LAHOLMS TIDNING kors oree na Misdagen den 26 augusti '1969 LT Tisdagen den 26 augusti "1969 iT= N ördirland svårt problem Den tragedi, som under de se- naste veckorna utspelats i Nord- irland — Ulster — kan sägas va= sa resultat av i huvudsak tre or- saker, nämligen religiös ofördrag- samhet, politisk kortsynthet och sociala motsättningar, vilka sist- nämnda hör nära samman med de två förstnämnda. » Låt oss ha I minnet den politisk=- historiska bakgrunden... Den till " Storbritannien hörande" men Be- + för brittiska regeringen . minister Harold Wilson och hans . regeringskolleger,' " ” H Den av Chichester Clark led- - da regeringen i Belfast har blivit illa åtgången till följd av sin en- sidigt antikatolska hållning, ochi. sin oförmåga — eller bristande -: vilja — att på ett tidigt stadium -: dämpa ned oroligheterna och hål- - la sin brutala polismakt i tyglar- . nav , "Nu har det i stället fallit på de : daternas lott att söka dan 1921 självstyrande pr Ulster har en befolkning på 1 1/2 miljon invånare, av vilka en tred- jedel är katoliker och :nationellt kämpande irländare, medan ma- .oriteten, två tredjedelar, är pro- testantiska britter eller brittiskt inställda Irländare. De sistnämn- da torde vara tämligen få. Rege- ringen i London har alltid haft ett problem med provinsen Uls- ter. Efter första världskriget för 50 år sedan, sökte man lösa pro- blemet genom att ge Irland frihet — republiken Eire — och tiller- känna ' Ulsterprovinsen självstys relse. -> , - Denna delning av den stora ir- ländska ön tycktes till att börja med vara en lyckosam operation, men I det Jånga loppét har den visat sig. medföra många svåra . konsekvenser, . I republiken Eire har det alltid funnits nationalisti= ska krafter,.som krävt och.käm- pat för, att' de sju grevskapen. som utgör provinsen Ulster, skall hålla de politiska lidelserna i styr, och de har-hittills blivit tacksamt accepterade av alla, som önskar få leva i lugn och fred i Ulster. Men i republiken Eire har det” brittiska ingripandet utlöst åtskil-- lig vrede och förbittring. Man sy" ' nes där: frykta, att Londonrege-" . ringen. kommer att ta. tillfället i : akt att öka sitt inflytande i Uls- ter, vilket '1i' längden" kan "bli ”till stor .skada för -katolikernas sak. Ett är emellertid säkert:, de brit- tiska. soldaternas 'närvaro i Uls-" ter kan givetvis tillfälligt dämpa . våldsaktiviteten mellan , de två folkgrupperna, men den kan”inte lösa de katolska konfliktorsaker- | nä, 'En ny: folkomröstning" i Uls-: ter skulle säkert utfalla till för-" del för Uisterprovinserns bevaran? de under! den engelska kronan, | men :icke. heller - en dylik 1 ning” skulle utplåna de motsät ningar, som hotat att leda till öp-" pet inbördeskrig, Här måste Lon-/' donr i verkligen gå till'/en lösslitag från: England och åter- förenas 'med ' Irland. I Ulster å andra sidan har den brittisk-pro= testantiska majoriteten. svarat med att inta en mot den katolska minoriteten ' alltmer "avog och ' fientlig hällning, vilken bl a tagit sig uttryck i bibehållandet av .en antikverad valordning, som på det mest flagranta vis missgynnat ka= tolikerna — inte. minst. då det | tiska” "valen "blev. att det .kom':en H ny regering till makten; i, Belfast," Ison visade" "sig benägen. att. föra + : en ;katolska. befolkningsgranb tr Därmed kom: också. den irländska : göra ' sina” önskemål striden, : Det ' äl Dublinregeringen': hade svi :motstå detta tryck: från den, ;egn befolkningens sida,. men, de dock få betraktas s som " åtgärd av den” att inkalla;ett.. par | tusen reservister och: :sända” trup: per: upp: till gränsen" mot:Ulste Men. 