a ORRAn bårnmörskor, : Kurser för” Tisdagen den-9 september 1989: . ot LAHOLMS TIDNING. Rädda arneniakion Rädda. Barnen kommer. under veckan 83-14 september, att: ge- n riksomfattande insam- NUngsvecka under mottot ”Familj 1 u-land”, insamlingen kommer att genomföras som en: bössaktjion. Mottöt syftar på den. familjevård som Rädda Barnen innefattar: i flera av.csina projekt i olika län. der.' Det gäller mödravård, barna- värd, "ungervisning, utbildning, I / upplysning och familjeplanering, I första hand gäller aktionen ut: vecklingen av Rädda Barnens fa- miljevårdsprögram t Gaza; MA En f utsättning för att få till stånd ”en- familjeplanering är att . den" integreras i mödra- och barna” vårdsverksamhet,' Inte minst" vik: tig. än! upplysningsverksamheten om" familjeplanering. : Gaza- Projektet består a dra- och: barnavårdsklinik, förlossnings- avdelning, kurser före» blivande nor, hembesök, familjeplanering och allmän klinik, Urder'de senas- te: åren har. 800 kvinnor.om' året fått: spiraler inprovade vid” pro- jektets familjeplaneringsdel, Mer betydelsefull är om möjligt. den undervisning i a planer E Iesom sbödrivs” Bland” .JäFär Gaza-området som i sin tur för kunskapeni vida- re :till sina; mödrar. - vid kurserna i familjeplanering fri ärarinnor anknyts familjepla- - samhet" under” eri lång följd "av ör rhäds landskapet, Allt. tyder: på ör Skadedjuret befiäner sig ”un- "I Rädda Barnens mödra- och barnavårdsverksamhet vid projekt inom "olika Planering en integrerad del av familjevärden, Nu gör Rädda Barnen cen bössaktion för sitt familjevärdsprogram i i Gaza. 2 a ör åljoplinaing. neringen . till undernäringsproble- men. Undervisningen för .skolflic- kor i åldern 14—16 år sker sedan under ämnet hemkunskap och eko- nomi.; Det finns: exempel på hur flickor tagit med sina mödrar till lärarinnan för -att få” stöd med. vi dareinformationen, "= ; : Chef för projektet är dr: Lille- ] Inte minst upplysningsverksamheten ' är - viktig; nder utgö mor, Eriksson,: Göteborg, som: tiil sin hjälp har två inhemska: läka- re och en. svensk. barnmorska/ " sjuksköterska; MN a Till den svenska Kliniken i Gaza kommer "kvinnor från hela. Gaza- remsari för;att få. hjälp. Behovet av familjevårdens" olika grenar i är stort. vs .s sg : Rädda Barnens bössaktion 'sker | 1 anslutning till den internationel- la Världsbarnkongress" som hälls I Stockholm.” or ; at T- ven em De första angreppen nu' i höst av. -kälbladstekeln: har i dagarna konstaterats :: '.' Malmöområdet. Det är visserligén hittills. främst frågan om ångrepp på spillplar- t irårets: oljeväxtfält, men des- sa: är i högsta grad värda att uppmärksamma.” i : IT VE har inte behövt ägna k bladstekeln nämnvärd - uppm år i' Skåne. Under: de allra's nåste, åren har emellertid för kommit angrepp av.ökad omfatt- ning i främst norra Skåne. Och tidigare i åz' hav: betydande” an- grepp "noterats ” även ” på andra der : "uppförökning och man - får r räkna med att angrepp kan upp: träda nu i höst i områden dä” man under en, lång rad 'av år inte" Haft bekymimen: med skade- : djuret, ere RARE 3000 köpmän I lär själ ; på. engelsk internatkurs:: é Minst 3.000 köpmän och "medarbetare inom enskild detaljhandel: ,sätter sig i höst i i studiecirklar runt om i landet för att påbörja en” 1 — Det är många faktorer som bidrar till denna stora satsning på språkutbildning, säger ombudsman "Bernd Westberg i Hallands Köp- " mannaförbund. Sett