1 ment - "Kläräre glänsdragnitig > vi ; t Det . förefaller. — av” den se) MM om att en ny regexing efter nästa : naste tidens händelser att döma" — som en klarare Politisk: gräns: dragning. håller 'på att utformas mellan nättenpartierna "och mo-: derata samlingspartiet. När riks. : Mändasen- -22- december - 1969 I LT -års val skall föra högerpolitik. + het. ER ett h ; dagen: härem'.dagen' beslöt att ett ” valseger; skall ligga: till grund för statligt 'förvaltningsbolag ' skulle: "den regéringspolitilg som 'de 7 bildas, 'yrkade' moderata sam " Jingspartiet' avslag, på : propositiö- :nen :under» det. att mittenpartier nar låt vara med kritiska randari- märkningar, anslöt sig till rege-: ringsförslaget.: I. det. förslag. till; skärpt ' arvs-: och förmögenhets beskattning - som” den s k kast" :ker” föra.s Anser moderata sam- . ”Jingspartiet att det inte kan an- släta ' sig" till detta, , så : återstår ' alternativet mittenpartiregering. Det finms alltså. en klar åsikts-; och moderata samlingspartiet be- träffande ; det politiska agerandet. Per samtidigt presenterade för finans" : "ministern; intog”, mittenpartiernas > jarskiktet mellan" socialdemokra-= - / ! 'Mittenpartiernas ”ledäre anser att en valseger måste 'vicnas i väl .representarter en attityd ungefär 3; terna! och mittenpartierna,. Det är mitt emellan den av . experterna ; detta 'som avgör vilka som skall ” och de socialdemokratiska leda- .möterna dikterade -majoritetslin—, , 11968! års val fick centerpartiet jen. och. den' moderate” »represen='; ”tantens helt negativa linje. «Dessa ',.mittenpartiernas ". ”ningstaganåen kritiserades: ställ av de moderatas partiledare, ”Yngi ve Holmbe g; i ett. tal inför. par ”tiets förstärkta partiråd i' Stock: . holm, på fredagen.” Hr. Hqlmberg! regera efter 1970 års riksdagsval. många väljare just därifrån på ;$ Ia, ekonomiska och andra' betys delsefulla! frågor är. liten eller i gen ' alls. :Men eftersom "moderata ansåg, att tierna lägger: sig så nära. söcialdemokraterna ” som de någonsin" kan. Samtidigt ” hävdade han att oppositione skulle ha stått starkare om" mit-' tenpartierna velat uppnå. ett ger '-", mensamt uppträdande”; med ', de moderata. - . os "Men. det är just detta" mitterr-! olämpligt att försöka knåpa sam- partierna inte vill utan vissa' vill+ ' kor, Senast för ett par' dar set” försöker bevara sin högerprofil, : mitten "och de” Väljarna får därmed en klarare sMen:: ” samtidigt" - « förefaller : detj man ett gemensamt "Politiskt : nifest, vilket 'hr Holmberg' före-; : "dan underströk folkpartiledaren ' slagit, "Det. är: ärligare' att . öppet:. Gunnar; Helén, att det beror på: + redovisa tre huvudlinjer i i svensk: moderata .. samlingspartiet självt " politik, en socialistisk, en mitten om; det efter”en eventuell valse- ger för oppositionen -kan bli. ett: Centerledaren & jarnas sak.att avgöra vilken. av » trepartisar.arbete. U Gunnar Hedlund har; ; tidigare X : ; hävdat, tt det aldrig kan bli tal linje och;en 'moderat eller kon" servätiv” linje." Sedan, är det” väl dessa de vill/se: förverkligad. régeringspolitik. + A- ”Mittenpartierna kcmmer' att ger. : program,' vilket i" händelse äv. -differenå ' mellan »mittenpartierna grund av'att dessa ansåg att cen=:-'- > terpartiets' politik "passade dem -- hårt bäst, Skillnaden mellan folkpar- :'- tiets ochicenterns politik i socia-. "1. lingspartiet " klart särar "sig '. från "den: politiken och i stället” [bilda av den politiska situationen. i Fa den, då det ännu inte-fanns några världskrig, den' tid då Gustaf Fröding i Karlstad skrev ".Bå.. ae se ae +» .