'å: och ' med /att'brittisk : truppstyrkor nu satts in i Ulster, så "har detta automatiskt. lett' till, grundlig omprövning av hela frå-: gan, Och den protestantiska ma joriteten i' Ulster snåste lära sig” inse, att den tid: är förbi" även på” Irland, då engelsmännen ostraffat kunde behandla katolska irlända re hur inhumant och orättfärdigt” : "blir: timed till? visshet gränsande: Nu sannolikhet' omvald till ordföran<+ > de' i vänsterpartigt. köriniunister= " ' na. sedan” . valberedningen 1 lörs»t beslut var dessutom ”' "enhälligt. Några förslag: från ' di "strikten "till annan. + kandidat ann: inte heller; 2 ;Hermanison "de "största" chanse härtill? Men «det blir; Ingen” "uppgift; att: forcera" yraprocen; Å a vbyggnadsarbetarnes. : Stockholm, 'vilken bör- .:i jade på' "söndagen, Närvarande: vid Kongressöppningen v varbl att tvivel uppstått” om. den hittills varande ”Ulsterförfått; ingens an- vändbarhet: Den" . ” geringen i Belfast har "dokumen:. "terat sin "oförmåga att skapa” en. ' fredlig:samexistens mellan: katoli- : ker och protestanter i Nordirland, . och nu ligger avgörandet, hos re- geringen- i London, Vilket blir en - Svår. nöt stt knäcka för premiär- iska lydre- ” Tage Erlander: é Följ -centerledaren .. "Gunnar." "Hedlund "+ "ganska ensam bland pålitikerna 7 om att sänkt pensionsålder för de i som hu har 67 år som gräns mås--: "te aktualiseras, Bland motståndar- na "befann sig då hr Erlander, att "döma a av .häns Övriga | komnmient: ren vc : demokraterna som .drivit- fram der" nu. intensiva gjamehetepor . : In Socialdemokraten s mer. med Jämna” : Senast är det Otof "Palme som spridit. - -desaa' .villoläror, säger Svensk: Politik” (ep) Vv ö: Det är, verkligen) "Inte soc. litiska debatten.” De har: inte haft Mycket, ”som oppositionen ; F kunnat... plagiera... Det: visat: t. ex. rapporten ' från: fru”: Alva Myrdals »jämlighetspolitiska., ar. betsgrupp. .: En. "jämlighetsprit- tisk skattereford: än en centra! fråga, Den fördes” fram av cen- tern och framför” allt ”centerle. daren "Hedlund, :-Söcialdemokta- terna hade; t, 'ex.- under fjotå- rets , Vvalrönelse . inget -störne. in- tresse "för" saken, Men nu vil de vara "med, Mar, skulle” kän- na "säga, att :socialdemokrater- mar Ir efterhand accepterat '.cen-l: terpolitik, > Så är, det på många ; om den — "kanske ' p åde' flesta, Man kan peka på fölkpensions- och bambidragspolitiken, loka- liseringspokitiken, ' ken, ' Den ' .socialdemokratiska regeringen , än följt efter på 1 stort. sett. de . n centerr amvisat.. De socialistiska social demokräterna hållen ju fortfa- rande på med ett borgerligt re- gerande I: oto "borgerligt: sam- hälle. i... - Utbilåningsmintstår "Palme talade. ålltså felaktigheter ' på transportarbetarkongrnessen. . : |' pockar” på vår uppmärksamhet. miljöpolit. |. . Oss. atc sdrivandet ; av. vinden :inte | : gen, men. det vore ännu bätt. . re om > mättenpartiorna tick skö. Svältande småbarn kan få svårartade psykiska skador I vissa omfattande delar av värl- den är ungefär 50 procent av de barn, som för olika åkommor re- mitteras till sjukhus, offer för en undernäring av växlande grad. Man har inom . vetenskapliga kretsar alltmer och mer börjat få ' klart för sig att de inre