4 > LAHOLMS: TIDNING > ”Tistasen den 9-september 1969 Tisdagen den . september” 1969” UM = 2. Y i Statlig rikstidning Målareförbundet leker politiskt. debattforum . för ning i konventionell mening. , Det lyckligaste är nog om den- na tanke bara blir en tankelek. ” Man kan nämligen inte frigöra sig med tanken På en statlig, daglig riks- tidning, som dels skulle bli ett. ”olika meningsriktningar” och dels få karaktären av allmän nyhetstid= : Tanken på en statlig rikstid--. ning förefaller även rimma ' illa med. vår traditionella syn på en fri press, En sådan tidning mås- te medvetet eller :'omedvetet bli | influerad av det regerande pare. ' tiets politik. Tanken på att kri=' tik av regeringspolitiken skulle få förekomma i dess sprlter är 'ab-. surd, Vem skulle förresten till-- från misstanken att: erna sätta politisk: redaktörer i i en så- till målareförbundets kongress är ute: i rent partipolitiska ärenden, - » I: varje: fall 'tyder motiveringen att den borgerliga pressens över- : tag eliminerar möjligheterna till en fri och saklig samhällsdebatt, : på detta. Skulle samtliga partier ' komma till tals i ungefär lika : fatbns, sans ien statlig rik dan tidning? . > Även utrikespolitiskt sett er- bjuder en fri och obunden ”tid-'' ningspress '. betydande - fördelar." Hur var det till exempel under." senaste världskriget då Hitler-. tyskland rasade över den. sven->. ska pressens frispråkighet - och. klagomål framfördes på löpande bidrar ju inte detta till att åstad= komma bättre balans än-vad. vi har för närvarande. Sant är emel- . Jertid att. den-socialdemokratiska . Pressen är numerärt svag i för-" hållahde till partiets röstsiffror. 1' ” " vårt land dominerar som: bekant ' den. liberala pressen, " uppbyggd "under ” liberalismens storhetstid, : Moderata samlingspartiet är 'ock- " så väl representerat i presskören under. det att centerpartiet en=. : .. dast” har ett, fåtal sexdagarstid- ningar, Ännu” sämre "beställt "det i kommunistlägret. ” SAMBRUK ELLER. :.. SAMARBETE? ” ; . Jordbruksministern. vill. veta varför: erfarenheterna av same bruk "inom det: svenska Jord bruket hittils , varit så negati- 'Västerbofttens- Kurt nen (fp) svarar: - - Kollektiv! jordbruksårift är naturligtvig, .något. helt främ- mande för svensk :tondetradt- tion, Jordbruket i Israel har: en helt. annan bakgrund; där: var ofta» övergivna ndernas var invand- | form eunder nvandrinig ; rolska vid. »Fobtfarande' inte all 4 den. mest, ”lönsammid. "+ De:ryskar > köllektivjordbruker kan inte heller ha: verkat .sär- skilt inspirerande:t den svenska lantbrwksmiljön,:" Dej.genomfö.. deg med: våld" och dé har aaldrig. perativit: "samarbetet : områden som: : bution,' ”kreälltförsörj förvaltning. ' Det: kärvi ha förbigått jordbruksminister: perationen internationellt är” €' av de starkaste? äver på drifts- samarbata" "porter; bevattning,” "grind mn. Enda undantaget är faktist " kallsinrägheten ” mot 'sambruk. Mer än: undantagsvis kan man ordbrukskfisen - den it hör bytis - mot” förimeln "rätt till 'wtbildnin konstateran:- tidningen Köp: mannen, Aldrig! tidigare: har samhälle och individer satsat så mycket på att "sprida och ta' emot kunskäp: "Btt hinder. av praktisk natur |” för de äldres möjligheter att ta tillvara. de möjligheter,- som: er- bjuds, "har. varit och är alltfort de" ekonomiska förutsättningar- band till regeringen häröver, Då=' varande utrikesministern: Chri " tian' Ginter torde ha' arivänt åt." .skillig tid för att. «undervisa. tyska. / diplomater om att vår tryckfrihet, tillät tidningarna att skriva; å, ra något åt detta . till äventyrs hade : statsägd tidning i en sådah situa-7 | :. tion: skulle, förmodligen, inte: ha | kunnat agera lika fritt och. "ob svärat I som "opinionsbildare de flesta. svenska nyhetstidningar” : av olika politisk färg gjorde un=; "der