovågor! -Och han "har: ri tat: en' bil, som med några enkla ihandgrepp förvandlas: till ett flyg- 'plan, då man lämnar staden! -: "är. ingen." orealistisk | vilket. ju framgår: av na. Han” har' gått igenom den franska ” konstakademin, ,' Beaux- 'konstutställning ' gärna som han "ti tida ' fartvidunder "et mönfigurativa” tav lå EF avlor rbereder just nu: en] aris,. > Lika Iker sut" fram- ritar han mest frekvent Trötthet, alkohol och narokti-- " ka är mycket farliga ingredienser. "i trafiken, På onsdagen 'föreläs- "te professor : Ingmar ' Dureman, '.& Uppsala, om senare forsknings- rön på 'området vid MHF:s tra- fikpedagogiska seminarium i Ty- lösand. . Professor .Dureman an- . ser, att alla' körskolor borde ha simulatorer, där" varje blivande bilist redan under inlärningssta- diet skulle få känna på hur det är att köra i diket och få pröva . på andra situationer, 'som lätt kan uppstå, om man kör bil. när - man är trött, eller efter spritför- täring. Den realistiska upplevel- "sen i simulatorn' kommer där- efter att för lång tid finnas kvar NH i det undermedvetna. och träda - fram som ett varanade -pekfin ger mot förarens : ö och chanstagni nr Trötthet är en subjektiv känsla, som är mycket svår att i'verklig- heten iakttaga. Hur skall man kun- na bevisa, att en person är trött? Det kan man inte och professor Dureman tror inte heller, att' man skall kunna göra det inom rimlig framtids «so 0 oe 0 TA Det är först: när 'någonting" har hänt, som. man kan misstänka att - tröttheten har haft ett finger. med i spelet. Men lagen är mycket sträng, om man . kan : misstänka trötthet hos en bilförare, : ' : Bara .den skyldige antyder, ' att han. varit trött, ligger han mycket illa tilll" Enligt ” officiell - statistik spelar tröttheten "en avgörande roll i endast mellan två och tre procent : av: olyckorna, Tröttheten är van-' ligast :- vid - singelolyckor : och + under : lördags a kning underder verskotten : av; det” långa" loppet : hjälpe ; ”sjuka- patiente C Mansholtplanen. st länder "inför stora oms problem,” Ännu: ham: man manglat::igenom' de: många - huad- | ra .sidor:somi finns i den tryckta planen, - ora "Den närmaste tide tågordningen me isar upp tar: upp: för- slaget :till; en första :verklig.:,ge- nomgång första halvåret. 1969, ' OO fina sministern.: i. Holland. van sitt: parlament en detaljredo görelse.:i september -månad. -:! ; På motsvarande” sätt läggs jord- bruiksplanen -fram' i de - andra PEC-ländernas - parlament... « tt. ' Hur långt Mansholtplanen kom- mer att "bli verklighet är inte klart. Regéringarna i de berörda länderna är emellertid överens Örd 'atj något radikalt måste Bö 1 -Mansholtplanen, Den vil « dast hälften .så många jordbruk; Medan ' EEC-ländernas kostam hi t.> Fyra "miljoner: kor ska I AN kring ; penba Jtér ipravmjökar: mån” 35 minuter. :Knyper spen- köppärna.,; upp, mot. spenbasen och stryper. mjölkflödet. skall de genast dras. ned 'igen. -Tompgång ger.: lätt. 