biokemiska förändringar, som svält förorsakar, också kan ge intellektuella. och psykiska skador, . De sistnämnda manifesterar sig på två: sätt dels indirekt och dels direkt eller rättare sagt den direk- ta skadan på hjärnceller och nerv- strukturer orsakar också för bar- net en allmän olust och håglöshet med : utvecklingsstörning. : Bidra- gande till denna ”arbetsoförmåga” är självfallet det nedsatta kroppsli- " ga tillståndet, - Ett av svält kräftlöst barn ris- kerar att förlora” sin aktivitet, sin Just att genom sysselsättning och utvecklingsstört bl a därför att det inte orkar söka upp och bearbeta stimulans till utveckling. Psykolo= giska tests visar att — oberoende av geografiska och sociala förhål= landen i övrigt — barn, som ut= satts för svält under tidiga' barna= år uppvisar en sämre psykisk ka= pacitet än de tillfredsställande när= da. En fysisk underutveckling sy-+ nes alltså också följas av en ”mag- rare” hjärna. Det torde framförallt vara ägg- vitebristen, som betingar utveck= lingsstörnirgen av centrala nerv= systemet, och strukturerna” inom" hjärnan hindras i sin tillväxt t om så märkbart, att electroencephalo- grafiska (eeg-)studier kan demon= strera skillnader mellan ett-nor= mal-: och -svältmaterial (Cravioto, Mexico). En bättre förståelse av dietens betydelse för den växande hjärnan är ett'aktuellt och trängande forsk< få 1 till utveck lingsarbete 'och går in i depression . och apati. Svältapatien medför ock- så sådana känslomässiga störningar 1 "att - jag-ut tillfredsställelse . med d och ningsmål. Den vuxna individens beteendemönster kan alltså betin- gas av den svält, som det späda ' barnet och småbarnet utsatts för. 1 en del fall blir verkningarna ir= omvärlden, - känslor. av gemenskap och: samhörighet flackas' av och sa” boteras, :; Småbarnets - outtröttliga verksamhet. och undersökning av levande och döda ting i omvärlden och av. egna möjligheter, kort sagt lösandet av viktiga grundläggande problem, . evt - nödvändigt ' utveck- för : byggnaden & av ul dags, föreslagit, horom till. omval; +iL - 2 Ryssland,.. be och folkpa rtiförsla: | bb, + är .' hör tveckling och själs- Ja, omöjliga att återställa och en vuxen samhällsmedlem av sämre kvalitet har blivit följden. " Då alltså det utmärglade Biafrå= barnet : med sina stora ögon och uppdrivna buk ger oss en skräm- mande och 'anklagände illustration till kroppslig nöd, får vi också kom- risken för. defekter i hjärnan, Detta understryker ' självfallet betydelsen av ett förebyggande Vv vv svälttill- stånd, -. - : : ma ihåg att denna kombineras 'med . '|- iFör 30 år sedant Den.r september 1939 kl 04.45 gick Hitlers arméer över gränsen ” till Polen. Därmed inleddes det andra världskriget, historiens hit- tills mest blodiga krig, som kossa. - tade över 4V miljoner människor livet och i vars efterdyningar vi ännu lever.: "Egentligen var det England och Frankrike som stod för den for- mella krigsförklaringen 1939, men kulden till b vi Jar utan tvivel på en enda man: Adolf Hitler, ' det nationalsocia- listiska Tredje rikets demoniske ledare, . det andra världkriget gavs redan när det kejserliga Tyskland för- lorade det första världkriget hös- ten 1918. Nederlaget och den hår- da Versaillefreden blev en idealisk grogrund för Hitler 'och nazismen, När Hitler tog makten 1933 hade han ett enda mål, som han med förbluffande öppenhet beskrev re- dan i ”Mein Kampf”. på 20-talet:- att