;' LAHOLMS: TIDNING ; a "olydig? i Beträktat ur svala nordiska po- : litiska perspektiv verkade 'ett te- legram: från .New Delhi på ons-. dagsmorgonen or att indiska pre- miärministern : Indira Gandhi av sin ' partileåning - uteslutits. - som. medlem ur det regerande kon-. gresspartiet . minst" sagt ; chocke- . rande. Förmodligen var emeller- . tid fru Gandhi inte särskilt ö raskad själv. av den drastiska” gärden.- Den. är, nämligen : resul- tatet av, en både lång och bitter ' kåmp mellan henne och det gam-'" la. gardet i' "partistyrelsen; med spartiordföranden : : Nijalingappa i spetsen." De starka na mel-' : RrG Gändhi : hängare" och hu har: alltså hans : bannstråle ” drabbat ” även pre- ' miär n själv... For kommer. att. följa | vid - samman= träden med indiska kongresskom= :' |” - mitten. Dess gandhigrupp sam- " manträder redan den 21 novem- "ber" "och" Nijalingappagruppén ' i) början av ' december. ' Utsikterna ' till” försoning mellan de'stridan- i de parterna förefaller inte särskilt ' stora. Under sådana omständighe- ter återstår knappast något annat '' 'än en partiklyvning med Indira | . Gandhi som ledare för 'ett radi-' ” kalt. parti 'och ett konservativt > - parti samlat kring den nuvaran- : de högerf: en inom kongress-" lan : fru "Gandhi" och, partiordfö- randen och 'håns 'allierade i par= : tiledningen till kraftigt. ut- tryck i är kongresspar-' . tiet skulle utse kandidat till pre-. sidentvalet. "I: den” striden - -drog premiärministern det korta strået ; genom: att: till officiell partikan- . diat utsågs Sanjiva Reddy, ; Lant -Fru' 'Gandhis 'svar'”' på : detta " prestigenederlag :. blev -« ett lika = djärvt som” oväntat beslut att Jan- : dels: ledarde affärsbänker ” skulle ” - förstatligas "Detta skedde i direkt strid med finansministern och vis ; ce "regeriagschefen Morarji De- > gaj, vilken snabbt försattes ur'spel genom att - avskedas från finans- i: : min? isterposten och" 'sedan . även .. statsråden är det bara Sträng och, befrias: från' posten” som: vice re geringschet,' Den 19 juli” : verk-"' ställdes banksocialiseringen, som” " rönte! häft:gt motstånd, på ”kon=: gresspartiets högerflygel; "vilken den : avskedade - finansministern - tillhörde, Däremot. vann Indira . Gandhis åtgärder kraftigt gensvar ; inom particts vänsterflygel. Själv- fallet skärptes" 'samtidigt spännin. : garna inom köngresspartiet,” nistern' förtsätte med: alt ta revansch. på sina motstån- dare i i partiledningen. i-president-: ett: kraftigt : föranden ': Nngdbeas pre +. fortsatt skomp” mot: premiätmil - lertid ett bestämt nej till detta - Striden gick vidare” och. bort sö hönöm' :; » » för - kohgresspartiet. : - svarade! med att” . partiets ledning. "= ” " 'Gumniar S träng tänker bli bonde NE när han mätt” på makt, ära "och . förvaltningen av andras : pengar: drar, sig tillbaka från finansmi- nisterposten, Han söker nämligen efter en lämplig 'jordbruksegen- > dom i Västmanland, enligt Jord brukarnas Föreningsblad, . De Om uppgiften”. är riktig, tyder den på att Gunnar; Sträng inte tänker sitta kvar i regeringen yt- terligare : någon längre. tid. Och | ”nog har han gjort ett rejält 'dags- verke där. Bland de nu sittande + . Torsten Nilsson, som ' varit med: sedan Tage Erlander bildade' sin: första? ministär den : 11 oktober: i ]:' 1946.. Under denna tid har Guns när : Sträng : vart chef för inte|: mindre än fyra departement. Han['. örjade som konsultativt statsråd, en efterträdde redan 1947 Axell : Giöres " som 'folkhushållningsmi- nister. Följande år. lämnade Per| -Edvin + Sköld > jordbruksdeparte- mentet för att syssla med finan- ser och då blev; förre lantarb taren och, ombudsmannen i Jan arbetarförbundet; Gunnar. Sträng val, Därtill är ; häns närväro i ire-: géringskretsen : alltför värdefull, nare; som bi grafonen” I — 4 vecklades xi ligen "Hitler 3 st finning gen, a Me/c/h/a nic bernummer. 