4 LAHOLMS TIDNING = LT? Torsdagen. den 25 september: 1909 fee > Frigivnas- åt IT = eranpassning sorgligt försummat kapitel " Samhällets, krav på social an- . passning av "frigivna står i dålig proportion till' de insatser man, gör för att: människorna skall" kunna fylla-dessa fordringar. Det- ta är ett välkänt faktum, vilket återigen bestyrks av en 'sotiolo- gisk undersökning genomförd av - internerna på anstalten Hall. En- ligt fackkunskapen är undersök- ningen av hög kvalitet "och av vetenskaplig betydelse. Det vär. sentligaste värdet torde utan tve- kan ligga i de svar internerna lämnat på frågan hur de upp- lever ”muckandet”, från anstal- ten och möjligheterna att återan- passa sig till normalt liv, '« + : - Hur erbarmligt illa rustade :de ' står vid porten till tillvaron utan-=' för murarna belyses av att ge- nomsnittsinternen"' vid frigivnin- gen har” £224' kronor på fickan för att starta sin "”återanpassning” i' det fria. Han saknar ofta bostad och är utan arbete, men har skul- der på ca 27.000 kronor som han räknar med, att myndighe- . terna börjar driva in så fort han tiänar några pengar, som han nu får något jobb. Sk : Mot denna nära nog hopplösa bakgrund förvånar det inte" 'att . många interner : bävar för; den dag de friges. Även för den som är fast besluten om att börja "ett , nytt liv”, måste de yttre betingel. serna te sig. så skrämm rande - vara av kostnadsskäl omöjlig 'att åstadkomma; vad” "man då vill eiterlysa' är en 'kal- kyl över vad 'återfallén kostar i form av mänskliga lidanden, bort- kastade krafter, miska förluster etc; Mot facit av - den kalkylen torde en frivård — -- utbyggd för individer, inte för ett ' . anstaltskollektiv — framstå "som en, även. » gamhällsekonomiskt, lör ' nande satsning. Det väsentliga är . att oppositionen ” har vilja att bilda regering 'om i valet 1970 ger tillräckligt antal + , riksdagsmandat för ett regerings=- . underlag, säger = centerledaren Gunnar Hedlund i ett komplet-. : terande uttalande - till det korta. och något onyänserade svar han . för någon vecka sedan 'gav' på. mn de moderatas ledare Yngve Holm-. , bergs invit till ett borgerligt ma-” hifest före valet 1970, ' Se på exemplen från Danmark - och Norge, uppmanar Gunnar Hede lund;' De' borgerliga i Danmark >: ' gick fram 4 valet var för sig och när 'det efter detta "visade sig - att det fanns förutsättningar att bilda regering gjorde de det. Pre- N cis .så gjorde även de. borgerliga «, ' Norge före den första borger= .- liga regeringssamverkan 1963. Det - hoppet sviker: .redan: före. kon. tati Iiot fr med verk Några av de elementära -orsaker-' na till den alltjämt höga ande- len återfall står i öppen 'dag och ' bör vara” välkända' av alla ” kriminalvården engagerade. . Den myrket omskrutna — och för. all del "också 'internatiorellt ; erkända > svenska” kriminalvår: . . den fungerar, inte som. den: bor-. | målsättningen för hela "opposi " förek inte i de västliga des" > mokratierna "att flera partier går. fram med samma valprogram, un=' > . derstryker. centerledaren;” som ' även framhåller att det valsystem". som gäller 1970 är så konstruerat ”.att såväl centern som folkpartiet : och de moderata får just det an-' tal mandat som rösterna motive - rar, Därför är även teknisk val. sainverkan .omotiverad. nen: -Inbördes grabb ger inga rå sultat. -Det har Giuinar