en «LAHOLMS TIDNING | ceer | : "Torsdagen. den 9 oktober”: 1969 |ETT ORD PA VÄGEN Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta: pröva mig och känn mina tankar, och se till. om jag Visst har vi råd iatt satsa rejält Torsdagen den: 9 "oktober- 1969. » Lene ses ne > RS IT = Lokalisering: a av djurstallar. Det rör | sig ' på natiirvårds- jfronten; - : För något år. sedan| avlämnades en' sakkunnigutred- Naturvårdsverket avstyrker . dispens för DDT- -besprutning Stockholm (TT) Naturvårdsverket avstyrker hos Giftnämnden dispens för behand- Årets potatisdag på. Hörlinge Skåne omtalas ofta som Sverl- ges kornbod. Här finns emellertid betydande områden : med morän- "på: vår mil jövård. : Stockholm APRKY: 0 4 Visst "har vi råd "att stoppa miljöförstöringen och vi -kan gö- - torde äventyras av dispens för detta ändamål, «= - - Skall dispens ges bör detta allt- ler. meåföra några -rent ekono- miska ' olägenheter;: eftersom det- ta samband även ur: andra 6yn- . z oo Brees ent är "stadd på en: ol yeksvä och . 1 lant DDT. Anses | 53” Ske under” förutsättning att|och sandjordar som ger lämpliga "På en'oly g ning angäende-s.k. immissions-| punkter 3 allmänhet . väl: torde ra det: utan att minska vår nu.| ng av plantor med - kompletterande . dokumentation | föutsättringar för potatisodjing, | led mig på den” eviga vägen. risker, Därmed avses vissa oan-| tillgodose: » effektivitetskraven. varande höga .levnadsstandara, Sådan dispens ändå böra medde- AR sur es sker, Därm Ses viss ög dsstandard, , orena bö ke |Om doseffektförhållande inlämnas |Liknande naturliga: förutsättning. | (P3. 139:'23, 24), ” genäma, störningar orsakade av| Djunproduktion av vad slag det |hävdar : fackorganet — Byggnads. |!as av giftnämnden bör det ske " bl! a industrier och. jordbruk. Bl a kan nämnas luft: och vät- tenföroreningar samt buller. För jordbrukets del är det självfal- let. luft- och" vattenföroreningar- na: som kan” vara ett problem 1 såmband med djurproduktion I olika typer: av anläggningar. En. ny miljöskyddslag . grun- dad på. den nämnda :utredning- en trädde 1 ikraft den: 1 juli 1969, -För lagens praktiska till- lämpande har Statens nåtur- vårdsverk ' utarbetat "förslag till riktlinjer och: åtgärder, Dessa förslag är nu ute” på. remiss: vandring” til: olika: organisatio- ner och : myndigheter. Det ' understryks från”! ”natör: värdsverkets . sida ratt. det" "rör sig om riktilnjer och" Inte någ: rå absoluta normer. Det kom mer sedan an på de lokala myn- digheterna- att. ta ställning i det enskilda . fallet. "Det har: även sägts: att' de: nya linjernå I förs- ta hand:skall , tillämpas « för nya anläggningar, men klart är, att även ; redan befintliga... anlägg- ningar "kan komma 1 skottglug- |” gen i den” händelse dessa med- . vilket”. vara "månde bedrives nämligen gar :mest ekonomiskt i företags "portion, till "djurhållningen: och med : arealer, där: avfallet kan tillgodogöras istället för oskad: ”liggöras, : et ” Det förefaller "alltså. som om de" nya: riktlinjerna > för miljö : vården '1- vad gäller! animalie- :produktionens ” lokalisering "och tekniska utformning” skall kun- "producenterna och samhället. Självfallet finns anledning at- tala förhoppningen att tillämp- ningerr blir' sådan” att. de , redan " befintliga ' företagen - med stora -investeringar inte råkar ut för krav ' på »ekonomiskt:. förödande sanitäranordningar. Likaså finns anledning 7. starkt understryka att kostnaderna” för "en even «tuell sanering under: "inga om- 'ständigheter:: får, "drabba. djur- producenterna CM "sådana fall," då tätorter. breder ut sig. och" kom: mer 1. olämplig närhet; av. ett. sedan "länge" befintligt : äjurstall, ör Jänge sedan . byggts "betryggande". avstå id » UPP på. vid. 1: övrigt lika