ur yrkets syn- vinkel kan vi dels' peka på en snabb: ökning 'av importerade 'va- För i snart sägt varje bransch, Va- rudeklarationerna inom denna del av, sortimentet är ofta engelska. " Sveriges Kö - Bainstitutet och Medborgarskolan står ' bakom initiativet, som i sig "rymmer allt från nybörjarkurs till internatkurs i England, förbund, säger rektor Sven Nylin, Köpman- nainstituiet, Stockholm. .Vi skall där försöka att integrera teoretiska ' språkstudier vid The English Lan- guage Centre med praktiskt arbete i butik, Vi vet hur stimulerande: - en naturlig miljö är för inlärningar." > Olika detaljhandelsföretag i Brigh- ton ställer upp med praktikplatser, där våra elever skall få” . Redan av denna anledning behövs i den vard goda språkkunskaper, : ' Turismen nämner man även som en starkt bidragande faktor. På "engelska kan. man kommunicera "med. de flesta liteter. En- vana vid. Det” blir något av in-: byggda skolor på bortaplan, > i Omkring : 500 elever från hela! landet räknar man med att få somi gelska finns sedan många år på skolschemat i så gott som samtliga länder på jordklotet. = Men vi vill också gärna lägga en annan åspekt på vår kursverk- . samhet, säger ombudsman West- berg; Många inom våra led har aldrig fått tillgång till undervis- ning i främmande språk under sin skoltid. På det här sättet ger wi hela denna 'stora grupp en chans att vara med från de första grun- dernasr: CF ce, se Man börjar alltså med nybörjar- stadiet. Därefter följer ett avsnitt ivåren 1970, som har rubriken ”Ser- lvicespråket”, Under vinterhalvåret '1970/71 kommer ' man ' fram till branschspråket, ” och sedan är det 'dags för England och Brighton. | Kurserna i Brighton blir ett in- Itressant pedagogiskt experiment, kursdel e i Brighton under sen=| sommaren och hösten 1971 och wu; der våren 1972. Kurserna koöm-! mer att omfatta tre veckor. ” — Från Sveriges Köpmannaför-] bunds sida kommer vi att bidra] ga till 'att en rad stipendier kan ställas till förfogande för Brighton-. kurserna, . säger . direktör. Bengt' Sundewall, Stockholm, Såväl riks." branschorganisationerna : som ': di-! striktsorganisationerna och Iokal-' föreningar har visat ett mycket på sitivt. intresse för att stipendiemöj- ligheterna skall bli' så 'goda som möjligt. : d Du använder väl - Rädda Barnens Gåvokalender? - "Se. upp. med kälbladstekeln | dorna' kan” "mycket snabbt anta förekomster: 'och hur har. utmärkt effekt: Beträffande | sig om ett sent sätt. fält och plan- tornå. är:”små. vid: z bekämpnings: inte: : utsätta skadorna. "orsakas "av larvérna, som gnager . på: bladen och. vid kraftiga angrepp kan hela pian- tan”snabbt bli/kaläten, Yngre lar- ver. är närmast grågröna och up- pehåller sig gärna på: bladens un, dersidåt 'Som” fullvuxna. blir; lar- verna: knappt : 2 em: långa" och eller ' sammels- len. andra generationen, som kommer fram nuw.under. hös- tet. : Den första uppträder under försommaren, ' vid tiden. kring blomningen". " djuret" Visar det sig att angrepp förekommer” här. bör” fältet sna- rast plöjas så abt inte larverna hinner: nå fult utveckling. - sir På lärvernas aptit ”finins- förvis- so inget: att ' anmärka och ska- svårartade proporiicier, Bekämp- ningsbehovet får . avgöras från fall. till. fall beroende på: larv- "hotande Lämpligt ghagskadorna ser ut. "I medél' är. malation .(1,5—2 liter/ er ? - ha), :som'. är förhållandevig.. 