Hedlund : ” alldeles rätt : d förutsättningar | samhället. erbjuder: lika. värd öknirig äv : ekonomiska resurå är 1. den el joholsl ä RA kom inte” förrän! Éfter"- "den 8 n SN BSifo- undersökning gjorts, som visar r. andel. av Valmänskäjet: procent, Och vad” inne ministerskiftet? Vilkerr kan detta "få på: väljan bladet; (cp På oppositionss dan ar de mo- |. » derata : och: folkpartiet "gjort en del utspel :unrder' året, som ' gått sedan. valet." Detta: har: gett re- - sultat för de moderatas" der "== partiet. har gått upp .en halv procent. För. folkpartiet har ute spelen inte.buit., frukt... Ned: gången motsvarar vad: de. moder rata vunnit.: Na Centerpartiet." har: legat lågt och inte gjort :några utspel. Det nya programmet har ännu; intz2 publicerats. Nedgången .med en prucent motsvarar vad. socialde- mokraterna. ökat; Av ISifo-siff- rorna att döma hårdnar. striden om marginalväljarna mellan so- . cialdemokraterna . och centern. Om centern "inte kan : fortsätta hävda sig betyder det, att social-|- demokraterna' ytterligare ökar sitt försprång. Den senaste Sifo- |..- undersökningen visar.:klart att det är mellan centern och social- demokraterna tsom -väljarna vandrar. Oppositionen kan inte få majoritet utan ett starkt cen- Den : som spar "Ur? frågar Ska ska Se Stoppar. jandstirgens aktioner; Dånske-: . .undervi sningsminis- "Nordiska rådet i Stockholm 1, år att det är otillständigt att. Sveri- ge". försöker'; lösa” sin-”läkarbrist kare, trots att läkarbristen i Dan- . mark är ännu större. Den sven- ska regeringsrepresentanten sva- rade -.då att -arbetsmarknadssty- relsen . . har .- uppmärksamheten fäst. på" läkarvärvningen. : Den. uppmärksamheten tycks inte, Var Fa tillräckligt stor, =" n vå : För att det samarbete vi efter strävar inom Nordek skall kun: itern Ki B.: Andersen” ansåg : vid | Sa iD Dröm A Sveriges nord: igaste -det ar brukar oktober :be'yda- vinter. .I Skåne är : oktober - en - alltjämt "Igrön månad- med . betarste djur och stora rotfruktsfält. att skör] a da; Min hemtrakt. Niggi er, kli mat- mässigt betraktad, rågonstars mitt emellan. För os är oktober em grå månad men id. a mänhet mid, "en naturens” "skapande paus mellan, glasklara” september: är. tar av tid'g frost och den tunrg- sinta november. I I Oktober innebär både slut och början på ett bondeår.' Skörden är .bärgad,, men smaragdgröna geometriska figurer av ”höstråg, vete och rapa bland allt det bru- na och grå signalerar den kom- .J mande våren. Med . två., tre- och fyraskäriga - plogar och”. ännu större gnager -traktorerna ' på |stubbfälten . och förvandlar dem till; svartglänsande" Plöjselrek- tanglar, Bönderna. sitter 'inne- slutna Ö en glob "av. motorbuller, ser från : sin mekaniserade = en- samhet sina 'grannar och gör en "Thälsande gest men. ger sig :säl lan tid att stanna "vid gränsens fuktglittrande" ” To8Strädsstängsel för att” byta några: ord, "Ett "förr i tiden” då allting var e annorlunda ligger. inte mer än: tjugo år. tillbaka, för som- liga. kanske knappa tio." Då var gårdarna mindre och bönderna fler, "och alla .Adisponerade” mera tid: n; "man visst om. Man gick där. med lätt. hand, på en . väl- trimmad Plog och "tömmarnna «la- gom stramt; över, ena skuldran ten "och kördes: än! na dr ladorna:; -unde genom att: locka" över"danska.1ä- | Sm i. På iden! tiden: bestod I samhället slätten avi "två rader "shickar- glada: trähus” från seklets första nyare. byggnad, Gatan, den enda. utgjorde". fortsättningen! på. slät- na förverkligas är det nödvän-" digt att vi undviker: de :irrita- tionerna innebär. ens, gropigå , grusvägar. Under. marknadiskvällarna”. "brukade" den » tionsmoment. - som: 'värvningsak-' av, tusentals” trampade" fötter för- vandlas ! till” en: lerig: sörja. Till "Igar är med /enoch annan, ihsprängd, |; ON mmen. :om oktober soo av PER OLOF EKSTEÖM : marknaden - kom ” handelsmän, skojare och årdäster. Där fanns ett stört" tivo!i: och -till och med kar.ske två eMer tre; och till alla a'uaktiorer kom nog av publik — mäårtza bönder com firade sin glädje ” eler " dränkte gvrämelsen efter” dagens affärer på : torget men framför allt de omgivande söcknarnas "Ungdom. ” NU är. samhället förvandlat, .«räkäkarna ersatta med blankpo- lerade längor av plattor, sten o. glas,” Den enda.gatan har blivit ett nätvenk,- som löper mellan nybyggda villor. i. rad efter rad, Familjeförsörjarna = pendlar till arbete vid stadens fabriker och byggen. Om några sparvar fun- nits 'kvar,. hade 'de irte längre hittat" någor - spillning efter häst att' gräva. mt. "Allt är traktor- buller och bilanr, och markna- den har krympt till en' ruin av gammat tradition och samtar en bråkdel av den ursprungliga pu- bliken — hur stor, det beror på väderlek, och . TV-program, . : | ; Plöjarens ; dagsbeting ' under hästarnas era 'v— det åträdda turnlandet — avverkag. av trak. vorn- på "mindre. än timmen. : Or- rarna' porlar "ännu . fastän : den späda ” ; björkränningen” har ” blivit högvuxen ungskog med vitlysan- de stammar, men, ingen hör dem innanför. traktommotorne ”: isole- rande kupa av bullar. :Båtarna konverserar : alltjämt"; på sjön under . disiga dagar, men ingen plöjande , bonde” lyssnar. : Hästar mellan varven, de: medl forer | behöver | föker: äilbyt ras; arbete' dn med v och. tving eller ända" skulle krävas, va "uMen djupt. innanför- den - sken- bart :-loja:: ; lyhördheten för varje skiftning : iden”. invecklade -ma- skinens alla funktioner och stolt-] ” heten öven de: 'kraftresurser, som man ' behärskär med mindre mö- till: midnatt om så da än'man 'en gång styrde den VÄSTTYSKLAND : " BRUTTONATIONALPRODUKT (Förändringar i procent) > Butoaokionalprodutt. kål morknodipii + +8 +. + 0 +u + Sul +& EE EN + Tao 35 AST 303 + LEVNÄDSKOSTNADER (Ukning i precent) s å IE | 2 SS o I I I |]I - jogg. - 19835 Lå ALNINGSBALANSEN ilj D-mark) HANDELSBALANS 20 15 10 red os ånyanä Livres ee + > BYTESBALANS / 3 [010] &z Ua far fas) Ia | 190 a E 1969 Hoes" I I 1969 . De västtyska valen nu "på sön: dag ' infaller. under full" högkun- konktur. Industrins” "kapacitet ut- nyttjas.. till . fullo, - Arbetslösheten är ”bara en.halv "procent medan antalet" lediga platser . är. nästan 850.000. Exporten och de. privata investeringarna — ökar. 