slå under sig de slaviska fol- ken i öster. Men inte många utån- för Tyskländ läste boken och - få tog. den på: allvar, ' N Slavia in FÖRFÄRLIG VISION Målmedvetet och hänsynslöst pla nom en: kupper. genomdrev han 'sin förfär- härek d av det tyska ”herrefolket”, : Det v varma a och torra vädret v vän- "tas dominera: också perioden fram till mitten äv september enligt här redovisäd tolkning av: den senaste US-prognesen,' I: västra. Norrland blir. det to m mycket varmt, "Södra att. dominera 'över h” norra: Skandi- österut” från" Frankrike och" Eng- Jand: över Centraleuropa till södra samband ;' med ; dessa ;regnområden tidvis lågtryck» ka "svänga. upp. mot. östersjöområdet "och: ge främst 'södra Götaland pe- "riodér med ostadigt väder, "1: samband ' nied huvudbanån för : "lågtrycket ' väntas en:zon med 'svalt och” regnigt väder över södra" Eng- få" ostadigt i samband med 1åg- tryck : över « Centraleuropa. Den ostadiga : väderlekstyp' som :nu rå- der väntas således inte' bli särskilt långvarig. 7. Detta: + . framgår "av | vidstående” kartbilder. : "| råde får däremot tämlige; ” Za SA 3 Sa 2 [LZ Ba 3 Aa Z CV CC EA LISTA Z ZE KVA SE VARE 1 AVR ten, : tidvis också, de. norra delarna äv ådet;-De. mellers=.: ta' och södra delarna. av detta om-= - ormalt sensommarväder. : » Prognosen "för" perioden 16/7 15/8. blev ' mycket bra' vad -södra och mellersta . Sverige -' beträffar, däremot blev vädret i norra Sve= . rige betydligt. varmare: och torra= re än: vad prognosen angav. Ute tryckt i träffprocent fick. tempera= turen 61 procent, nederbörden 8 3 procent, sie se : Lånelättnader. för: jordbruket. i STOCKHOLM (TT-spec) ör "de 'jorébrukare som. beräk- nas” få: likviditetssvårigheter . på "grund "av ' de stora skadorna ' på årets skörd skall, 1 lantbruksnä Hermansson | fortsätter a som ledare” " STOCKHOLM AD . den lämna anstånd med. amorté- "ringar. och räntor ifråga . om 'Jån med statlig Jånegaranti enligt an- Att drivag: håg | och än j av. : den, betecknar. vad. de människor gör söm? är: Offér "för" Planlöshet; Der; "Titenar också många åv "vår tids” krig i de villrädigt be traktar. « dagens -problem:.,.. krig, hänger, ”rästrägor, «vänldslighet, Ständigt ; på nytt: kommer prob-. lem och ränger sig på osso Kan vi inte tolka. "detta som den: är: den ande med vilken vi kan möta, och lösa aha desså frågor? | i Detta ”dvivande "hit och dit I - silktiga och vägrar att möta syår nigheterna, Iställ t' kan vi amgri-| med den -halige Andes hjälp. Genom. hans lednirg | kan vi komma fram tin de svar Han kan nog ; märg. bli. näst ad som. lantbruksstyrelsen i "Jämnat + na, "Nu "gäller" det" att" amorterings- : planerha inte får upptaga längre - amortéringstid. än 15'år: för drifts- färvslån.' och 30 ;' Lantbrukssty- relsen... påpekar, att om ,angivna ""tidsperloder ej :gått tillända. till- "stånd i-efterhand kan av Jantbruks- "hämnd medges! med > amortering fram till angivna. tider, Men även om. författni liga: ” tider för « Vä "ordförande C-H. Hermansson koms 1970 års val. På lördagen föreslogs han av en enig valberedning. till I ordförandeposten," Valberedningens "ordförande, - riks- dagsman Lars Werner, säger att hr Hermansson även var. den ende som nominerades utifrån distrikten, VPK håller kongress den 18—19 september - i "Stockholm, . Valbered= ningen fortsätter sitt arbete med att föreslå kandidater till partistyrelsen, mer, att leda: partiet även under det