1åg- giftigt. även fenitrotion : liksom några andra org' fosforförehingar fenitrotion : ar der visat sig. att detta: kan ge upphov. till. bränn- skador på beståndet; Vi 'är dock något osäkra om. vilken betydelse dessa skall tillmätas, "Rör" det tillfället " bör. man ae I idag: Sole? går upp kl, 529 och hed kl 18.39) "5 a | I. mörgon: TORD "| påpekar ; Soten går upp kl. 531 och ried kl. 18.37, | gravkorset .. .Gutsechmidt medan Majvor Fran- SÖ-nej till betyg: 1 elevrådsaktivitet Stockholm (TT). " Nägon reglering "av den tid som en elev kan från undervisningen finns inte, skolöverstyretsen (Sö) med. anlednirg av en riksdags motion, Motionen vill ha wutratt "vilken grad skoltid får användas till arbete för elevorganization och hur sådant arbete skall redn. visas på betygen. Til'ämpningen torde variera starkt från skola till skola; Sö tter också om någon vinst formel reglering, ex ven: längsta” tid som fåp "avsättas ' för förenings och organisationsarbete: Tvärtom ta- lar åtskilligt för att det.ävemn i dessa frågor bör ankomma på skolans ledning att besluta” från fall: tilt- fall, z j En förhållandav! 3 vanlig metod är att eleverna” får disponera en der av: tider för "timmar, till för fogande,. via". vissa, "skolor, har man: 3 schemat lagt in en lek.) tionsfri position per :vecka"” för att ge tillfälle” för både: elever och: lärare atp. passa in konfe- renser " och” "sammanträden; na lösning. är emellertid ' 2 sche. j matiska skäl förbehällen, de mind. re skolorna. Sö” 'ställer' "sig från” vissa syn som | punktet. 'veksam' till ' att, motionärerna . ifrågasatt,. att alla insatser: som. gjorts i skolarbetet skall "redovisas Då; betyget, At. skilliga elever”, är: "engagerade: i förenings- " och ”organisationsarbe- be som. inte: har: direkt . anknyt: |: ning. till skolan, t-. religiösa "och" ideella '' politiska, rörelser: ivetvis Detta : engagemang har samma . skal” hedöma le örnas' Insatser under skoltiden” vara- lika: angel läget att. känna tillv detta, +; > ” Att ' redovisa ' enbart det: som har : "omedelbar Janknytning 7 til skolans värld ka framhåller Sö, uppfattas som ' en vändering från skolang sida, att "just" det arbetet skulle ha .eti viss digni- tet. Det förefaller också Sö tvek- samt » omr i ett :samhälle med fri föreningsrätt : en ' offentlig - myr: dighet. : lovisa iverksam- het som nte: liga" eller kommunala förvaltnin- går "eller 'stadgor. " « Frågan: om "tid ' för” elevernas föreningsarbete - finns det ' anle.:- ning -fön Sö att ta' upp i sam- band med det: fortsatta arbetet inom projektet. ”Samverkan i skolan”, Förslag beträffande even: tuelt roglering . bör, därför sam- ordnas med arbetsgrupperis - övik ga förslag, tillägger Sö > > I RER PÅ NYTT FRIMÄRKE - 1: februant ', 1970" kommer ett nytt 2-kronors automathäfte med tre : olika ' motiv ” från / svenskt konstsmide, Häftet: innehåller två stora 'och' sex. små märker” i Var lörerna 55, 30, 10 och 5 ö e De "stora märkena” visar 200. talsdörren ' på Björksta kyrka i Västmanland ' medan. en tidigare "AA flöjel från 1000-talet på Söderala kyrka blivit motivet på fyra av de mindre märkena, På de övri- ga två småmärkena ser man ett smitt gravkors från kyrkogården i Ekshärad. Björkstadörren och Söderala-flöjeln” finns numera på Statens Historiska Museum. | .Frimärken med dörren och graverag.