7 x Mare v än er Thomas” i fer ur” visans. ”Mary Chad 2 litble Jaimb”.. på den fö + grafen : så- hade : kommit ' Då en de - uppfinning! Av foniografen ' blev .det” "grammofönskivan; som ända än i vårt: decennium” har behärskat världen. Å ungefär samma tid, jade "én ung. dansk,- "Valdemar Poulsen” att, expeuwimentena : med ett "stycke pianotråd uppspänt på ett bräde. Han förde spolen i en telefontur. längs tråden me- damn" han: talade, när. han dä ter -återigen förde telefonluren över, tråden kunde han ; höra Cd "ne |ETT: ORD. "PA VÄ (CEN Månniskör utanför / "församlin- gen. borde. .vara..meå i den. och de som är med. borde ' förstå djupare väd: det innebär... Allt- för. mänga . föredrar att. vara i pelärgångens. svalka, där. det är minst risk att. något händer. Har .du'. någon gång blivit övertalad att pröva något som du trodde att du inte 'alls skul — danskar a Det här - "med Grönland och Danmark är på många vis en doxal historia. Grönl ytmässigt sett är jordens" största Jilla Danmark — som om ' man ' larprovinsen är ett mycket: stort " Jand... Lägger "man ut Grönland afrika. Men i realiteten är Grön- land med sin 40.000 innehzggare en" ”liten” - och uppenbarligen ovidkonnaande del av det dans- ka riket. Jag har aldrig riktigt förstått varför. vi just hör till Danmark, som” vi träffade. i” Julianehåp på Sydcgrönland.. Egentligen hör vi ju. till en helt annan värld..." > "Hon - har ' gålt i” Goéthåb, den ' grönländska: ”hu> vudstaden” och han redogör kort och koncist för den historiska ut- vecklingen från forna dagar:. ' Han anser — liksom Peter Freu- ochi suget: som. dagens: modernt den för” fästpunkterna som = mentes. i de lätta. ” Höstöns' 'svåra : stormar har Aa stora delar av Sveri ige vållat Ska dor. för. hundratals” miljoher, krö- . har "flugit" av,” väggar lätt" göras, : byggfusk praktiseras. Dej. har',. man sett -stormande. ex- empel . på: när "”Cilla” : och. andra väderdöpta' oväden "svept : sin med sina. ; orkanbyar på upp till 20- 40 meter i sekunden, : ” i me . orubbat. 'bo da ens dyrt betalande: ; hyresgäst. i". eller :egen villa: Husencvar mas siva och;.-låga: och, duckade- under vindstötarna, : Varje” familj : hade sin lägenhet” utrustad med egen fotogenlampa, vedspis, och . kakel ugn, Särbarheten var. ringa, vind- raserlet ' vupplevdeg” inte. som en katastrof, NS » a Det: finns normer" som ' anger | + svåra, 'som höstens stormar avsl fogar "icke "bärande : :ytterväggarna höga bostadshusen. bristande .: kontroll ” kan mbsstag fö i hus: skall stoppa de. olika i, exempelvi imman tid. för äkra oss" om kommer svepande med; ul NA'TIONALFÖRENINGENS NYA JUL: OCH NYARSMÄRKE.' : "att omsätta dessa vär. bygge = rätten | fatt sitta i "rubbat bo när; ovädren att husens Konstruktioner och : ritningar a utarbetas 'omsorgs- chen och andra grönlandsforskare: — att eskimåerna har sitt ursprung” i nordöstra Sibirien och 'att' de är ”yrakgods”. från Arktiska havets is- fyllda vatten; Vidare" att de läm- nade" Asien för omkring 600 år se- kanska fastlundet, och att de vid nan ”befolkningsvåg '—, indianerna, Den "konfrontationen var inte spe- drypande sammandrabbningar mel-: lan eskimåer och indianer kan fort-' farande "på "isolerade platser för- sätta . grönländska "sinnen i svall- Es imåerna var" sämre "krigare än: indianerna” och. måste dra sig tillbaka.