"Tisdagen den 26 - augusti 1969 LAHOLMS TIDNING | . HUR BLIR Av avdelningsdirektör Hans Le 4 : Stock "an os ” Sifferomdömen : för skördeutsik- min ingen jämfört med rorm- terna den 31 juli I är visar att skörden väntas bii genomgående lägre än normat, Samma läge hade vi 1955, För 19359 års skörd var omdömena däremot 'näågat bättre. VI väntar emstertid t är en betydXgt större 'spemnmA!s skörd än under de båda jämfö. relseåren, I v.s ca 3,8 mi ton mot endaet 2,4 mäj ton 19355 och 3,0 milj ton: 1959. Men ciffroria är Inte riktigt jämförbara. Så är t ex avkastningsnivån per hektar under ”norma'a” är nu större äm tidigare, I stället kan man jämföra faktisk skörd med väntad skörd vid ”normal” vä derlek,. den s k normskörden, "LIKA DALIGT SOM 1 Äreta spannmälsekörd ber nas bli drygt 400.000 tom eler 10 procen; mindre än normskörden, Åren 1955 och 1959 var motsva- rande ekördenedgång” 24 respek- tive 7 procent jämfört med norm : skörden, | : :För potatis uppskattas årets . Skörd f »n till. endast 844.000 ton eller mindre äm den varit under överskädiig tid. "Bedömning av skördeutfallet för såväl potatis som sockerbetor - redan vild mår nadsskiftet jull/augusti är spe- cieklt "svår, Åren. 1955 och 1959 "var: -potatisskörden 1.285.000 ton respektive 1.400.000 ton Skörde- SKÖRDEN? — | bert, Statens jordhruksnämnd, holm skörden värsas I är bli av sam ma storleksordnirg som 1955, d v s 20—40 procent, Ar 19359 blev potatissekörden 20 procect mind. ve än normekörden, ' Sockerbeteskörden boräknas I är (XD 1,140.000 ton enligt jord- bruksnämndans prognos. Svens ka scckerfabriks AB har samti- digt uppskattat skörden = till 1.308.000 ton, Ären. 1953 och 1959 utgjorde sockerbetsskörden 1.660.000 respektive 1.730.000 ton. Ärets skörd beräknes ligga 20— 30 procent under normskörden, År 1955 blev skörden 15 procant mindre än mormskörden och 1959 lika stor som normskörden, Oljefröskörden uppskattas i år till 200.000 ton vid 18 procent vattenhalt, d v s 10—20 procent mindre än normekörden. Ned gårgan jämfört med, fjolårets stora skörd är 25 procent. Aren 1955 och "1959 beräknades - olje- fröskörden till ca 112.000 respek- tive 170.000 ton. För: det fö nämnda året innebar den fal ka "skörden ungefär normskörd. Oljefröskörden ..1959 blev något stönre än normskönden. De gjorda jämförelserna visar att ärets skördeskador beräknas bli större än 1959 och kan upp- gå till nästan, samma storleks- ordning som 1955, ? Charm och hästkrafter char- manta "guider skall hjälpa gäs: terna tillrätta på den Interna- tiomella— Automobilutställningen (IAA) i Frankfurt am Main, för- bunidsrepublik Tyskland, fr,. o. mö den 11't.; o. m, den 21 sep- tember: detta år, Det. är särskilt utbildade -studentskor: som - får men ns SS ett arvode på 10 DM i timmen. Också "den: eleganta ' Rolis-Royce- veteranen kan hyras i Frankfurt för '50.DM i timmen, ' För bundsrepublikenr kommer att:'va- ra representerade på IAA med minst två. intressanta nyheter; med den. .s k. .”Volksporeche” med 75 hk, och en' drömbil” av TIDIGARE STÖDATGAÄRDER Värt nuvarande system” för kördeskadeskydd fors inte 1953 och 1939. Under 19535 beräk- nades jordbrukets eumade för luster tält 505 mij kr. Enligt då- varande räknre:ätt tog man hän syn til säväl vegetabiier som animalier och såväl” inkomst- minekningar som kosa'redsökmning- ar, En s k fyctprocentregel ut. löstes, Denma innebar att .jord- bruket hade en självrisk på 4 procent av de sem'ace bruttoin- täkterna, 'Självrisken, 165 milj! Kr" och jordbruket till fördes 340 milj kr. Dessutom togs em del andra åtgärder. s som stödlår m m År 1939 stan- nade de beräknade förlusterna vid ca 150 ' milj kn Självriskon utgjorde 175 milj kr. Efter vissa specia"unidersökningar utbetalades dock ett