dessa hårda år. Ön Staten som företagare i viss it- .. sträckriing .' accepteras av ' hela ; svenska folket, Men .staten söm. ””tidningsutgivare verkar betydligt ? i) mer betänksamt;, helt försörja. faratij, . Visseriigen har. vuxenstuderan- de "samma möjligheter, xill stu- . dielän och "studiebidrag '- som "unga studerande; ;; Därtill - bjuds inom många. retåg- fort bildningsmöjligheter'.. på" någor- -dunda. oförändrade ekonomiska "villkor." - Men: "rent, allmänt , sett > måste "man: nog konstatera, att |, de- ekoriomiska . villkoren: kunde s vara” bättre » VUXNA v som De i och för sig ' studiebragder; "söm" "imässmedia | : normalt har anledning att7in- . formera" om. på . vårarna, -kuns förlorade något ” av 'den: sensa- ”Missionsmötet hade -varlt andr ”] ligt..starkt: och Guds kallelse .för- namns tydligt, Närer familj kör: de hem, sade; fadenn 1. ge ” pengarna. in MÅS Sonen sade: ”Gud..har, kalla mig att”. bli missionär”. '. öräldrarna blev . förskräckta is raprocentigt.. hö Jag ma | er-T: FREDAGEN DEN 1 september äret 1939 - hände alltså det fa- sansfyllda, som hela Europa fruk- tat: + f£.vice korpralen Adokf Hit- ker beordrade tidigt på morg?- nen. sina trupper att marschera in i Polen med ekot av föhrerns order I sina öron: "Visa framför allt ingen: barmhärtighet"! Hitler, "tyskarna, nazisterna na: de 'inlet: "det andra världskriget. Förgäves 'hade samtliga - kyrkor. i Warszawa söndagen den 27 au: gusti varit fyllda till bristnings- d gränsen av bedjande. och förtviv- lade - människor; Danmark 'fick nazistisk ' försäkran » att få” bi lämnat i fred. Som en ödets iro- ni” bläddrar jag; lag i mina an. teckningar. och. däsen om uppma ningen i tidningarna” att -”resa till Norge, "fjärran rår politiska, tra”, ” Ivriga ; nare” passade Hlfället” att. utba- sunéra” i ' vårt ”eget.: Sverige,” att det > var "”de: otäcka: polackerna, som hade: överfallit'' och . skjutit ett dussintal. oskyldiga tyskar”. ” september På veffermiddagen elefonen.: En. ko. Je. förrän” kristenheten. 'har be segråt herr: ter”; Nästan, hund- mänk "och" Norge, el Iden ' länga” de vara sä pass vanliga att, du |. -s stallgt set, mörkt” 30-årsminne överallt på väggar och i skylt fönstren. Men vi var så kagom ”neutrala”, när vi läg nazistiska soktater färdas på svenska järn- vägar. . ”Destinationsort: Norge. Motiv: att mörda. våra närmaste grannar! ” Herr” "Hitlers "skräckvälde" tg äntligen stut sista aprik året 1945. Inför ett. kamörkt 30-årsminn2 tet handlande segrade över .bar- kan man vara glad över att kris | bartet. Man kan vara glad utan att därför behöva torgföra elie' skrika ut sin segerglädje, "Men att det var ”brott att tiga” un- der skräckväldet, därom ' råder ingen tvekan. Vi behöver. san: nerligen ånte böja knä för herr hitlen "och - hans "efterföljare. nå dessa dagar, (=) 'ynazisterna e- vanschisterna).. " som: Av professor Olot ringsämnen ' som undern det se naste "årtiondet börjat ” tildr. 1, ett älltméra: ökat intresse. om: både” "forskning" och försöks- verksamhet På jordbrukets områ- de. Anledningannå "Härtill är fle- vå Främst är att anteckna att inemot” 30- procent av värt dands åkerjondar? är." vatt. betrakta som av: naturen . magneslumfattiga i CN 1 förhållande till en- rationell, rikt "| avkastande :växtodlings behov, .T den: män. en' tillräcklig” "tillförsel av magnesium. ej. äg .rum: men nu tillämpad växtni kan” därför. riskerna” fön "utodling på. detta” viktiga” element "anses överhängande, > Genom? minskad" tillgång: Då som” under förutsät'- ning av normal. halt. av. magne. slum, innehåller ca 1. kg magne: sium :pr ton stallgödsel, har det- na utväg. till" bibehållande av jor- darnais "magneslumtillständ ia sevärd. grad m kat i betydelse, till har: varit, att man eftersträvat, alt: använda pro men har. det. blivit: allt vänligare att ersätta föräldrakärleken: med materiella "gåvor... 