> En". befolkningsvåg nådde Thule-trakterna - i. nordliga Grön- land : och :lade': grunden - för. den livskraftiga > -Thulekulturen; - Eski- ”måernå : var från början: ett jagan- "de inlandsfolk; men: nu : anpassade "de 'sina" redskap för "havsdjursjakt. Från "de berömda” kajakerna 'fån- ”gade man framförallt säl; och just "Ii sälen” anns det mesta man” bes ;verleva. — mat till till kläder, fett och talg. till: jus och, lampor: Utan sälen” hade "säkerligen 'eskimåerna .gått under i det otjänliga klimatet. En del' erövringsförsök av. Grön- Jand har också under tidernas gång : slagit. fel. Den befolkningsvåg som ämnade kolonisera nordöstra delen av. isvärlden "utplånades på - grund av de försämrade klimatförhållan- : dena.x Det, hände antagligen om- kring år 1000 e Kr. . ERIK DEN RÖDE FÖRST I "Det: var ungefär vid den” tiden som ;den;. .Jandsförviste Erik den Röde för" att” rädda sitt" "huvud ge- nomförde” en" strapatsrik resa ”till Grönland.: Hån” återvände till. Is- land och under en övervintring där propagerade han för utvandring till den väldiga ön i väst, Det var han som: :gav Grönland ” dess 7 vackra namn: — för att locka så. många som möjligt med sig, enligt en' del historiska källor, Andra menar att namnet tillkom just därför att Erik den : . Röde i verkligen - upplevde Grönland som ett'i stor utsträck- ning grönt: och: skönt: Jand, Och har man en sommardag upplevt de skönt grönskande trakterna kring Igaliko på Sydgrönland så är man böjd. att ge, den gamle vikingen rätt, ifall: kan nu gav" Grönland dess namn av den senare anled- ningen... Hur som helst: sommaren 985 eller 986 startade från Bredefjord och Bergefjord 25 tungt lastade som- = ö, är ett amt, d v s län, till det ' 'räknar den avlägset liggande po-:' från Danmark, räknat så hamnar”: man ' ett golt stycke in i Nord= " sa' en -medveten ung grönländare' seminariet I. dan" och "tog' sig över: till" ameri='. Alaskas sydåvästkust skapade” sin” egen speciella kultur, Huvudparten. av eskimåerna vandrade inåt Jandet,” över tundrotna mot norra Alaska: och norra Kanada och fram; till" Hudson Bay, där de mötte en an-' ciellt lycklig. Berättelser om blod-- . sammans "med: sin "familj, . tjänare 37 personer, — "efter. två" "månaders . darna lever ett hårt liv, utkormstmi och varje dag blir till en kamp mot naturen och" (lementen." sh och ”k rsonal” — färd, anlände till) en: karg .ö utan- för nuvarande Godthåb. Han hade beviljats. 300 riksdaler av, Bergens Grönländske. Compani, för: sin "och familjens uppehälle. .När.det nu inte fanns. några "nordbor" att. återföra till iden "énda' och sanna läran, så verk | bland" eski na, som kring Godthåbsfjorden. uppgick. till ett par, hundra, 'Eskimåerna Jevde undér ;svår misär: När :det' gällde byteshandein : — : framförallt .med tillstädesvarande holländare '—' låg eskimåerna 'i svått.underlä de” : och « -hansi folk: försökte” skapa en. bättre" tingens ordning >i det sammänhänget, "vilket fick” följd en fientlig hållning från Hol-] ligare; Det var. från: Danmark 'Sände ut frivilliga soldater och straffångar för att häv- da . nordbornäs rättigheter.” Dess- utom : utnämndes en' guvernör för Grönland, "men denne: hade ingen som helst 'kännedom om de” grön- ländska förhållandena. - : Egede. arbetade oförtrutet vidare vis, men mötte" "stora svå- righeter. "Inte minst språket lade hinder. i' vägt det tog tid innan a de. rstå " och göra "sig förstådd hos eskimåerna. Härvid- lag hade han emellertid god hjälp av sina ' söner," som” snabbare lär- de sig att få språklig kontakt med urinnevånarna. Men: med missio- nerandet gick det långsamt. Till alla andra besvärligheter tillkom 'som- maren .1733 en 'svår . smittkopps- epidemi. Den: spred. sig allt längre utefter" kusten och i en del områ- koncentrerade han; sig på missions- Ege-1 "som: | tycker nog/”att ni bör åter kont=kfa r begränsade - det : sakiiss" "inte bland. unga' :grönlän= dare'i dag, ungefär: av samina ft / Slvstån ländarnas: sida, "Stridigheter' mellan |” invandrargrupperna : blev: allt van-| iden vevan : man]: Doktorn Sarar I»Tacksam för. svar' snaras! den senaste läkaren i Hälsingborg. Ännu har man ' tydligen inte. fått , bukt med 'er allergi, men ni. bör inte byta doktor igen utan det är nästan alltid så' vid dessa. kompli- cerade allergiska tillstånd, att man måste pröva sig fram -till bästa möjliga medicinkombinätion. i vo ”Oskuld”. Den lilla klara flyt ning ni iakttagit är helt normal och ofarlig. NH ”Orolig mor”, på är svårt att avgöra vad som kan ligga bakom . pojkens men man har nog anledning . tolka "det. som ett uttryck, för en "viss i Kontakt med en er[sren den utplånades eskimåbefoll helt. Man har. räknat med att om- kring :900 - eskimåer och - ett 60-tal nordbor blev offer för den svåra sjukdomen. Egede nalkades grän-| sen: för . sammanbrott och uppgi- i velse, och sommaren 1736 återvän- de” han resignerad: till . Danmark. skolläkare - eller annän barnläkare rekommenderas ' "för att pojken eventuellt skall få en avspännan- de medicin att ta till nalten. ”GKjn”. | De besvär signal ren beskriver med. ökad slembildning under natten och vid sängläge kan Svenska 'Nationalföreningen' möt skepp med 6—700 människor. om- Hjärt. :och” Lungsjukdomar-utsän- Frk on. rese till. Grönland, VARFÖR DANMARK? [Ortol 'r'Si La 3 N . M der-i' dagarna sitt: Jul-"och' Nyårs- ra drev tillbaka andra förliste, ut Grunden var i varje fall lagd märke, den: 'sextiosjunde utgåvan, | härdfört bonde- 'och fångstfolk slog för. den” danska kolonin , — men Konstnären - Erie" ""”Wessel-Foug- 'stedt' har ; utfört” m ekt) vilket återges härovan.” LÖT Märkena - tillhandahälles" - kar- emellertid : rot "i .de trakter” på , Sydvästgrönland, där i dag städer som: Godthåb och Julianehåb lig- ger. ' det ' dröjde - till 1953 innan Grön- land blev en, åtminstone på pap- peret, likaberättigad -del av det danska riket; Det skedde inte någon folkomröstning på Grönland inför vara ett tecken på viss nedsatt cir- kulation gerom lungorna; Ni bör tala med en invärtes läkare om det- ta och kan utan tvekan 2 medicin som ger önskad hjälp. - ”Coll”. Cyklopron är ett nytt me= del från samma firma som även gör medlet Epsikapron, .och båda: har till uppgift att motverka blödning 1 årkundranden höll de ut, Iso- lerade från den övriga världen och ofta. under, mycket svåra förhål- landen, . När denna speciella kul- tor om 50 st. samt styckevis. Pri set är 10 öre per märke, . Inkomsten > avi mär kesförsälj- det viktiga beslute folketinget. Bl a av den anledningen" frågar ti det danska i ningen går. till. bekämpandet ' av «tur stod på sin höjd fanns på Öst- att det var värdefullt bara: du le tycka” om? Men: så fann, du|' T våra dagar "behövs det ' en- dast att "ett träd "fallen över en hjärt: och kärlsjukdomar samt tu- ' bygden 190 gårdar, tolv kyrkor och två kloster och på Västbygden 90 sig den' unge grönländaren i dag: Varför just Danmark? Det var mer eller mindre en till- från exempelvis operationsbädden i urinblåsan celler på andra ställen där man har anledning ingripa i blodets koaguleringsprocess. Honvan är en "medicin som ges då man av någon anledning. vill på= verka, t ex, som efter den operation störning ' under sömnen, : | N d h É : va an, nalle” "sag berkulos och! andra lungsjukdo- mar. Särskilt hjärt- och kärlsjuk- er make genomgått, cellproduktio= fällighet att det blev så. Det hör nen inom ett område. J ledning och ett helt samhälle blir samman med att Danmark efter lamslaget," Oljeeldningen. 