mindre belopp. Spawnmälsskören "brukar vara av speciel jämför skördarn& under: de :e naste tolv ären och bortser från prognosäret han brödsädsskörden under åtta år lämnat överskott medan fyra år gett undenskott. Av fodersäd har vi inte haft un- derskot sedan 1959. I år väntas ett underskott. Vi får se om det väntade undenskottet. blir större än ' vad som ken täckas med brödsäd för foderändamäl.. | "STORA. SKILLNADER --MELLAN LÄNEN Den " genomsnittliga ”skörde- minskningen från i fjol för hela riket är 1 milj. ton spannmål, |d vs mer än 20 procent, medan de' värst dvabbade länen får. räk- na, med nästan 40 procent mind- SS SS Daimler-Benz :” 1”, "alltså en j normala” plånböcker ; ;ckare sådana. Mer cedes-bilen rr” €n., Wanikel- motor Med. cirka 260" hk och .nä- rapå 800: km/tim topphastighet: |” 30.000 "DM. Priset -sägs ligga. vid” utgjorde]. intresse. Om man|- -] i Skaraborgs lär. med 130.000 "| grund av att torkam ”1 'år! har | Lägenhetsvillor är en ny sina". hyresgäster. re spannmälsskörd än i fjol, Till denna grupp hör, Kalmar," Ble- kinge och Värmlands län: I Kål man : län" väntås "nedgången" bli mer” än, 70.000" ton, i, Blekinge drygt...20.00 ton och:i Värmland 45.000 "tom I: absoluta tal! är minskningen” från TN gjör "mest markant.- i Östergötland "med 125.000 "ton eler ,.25. procent och ton eller drygt 20. procent. Gl värr kunnå, bliv'av. ungefär , ma sorleksondning "4 soi 1193 Men bilden” för de ölika' grödot- na' än oenhetlg: För : spannmål är. "skördeutfallet — relativt”! se mindre” eller: da 10 pro eh. 1 nt. med ”nö : väntas " lika” stor ' re ning från normsk Sockerbetor : och ning. I förhällände”] som är. större I & Skördeskadeskyddet”” "kt att. sättas. på -sitt hårdaste 'prov hittills, Deva: inte ' minst: på drabbat olika, Den nederbörd som, kommit har vanit, Jokalt betonad; varför läget är splittrat: En, an- nen kondkvens' av” torkat ått kostnader: Sxpört av 'spåmn: mål, "oljefrö "och" sannolikt också smör kommer al-.minska ganska avsevärt ”jämfönt' med de. när malst ”' föregående” åren," Dänemot väntas ”” ökade ”-exportkostnader för kött. a lg BPRTGR 0 a . bostadsgiv som prövas med bygg Man går upp för en yttertrappa till sin egen 3. förgård. Lägenhetsvillän sparar bl, a. in 3—10 Lägenhetsvi Årets: skördeskador tycks : ty-|; körd, För” potatis |' . |hatid kömtner 240 lägenheter i Lägenhetsvillor å vanliga hyres- hus låter. oss bo som + egen vil prövas de" närmaste: åren.” Det skört I Ha'mstär 6 ] nhetsvillan i. det vanliga, stora hyveshustet "än ett försö > bfta stelbå | wa typen. at uppför planerat” — storbostadsområde: "Halmstad; ; | fighets AB, s stadsarkitekten. i; och rot länsbostadsnämnide långa. hyrechusen 1. få: sin egen. individuella : ingång. De 'som bor: i' bottenvåningen: går in och ut I Il Trappan: inl ägenhetsvilior blir” hatveirkélforrtig "och"”plae- ras" som ” kallutrymme.. "irtanför själva huskroppen,. Den leder til våningsbalkongen vilket ger var. je"familj bl. a. i Ö avskärmad, .: insyningsfri. villa- > sentré till: hyneslägénhketen från ”Vden egna balkongen," (nu e billigare. .bostadshyra då, man "7 slipper uppvärmning och städ- "ning av stökigt trapphus ; Det senane sparar Jin, fero—tio procent i värmekostnad, ;. : Lägenhetsvillorna.. t hyreshusets MHjö bryter mot det traditionella byggsättet dän man hittills fast. nat för två grumdlösningar:” - 1) ett antar lägenheter gruppera- "> 'de' kring en central trappa ett trapphus, s et 2) loftgångshuset med en stor - gemensam ' ingångsbrygga :ef- ter hela huslängden. / : E Trapphuslägenheterna : ger 'in- S targ "1971—7: la, Den nya:'given-står klar; att |” Det 'innebi balkong. procent "te: den” åvskildhet "man ofta : Lägenheten börjar värt vid den" egna tambur- + dörren, ' Matos samt' buller i ntrén, och trapporna när :lätt - ; till. grannlägenhetenna, > H Loftgångshuset ger visserligen r egen ybtenentré- VM ' nås : från det allmänna utrymmet, ' loftgång- en, Det skapar. besvärande ån: då” iman Etvingag passera varandras fönster och sta-lägenheben utan att "andra också kan göra :det. SLITET ERE r husets. förmedlade telefonsamtal, skrik och matos genom! grannens sr r se in. i grannlägenhe- ten med. ungen. på: potta, mer e!