3 gåvan: vi kalt ge vi tjänar honom i kyr- / | klarlagt, att utsädet: "endast: iorinc ga grad är. behäftat med: utsädes- burn äkdormar Mot vissä, sjuk. absolut minimikrav, om: man plå- nerar att avstå frän betming hett. "| Höst” säden. - ubsäftts ” för stora. på: "bötydande skada, SS skit ler: detta -höstrågen, : Viktigt i sammanhanget man. noterat en k aftig uppfö ning av stinksot' i Mellansverige under "de allra senaste åren Or- saken tillskrivs främst en ökad änvändning av hemmyaodlat utsä- de som ej betats eller underkas- Aktuellt om magnes : Magnestum hör än de växtnä.l kväve och. även. : Urea; in d magnesium. -samtidigt . sockerbetsskörd, esium :. växtnäringsämne t Svanberg, Uppsala dukter så nika som möjligt -på de tre" för' växterna nödvändiga huvudnärihgsämnena kväve,, fos for och kalium, Datta är I och för Sig en: riktig utveckling för sådan odiingsjord på vilken iman ej haft någon anledning att hysa ga om växternas” "försörjning mea |. exempelvis magnesium, svavel. el ler mikronäringsämnen.; Då detta hittills till" synes kunnat 'ske .o- straffat "på Huvuddelen ” av | vår. odlade "mark, | : inga. berättigade -invi mdningar n- föras: gentemot gödselmedelsind strbernag” utveckling 'av deräs til. verkningsprogram. Desså ” nä' nade” att effektivt: motverka de kostnädsstegringar, -som känne. tecknar: den "dominerande" dele.; av" jördbrukets: och ”det dagliga livets alla övriga hjälpmedel och behovsartiklar. Sr Ytterligare en. viktig anledning til) att ' Numera. Stegrat' intresse för, växtlighetens magneslumför- rad ovändhing: av” Kväve (6 - ”Radolt Zetterquist. - - farhågor. för. tillräckligheten. itrå. |. ligen. sOtvivelaktigt. varit” äg- så SLättmjö ki fyrk "Näringsrik r men. fettfattig Tätemjölk: nytt från LMC Lt att. finnas'i livsmedelsbutis ”ikerna i Halland, från den: 11 "september. Konsulent :Henry' Okoma médel innehållände ; ämmär odlingsjordens'. til efter hand; fallan- sväras . vikterna "Uppragal äv -med. att "I'desg utlakning” med. .vederbön vatten stegras öch: Tnbdför kade” Borti försöly” av magilesium från odlingsj orden: med .sköndarna”. be- gamde nar utgöra från car € ke pr ne för "höskördar Av potatisskörd "och. 82 kg. för allt pr här "på det gödslingsp a: gråm. "man ; tillämpar ivarier ar magnesiumtilförseln "Inom myc- nä ”NPK+-gödsemvedten 2säviolika fabrikat” kam "sålunda "magnesium- tillförseln, bli . begränsad. till "en. dast enstaka kilogram pr hå, vik ket otvivelaktigt innebär att, man tär på- förefintliga" magnesiumför- råd i jonden,”Gödslas däremn. ket: vida” gränser, . - Med de .moder: |. "Icke" understigande "den: vänli : mjölkens; ..D; "Med lättmjölken ingsexperternas.- appell - om a «folkets ' - fettkonsumtion har fått mejerie: na”att rikslansera' en' mager lätt- | "mjölk, Föratsättningarna- för den .- Nya produkten. var, förutom en : .r låg fetthalt även att åstadkomma | n' fylligare smak, än ,hos skum- : mjölken samt ett vitamininnehåll Som” bekant saknar skummjölken vitaminerna A "och ' "dal, LC, visar ett par förpacksingat " med” den: nya produkten, rier/dt Hållbarheten är densamma som för vanlig mjölk. ler ..— Det är. första gången i meje= . riernas . historia , som man går ut med; en ny produkt gemensamt för hela' landet, fortsätter hr Okomdal, Detta sker' mot bakgrund av 'det sallt: : intimare ,. samarbetet "mellan mmejerierna och 'den allt mer fram= trädande nödvändigheten av ett. ges uppträdande på . : den, Ett uttryck härför är att lätts r- ga färskmjölkssortimentet Fi på" filprödukterna;' " vecka. introduceras fättr ' Halland, 3::. i. sc Lättmjölken är således e en mager produkt, Den innehåller endast proc fett mot 3 proc i vanlig mjölk. :. Lättmjölken, är. därtill. vitaminerad, så ätt imed' Det är' nämligen -X borttagna fettet följer också A= och :,D-vitaminer; För att få en fullvär- dig mjölk frånsett fettet: har man + "därför vitaminerat lättmjölken med . 