förutsättnin- "enheter : med egen växtproduk- tion” 1, någorlunda : rimlig pro na utformas på ett sätt som, samtidigt tillgodoser både djur-. konst på ledande plats,' Vad som krävs -är endast att vi slår av på tillväxttakten i' den privatal: konsumtionen. Frågan är' då om det svenska folket är, villigt" att avstå: från exempelvis flera: bilar, flera färg-TV-apparater och ökad konsumtion” av textilier till för- mån' för frisk luft och rent vat- ten; Dérina" fråga är rent politisk, Det är våra politiska partier, i regeringsställning: eller i opposi- tion,. som' har att övertyga sina väljare om att' det nu är nöd- vändigt, atp.i' dessa frågor s se på lång sikt... : . Den citerade tidskriften hänvi- sar till. en utredning som gjorts av ' Svenska - teknologföreningen enligt vilken ett: investeringspro- gram för" miljöräddning 'i storle- ken 7--10 miljarder. kronor skul- le innebära en avgörande insats. Tidskriften ställer ' dessa. siffror mot det. faktum att: bruttonatio- nalprodukten . under. ett 'decen- nium. i runda tal stigit från :60 miljarder, kronor till 150 miljar- der kr och att utrymmet för den privata konsumtionen under sam- ma tidrymd i runda tal ökat från 35 miljarder - kr” till '75 milj” kr. Kostnäderna för : att rädda” vår miljö skulle: alltså utgöra ca. 10 procent, av .ebt''decenniumg ”ök- ning av vår bruttönationalprodukt och' ca 25 Procent ; av ökningen av den privata konsumtionen, ” Byggnadskonst "gör. emellertid också. ett annat påpekande i samr marihanget Det är att; som bl a laborator . Svante --Odén - på s lant- brukshögskolan : påvisat, ''miljö- problemen också hår en interna: först då kompletterande uppgifter om doseringsbehovet inhämtats.” Det generella förbudet mot an- vändning av DDT under en för söksperiod av två år tillkom bl a för att se.vilken effekt ett total- förbud 'skulle -ha på miljön, påpe- kar naturvårdsverket..Undér tiden skulle forskningen . intensifieras för. att ge en fastare grund för ett framtida beslut om: DDT-an- vändningen. Därför "anser .natur- väårdsverket det hetänkligt att be- vilja” dispens för användning av DDT i skogsbruket, ; För skydd av barrträdsplantor finns andra metoder som emeller- tid "ännu inte utvecklats så längt att de utgör ett fullvärdigt alter- nativ. -:Varje trädplanta betas — 2 enigt ansökningshandlingarna — fn med. mellan 10 och"65 mg DDT beroende på planttyp och applika- tionssätt och årligen sätts omkring 325 milj plantor. 'Om -man antar, att dosen kan minimeras: till” 10 mg endast genom val av planttyp och ' åpplikationssätt, skulle den Härliga totalförbrukningen av DDT för detta. ändamål uppgå till 3,25 ton. ' Vad som däremot inte är doku menterat i skrivelsen är det :s k doseffektförhållandet -';- : mellan. mängden DDT Pper' planta och 'pro- till giftnämnden. "Med ledning av de uppgifterna bör sedan en högs- ta tillåten total ärlig mängd DDT fastställas. Vor J ordbruksnotiser. Importöverskottet för livsmedel "ökar ' Vi importerade Jivsmedet 1968 för 2.770 milj. kr och exporterade samtidigt för 784 milj kr. Jämfört med 1967 innebär detta en import- ökning på 5 procent medan ex- porten minskade 3 procent; ” Mest 'skulltorkning i Skaraborgs' län År 1968: skulltorkades 9,4: "Pro cent av landets slåttervallar,' Det: ta innebär 'en fördubbling sedan 1965. Mest skulltorkar man i Ska- raborgs" "län, där metoden. omfattar 2 pro nt av vallarealen, 7 Hur tar män: napp INS : : Halva” årealén inätpotatis sk dades” förra året” med samlings- upptagare - och en fjärdedel med sällmatteupptägare, - Kasthjulsma- skin' ahvändes på 17: Procent av arealeri medan; "endast 7 procent togs:upp för hand... | Sedan 1965. har - handupptag- ningen minskat från” 14 till.7. pro ytvidden relativt begränsat områ- de har