'stannar, gårdar och fyra kyrkor, Det sam- manlagda befolkningstalet var om- Därmed hade eft epokgörande försökte, "4. H Jag är, släkt med ett tvil- steg tagits av den unge 'dans- par. tvi domarna har i dagens "samhäll lingpojk; det ; blir : utkylt - g Ne I kr 00. ig i å 'ken. -Han /utvecklade sedan te- myck ot om Så ycker sen: och vanan amen. Etspt: stor aktualitet. Föreningen, hoppas Men efterhand gick det utför. HL Svedge dm Fompensatien | Prenumerant”. Ni erhöll EIN legrafonen, . som, resenterades n bs 6 är nn , även i år. att märken mo — iciner för att dels få smärtlind= Pp mycket -rädd » innan. han. har| Mite "koka vatten eller laga mat. aa ärkena skall, fin Klimatförhållanden, svält, » epide- för att Sverige förlorat Finland. De | ring, dels minska inflammationen I nas på alla kort, brev och. paket, | mier och krigiska abb- | norska kom emellertid | leder och muskulatur, på världsytstäl ningen, 4, Paris år 1900. Poulsen” hade, visar det doppat sig. Om han får leka Vattnet försvinner” ur ledningar- ningar med eskimåerna utplånade som sänds i samband med 'jut- och |, så småningom nordborna helt, och — efter diverse konflikter och domstolsavgöranden i Haag — att : ”Lisa 18 år” Pessar utprovas och Plaska lite så har han snart lika roligt: 'som den andre, na, 'frysboxen :' slutar tjänstgöra. Man 'sitter Ysolerad' från omvärt nyårshelgerna. . Föreningen, som inte åtnjuter statsanslag, behöver tillfalla ' Danmark. när den norske prästen Hand Ege- Grönländarna dels av gynekologer — på polikli- nisk mottagning eller privat — dels arit” ett: steg." före : de i början av 1700-talet anlände hälsade också överlag den utveck- till Grönland för att missionera och den, . fråntagen : möjligheten att lingen med 'tillfredsställelse. Men [ > Måhga- mänhidkor. ser: inte: 1]: regel av provinsialläkare all Hjälp i sitt . behjärtansvärda På basis av Poulsens.uppfin- ning ' konstruerades.; sedan.:ton- bandet” oöh sedan bandspelaren, Poulsen sökte patent på uppilin- ningen". Tyskland man "ne. kristendomen .- något. särskilt. Det 'beror på att de aldrig har låtit”sig dras med:'och föras ut på" djupet. Det' är på' djupet man kan .få. göra de stora and- Klara ig fä Sin moderna, väning.: i BO TRYGGT . -— Det är "inte möjligt att - tillbaka. till. gamla, tiders . byggr arbete. "Märkéna säljs under. tiden 15 november 1969—15 januari. 1970 på landets alla postanstalter samt kolonisera så fann han bara ruiner och lämningar kvar. EN NY EPOK | i den nya grönlandsdebatten dyker då och då problematiken upp uti- från mer aktuella infallsvinklar. Det är dock, trots de danska am- bitionerna i samband med nyupp- och många andra allmänpraktise- rande doktorer, N — Ni skall till Boden, sa inskriv- = N - genom ”lantbrevbärare men” finns I och med Hans Egede och hans ningsofficeren till den värnplikti- NN ge stadspojken. Kan ni åka skidor? - Nä, men dit opp kan jag ta folk ' började en ny epok i den byggningen av Grönland, ganska grönländska historien. Egede hade i 'kades' —, man; trodde. inte på långt ' mellan. Danmark och denli liga - erfarenheterna tillsam- sätt för att få” garanterad. ”trygg-jäven att få i många varuhus, af- principen, Under - andra. världs- kriget .' sände emellertiq' tyska mans med' Gud. Vi bör inte va- ra rädda för "att låta vår tro radiostationer .' Hitlers. tal .. från föra -oss-längre -ut, -- het inom hemmets väggarä framr håller informationschef Sven: Ny- > lander, -Lidingö,--Vilt vi - emeller- färer, och kiosker, - Svenska > Reproduktion (SRA) har tryckt märkena stora ambitioner när han 1721 till- nordliga provinsen, Egentligen rör, tåget,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.