fora 'utrotandet av ”minder- värd 3" folk som judar och sla- var. Må Det började med att Hitler 1935, i strid mot Versaillefördraget, åter- införde värnplikten i Tyskland och började bygga upp flyg-: och pan-|? sarvapen samt en stark flotta, Sig- natärmakterna ingrep inte. 1936 be- sattes det-' demilitariserade "Rhen- lahdet' av tyska” trupper, Signatär- makterna " ingrep inte. 1938 'inför- livades " Österrike " med ' Tyskland, Signatärmakterna i ingrep. inte. "TJECKOSLOVAKIEN KRÖSSAS "Nu. kom. turen: till: Tjeckoslova- Hitler börjar världskriget | Sluträkning: 40 milj döda Man kan säga att impulsen till $ nerade Hitier det stora skiget; Ge- i serie.: häpnadsväckande liga vision: en förslavad värld bes. undanröja den tyska generalstabens sekelgamla mardröm: att behöva utkämpa ett tvåfrontskrig i Euro- CSE : Det skedde genom att "mitt för ögonen på England och Frankrike (som i i Moskva för att få över Ryssland på de allierades sida) inleda för- handlingar direkt med Stalin, Des- sa: kröntes snabbt : med: framgång öch: den" 23 augusti." 1939 - :under-' tecknades i:Moskva: en tysk-rysk nonaggressionspakt, Hitler fick'be- tala ett:högt' pris; men -han tvekade inte / (särskilt; som? han; redan si hemlighet "drog 5 > Vpp: "riktlinjerna erna, en och en halv "miljon :man, in i Polen från "alla håll, . Wars= zawa och andra polska städer ut- Re blev en av de första som stupade ' i Hitlers uotnbngskrigr En. "ung polsk soldat! Han föll den. Å september. 1939, . sattes för ' massiva : terrorbomb- ningar, de. första i krigshistorien, Hitler hade befallt att kriget "skulle föras med största hårdhet," "Inget förbarmande fick visas, Mot'den förkrossande, tyska” övermakten sat= te polackerna, in— rytteri! Hästar, mot stridsvagnar! Kavalleristent, långa lans mot stridsvagnärnas lån=, ga kanoner: Det kunde bara, sluta i det ohygdligaste blodbad... "Det polska flyget krossades: på mind. re ;än 48 -limmar ' medan” huvud", parten. av srmén. kapituleräde . 18 kien;- Men nu, först ru, reagerade signatärmakterna, fast mer än halv- hjärtat (vilket kom att få katastro- fala följder).- Englands premiärmi- Hitler,' som krävde att få inkorpo- rera de” sktalande Sudeterna med ladier undsrteckande han den. fa- mösa Mäönch som godkände -Hitlers erövring av Sudeterna; : - Chamberlain kom” tillbaka London och viftade triumferande med" den skrivna överensh för Sovje' krossande läng- re fram.; £'ett hemligt tilläggspro- tokoll ' erkändes. -nämligen Finland, Estland--Lettland och Bessarabien som ryska” "intréssésfärer," "de tyska] och ryska intressesfärerna 1 Polen avgränsades längs floderna, Narew, Wisla (Weichsel) och San. £) / ; Hitler räknade med att det tysk- ryska: närmandet . skulle ”få' väst” makterna att återta sin garanti till dra sig ur sina: polska förpliktelser. lll Även England: ftvekade.' Chamberé Jin ville helst ha en” ny Mänchen- sen," som" skulle: innebära ”fredi vår tid”; Men dokumentet var inte värt papperet det vär skrivet på. Prag, "och; Tjeckoslovakien upphör- |. de att existera. : Nu. hade : Hitl visat sina tve- bågsna” generaler, att . han ” utan blodsutgjutelse, enbart genom "sitt politiska snille, lyckats erövra stat efter. stat. ' Nu: riktade Kan sina blickar mot nästa offer: Polen, Han var övertygad om att han skulle kunna klara även den munsbiten utan något allmänt 'krig.' Visserli- gen hade England och Frankrike, i ett plötsligt. uppvaknande, skyn- dat