uppkommit en ”volymmäs- betydelsefull Potatishantering som sen, På halvöarna 1 väster blir det "| 8€ odlarna. tillfälle att träffas och ar förekommer i. Blekinge, Hal- land och Småland. Inom. ett till vi sigt och ekonomiskt synnerligen varierar alltefter de klimatiska be- na och avsättni heterna, I nordöstra Skåne och I Blekinge dominerar. fabrikspotati = jlig- mest "färskpotatis, ”I' de 'norra skogsbygderna” anses = förutsätt- ningarna vara bäst för odling av utsäde, Trots dessa skillnader fö- rekommer många gemensamma problem och frågeställningar. De erfarenheter 'som gjorts här be- träffande odlingsteknik, val av maskiner m m har ofta varit väg- ledande för potatisodlare i andra delar av landet. . "Det har redan rätt länge varit vanligt att det, varje år. ordnats någon större potatisdag inom om- rädet, ndamålet har då varit att s t fi utbyta erfarenheter och att få re. jag gått miste | ögons ljus. hela m Poeten John Milton skriver om ögonens ljus I en av sina be ömda2 sonetter, "När jag betänker hur jag an vänt mitt ljas så är det bara halva dagar ! ”denna mörka värld", Till skillnad från Milton så har ljuset, mina tt liv... Men det ' finns ett ljus som iate är beroende . av fysisk syn. Om vi äger tro och förtröstan på Guds kraft så bilr det ljuset törre än vår synförmåga: I förs röstan på Gud lär vi oss mera örståelse och -kan lättare finna lösning på varje dags problem - Spetsfundighet och en tuff håll. ning kan tll en Hå tillfredsställa OSS, men den ud kommer då man måste söka sig till: Gud, Var och €n' måste 'nå fram till . honom, den” Osynligea;.. verkligheter; som: vå Inte kan se. VI måste göra 'detfa' för att få den. frid, vt behöver, för. vårt dag: liga- ve - och > de andliga | da: på: eter inom ödlingstekni- ken, mer, framför allt att ge" dem tillfälle: "att praktiskt arbete se och jämföra; nya modeller av po- tatisupptagare: Intressct för dessa fi Sovjetunionen «.. första - halvåret 1969 "uppgick, till,'22,9 "milj ton. visningar har” vartt stort även rån; sånära: deltar av laridet, I är blir" potatisdagen fredagen den 10 oktober. på ' Hörlinge utan- för. Hässleholm, gång fr åga ', om: nu fabr ikspotatis, men de upptagare som visas kan Det, är, denna glvetvis' användas "även för mat. potatis, En" het det småsten före. ommer,. 1, Jorden, . men detta ' är ju tt ganskå "vanligt problem, och det är: säkert. många” Kom! är' In tresserade av. att se tionell: aspekt.” Som exempel an- förs att när. vårt land för någon Itid sedan: ville:.: genomföra - en sänkning ' av:; svavelhalten. i: eld- ningsoljorna i fick. man: inte .med : "västeuropeiskt tt "svävelröken, inte -gränseri utan] 1 ternationellt ; problem / bara. karl lösas” gena mel Detta är,en. ökning med. 1,2 milj ton jämfört ed. motsvarande pe ret: innan; Till erknängjen miska: preparat för jordbru- ket steg samtidigt. med 15.000 ton ägande eller. arrende) , för, sväxtoäling. som. cent och” användningen v sam- lingsupptagare ökat:från 30 ti cent överlevande plantor. Utan så- dana. informationer "kan mån: inte avgöra, om det totala ärliga beho- vet'åv, DDT. rör sig. om storleks: ördningen tre:ton eller" om 1 stort | sett: samma ” effekt! skulle” kunna |" jenom.