'mycket "snabbt '— exporten mars—maj 1969 låg 20 procent över, motsva- fånde "siffra förra året." För juni månad låg: importen 35,4 och ex- Konjunkturläget i i. "Västtyskland - ringen. i juli bl a att ”frysa inne” offentliga utgifter på 7. miljarder porten :32 procent över junisiff- DM. Den 11 september höjdes dis- rOrna 1968, - Ekonoministeriet har: varnat för stegrade prisökningar under 1969. På konsumtiosvarusi- dan ' har ” prisstegringstendensen dock. ännu, inte riktigt slagit ige- nom; För att -dämpa” den överhet-| tade- konjunkturen beslöt rege latt visa om västtyskarna är nöjda kontot från 5 till 6 procent, vilket i nuvarande. situation. i -västvärl den emellertid, ingalinda . innebär at västtyskarna: toppar. vänteli- gan, brer Valutgången kan bl.a Komma "med. Guld." Musiken kan betyda | "Tlåta7Zoss "skymta Gud 5 Jskule. han annars ha nedlagtj' "| blir --aldrig - fändig, --den -|gen för ett alltför släpphänt age- FE w Å IT IN - Dr. Spencer och dr Sippel vid nen, vars hemligheter de hoppas kurnha Ljusstrålning från prover LM ffs avslöjar: Amerikanska rymdflygstyrelsen N NASA här. gett 137 framstående vetenskapsmän över hela världen i uppdrag att undersöka de "Pro-”' ver-- från. månytan som. ameri- kanska astronauter: nyligen förde met sig tillbaka till jorden, Allt som "vetenskapsmännen : får att dela på är 35 kilo mänmateria, "En av de mest intressanta ana- lyserna "av ” månproverna- utförs av en grupp vetenskapsmän. hos oljebolaget "Mobil: vid. dess : Jabo- äl i g Ayckades tt mnåckinäldenmn bröt r ishablbt, skenade åstad med människorna "men . lämnade. en bit :av”"deras. själ längt. bakom — - kvar: i den -oförlösta. dröm- men. om "det fullbordade: arbe- tets lycka en disigt: rild ”okto- berkwäll ”med "gkimret av” 'tuseå vända lampor. bortom horisonten. (ETT ORD S PÅ. VÄGEN H Tillbedjan är människans” möte mycket i gudstjänsten. Den kan upplever . "honom" i” det' innersta av vår varelse, ' En: liten tös sitter på pappas knä och sjunger för honom, Han lyssnar, inte för att hon sjung- er så bra utan för att ham äls- kar och förstår. henne, Vår him- melske Fader älskar oss. Han känner och förstår oss. Varför önsk att ha kap med honom i oss? Musiken, : liksom all tillbedjan -- måste ständist skapas på nytt. Varje gång vi sjunger en psalm, en gammal: äfsklingssång eller en ny säng kan vi prisa Gud på ett nytt sätt, När vi vill lova Gud med musik'kan varje ton hjälpa oss att ge uttryck för vårt innersta. jag, som svar på Guds -sökande kärlek: -- med” sin - koalitionsregerings eko- nomiska. politik. Det har inte sak- nats ' röster som beskyllt regerin- rande när det gäller att hålla ef- -JTas med elektroner. Å reisen” SPS: 388: 1969)” en önskedröm, |" "I vatten! Den kombineras med en IAN 2 = ÅN SM le IA atorium I Dallas studerar - en: rellefkarta över: må avslöja en hel del om Eenrom elektroniskt bombarde» mang av månmateria. ÅA son , ; metod visat skr utonöiklentligt » värdefall när det gäller att fast. ställa 'olka bergarters ubsprung månhemligheter | och historla, Dr Sippersp metod 3 | kan bl a ge svar på frågan om ratorlum i Dallas, Texas. 1 Ledare | det tidigare funnits. vauten”, kan- för-denna grupp är ar Robert F ske t o m oceaner på månen, Sippel : som - vid gin analys av]Den kommer” "också utt favslöja månmaterialer "utnyttjar: en egen en hel der om vad.som händer metod, 's k .ljusstrålningspektro: när meteoriter träffar. nåänytan. grafi; Denna går ut på att iaktd|Vad dr Sippel emeltertit är most mineralernas ljusstr ålning — el |intresserad av är-om hans ana- ler. ”glöd” .— när de bombarde- lyser kan: avslöja om det 1: pro- S Under de se. verna finns några” spår. av fossil: naste: fyra ären har denna nya organismer, | J ordbruksnotiser. | lönten” "heter äga” dotsupi OfideR de Ja,” och Ju imer h djuren. Din, I de Oo In” nior" I d vand, Ske del vvånliga' ' hsdjurssjulbdormant; eXxorKälv- ningstförlämhing; 4 oh ”åcetoni im! "ökade" under. forhärspevioden" 1961 1966: anödk ordna "Ppöcent" och . E |. rit förlsta Hard eller annat vat: das till: annan der. 