LAHOLMS" TIDNING Onsdagen ' den". 27 :åugusti” 1959 Schweiz — en ”medeltidsidyll” ' med hypermodern effektivitet | "Om man r inte är rädd för lite överdrifter. så skulle man kunna Den. svenska frikyrkan speglas i "radioserie Den svenska" frikyrkan | just nu kommer - att 'skildras i en radioserie på ' fyra .Program som sänds 1 höst: ' Producent "är - : redaktöp Per-Arne Axelsson vid Sveriges radios Örebro-redak- tion, Programmen .sänds söndagar klockan 16,30.” Bromsklossår" i mittensamarbetet ': Tluttpartistiska Blekinge Läns. gäng har folkpartilandsti: av en förbättrad information, där om i betet, dels mannen Owe Alf och centerriks-" dagsmannen Claes Elmstedt dis-' kuterat spörsmålet när partisam-. manslagning mellan folkpartiet och centern kan tänkas ske. Tid=: ningen rundar av' debatten med. några egna synpunkter: ” H "Hr Elmstedt har svävande” År . samarbetet mellan de. båda mit- . om att åtgärder : vidtages för att främja detta på det regionala och lokala planet. Det råder väl ingen ' tvekan om att det är just här som ' . tenpartierna är svagast utformat, och att det därför bör förbättras särskilt hög grad just här! I svarat att någon exakt för när centern är mogen inte kan: anges, - - Sanningen är förstås att center- ledaren Gunnar Hedlund med så förek det bara - helt sporadiskt i åtskilliga fall och +. är knappast mer utvecklat ä än tres partisamarbetet. :. centern mode” - Det första programmet, som har rubriken ”Kyrka i protest tller summer” sänds den 14 sep- teémber. ' Här; kommer redaktör Axelsson att diskutera "svensk frikyrka : med sex Journatistor, som på längre eler kortare av- stånd har följt och skildrat fri kyrkans, utveckling . men . mera sällan kommenterat 'den.. De sex denna gång ”Både tystnad - och haheluja”. I underrubriken he ter det: ”I frikyrkligheten finns både extasen och dem fakrala li turgien. - Ham tonvikten lagtsmer på beteende och organisation än på : målsältning?”. Det är ett 'n- tervjuprogram, där både sam- fundsledare och amdra bl a jar upp de: som utåt uppfattats som säga att Schweiz för samhälls- vefarna är vad kvastfeningen är för ichtyologerna — en art som man trott vara utdöd för länge- sedan visar sig leva i högönsklig välmåga, Ifråga om exemplet Schweiz kan man konstatera att medeltida institutioner — . som man tog för givet hörde till his- torien — alltjämt finns kvar, om än i modifierad form. Och inte nog med att de lever, de låter gött bom diktatorisk makt'regerar näta okpärtlet. På faktum ännu :Jär redaktöremna Berndt Eklundh, frikyrkans. ' största - svårighet,| Sig dessutom förena med en häp- centerpartiet; Ingen vågar oppo=-.' mer I Atari, etta um ennu "(per - ” Grevér,: "Josef Lundaahl, nämligen . syndkatalogen, som nadsväckande effektivitet. ; Det: nera sig mot honom, Så länge hr påtaglig ;-l Ivar "+ Lundgren, -- is-Gunnar dock inte är ett väsentligt ka- finns institutioner i alplandet som vi finner förvånansvärdt gammalmodiga i en så tekniskt Det fanns inte några. motsättningar vid centerstämman , mellan partiledaren och stämmo- .. deltagarna om en sådan 'utveck- ling. av, mittensamarbetet . med partisammanslagning . som. .slutlig målsättning. , När Blekinge: Läns - Tidning talar om Hedlund som - Hedlund agerar bromskloss, kom-"" mer därför de sammanslagnings-; villiga i centern i kläm, På tal om bromsklossar I mit- tensamarbetet får nog Blekinge Läns Tidning betrakta sig själv som sådan genom sina ganska of-' ta återkommande" angrepp på Nilsson” och Arvid Svärd . : ' Programrubriken. har fötts i ur. intervjuerna, berättar redak- tör Axelsson. En av de "Intervju: ade ger; att. frikyrkan är 3 som det. är Er. annan raktärsdrag hoa' dagens frikyr- S ÖN ka Redaktör . Axelsson