sig att garantera Polens grän- ser, : men det tog Hitler inte på "allvar. Kuppolitiken skulle säkert lyckas i igen." st fronter "SVAGA STACKARE” . , "Våra motståndare är svaga stac- kare”, sa Hitler till sina något me- ra tveksamma generaler, Jag såg dem i Mänchen.” I; mars 1939 tågade : tyskarna ' i il” "SVENSK ' MEDLINGSFÖRSÖK "Medan kriget ”obevekligt; närma- de: sig: och 2 polackernas kriminella blodsterrör”. gavs allt större, plats iden tyska propagandan gjordes i-augusti "1939 'en rad försök: att i sista" stund" hejda' katastrofen. 'På- ven vädjade, Roosevelt. skrev :brev, Mussolini" (som "inte: på långt när var" beredd ' till krig) erbjöd . sig medla och den svenske affärsmin- nen Birger. Dahlerus, vär till den tyske riksmarskalken Göring, for som. en: skottspole' mellan. Berlin och", London ” för "att" mäkla fred. Dahlerus var: faktiskt ett tag nyc- kelmannén i strävandena" att und- vika kriget, Men snart i insåg engels- männen ' att den svenske affärs- mannen som så må så andra bli-- vit förd bakom ljuset av den. tyske diktatorn: Hitler ville inte ha någon fred,” | "OPERATION - Det : var den ' fria - di Danzig med övervägande tysk be- folkning, en: enklav inne i Polen, och den s k Polska korridoren som Hitler nu främst ville ha: Först var hans krav nästan moderata, en järnväg och autostrada genom Kor- ridoren till Danzig, Polens arrogan- te utrik ini Beck kallad - : KÖTTKONSERVER”. . "Det enda söm återstod var ati Polen: Och: han . räknade nästan |; . rätt:: Frankrike gjorde” allt för att + "Varszawa intogs 27 sep= tember” efter, ett ..heroiskt försvar, Samtidigt ryckte rysåarna in. i "sin" .del'av .Jaridet,:. Polen. var. på! nylt delat, och var unde långa. svarta: såren. da:'sex miljoner. lacker, 20 pro= cent av;befolkningen;'" "likviderades under:det vä, sta kräckvälde histo= rien skådat, Vi makterna kunde ' tögénling göra för" att” undsi tta”. Pölen; Men då höll:sitt löfte: den: 3 séptember förklarade England: och: Frankrike "Tyskland, krig." Hitler hå allt räknat fel: Ett [paoävittng Pgntt orörlig med: ; blicken: ? framför "sig, verkade" oändligt lång sig till? ”Ribbentrop;” k som, om Kan menade" att, hans;ut- rikesminister hade' fört honom: -ba- kom' ljuset i fråga- om” hur ”Eng- land skulle reagera”. «|, : « Detta var i själva. verket; början äll slutet.” Visserligen förutspådde Hitler . med: 'klärvoajant exakthet krigets förlopp," åtminstone. under dess första år: Frankrikes svaghet, besegrandet av Polen, Norge, Dan: mark, ' Holland: och Belgien 1940; men han räknade inte med Eng- land / och : framförallt inte ;med Churchill (som efterträdde Chäm- berlain). Trots katastrofen på Väst- fronten, frots bombningarna .. av London vägrade” britterna” att ' ge upp, till Hitlers yrede och / ärvår ning; : ” jo Fem år senare e Fopituleråde tt söndersl » Tyskland ' för "Eng- finna "en. acceptabel förevändning : till det polska fälttåget, Detta kom på Gestapochefen Himmlers ' lott och han gjorde upp en fantastisk plan; SS-Gestapo' skulle göra ett till Berlin för ”diskussioner”, .men han vägrade promt att ens disku- tera de tyska kraven, . - Nu drog Hitler gradvis åt tum- skruvarna, Sommaren 1939 fabri- cerade den tyska propagandan och pressen en rad hatartiklar om på- stådda polska övergrepp mot" de amorteringsanstånd gått till. vända|- . får. lantbruksnämnden . efter 'sam- råd med långivaren lämna anstånd med. förfallna : amorteringar