- av--Heinz N ar 0 lm K2ZA ges ledighet |. g personlighetsulvecklande ler g-:av stall” kunnat utföras endast i irringa om- "fattning. på "grund äv. att behahd- lingen, med : de sedvanliga prepa= rater skall göras först 3—4 veckor efter uppkomsten, d v-'s tidigast i slutet av oktober: Framkomlig- heten på fältet och väderleken .är då oftast sådan ' att sprutning inte kan : utföras" trots att vi"vet' att ogräsbekämpning på ” hösten "ofta kan ge större skördeökning än vår- behandling. Sedån några år tillba> ka har ett nytt preparat med nams «> Annat system. . Geografilektionen i småskolan, Lärarinnan kommer in på tvåbarns- systemet i' Frankrike, En gosse längst bak i klassen vinkar ivrigt. Lärarinnan: '— Vad vill du, kille Erik? : Erik: — system, Hemma här vi åtlabarns- : Jonas på Mon hade fått ont i i hall sen. Hans gumma Stina sände efter doktorn; Denne kom .och penslade Jonas 'i halsen. Fö detta ville” han ha 30 kronor, i "5 30 kronor! utropar Stina ki pet För att pensla lite i halsen. I fjol fick jag hela lägårn: rödmålad för 25 kronor, i. ””AIgrodda"” plafitor. : > | vete kan dock behandling ske, även " =]. 3-bladsstadiet,'” men "detta för- net” Tr unil: (kloss Då som ”kan/i sprutas ;rut omedelbart efter såd- den; "prövats. Det ansågs från bör- jan" Vara ett specialpreparat' mot det lokalt svåra ogräset .åkerven. Det har: ; emellertid visat sig 'attl. effekten är, "mycket god även mot baldersbrå, kamomill, förgätmigej, sminkrot,;' våtarv, vitgröe m fl. Ver- kan "är. däremot svag mot snärj- räåra, gullkrage och, tistlar. . gro, . TRIBUNIL I HÖSTSÄD MOT BALDERSBRA OCH AKERVEN « Om "man vet att. fält som; besås med : höstvete; -höstråg ' eller höst- korn brukar få rikligt med. höst- v > främst? bal- dersbrå, kamomill" eller åkerven kan en behandling med 2,5—3 kg/ha av. Tribunil' komma i fråga, (Cir- kapris' 23 kr/kg) Dea lägre dosen användes på lättare jord, den hög- re vid riklig ogräsförekomst och på lera," Vätskemängden bör vara den normala, 200-400 1/ha, Behandlin- gen skall 'ske” efter sådd, men in- nan ' grödan kommit upp. 1 höst- dan En ten kan tion gon emot ordas inte annat än vid riklig fö- rekomst : av. veronika och” plister. Höstbehandlingen ger sämre: skydd mot'ogräs söm gror på våren, Des- sa har visserligen mindre konkur- renskraft.. än de höstgrodda men kan ibland bli så rikligt förekom- mande .att även en vårbehandling kan behövas, . Fält som : Tribunil- behandlats på hösten bör . därför höst: brå, SEDVANLIG VARBEHANDLIN På fält, där det finns risk! ör översvämning eller "där. man .har ' : vattensjuka fläckar bör inte'höst= behandling med Tribunil : komma: ifråga eftersom preparatet : under sådana betingelser kan svårt. ska= da grödan. Inte heller bör en så- är - förutsättningen för god: ogräs effekt,'"Då man vet att-förekomss-Å, i oljeväxter -och: insådd av vallfrö. + Att ogräsbespruta I samband med : KAN VARA BÄTTRE behandling ske om jorden har alltför grov och klumpig. struktur, . relativt jämn. och fin struktur av snärjmåra eller andra möt” Tribunil motståndskraftiga : ogräs . bli. besvärande är givetvis ock så. .en sedvanlig vårsprutning” en ' bättre” metod."I höstvete kan dock er 'Tribunil enbart. eller i kombina« med andra preparat användas även vid tidig vårbehändling. ”Om en Tribunilbeharidlad gröda av nå= anledning 'skulle utvintra kan” man” vårså med bl a stråsäd, Där t. avrådes från sådd av våras sädessådden : passar långtifrån - på alla ställen: men särskilt där - man 'vet' att åkerven: och andra höstgrodda ogräs såsom, balderss' kamomill