- en” insats. av. 0,3 tön.' Är, behovet" av - storleksord- -IKnölskador på: "steniga - fält. har länge" gjort”. det" svårt för -matpo- tatisodlåre'! atti använda” -helauto- matiska. bpptagdre, men även be: Stål och alvininivm i USA-hus.; NN - De” åmerikah: at farmarna går ; alltmer” -över' till driftsbyggnader | av! står. och ”alumintum:. .Träet'och mukstenen: har stigit. i. pris liksom |! rbetskråften.” ' Metallbyggnaderna | i färdiga element: vid fabrik |" Tr, knappast någ t und "det tug; ansvar':han',axlat/ både. som” Jédare > för. den .stora. och | + skållet "på |] c kall: som; inte. vide sa har te visats. Sverige tidigare, ingsutrustningar .. för lant- t | bruksändamär” kommer: att Visas, i detta” är aktuent inte midst 4 samband. med; potatta,. därför” ätt jordbemänigda;, maskiner . lätt ” för med 'sig ne odsrmlttå soelan: 140 milj. ton. föroreningar i.atmos: fären, Den : skada detta” årligen orsakar. amerikanskt: lantbruk uppskattas till 500 milj dollar. .: - . soktaldemokrati Tjedare — det är som bekant inte |. alla" partier :som kunnat. säga det efter de på sina: häll täta bytena. | Med, sina, knappö 42 år har han till och med möjlighet att slå Jordbrul inte bärs got tionella "Hjälp förra "året: uppgick til 24 milj. kr. En; hög siffra,” men j kanske. inte Helt. oväntat för dem som” följer utvecklingen: "Däremot förvånar det fö örmodligen : de flés- ta: att Röda körsets sociala” verk: samhet: i Sverige. drog en kostnad av 23 milj kröDå ändå inte:dé otaliga : oavlönade - arbetstimniar med - "medlemsavgifter och räntor. som inte. är bundna" "” Pengarna. är. är; runda; i dem" ru + då gör.de. mera. nytta ä att ligga, [| magen' på en 'sputgris” eller. i en. ss 3 ' plåtburk : för att tömmas: om" ent eller tio år, ox : r KÖPMANNAFÖRBUNDET VILL hå ' SLOPA ETTÖRINGEN , två- och femöringar över Ian- . Sveriges Köpmannaförbund vi ”älopa 'ettörirgen! -Den: överraska de nyheten: avslöjades när. Köp " mannaförbundets + yttrande ", över - « - a Sedan: Gunnar" Sträng: avtägat "fanns det bara en kandidat, skri: r Dala- Demokraten (5): 23 Olof ; Palme ; i blev /också, . vald "enhälligt och under stora hylr ningar, Han kommer : att ' bäras |". "fram av en våg av sympati och I ioh "för: göd. känrande skall ha en sådan än: av. till-]' inräknade som 'de tusentals. frivii liga -medarbetarria : nedlägger var; > Vart tar alla Kopparvengar vägen? Myntverket forraligen spottar ute on det, men i bankerna finns det inga. Värst är: det i västra och södra' delarna av låndet, I Borås har "det gått så långt att där får man ransonera kopparmynten till affärerna, Hur är: läget i i Falkenberg? ' fallet från djurskötseln, k varatas utan "sanitära dläge ter, 'behöver alltså: för jordbri en. internationell h: ket” Inte: medföra aa NOPPNINgar - ; orda i vj porganisation. Men: t är ock. | LME ställde Fn gar a bankätrestör Faste Milding " myntkommitténs förslag offentlige . 41. värda '. olägenheter. . Gunnar "Sträng men. "Också" häv- så” en "organisation som ichår.en | .— För vårt vidkommande är inte gjordes för någon tid sedan, Mynt= sr -situatiorien- särdeles svår' just nu: Värst hade vi det under sommar- månaderna. Men det är klart ser man det i stort måste man göra något åt det hela. Men så långt som till ransonering har det aldrig "gått här i Falkenberg ännu, men vi kan inte komma ifrån att kop- .barn är ansträngd. Då är det be= tydligt bättre vad det gäller växel= mynt i silver, 10= och 25-öringar, kommittén ville: som bekant ha ett= na 4 öringen kvar när de lade fram sitt I förslag till. ny .myntserie. "Även Kommerskollegium anser att ett« : öringen än s länge har en uppgift att fylla, Ir si > Köpmannaförbundet vågar oe säga ut--vad - allmänheten tänkt: att det vore skönast att slippa ett= öringen Dess värde. är '4-dag så «+: lågt att ingen vill ha 'med dem att : som prövningen, nu kommer att! dat, att Olaf. Palme är en, skick: "dig politiker som under alla för-| « hållanden "bör -återfinnas' i .tro- : hens -närhet.' Lyckan:''har alltid ; varit :honom huld:. en god start 1 livet: fick" han, utbildningen ”är den bästa samhället kan skän- :cka' någon "och: från tidigå. ung. .domsår har han verkat i kansli- huset; "alltid 1 :Tage : :Érlanders. I-|x närhet. Redan : under åren som mängfasötterad” . verksamhet här hemma; Mottot' för: det "sociala :år- betet ”Bryt isoleringen”! ' Man inriktar sig. på att. hjälpa! 