med hänsyn. till omständigheterna f var- $je särskilt fall,” De' belopp som an- ståndet gäller kan sedan inbétalas på en gång eller i delposter i fram- "tiden utöver” .den planenliga amor- teringen, " I Låntagare får & även beredas lätt- »had : nu: och: under de närmaste åren vid betalningen av: amöorte- : "ringår- genom förskjutningar,” för- längning eller annan åtgärd i amor- teri "I rationaliserings- två år, Har denna tid gått till än« da kan, framhåller lantbrukssty= tyska i Polen — en kuslig upprepning av vad som sked- de före intåget i Tjeckoslovakien. Utåt låtsades Hitler vara öppen för av den ”polska frågan” relsen, anstånd medges ida tid, om särskilda förhållanden föranle= der därtill och ovanligt dålig skörd får anses vara ett sådant förhål- lande. Ifråga om lån med fast an- nuitet får anstånd lämnas” både med annuvitetens hela belopp och med räntebetalningen, detta trots att den angivna 2-årsperioden gått till ända. I övrigt kan anstånd med ilning ej medges. vare sig kungörel ir av lantbruk 3 eller lantbruks= får dock ej överskridas. styrelsen, utan då måste särskilt > Ifråga om räntebetalni; gat att anstånd får medges högst ärestad-;b ande nå tas från rege= ringen. men i hemlighte beordrade han re- bereda angreppet mot Polen ”se- nast den 1 september”, "> PAKTEN MED RYSSLAND . :" Samtidig! var Hitler febrilt verk- sam för att på olika sätt stärka 'Tysklands angreppsposition, Ban- den med det fascistiska Italien un- der Mussolini stärktes genom ”stål- pakten”, som även Japan så små- ningom . blev medlem i. Men det skickligaste schackdraget var att neutralisera Sovjetunionen för att dan i april sin generalstab att för-|" Idel, heten "av den polska gränsen. I angreppet skulle sättas in döds- dömda" — koncentrationslägerfångar iförda polska uniformer. På så sätt skulle Polen få 'skulden till krigs La. utbrottet! Operationen fick kod- namnet ”Köttkonserver”., Planen fölides senare till punkt och pricka. När Hitler i sitt riks- dagstal på förmiddagen den 1 sep- tember förklarade att tyska armén gått över polska gränsen angav han' som- orsak just 'det -”polska angreppet” mot Gleiwitz. Det var inte den enda lögnen i Hitlers tal. Bara på en punkt talade han san- ning. Det. var. när. han yttrade; ”Hädanefter är jag bara Tyska rikets främste soldat Jag har ännu en gång ifört mig den vapenrock som ' har varit. mig så helig och kär, Jag ämnar inte ta den av mig förrän segern är tryggad, -:Någon annan utgång kommer jag inte att överleva”. =... - "" RYYTERI MOT PANSAR Nu 'strömmåde' de tyska' armé- - låtsat angrepp på den tyska radio- |: Gh i när] > -lands, USA:s och Rysslends seger< rika 'armeér, Men- då hade: Hitler redan begått självmord. För- en : "gångs . skull hade; han hållit» :aitt ord, me "Björn Nin " ” Nutidsvokabulär : Det var lektion om Birger" 'Jarls trislagar. En tioårig elev klarade lagarna om "hemfrid, tingsfrid . och kyrkofrid. Läraren. -undrar om” inte var en till, — Vad innebar den då -— Damerna var fridlysta, Olyckshän ndelse s = Jag har just fått höra, att din man "ligger på sjukhus, Vad” har hänt? 2 ” — Det är häns knä, Jag, fann en blondin på det, i bid — Kom ihåg tin son. att: utan ärlighet och sunt förnuft får du ingen framgång i affärslivet, sc — Vad menar du med ärlighet, pappa? >: — Att man håller vad man lovat, — Och sunt förnuft? = ec. — Att man inte lovar någo
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.