ger dell och ekonomiskt avancerad stat SS tagarra i detta program er &0-| som Schweiz. "Den gammaldags idyllen kan mycket väl förenas « med I topieftektin se för deras. frispråkighet, -— Men i regel låter vi schwel- si se » produkti onskraft. sol : zare oss inte påverkas över hö- . FLERA VILJOR. van av vad' omvärlden tycker, i Det tredje - Programmet. sänds :framhåller i direktör Franz Jeker är altid « sammansatt av ”represen- gå och rösta, medan de själva Inte tanter för olika partier men var- är betrodda med att ha någon mes slumrande: stanhet;: svål to få: vak en; . centerledaren, vilka brukar Vara. spromski . från Grenehen i kantonen So-|ken väljare eller parl d=| ning i värv. lika litet motiverade som det här. 3 har detta inte” något med fakta den.; 28: september "och: har TU-| Jöthurm. = Man menar att” utlan-)!emmar. kärner” sig bundna : vid or . ovan citerade, . Hr Hedlund har att” göra. Dessvärre. atgör inte | briken i"Flena: viljor : eller .en | det är utlandet, och vi läggér oss|P2rtierna. Det händer att såväl re-|' KVINNLIG RÖSTRÄTT — nämligen hävdat, att en partisam=" heller så dana" . personliga påhopp -- s |'sämma” : Underrubriken: 'konsta- | inte -i 'deras affårer. Schweiz. är|£eringen som partierna ställer sig - FRESTANDE MEN FARLIG '' bakom ett lagförslag — men väl- jarna förkastar det i folkomröst- ningen! "Regeringen ' behöver inte manslagning i mitten måste före-. gås av 'en mognadsprocess ute f centerpartiets — Gunnar Hedlund Det finns naturligtvis mycket Schweiz, och om. vi klarar oss bra som talar för en reform, Men... med våra egna metoder, så finns terar, att frikyrkonna säger. nej ti några positiva bidrag till snabba= Va re - förverkligande - av. samma : en sammanslagning och att M "ju. ingen dni tt änd varför ändra på ett förhåll. brukar som bekant vara noga med slagningstanken, Snarare” tv / tusdlitton och : kallelse känns” för- äd ingen anledning att. ändra avgå efter ett sådant nederlag, erfarenhetsmässigt vn Tungan . att inte lägga sig i andra partiers. >... 3 sn Jroktendört Hur fri. rv > frikyrk. Och Schweiz har ju, som hekäant, men " den "i får komma igen medlra mycket bra? frågar de konser= : interna Prörnisationer och ind. uker BR RE she dl diskut "lyckats ' utemordentligt bra' med något ännat som - passar bättre. vativa. En av de saker som landet okala organ cl St :I detta program diskuteras "sina egna metoder, - + "+ Folkomrös ningarna är över hu- bygger. sitt välstånd "på är den lemskadrer. Därför - kan varken Sammanslagning september; har- en. något annor- allså ”ekumeniken- och - frågan |" Dir Jeker var till maj i år Kan- | VUd taget mycket typiska för alp- politiska stabiliteten, Vem kan Gjrmar Hedrumär sodataniän ben av RF och SL ' lunda : :karaktän. .. Sr är om frikyr] : samgående, : Det | tonalrat, d v s medlem i kantonens landets Poa liv, mede regell veta hur det skulle gå om man eller andra centerri än be- I n "röstberättiga : ie 1 t,” entant; + fö gad medborgarel från en dag till a stämt säga, att vid den tidpunkten - till 'en organisation, "vilket Lant mesta, av. materialet. utgöres av | Darsament, Sam. tepresen är gå till e OR annan får en ”Abstimmung” en' eller två gånger i' månaden, för små -:saker eller" stora, Det jär. på. det sättet som 'den enskilde har tillfälle att gripa ini praktiskt taget allt som berör det offentliga: livet. Lärare t ex väljes till sin anställning, Efter fyra eller sex år skall-han om- väljas på rytt — eller avpollette- ras; Samma sak gäller toppjobben väljarskala som är mer är dubs belt så stor som den ' nuvarande? Som dessutom inte är vana att bära politiskt ansvar, ..? : Låt oss ta lite historia” igen. Går man' tillräckligt långt tillbaka finner . man både burgunder' och alemanner — vilka :man räknar: anor med, I nyare tid fördeg fri= hetskampen mot huset Habsburg, Ad frisinnat-radikala partiet, ungefär motsvarande liberalerna; Som rep- resentant "för -urfirman, :'Tschuy- Vogt: besöker "han " Sverige varje år, och det: var i ett sådant sam- manhang 'vi sammanträffade ”med honom: ho3 optiker. Sven-Åke An- dersson, Falkenberg. . spelades ' in. -Frikyrkorådets konferens -på Stiftsgården i Rätt- Programmet ankny- brukets ::: tredning föreslår, kommer: inte som någon ”t överraskning," Frågan har disku- ': terats, såväl i. förtroendemanna- : i kretsar som man och man emel- : . lan ganska länge. Debatten bör. skall en. sammanslagning ske. Dessutom : är ' det partiets riks-; stämma och ingen annan instans" som; avgör den saken, ” Vid årets centerstämma 'i'Bo : länge i mitten av juni diskutera > des frågån om intensifierat 'mit<: jade" med att'de båda 'organis . tensamarbete; I'den debatten gavs'.. tionern: tidningar," Jordbrukar- - klart uttryck” för. önskvärdheten:; tas Föreningsblad och RLF-Tid debatterna vid "samfur jens” . ärskonfe. renser samtala” med: människor Jesus” Knistus - Honom. till- re, ” ; S ningen, borde” slås samman i syfte. : STADS FÄRBUND BLEV att spara pengar, Nu; redovisar, ;, "utredningen, en besparing på fyra - milj: kr-pr, år om Organisationerna -ombildas. till en. Redan dettär en i respektingivande summa, även om; å den naturligtvis. inte är -avgöran . de för'en sämmanslagning, Dub: ” belarbetet. på förtroendemannani«: : "vå och - " kanslierna "är : också ; irrationellt, ;, varför ambitionerna | . bör kunna ' "utnyttjas bä tire” ir hör äran; hu soch till evighetens ' |i förvaltningen. Detta innebär att makten : : ligger . hos : de; enskilda och det var inte förrän vid 'Wi nerkongressen .1815 . som , Edsför= bundet erkändes av Habsburg ,och » [överhuvudtaget framsteg som stat, > | Därmed fick kantonerna flera, ge= mensamma "uppgifter som det, 'mot=" villigt, förefaller. :det, "" åtog: sig. Järnvägarna” är . en 'statlig anges ' " lägenhet, 'men motorvägarna, ”Na= > | tionalstrassen", ligger - under ”kan= tonernas 'domvärjo, även om'?'., de byggs av staten.' Det; medför 'att det blir : olika . vägskatt ' LG olika kantoner, beroende." på att "kost- naderna' för, vägar skiftar, Och dét ka revoltera: me vad? Det finns ingen parlamentarisk opposition” andra” ställen” i: -Europa| edeltiden” "Det fanns ingen > regering: ingen « armé, "inget" gemensamt "mynt. Det, enda |; som - höll "ihop detta löst .säamman- : fogade statsförbänd.. - var, die”. Eids- h röstberättigad ” komma ifrån sitt ansvar, = Todhörgare "kan - pe : detta måste" betalas: av. föreia- ” gend vinster d vinster” som genom sen röstberättigad medborga- "Men "det ” finns" sådana som N : "det; :Schweiz. är det: enda Det året, förvandlades. detta stats- landet i. Europa. som har vägrat |re | förbund I 1 en förbundsstat. i stort! kryjnnorha: allmäti rösträtt. Det'ra- sett; som, det "moderna ' Schweiz. | .; strid fi: den; mån: man Men "fortfarande; värjer man” med nvända ett-så dramatiskt .ut- | framgång ', kantonernas .. självstän- tryck —"för och emot. De -yngre dighet ifråga om” saker som man säger ja, de äldre nej. Städerna anser att staten inte har med.attlar för. landsbygden. emot. Det finns göra, 'Man. har visserligen en ge- kvinnor: som . säger > ifrån: att dé mensam . regering '+— men ”annor- | inte: vill” ha någon rösträtt. De lunda! - gemensamt : post-.; och | finner. det. med -andra - ord Å ,sin penningväsen o sv. Men ingen ordning! att” deras '.unga : söner, får gemensam polis, varje kanton har sitt eget polisväsende med sina eg- na uniformer..Varje kantor har. sitt eget - skolväsende ::med sina "egna regler, en del börjar skolåret på våren, en del -på . hösten. : Och varje kanton har givetvis sitt eget parlament. Staten ska inte ha fler uppgifter . än : som : är oungängli- gen nödvändigt. TT : Men: dessutom hålles politiker- na' kort på många sätt, hinner" inte bli styva i korken, Regeringen som. urtderrupril gj teni har” under.d kännetecktiats slav; ns gor uttalats för" att RLF: tär av folk" och: ;fackförenings relse skall ”plå . fall försvagas ökade ger för > "Det dominerande språket ”tilans det. är. tyska; sådan «den; nu, är, men ' det finns" ytterligare Are, som är. officiellt likaberättigade: , fraris= ka,. italienska ' och, räto-romanska, en ' kvarleva" från! den” "romerska ockupationen för längesedan.” : Helt och hållet gnisselfritt går inte” 'sam= arbetet dem emellan.; De romansk H hk "Det förslag till organisationsupp byggnad som utredningen” skisse rar, förefaller emelle; mumret:”av Industria. . '— "Det finns ' många ; som framhåller. . att. .ökad..produk'i- vilet. och. vinstförbättring..ö ondo, De som. gö ange vad det är ann s in pru; |. ta på” Pensionänskostnaderna? U- hjälpen? Eller" på böj sla äm « RÅF:s nuvarande organisation da upp på. länsnivå komme "behållas och genom val a -tröend får: fempen "Joel 1, Nic. Sigbert É båda "radikaler; som tigt” omvänd? Gud” ser: den 5 venserna: av; » minska stegstakt -I: ett högt industrisamhälle. kan”, Sköterskeskolorna allt mer attraktiva Ksköterskeskolorna "har. 7”: vit synnerligen "attraktiva un- der "senare 'år och "måste avvisa nästan. tre' av. fyra sökanden. Så åt olika uppfattningar - om Hertid väntas då utredningsförsla väd Jesut person betyder.” Redak- get: kommer på remiss.:-Den ” Mensamma:” : målsättningen : Jordbrukets "fackliga "och ; ekon miska föreningsrörelse pekar dock :: f mot en 'sammanslagnin; : för medborganna.: Ett -företaga anställda. avgörande betydelse" för . dess)” framgång. ', : Människor; betyder långt -.men än. byggnader -ocn maskiner, fortsätter " 'dinektör Wirström," Det” är mot denna bakgrund” och förvissningen om : den” allt :stönre .bétydelse den enskilda"! pensonen får. på ar betsplatsen som -Utvecklingsrå.| sammanhang." I riksdagen” har det: : för samarbetsfrågor. — ' -ceritern och folkpantiet - fört |; SAF's, .LO:g' och .TCO:s -gemen- |. | V samma organ för främjande av samarbete . mellan > företagslod- a ning och anställda — :i decem- a erinrär Svens ber 1969 ger ut” ett. kurspaket |. (cp). Yr 'personaladministration, Ne - Under sommaren. hår trafik. Genom ökade kunskaper får politiken diskuterats :på ett par de: anställda störne möjligået fackförbundskorgresser, ovid till engagemang och stimu'ans |]. Järnvägsmannaförbumdets '; kon. | - i arbetet.” Arbetstillfredaställel | 8r0s5 - bpprepade > förbundsord.| | sen stiger. och därmer- produk: föranden.. Gustaf Kolare. sin tl” fiviteten, till 'gagn för de 'en-|' "gare framförda. kritik, mot del... skilda” individerna, ' företaget långväga godstransporterna pål.: och "samhället, = >> sd. : > |” landsvägarna, Han . har matur. |" . ” ligtvig rätt I att järmnwägarna "Är; bätre. lämpade-.att.. frakta "gods på långa åvstånd DÅ lån: ”ga” transporterna bör. således Jag ökad utsträckning ombesörja: N äv järnvägen. = > are IE "il. >> Beträffande den” spårbundna I trafiken skal 'den i den: mån dén” inté är lönsam enligt 1968 års beslut läggas mer, När. frå- 'gan 'om' nedläggning av en ban- del Aavgöres bön man dock. en. ligt vår | mening 1: större” ut sträckning: än "hittills; grunda sina bedömningar" på "mera alt :mänekonbmiska” synpunkter. Nu låter "man; ”' uppenbarligen alltför” ensidigt en företagseko, pli-' sent som vid vårterminen 1967 kon= kurrerade 2.401 sökanden om 1.356 platser men i. våras -hade antalet sökanden gått upp' till 4.717 men platserna bara till 1,466,' Och" än värre äs trängseln där nya kurser börjar på hösten — för drygt 'ett : år sedan stod 5,554 på kö till 1.492 platser. . Allt fler. studenter söker fackelol. 