150 IE" A-vitamin och ; 15" BE itamin per dl, ce ör lågkåloriförbrukarna ' Jättmjölken ett i bra” alternativ." "tersom lättmjölken ger mindre fett -" meh-ändå mjölkens. alla övriga väl defulla ”näringsämnen:-och vitami-. "ner. För växande barn och fysiskt aktiva människor 'kan det emeller- "tid vara mi dre lyckligt att m . ska energitil ta ut vanlig" rijölk mot Jättmj eller ' sk jölk,. säger, k så "ratt Å konsumenterna får en större väl: lölken i örseln genom att by- mjölksförpack nå” förses med' en gemensam dekor för så gott. som SS hela laRidét, FU o. H ” Inom LMC:s område kommer lätt= mjölken att levereras i fyrkantsför= packningen Tetra Brik; I samband med: låhseringen av den nya. pro- dukten..vill LMC. skaffa sig egna erfarenheter " av dennå , förpack= 'ningstyp. 30 procent av den för= packade mjölken i Jandet äljs I "Tetra Brik i :Förpackningens fyrkantina: form utan", utstående! hörn eller « flikar tt "den, är helt' fylld med= att den" kan läggas hur som helst: och staplas på pall, i well= ” . påppstråg; i papper eller i krymps | film;”Den är” synnerligen transport- lämplig och underlättar 'arbetet, vid distribution "ock! i butik, .Den är därjämte kylskåpsanpassad, spar ut= rymme och .har. ett bra hällgrepp, Förpackningsmaterialet " är av en speciell : typ -som ger skydd mot solljus och bet sningen” HH butikena kyl. HÅ ölk| I mejeriet vid Kallebäck I Götes borg finns det tre: Tetra Brik- 05 det låda D- är ef-| in- Henry Okomdal, LMC till HN. : Lättmjölk ger ca .38 kalorier/d] . medan skummjölk ger ca 35 kalo- "| maskiner uppmonterade, vardera med en kapacitet av 3.600, för= packningar per timme, « 0 er med ' exempelvis 250 kg kalkam- monsalpeter : tillföres "ca 7,5 Kg magnesium och med niotsvaran- de kvävekvantiter av Salpeterver- kens nya magneslumsalpeter (3401 kg) ca 14,5 kg magnesium," "inne- bärande" en ' wärdefull "garanti gentemot wutodling på detta vi magnesium spörsmålet . lätta, lerfattiga "jordar, enligt för 1. "vid läga' pH-värd I dagens -läge - bör magnesiu beaktas främst ” med kiesenib, kalimag g 'givelvis' främst vid odling av "de meztr magneslumi rande grödor- ma, vartill I första hämnd räknas potatis, sockerh ön,” klöverrika | vallar samt betesmarker tnom sådana områden, där betesdjuren visat : återkemmende. -tendens "ant 4 en på: - att " realisera: utbildnings- : Ö - | i |X N - drömmarna. oo Vuxenstuderand e öch' bad honom släppa den tan- kan, "hemma eller, på arbetsplat tats analys. Någon diknande upp-jtiga element, För mera "påtagliga religgande analysmaterial än hemfalla till. grästetanL.. . ; är + alltför hög grad handikap-|Ken:: Pengan?.-Ja, Sonen? Nej. - förökning Kar hittillg inte 'påvl | magnesiumbehov : kan man till |ligen inom samtliga svenska, län [EE arte N pade av | nödvändigheten att! ”Apostöln Paulus pekade på den såts I sydligaste Sverige; gripa större engångsgivor . av och odlingsområden och därvid : | Konstapeln fynorerade e honom fullständigt. — Kom med, Schmidt, befallde han, fattade den anhållne i armen och föste honom mot dörren. Ni har ingen rätt. att ta honom i för- - hör, sade han till Allen. Allen: stirrade: förebrående på honom "genom sina tjocka linser. — Så länge det här landet in- <e är en polisstat, sade han, har vi det. — Beklagar, sade. konstapeln. .. Han. marscherade: i. väg - med "Schmidt genom stora redaktio: j : | sarna: Det var också 'en väg ut. nen. Där "väntade. ytterligare två tepresentanter : för ordningsmak- ten. Allen. blev stående hjälplös i närheten av sekreterarens skriv bord, - i. - i : Schmid jade känna - sig bättre" till sbörjad Han hade inte undertecknat . fitenesinålet, + Han kunde neka till alltihop.” Under sådana "omständigheter'. var. det