- Fingen: rände . » Utanför, den. hederliga - staden - vårdskompaniet,. I. våra. daga: :;| ligger ännu: de. pampiga bygg . naderna kvar, men. lokalerna ärs. . "numera inredda för. ett: "sinnes- : sjukhus. niet - som .fanjunkar. : ”Bergdal ' övade sina . rekryter, de kom : från Värmland, : Dalarna; - manfand'". och Uppland. ;Fanjunkar Bergdalt var träng: : 'kärens längsta "man. ' Så lång - . var -han, att sjukvärdskompa: ” N = Bergdal” tog av sig: kasketten för att lufta sin hjässa, frågad ' "är det mycket "kallt dä röp] fanjunkaren? i ”Sådand kunde inte en "den ti "annan "son; helst utan” att; ”kena "”två ljusa" och en” mörk” ; +-arresten.: Men fanjunkar: Berg-.. för han svarade: — Du kan vi : klättra upp och känna efter, .: betitlas 'en , uppsats 'i:FHallands museums :årsbok. 1969,' som; 1i'da-. garna : utkommit," redigerad . av. landsantikvarien Arne Modén .och. antikvarlen - Lennart '”Luridborg. Den nämnda uppsatsen är Lörfat- tad . av ..skriftställaren .. Axel...Ej- wertz, ' och gården, eller: byn som behandlas, är Seglaberga.' holms "' historia : i har;v författaren; skriver Han, gång "efter" arinan | gjört.små' arkivaliska; svisiter 1. den, Hlla. byr;' som i 1729 års" landsbe-' skrivning han beteckningen'nr 1 J önsgård och uppges bestä'av: fyra gårdar "eller. hemmanslotter; fjärdedels "mani Jönsgäne a 'nr1 eller byn nä "där; Pastor. Didrik. ”den ostyrige Winberg”, som. han ägnat" ett avsnitt :i/ Laholms. hiss toria, slutade sina, dagar. I. Segla- berga. : Hans livsöde har -fascine- rat. honomeioch han .har” penétrerat tillgängliga källor för ätt få: veta; hur det--gick-för- hans efterkom" mande; särsklit med ' hänsyn. till det - biologiska” arvet: Det. visade sig inte våra så:farligt: med' den |," saken, Men vidgade hart undersök- ningsfältet;: trädde” andra: på: olika |! sätt vanlöltade individer: fram i rampljuset;- handikappade: genom konjunkturerna, . felplacerade, ut- bildade för ett helt annat yrke än jordbrukarens.. Man möter också ett nytt fall: av. pråsterlig :deka- dans, : .dock mer :genomgående grått, hop] löst”. och: eländigt -än Winber; en "det .solkade : nam- net ärel ddas: -på "ett: förbluffande sätt: av en'son till:den olycklige. De "riktigt. ”utniejsladé profilerna', är få. Källorna medger ingen" ajup- 2 lodning. För - perspektivets- "skull omspännmer; -undersökningen . tiden både före och efter 1729, så långt det personliga sammanhanget räc- |; ker. De - berättande” avsnitten är mänskliga dokument av hög rang. Här 'och-'där mynnar” emellertid framställningen uti ett .formligt delta av nämn och åter namn, fo- gade till varandra. Människorna som burit, dessa namn, har meren- » dels fört ett stillsamt liv' i fred och endräkt: med vararndra.: Där- för "lyser: de också med sin från- varo-i domstolsprotokollen — en viktig källa för episk" personhis-| torla, Nu utgör de, blott en räcka namn i kyrkoböckerna, ' väsenslö- sa, bortglömda. Men varje namn representerar "dock ett människo- öde, stort i'sin ringhet och drama- tiskt. gripande: i många stycken, om förlåten av mörker och tystnad kan bringas att rämna och avslöja - gärningars och tillskickelsers ano- nymitet, ., >. 7 Ett avsnitt. I: "uppsatsen heter laholmsdonatorn : 'Hans' Sundberg, som donerade en' rundlig .summa till rådhusbygget-i Laholm, köpte flera gårdar i Tjärby, å ena sidan till förmåln för pastorsänkor i. La- holm, å andra till skolan'här i sta- den och begåvade kyrkan med de förnämliga, mer än en halv me- taret, Ejwertz har med den träna- ter höga silverljusstakarna på ak de forskarens intuition lyckats rö- ja hans inkognito, som är synner: ligen fascinerande och inte saknar relationer till Seglaberga, den an. rika tjärbygården. Uppsatsen kommer: 3 fom, av I : särtryck / fatt utdelas" inr "medlem: marna! i Södra: Hallands hembygds: förening. M "Ärsbör én har Pår k ländsk' ytning såväl med'hän- syn. tilll] författarnas: proveniiens som > ämnesval =, . Sålunda ' skriver adjunkt Jol: Wangö. om De !hal- ländska Le Möller; VSQm; Uriksdagsman”; folk: skollärårem Arne Ejwertz” ”publicei rar: ensstuflie! junder'rubriken!?En länd Nägat.. om: halländska: där fö pilgrimefal för: en' hertig av. Hal- : 1 Östra Karup : föddes.” ; Saken” har. uppmärksammats ' av. antikvarie "Lennart Lundborg, vilken skildrar i”Kyrkoherde xVictor” Ewald: som Farkgolog. Till. '. 