'OMerS -miljös Shabbt: k ymp: näe val röareal 2]. Arealen vallfrö minskar snabbt. Än. 19667 uppgick den till. 27-000] ha," 1967 LS 23 000 ha”-och' 1968 till 17 000 hav T'år pekar. de pre: liminära uppgifterna mot 2000 ha. Hälften är timotejfrö och en fjärdedel rödklöverfrö, . va i immer, Och 4 Aringar har ökat starkt "under ”1960-talet;; När både djurens arvsänlag och , miljöför. hållanden ändras på kort tid; för detta givetvis med slö stärka: på frestningar” för djuren ned öka- de risker för ett för sotil Iständ 'som "följa. ” När det gärler levafle va- relser, det må vard djup! växtér eller” männiukor,' så mäste .'man handskas varligt mod eåväl arva- som miljöfaktorerna, Livet . arbe- far. under het' andra” "lagar . än den döda” naturen, Det jär” möj- ligt för en Ingenjör: att” på "kort tid "konstruera . om” eri maskin ål kangke dubbla” anhetsprésta- tionen 'och: få "den "att: fungera oklandtor4 gt, men växt eller djur- förätlaren bör "gå. $n> för den - gamla "goda" regen alt : "skynda långsamt, — 5 -— Du har sätt. Visoriigen "bör man alltid sträva efter: att göra det -hästa ändå bätre,” men när det gäller husdjuren "sä" bör nog förändringarnas vind blåsa Itet långsammare än den för närva- rande 'gör, Redan mu har man kunnat påvisa en'tendens till 'läg- re fruktsamhet hos” högmjörkan. de kor och 'i många fall sämte dräktighetsresultat — än hos: kor med Jägre avkastning" FÖRE — Det säger sig själv; satt ju mer man watdätter ett organ för stora påfrestningar” desto större risker får man ta, Dåt är ju så också med "motorer "och andra maskiner. ' I detta sämmanhanget gkuile jag vilja” påpeka det bety- delsefulla iatt högfö ädlade' djur öckså” får högkvaliticerade ”sköta- re, som är väl Insatta' djurens i mitten på 804talet och ge möj-| könsfunktioner,- :arifodringsprod- lighet" till dränering av 618000 |l1lem, miljökrav ”öch mycket” an. ha ny jordbruksjord. pat Maskinell halmläggning I Danmark har man 'konstrue- rat en "maskin som" lägger halm mellan : 23 irdgubbsplantorna. Den är. ikopplad tid en vanlig traktor och en man står på måskinen och matar 1 halmen, Kapaciteten | motsvarar tio mans arnrbete, Halm- förbrukningen blir med den nya metoden avsevärt. mindre. Kunskap I lönar. sig. -Jordbruksdepartementet i USA har. undersökt dantbrukannas in- komster” i "förhållande till deras utbildning ” Undersäkningen om fattar 2,2 milj brukare, Det visar sig att nästan alla med en &- lig "omsättnirg : på "över. 20000 dollar har god skolutbildning. Av denna grupp har 27 procent High Schoolexamen -— amäggs nor- malt vid 18 är — medan 33 pro- cent läst vit conege. Hönan i USA allt effektivare Mellan åren 1956—66 har hö- nan i' USA ökat fin årsproduk- tion” från 197 ägg: till 218 ägg. Foderåtgängen. per kg produce rade ägg minskade samtidigt £ från 4,53 kg till 3,75 kg. Storstilat valtenprojekt i Syrien Nu gkall Syrien tämja Eufrats vattenmassor. Man har startat ar- betet på en bassäng eom skall rymma 12000 milj kubikmeter kraftstation på 300000 kWh per år. Projektet beräknas Wi (klart ter-löne--och. prisspiralen.- ev
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.