'spen: och” juverskador och ' öppnar "vägen för "mastitah- grepp. Massage: före eftermijötk- ningsmomentet; är on « Gör. maskinefterm; ligt anbete. ningen så kortvarig som möjligt, I bästa fall bir den. endast; en kontroll av ati juvret redan är tömt. Man trycker ' mjölkningsonganet nad. åt-framåt med en hand "och maäs- serar med den. andra vid behov varje juverfjärdedel för sig i riktningen mppifrån-nedå slaktas ut de närmaste åren I ge Enropa ett :”skräddarsytt” jordbruk med bl a en. « are som i dag. I Sverige är revolutionen redan 'på gång. "för: därför” just 'nu. en .fönsöks- "| tavlor i'innerståden har NTS "4 ökningar, « Yr” anonyma; tälar ”é id pråk, Närmare 70 procent mé tillfrågäde "vid sådana" un- | dersökningar uppger, att ,de "någon gång somnat vid ratten, v - = simulatö . i Tylösand: Durema ”konditio> 4 ”. Det är 'trötthetsprov. t köra på nåtten:- Mar :drabbas lätt av ;:monotonin,, Lampljuset :och: den smala, -oändliga', vägbanan.-framför bilen" gör. sitt. till. Proféssor'; Dure- man anser, att mån måste kompen- sera sig mot monotonin 'génom att öka händelsetätheten, "== 0 noice, leka med;”;Men: de" får /inte”vara| av den: typen att de. stör.-körnin- gen, 'En hastighetsvarnare 'är- ett bra ; exempel; Men” även ändra "sa- ker, ' som hjälper föraren med'in- formation : "om : hans" tillstånd och körning är bra. Sådant-borde man få träna sig "på redan i kör- skolan,' metar professor. Dureman. Det gäller" över. huvud -alla akus- tiska och visuella hjälpmedel. i": De"! viktigaste indikatorerna : förarens 'situation ' och kondition" är Ipulsen' "och andningen.” Det finn jnumera även hjälpmedel, som" mä- ter" dessa 'saker, Man här prövat! i kroppen / holen tillkommer 'en" klar "giftver-' kän med tt karakteristiskt: förlop; alko- BAKRUSET FARLIGT pröfessor Du- i säger réman; Men" det ,ä lan inte kan ha med:sig kaffe, :”;.; ervlugnand i médel;'och > andra 1 kombing=|"- 2 trötthetsförhöj sjukdomstillslånd 7 förmågan, ilsér, att : Jpatienter "mera ciner och” a SS "Premiär för. motre "Varför görs” det inte "reklam mot tobak? CCI an os Så har många . frågat barid med de senaste årens inten- tycker, osakliga och ”förledande reklamen för: tobak. Man tänker |. sig då en bibehållen frihet i to- baksfabrikanternas :: markihadstö-| ring samp en motrektam, som möter reklamen med" dennäs: eg-' na medel 'och ”uttrycksförrner. En sådan ' tanke :har."många” tillta] de drag, mer då måste man fi någorlunda . "jämställda -.i : fråga” om ekonomiska "resurser, Så är” det tyvärr: inte idag. Det görs ” tobaksreklam för "ett" belopp" som ”; hela statsbidraget. till.” National- tobakens skadeverkningar; NTS, NTS hoppas emellertid" att. det på längre sikt. kan »bli en för: bättring av balahser och genom” verksamhet.” med' ”anti-tobaksr2k- | lam i Stockholm "På .100 affisch- tit sätta upp "affischer med en de 'är så vixna att börja med det. "> : ed handeftermjölkningen. oreda Antalet. .mjölkningsmaskiner. pr man i konventionella. ladugärdår med römrjölkningsamläggning bör inte vara mer än.tre. Då hinner en . van . mjölkare . under gynn |: samma ' förhållanden. mjölka 320 kor I timmen, — något. fler. vid Hydropuls-systemet.— som : mjölk, ningsrutfnen skall vara den bäs- ittills "ökat har den i vårt Jand minskat 50 Proc. sedan - 1930, ta, SLI - mom NDS vill: man. givetvis Jätt.så..många som: mö, siva . debatt om. den, söm" man | he tisk" och” vänrig'' pröpaganda 7 utsätta, att . båda” ”sidorna?: är >: är. ca 50 gånger så stort som; föreningen "för "upplysning cm” Galhlintecdkning ? med” texten» — . Barn bör vänta med att' röka "tills: - de inte” vill | : obak.. klam mott den. uppmaning "söm . ini 1,.-Därutöver +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.