m fl komma, i re- lativt. stort antal kan metoder; bi ett gott alternativ till de vårbesprutningern.' anliga "dicin som bl a ingriper i äggvi- "teomsättningen i kroppen. Den an- vändes därför i många fall för att "öka kroppens” äggviteomsättning, lvis under kom el-" -ler andra: tillstånd av trötthet och klenhet, Olycklig 2 äv. "Signaturen har en' envis depression, men av ert brev framgår att'ni erhållit och erhåller , en adekvat" behandling och det finns ingen som helst an- ledning till oro — med största sä- kerhet blir > behandlingen fram- gångstik. Ni bör naturligtvis tala med er doktor om denna oro som plågar er. De rent kroppsliga be- gå års frw”; Dianabol är en me-" ; Hallands" Jäns Taxiförbund hade på lördagen halvårsmöte i Kungs- - backa, varvid man diskuterade a färdtjänsten och enhetliga regler för skolskjutsning. Taxin' som syns, .den skrikande gula med svart band, som' går på prov inom landet i fyra exemplar, visades för delta- garna i halvårsmötet, > Förhandlingarna hölls på restau- - rang. -Tre- Prinsar « och leddes av . Länsförbundsordförande ; — Erling Eriksen, Halmstad, . vilken också blir ombudsman. efter Erik Pers- son, - Halmstad. . 40 ombud deltog, ". och bland gästerna märktes Svens- ka' Taxiförbundets intendent Olof : Renmar, Stockholm, samt Riksför- bundsledamoten Ragnar Fagerberg, Göteborg. De två senare framhöll att Halland " är ett av de bäst organiserade lä- nen också vad det gäller taxiägar- «na, Länsförbundet omfattar, 165 "med 210 bilar och 30 31 svären med resp menstruationsstörning är något som” ständigt följer' vid en depression, men som vid förbättring komreer in i regelbunden rytm igen. - småbussar. i nets taxiägare positiva. till kommunal färdtjänst skapa enhetliga. regler r. skole skjutsning diskuterades, Hrr Ren= ' mar och Fagerberg informerade om aktualiteter inom taxitrafiken, och distriktschef Claes - Hellström, - Halmstad, om den nya taxiförsäk« . ringen. « Reseersättningarna ”. inom sjukförsäkringen. var r också på ta= peten. NN "Föred raget | + Våd försörjer du dig, för tiden? — Jag reser om! ing. och håller . föredrag. : — Är det alltid samma : föredrag? — Ja, i — Men om folk” kommer - igen? — Det gör di inte, "Garanti, Modern: — Är du säker på att du blir lycklig med honom, min flicka. Dottern: — Äbsolut.. Alla mina” i kar avrått mej från att Den k de färd in dis- kuterades, och ombuden beslutade ställa sig, positiva till densamma. zén "står. för gravyren av flöjet märket, N brunt: och svart, flöjeln i grön och ' brunt samt .eravkorset svart. va S Prenumerera på LT Kyrkdörren trycks i färgerna >. fordras i viss omfattning —: ca 20 procent av transporterna för han- . dikappade. Vidare utgår man från att det skall finnas ett sådant specialfordon ' f varje kommun- : block, lämpligen stationerat i lä- ” nets fem städer. Möjlighelerna att t I Man beräknar att specialfordon er-1" gifta mej med honom, : Bara en stork > — Storken kom till: vårt. hus I går kväll .— Var det en pojke eller en flicka. — Jag vet inte än, vi har den fastkedjad på verandan och om den lägger ägg så är det. en: flicka, BRAND Johan brände sig på kaffekas- ken på lör dagskvällen och utförde 1 man hans tittade och utbrast för- aktfullt: . "-— AÅ du ska vara mä i eidbe- gängelseföreningen, sonr gnyr för 4 .e iita brännblåsa! en. vild krigsdans "på. golvet, Gum- | N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.