mycket. möjligt att. Rienzi inställ. de aktionen mot honom, Just det. Han. skulle förklara' att murvlar- na hade slagit-på en-”vals?, naden "De två andra koristaplarna vän: (I som kvinna, i trälhavet stirrade Vv vv K sön |tade vid dörren som ICdde ut till ”kattspången” högt över pres- De vände sig om när han kom. "Schmidt tappade hakan, ansik- tet blev askgrått;" -' -— Whitey, flämtade han, : — Håll klaffen! sade gangs- tern i: polisuniform,- Alla, . man på dem, Det var högst ovanligt att se "Poliser på tidningen. CC Ta ut' honom bakvägen, Doyle, sade Whitey. De höll honom i bägge armar- ha nu, men Schmidt .hade börjat streta. emot. . = Jag har inte, tjallat, mum- lade han halvsnyftande, - : Whitey drog sin revolver och | körde den i sidan” på Schmidt. För redaktionspersonalen såg det ut som om Schmidt motsatte sig ett legitimt anhållande. «De knuffade och släpade ho- nom, ut genom dörren till ”Katt- i. Schmidt, du måste tro mig. Du. . «—' Whitey,” stönade "fången igen, jag har inte sagt ett ljud. Men rösten dränktes av dånet från pressarna, ' som var i färd med att trycka första upplagan. -—Hör på mig, vrålade — Äh, håll : klaffen! Whitey. Den anhållne blev vild. Han tog Whitey i axeln. " ' -— Du tror. mig väl? Gör du inte? ' Den falske Konstapela skakade honom av sig och sköt fram knyt- näven mot Schmidts hakspets: Fången" kastades runt och kon- stapeln sökte ta honom i armar: na. Men Schmidt svarade med ett slag mot den andres mellangärde. Och nu måtte han plötsligt ha vaknat till besinning om den fa- ra han svävade i — och fruktan mobiliserade en oanad handlings- kraft. Han sparkade omkring sig, och hela hans kropp'spändes som i kramp. Han slet" sig lös från : skrek spångon”, I mannen som höll honom fast och | drämde sin väldiga boxarnäve i ansiktet på den som hade ”ar-. över: fram till ”kattspången” vi NM . de mullrandé' pressarna vid mot- resterat” honom. Denne stupade i ””kattspångens” golv med en duns som trängde” genom pressarnas dån. Nästa föremål för hans ursin- ne var Whitey, som ' slungades mot väggen; tumlade runt och hamnade mot Doyle. Nu ropade Schmidt i fullt raseri, från hans läppar flödade oartikulerade ord, osammanhängande eder, och ro- pen övergick i skrin som från ett satta väggen likt "ett hårt spänt rep. En av poliserna sökte ryc- ka loss hans händer, men Schmidt sparkade 'sig fri. Därpå började han ' förflytta sig ut över djupet genom . att ömsevis flytta sina händer - utefter ' röret. och med trotsigt, hetsat djur. Utrymmet på | .. AZ bryggan var för trångt för att tillåta ett samlat angrepp av hans tre motståndare. ' Och han käm- pade som en galning.: = - Två av tryckarna hade råkat se upp och varseblivit dem. De bevittnade. slagna av häpnad den märkvärdiga bataljen som utspe- lades högt över deras huvuden. De såg hur de 'polisklädda männen tumlade omkull och hur Schmidt i detsamma grep tag i en ” b groteskt flaxande ben och fötter; Det såg ut som om han: prome- nerade i iluften.. «+. > Tryckarna såg en av poliserna böja sig ned — det' var Whitey — och ta upp en revolver. De såg honom ' ta ” noggrant -, sikte. Schmidt ' vände på huvudet och insåg faran. Hans läppar rördes; han släppte taget med ena han- den, men vågade inte fullfölja sin avsikt. Pressarna dånade rakt un: der honom, likt hungriga mon- ster med. rytande käftar. . Då vaknade en > av arbetarna till liv. Han rusade till väggen och tryckte på stoppknappen. För sent! Sirenen tjöt en varningssig- nal — den överröstade ett annat skri. Whitey sköt en gång — ock alltjämt hängde Schmidt kvar, Han sköt .på nytt. Denna gång föll Schmidt — föll rakt ned mot de alltjämt roterande 2tålcjlind: rarna.: oc MN Tystnad. Sedan ljudet av spri. gande fötter.-- rörslinga som löpte under taket] (Forts) N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.