'gamla och sjuka —bl a fysiskt och psy- kiskt handikappade — som är en- sam a. och, isolerade; 500 samari- ter, 1,000. sjukhusvärdinnor', och 11.500 'patientvänne utfö ett stor: "sekreterare blev han,' det intryc- ”ket "har. ofta speglats, "trollkar- . lens överman. Olof .Palme - kan NA: Å ' mycket och "han är'wen skicklig riskerar man att -göra felsats- polttiskev taktiker," 'statsminister ningar; "som; Inte bara betyder | faller den Västa av. alla Gkolors att givarländernas: resutser. ut-|. Det 'kan - -sältas i fråga, «Dala nyttjas otillräckligt "utan även . Demokraten har? gjort det tidi- att .mottagarländerna' belastas gare, om, ledandi politiker. och med. löpande kostnader” för. en | statsministrar,” skall." utbildas d feldimensionerad -och :snedvriden |. kanslihuset. : struktur, - skriver. avdelningsdi- |! : "Dé--bör: kanske” hellre” kömma rektören USIDA Olof Murelius.1] dit utifrån andra” arbetsuppgif- bankföreningens tidskrift Eko ter, inte.gå ut från maktens in- nomisk revy: . nersta centrum: Olof : Palme "är ”Av- SIDA:s olika verksamhets. veterligen den. i Örste sr "gått . områden måste utbildningen an- "got. oden « politiska strömmen. |. Vem är boven i dramat? '-. : Ö— Det är väl svårt att peka ut” någon direkt bov, säger direktör Hildingh. Men så mycket är. klart att. det : lager -av- växelmynt som varuhus” och snabbköpsaffärer har FN naggar en hel del. på .bankernas lager, Dels skall det finnas mynt i na vid kassorna ” och dels. skall de hålla ett reservlager, " En bidragande or- | sak är också den mycket ojämna prissättningen i affärerna där. na-=. turligtvis momsen 11,11 procent bl= f> drar till de udda priserna. — En & slopning av de lägre valörerna av kopparmynten, vilket varit på tal, & skulle vara något som mottogs med artat arbete, - göra, ' Dessutom "alldeles "för "dyr, ': + - Med dagens kopparpris och. arbets- ot . "löner kostar den i tillv i na öre, >. : Vad är. "bakgrunden tu alt. man Lt, på. köpmannahåll gått- emot -mynt= va kommitténs förslag vad det beträf- " far ettöringarna? Krister. Olausson, ' sekr” a ges köpmannaförbund säger: . — Vi--har kommit fram "till att + + ettöringen nog försvinner så små=". -- ningom, även ' om ' man -inte-tar bort :den' nu. ' Det blir. dyrare' I framtiden att göra omändringar, än vad” det "skulle 'vara” idag, : Snabba - "Den. internationella hjälpen för- ra. året gick till 381, länder i Euro: pa; Afrika, Asien 'och Centralame- j Vigerla/Biafra "dominerade naturligtvis, men även. Nord- och Sydvietnam” samt Indien var sto- ra mottagare av njälp: »Flykting- och 'katastrofhjälpen uppgick till 17: "milj kr, Utvecklingshjälpen stannade vid 7 milj kr. I är blir den internationella insatsen ännu större, Under ' årets sex. första mår nader uppgick den till 19 milj kr! " Den här. veckan startar. Svenska -Men är han den siste? Knappast. | röda - korsets” riksi li Den | stor tacksamhet både av bankfolk &, apparater måste, byggas om ändå; 7: : ses tillhöra. de: högst. prioritera- MN väl > röda - orsets” ri insamling. Den |. j AST. scr fö a de även med hänsyn tagen tll |. politiker, inte Vara. I uikdaged |ÄT AV Vitalt intresse för den fort: | och I alfårerna, såger direktör Hil- RR att insatser: av ett. slag ofta-mås- |" utan även i regeri satta” verksamhet h tusentals | dingin. | geringen,: att -re: mheten:' och tuse 1. byggnaden blir ungefär densam= te stödjas äv anära "insatser för - kryteras "bland: de - väl utbildade | insamlare' över" hela landet kom- : Husmödrarna skulle säkert inte ombygg bli ma för ett eller två mynt, så vore 4 det bäst. att ta:bort- båda mynten 2 samtidigt. oe Lagen ” om ändrad ' myntserde : H föreslås av kommittén. träda I- kraft 1 janurari 1971,, men det skall bli en övergångstid « om sex '- månader innan tvåöringen,' två= kronan och femkronan'upphör - att vara fagliga betalningsmedel. beträffande femöringen som för > reslås nedminskad till en. två-' örings storlek, skulle inte änd=.' ringen träda I kraft förrän den. . 