- ler mindre: klädda människon öch |- stökiga "rum" som +t'loftgångshu- et har tidigare gjorts en del rsök , art "skapa ”villamiljö”. I hyreshusen, Men det har aldrig skett i en så nenodlad form som] ' nu blivit” fallet! "Projektet följs därför ' med" stort intresse . av byggfolk! från "hela landet; 'all männyttiga bostadsföretag -: och privata ' byggfirmor: ” ' Lägenhetsvillorna 'skall ingå i ett bostadsområde på 3.000 lägen- heter: Ett:tusen får formen av villor, två tusen byggs som hy- reslägenheter, : ora "Av de sehate kommer cirka tio procent. —" 240. stycken — att ut- formas "enligt den nyd, renodlade idén med dlägenhetsvillan: "I t att hyreshuset ' får ”villaka Den förvandlas med det till i värmekostnader, alltså, höra bräpp-]' raktär”: för lägenhetens skyddade ' BO-SATS. a WONtlr ; Halmstad var på:sin tid förs bland "många blivande :storkom- muner i 'lander att presentera en helt - färdig blockplaneving, Vid den + internationella ,. IULA-konfe- rensen för samhällsplaneraré från he'a . världen "studerades" lösning- en på ort och ställe 1967, :. ” Nu går man. arltså vidare, pat san: på ett nytt; och djärvt sätt att bo för de enskilda, människor. na Inom stolblocketa sam... Lägen- hetsvillorna' blir Inte dyrare: som ] fa bostäder än: vanliga hyres- nor' per, kvädratmeter I dagens priser”? Det ”är« betydligt : under Bostarksstyrelsens ':statlstik — för niksmedeltalet, Me "Dem visar för ” motsvara genhetsstoriekar ; TI-—-74 per: kvadratmeter. . Tisdagen ' den” 26 "augusti 1969 to I dagi ÖSTEN. : Solen går upp kl."5.02 oeh ned kl. 19,16. ve EE 6 , ov I - monrgon:-. ROLF", . 7 Solen går upp kl.' 5.04 och ned kl. 19.13. - frn, fee | SPARSAMT > 7 ! Den sparnsamme äkta mannen: — Om jag inte: hinner komma hem till middagen; så ringer jag precis klockan sex. Men. du be- höver inte lyfta. av. mikrofonen, så behöver jag inte lägga i:tlo- öringarna. re dh - > Å=NNAN FRESSARNA oo. Rowan EL tidainosmiljö— - > ÄV JAMES BÄST ar = Ingen, ' | — Vem är du? : os. "> Jag heter Thompson. Sport- Teporter. ' Thompson stack han- den innanför rocken för att ta fram presskortet. På The Day. Jag...” : ; '— Stopp! '. Schmidt : satte revolvermyn- ningen en tum från hans ' öra. "Thompson lade lydigt handen på bordsskivan igen. : MN . a nn . . Schmidt gick fram till sängen. ' "Det var någonting jagat över al. " "Ja hans rörelser. Som en geting av som irrar fram och tillbaka för att komma ut genom ett tillbom- mat fönster. port '— Sport, var det? raspade han och rörde om i tidningshögen, Vad skrev du om idag? Han höll dagens nummer "av . The Day, tydligen mäkta belåten med sin Tinurlighét. Thompson kände att han blev torr i strupen. Han skrev tusen- tals ord i veckan. Ofta brukade han glömma den exakta formu- leringen minuten" efter det texten gjorde en snabbinventering av de översta minnesskikten. Var det den där biten om den kommande stormatchen -— -'eller : den :om Amerikas utsikter inför Wemble- don i England? Nej, ingendera. Baseboll? Yeah, det var det. Men alldeles säker var han inte.. Han tittåde' inte på Schmidt, inte' hel- ler på pistolen, vilken hölls rik: tad mot honom som ett ondske- fullt, 'stirrande öga... so. 32 '— ”Frågan om att ordna tele- vislonssändningar från 'baseboll- matcherna — nästa — spelsäsong”, memorerade han, ”var igår före: mål för heta debatter bland stor- gubbarna i Höga Rådet.” 