'och grundökolai börjar slå "ut folkhögskolorna' som förberedelse för .sjuksköterskeskö= lorna., ve uta Sökanden ' som har ”studentexa= men har” lättast att' bli antagna, Sådan": examen - hade .26,5 "procent "lav de "sökande men 32,5 procent av de antagna. 11,5 -procent -:-åv ökand hade grundskola 'men den gruppen utgjorde bara 8,8 pro= cent av de antagna. Den enda skol= form som höll praktiskt taget exakt samma” andel av. de "sökande soin av de antagna var fackslolan,', Nå got mer än tio procent. Att allt färre sökanden har: realskolå” be« ror på omdaningen av skolsyst a met, cd + Vidareutbild; "inom sjuk- vården har ännu "inte riktigt nått upp på sjuksköterskenivå, om en sådan slutsats får dras av det för- hållandet att ganska få sökt den treterminers' vidareutbildning som står undersköterskor till buds, Des« sa har oftast börjat som sjukvårds+ biträden, gått av landstingen anord«= nade kurser 'och blivit underskös terskor. Men av alla de sökande kan; förvånd la? a til” männis kör efter: Guds "beha Tr (monte på sid. 7) 063. äng I riksdagsbeslut. har. bijvit.. hårt kritiserat > i. många Författare, "boxare, statsråd. (€ d) SN ; kommer med sina memoarer i i höst Det blir en imemoarernas hös från Ulla Lindström, f d statsråd ill Heétor Béjar, f d guerillaleda-' e och nu fånge i Peru. ”Dagboks- Ider” heter Ebbe Lindes memoa- er, » ”Krokodilens middag” Bo Beskows, :”Spegel "mot sitt liv” Stellan Mörners, :”En gammal pa- ' ""risares minnen” har skrivits av : fd ambasadören Kjell Strömberg. ”Italiensk(”. heter Anders Öster- lings och ”Vid sidan om” andra delen av Tora Dahls memoarer, .- . Förutom de kända personligheter- na har även en beryktad —' Bosse” " Högberg = — givit sig i kast med att spåra i sitt törflutna: ”Söndagsbarn” . '> kallar han sin syn på sitt händelse= : rika liv som proffsboxare. > +" i" : Hösten har 'nu I flera år givit ' "oss "fortsättningen "på Ivar Lo-Jo- hanssons : ”Lidelsernas ” bibliotek”; . denna gång. blir, det novellsamlin-.. gen.”Karriäristerna”. Artur Lund- » kvist ger ut lyrik: ”Besvärjelser till Fi tröst”. 'Posthumt'”ges. ut, Gunnar Ekelöfs : lyrik ""Partitur” och . Bo van 1946 och dess följder är bak- grundsmåterialet, oo "Alla" makthavare :— stora” "och små — bör få smaka på Sonja Åkes- sons protestsånger "Slagdängor”. De ges ut med noter, cs: Sven ' Delblanc' ger: en bild: av majkravallerna vid. Barkley uni- versitetet där. han. gästföreläste på senaste tiden i ”Asnebryggan”.” - LING Md t - : tiln mpning av oe a US OCHUSSR -” Den utländska litteraturen sättning "domineras av författare från öst och väst: Solsjenitsyn som i Ryssland blivit fördömd och för- följd får ut två romaner på svenska: ”Cancerkliniken” och ”Den. första kretsen”; : John Updikes ”Par om par” av- slöjar. det amerikanska samhällets dubbelmoral, Ett tiotal par i Boston har både offentliga och hemliga um- gängesvanor: »';;. Internationell politik får” en stor plats i höstutgivningen, ”Underut- vecklingens geografi” av fransman- nen” Lacoste. ””Kulturrevolutionen” av Joan Rcbinson och "Krig. och kriser i" Mellanöstern” av Peter Rodhe. |. ” Eduardo Mondlanes ”Kampen om Mocambique” ges ut porthumt. För- SJÄLVFÖRSÖRJNIN MARGINALER = rn De: kwaftig cd variationerna! - skördarna -niellan. olika 'år: som vi nu' kan konstatera inmebär bl, a-att den faktiska självför- sörjningsgraden varierat ' myc- ket, skriver. Jordbrukar nas 'Föreningsblad: " Från: många håll gjordes i