1 februari , 1972. Köpmannaför='. a bundet har, i alla andra avse=;. enden ' än” de' beträffande :ett« att effektön ska” bli: tryggad. Bland kriterierna för. bistånd på . utbildningens; område "har - yi heller ha något emot det, inte nog fu. d a med att de skall släpa hem flera t, så småningom försvinner och ändras om. Enligt" ton livsmedel om året, de skall Toppar öringen ning t fåra 1971 och fem-öringen ändra också dra på tunga kopparslantar. dimension ett år senare och bli lika stor som den nuvarande två- öringen. Ettöringens öde är ännu inte avgjort. Köpmannaförbundet vill att den skall f i men har” me- ning. Men ett är klart, det är just nu ont om kopparmynt ute i marknaden och bankerna får åcka file nn åtgärder för a ett de skall räcka tegort och det är hémmasparbös- Man spar också pengar åt staten sorna, exempelvis flickan som spa-|om man låter kopparmynten rulla. rar ettöringar till sina brudskor:s Det kostar nämligen tre öre att Här kan faktiskt allmänheten gö-| tillverka en "ettöring. Förra året ra en rejäl insats. Slakta alla spar- | tillverkades 600.000 ton ettöringar. grisar, töm alla plåtburkar” och/I år räcker inte det, då måste det plastdunkar som används till spar-|bli 800.000 ton för att klara krisen. bössor - och gå till banken med|Man tjänar således inte så mycket och i politiken från början väl "etablerade : kretsarna. Folkrörel- hittills -tagit -fasta på att våra Ma >. ären "till ända I svensk Po egna förutsättningar "bör! vara " Eynnsammåa."”Vårt: bistånd" har |: bl a därför. koncenterats' till. in- satser "på: -sekundärskölans - och yrkesutbildningens.” områden , in- klusive =<lärarutbildning. "Andra framträdande områden har koo- perationen och kvinnoutbild- ningen blivit, Mycket tyder emellertid nu på att insatser på enstaka: utbild- - ningsområden inte räcker -och att. Ingående: och fortlöpande mer att gå ut med bössor: eller på annat sätt vädja om bidrag. . : < Verksamheten , måste" intensifie- . ras" säväl: här hemma som utom- lands, I'Sverige vill Röda korset utöka den öppna vården, fortsätta pionjärverksamheten.' Utanför gränserna verkar Röda korset för internationell solidaritet, ger unga rödakorsföreningar hjälp till själv- hjälp. Säg inte nej om Ni bir ombedd att ge Ert bidrag. Oavsett om det är aldrig så litet. Eller sätt in det SLAKTA SPARGRISEN Sedan finns det en annan ka- HARET ocH SJÄLEN | : För någon ' tid "sedan" dog "en gammal gumma, som vår den älds- ta i' P församling: Ortstidningen innehöll en dödsruna, där bla läs- tes: . Den gamla fyllde "den 120 augus- ti i fjol 100 är. Den. som såg hen- ne då, hade svårt att tro att man Förr i tiden ' Frun (till den platssökande): ” = Jag kan mycket väl antaga Hildur men jag vill absolut inte se någon främmande i köket. Det kömmer en korpral upp. hit varje lördagskväll, som alla föregående uppmärksamhet bör ägnas åt 'ut- | stod inför en 100-åring, "Hennes | på - Svenska röda. korsets Bank/|] flickor haft, honom "får Hildur |växelmynten, både 1 koppar ochisom man tror genom att stoppal öringen, - tillstyrkt :... -myntkom-= .. - bildningssystemen som. sådana, | själsförmogenheter voro då" ännu | Postgiro 900 800. Insamlade medel | överta N 5 -dessa kopparslantar 4 spargrisen.] nitténs förslag. ilver, N konstaterar skribenten. i behåll, "T o m-håret var svart, ” går. direkt till hjälpverksamheten. (Forte, på. sid. n 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.