'Han tystnade. Hur lydde andra" me- ningen? Han kunde inte för sitt liv minnas den. - ' De Men Schmidt slängde tidnin- gen på sängen igen; därpå slog han sig ned vid bordet. Allt- jämt pekade pistolmynningen på Thompson. NG "Thompson ' pustade' ut.'. Han hade alltså "citerat ' rätt. . Han nickade mot pistolen. ör — Skulle du. vilja stoppa un- dan puffran? : en os Men den andre satt orörlig och stirrade på honom — utom att blicken då och då snuddade vid whiskyflaskan. « > >. — Hur fick: du tag i mig? — Du känner en massa folk i boxningskretsar, upplyste Thomp- son. En del av dem har jag gjort tjänster ibland. .Det kom väl till pass nu. = tv a Schmidt fuktade de tunna läp- parna med tungan... 00 » =— All right. Till saken. en "Thompson" stoppade handen i innerfickan igen — denna gång för att" plocka fram ett" paket cigarretter,' Schmidt gjorde inget försök att hindra honom, Han tog tändsticksasken som låg på bordet "och tände” långsamt en hade lämnat skrivmaskinen. Han — Nå, vad är det du vill? sade han. i er + "-— Varför dödade 'Rienzi' din syster? Da gl Schmidts ansiktsuttryck under- gick "ingen förändring; men små pärlor ' av: svett : började glänsa på pannan... ” S .— Gjorde Ban det? sade han. Thompson lutade. 'sig fram över bordet, =. Ra : —— Nå, vem är du rädd för, Herman? Varför håller du dig undan? - Det kommer du" ingen vart med. sseoocece a Schmidts ansikte :förvreds av plötslig skräck. Han pekade hot- fullt med pistolen mot sin objud- ne gäst, = ee nen ' Thompson måste uppbjuda all sin. självbehärskning för att' synas lugna. Han drog ett djupt blos på cigarretten och sade: - : :— Jag har ringt in- din adress till tidningen. De vet att jag är här. Från och med nästa upplaga vet Rienzi också var du finns.- : Det var lögn -— "ingen visste Tynné eu på den punkten innan han kori in 1'rummet.”Hans sagesman kunde ha' tagit miste, eller" bara" velat bli av med honom. Men det var en lögn som bar sanningens prä- gel oe Ret os pr ' Nu' såg" inte Schmidt på ho- nom; och han hade sänkt revol- vermynningen, Han grep whisky- buteljen + med ':en” snabb rörelse och hällde upp en drink. 7” ti Då" visste! Thompson -att han hade . vunnit första ronden. Han kände igen de första tecknen till upplösning, för det var inte. för- sta gången han "bevittnade det. Långsamt steg han upp. från bordet." Rdr — Vi är din enda chans, Her- man, sade han. Kom med mig: till tidningen, så är du i säkerhet. Schmidt stjälpte i-sig drinken, Han sade inte ett ords > — Förr eller senare får Rienzi tag i dig, fortsatte Thompson hjärtlöst.” Och du hamnar i bår- huset vid. sidan om -Sally. ”” Norsk oc &. cigarrett. Därpå såg han Schmidt lin i ögonen.” . var han var, av den enkla'anled- (ningen -att 'han själv varit. oviss] - Han talade - långsamt -för att låta orden sjunka in "ordentligt ;:— Så länge Rienzi går fri är du en död man; lade han tills. . > Schmidt gjorde inte en rörelse,” Nu- höll" han inte längre ögonen" på reporten. De vilade på flas- - kan.' Thompson såg på klockan, - Halv fem på morgonen. Tid efter annan rörde staden på sig i söm-. nen; en 'bilsignal tutade eller en, : fartygssiren klagade långt ute på ' East River. Han tände ännu en : cigarrett, därpå lutade han sig. fram och hällde upp en drink åt den andre.: Han fyllde muggen till hälften och sköt den över bor- dets 20 : "> Ta det lugnt, .sade han. Rienzi får inte 'sitt exemplar av The 'Day 'med din adress förrän '' fram: på morronsidan." = ” Schmidt grep muggen och lyfte den: till läpparna.. Det skramlade en aning mot tänderna, De satt under : tystnad och - väntade på ' gryningen. > -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.