fjol” och” även” under vinterns för andlingar -: stort nummer av - I höst har många varit ute och spanat efter den tid som flytt — på bilden tyns två av dem — Ulla Lindström, f d statsråd, och Bosse > Högberg, proffsboxare, : är temat I vBestsellern”,. en roman av Mårten Edlund, Författaren har tigit ielva år, tidigare har han gjort om en herr Nilsson som har svårt att finna sig tillrätta i” tillvaron. Ulla Trenter ger ut en ny deckare, denna gång i skansenmiljö, ”Påfå- MINöljA av s fr AR SE I. nömisk > syn vara” vägledande, ; Bergmans Äventyret”. : I geln'v ” ne okända och fyrrsättningärne fattaren dödades när han befann] var inte mer än 38 undersköterskor stigit <tilk innemot 110 procent För ' övrig, skall järnvägsned- fe KÄNDA 'oCH OKÄND. A. : Loka ' Enmarks ”Lackmusögon” e okända makthavarna! sig i Dar-es-Salam som FRELIMO:s|som "sökte" vidareutbildning och Man amsåg detta vana oroväc- kande.:med-tanke på att själv- läggelserrag -konsekvenser-'; ut- redaz' och i avvaktar på resul- Hittills ckänd och även anonym skildrar en miljö där alkohol, käns- lor och sensualism är starkare än människorna. - Ortmarks bomb i höst, avslöjar mi- litären, pressen och kungahuset, Ca 150 personer i nyckelställning har president. Sven Lindquist ger ut sina poli- av dem antogs 28, bland dem en karl, Vidareutbildning inom men= tatet hänav finns” det - särskild |] ' ” anledning » till försiktighet med "nya nedläggningar. mm "Det. ter.stig nu naturligt: att grunderna för ” ””trafikpolitiken i €es över, "Det bör dei: ye kom] ' talsjukvården sökte 133 personer, därav 40 män och 73, därav 27 män, antoas. Av.dem som söker vidareutbildning "antas : alltså : för= hållandevis fler än av de sökande utifrån, mer än: hälften mot var är vinnaren i ”Nya ord tävlingen” som, skrivit "romanen '”Änglaskug- « gor". Yngst i författarskaran är tro- ligen. Annika Skoglund från Gö- . teborg, ;deckardebutant med "Dö- den lurar, lura döden”. . tiska analyser av den latinameri- kanska situationen i ”Slagskuggan”. Vet ni att Ho Chi Minh skriver dikter och att de nu ges ut i svensk översättning? Hotet som vilar över: : världen försörjningsgraden i stället bor- de: sjunka möt de. ”önskade” 80 procenten, I & torde mot- svaramde - beräkningar ”ge” en avsevärt lägre självförsörjnings- intervjuats. Sven Fagerbergs roman ”Revolt inifrån” är tidsmedveten, En veten- skapsman i valet och kvalet: skall han behålla hemligheten om sina Alice . Lyttkens kommer med "Flickan som inte bad om lov”, Olle Hedberg med ”Vad en ung flicka bör veta” fhans fyrtionde roman). Birger Norman vars ”Adalen 31” Erfarenheten under Bengt " Per Anders Fogelström sn förra väckt så stor ärksamhet ger ut | forsi esultat eller ge dem till känns avlägset i Erik Asklunds an- | fjärde i avrundade tal; Kd ån: motiverar att mar: när det ed - året avslutat sitt 'st khol en llsamling ”M. i back-| politikerna? tologi ”Hela Sverige”, ett trettiotal] . Bland de sökande finns ”åtskila äller livsmedelsberedsk; 3 im "eftersom ”" berättar om sin egen trakt på Söder | spegeln”. | | Religionens ' hemliga och' ibland skildringar av det svenska land-!liga som tidigare fått sin arisökan eg apen: . arbetsuppgifter ”Ett berg 'vid' vattnet — en bok om oe ödesdigra makt skildrar Lennart|skapet från kända svenska författa- | avslagen och som skaffat sig praka« framtiden arbetar 'mied ' betv- dande säkerhetsmarginaler. Frick i sin roman ”I denna natt”. |res verk, , Fjällgatan och trakten däromkring”, |: = H:STBOMBEN Uppenbarelsen i Kristinebergsgru- > Stig Ciaessol erättar i Nelly” Individens maktlöshet i samhället tik eller annan meritering och d föra söker i igem. - : Maloux
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.