100-årsminnet av” hans födelse”. Victor Ewalds min: senom tiderna. Hans fors- kärlek. till RE och .lysand vetenskapliga" -ambitione; årsbokens' omslåg. -'Arsboken ' med”: spadet. Så sägs seden. att. doppa i grytan "uppkommit som fortfa- hela: farhiljen: denna dag i köket till - middag: fast; detta. väl. inte medför någon större: slättnäd så de vår, förr : + världen," då varje hushäll måste inte bara koka och laga sin! "mat nitan också brygga röd, till "och "med stöpa jus > åt, "sig själva och " "dem: som "di ha smed” sig i "kyrka Doppa” it grytan. är ”ömeltertid - linte bara. ett uppsvenskt bruk utan: det. förekom "ä Göingetrakten i norra Skane lik- som i Halland och' naturligtvis i. Västergötland varifrån ' det" av många, anses ha kommit + Tillagningen var "ibland något olika, 'på en” del. ställen . brukade man” "lägga. blödskivorna: på ett pannjärn sam” hälla. fläskspadet över: dem; och - så. äta dem: till) ”merafton”.-; ”Doppa a grytan” ersättég--också: av: orden. ”molje- bröd” eller: ”muljebröd”” '—- ordet och seden, sägs ha uppkommit: på [| hemska kammarspel — ;t [Strindberg 'v Gotland. Otvivelaktigt är namnet följande ; anteckning: grytan.på. julafton: : enda "dag nen: får. bosökar kö ket och ' äta sig. mätta ' av kött och". fläskspadet, 'kraften', vill. sä ga; som! kvinnorna i "köket "eljest slickar. i:sig hi året... r Julen. är. (eller var) dag, -då' han” får; "kraft" (så heter buljong och; spad. på inorska), jest. suga : ”vämpyreriia (kvinnor- na) åt sig kraften för att £å malt att: härska, ; Därför ; äro "männen ; Är detta bara: för: k maka. ber: humor så: : behövdes : ett: sk dant "uttalände” ej 'allg- bemötas. Men här är det. utom tvivel frå- ga: om. rena: allvaret; vilket är fullt tydligg när man jämför det med vad som sägs 1 Strindbergå nen”. Varenda människa" vet. väl: "att det. är alldeles tvärt. mn möt vad | anklagar "kvinnorna för. . De - har. sannerfigen -. alltid varit måna onr att karlarna" ska | ha: det bra ' Det kan” miljoner män. intyga. cc : Nej, julaftonsäoppningen, sär méd all säkerhet ett av de många hedniska inslag som tydligen &n- riv: finns kvar, ' mer eller mindre dolda, i våra julseden, - : Tore: Leth, injunk I var. i den gamla "goda ti sin . bevärlngsvisa om hur .den. > : gamle. korpralen kommenderade. - "och själfva kafftinerna vände. Nn . Sala låg. femte. -arméfördelning-.. ens. trängkår. .med sina tre-kom- ' panier,. av vilka "ett: var. sjuk-. Det. var. vid | sjukvärdskompa- > | "niets » kvickhuvud en gäng, när: " dens” .bekryt ha 'sagt till: vi en : . dal:var en. godmodig. man, : var: + ” :Bergdal: hade: den egendom : : sböcke rn ne äl verkligen "värt att' äras "och |" ilektordböcklerna”,: "fil. | Mannens : högtids- na ek ” . kades, "särskilt "låg ” befälskåren, från | kar Berg gdals 5 ju . .-rekryterna skvatt och Deväd-. TAS mn gt. kom” igen: och som då” opener avancer ett Dem för mn, stått. ” ”goltak liga. hustiuw steg till nästa gäng, : Nu var det så, att tiden nal' då. fanjurikaren skulle" ”avdankas”.: Har hade "varje år . ' haft några: veckors semester. en: net ligt reglementet,: och? varje är hade hustrun sagt: — Skall du : inte Passa. på att sätta upp här : bret muy Bergdalta > focs " provinsens” sydvästra hörn; Än- - Men Bergdal var inte av den . Tu hade ingen snö kommit, än: sorten, som gjorde eg: någon : brädska.” Och en "semester kun : de man” inte utnyttja på bättre ' sätt än att” sitta på en soffa . utanför” i expeditionsbyggnaden med det fina namnet högkvar: : teret och se På, när andra kom” menderade” rekryterna. - Nu var översten vid trängka" ren. em mycket fin man, '. och för genom den” "granna slätten in nu" "syntes ingen På den mg: , na ytan: av: det; sakta framglir dande vattnet, ” sista - dagsljuset efte; : - gängen” En fullmåne” ata stor - : och trind över; skogsranden öst. 4 ' terut,. . H + den högsta till den lägsta, - ho: nonr särskilt "varmt på" hjärtat. "En. gång, en enda, hade fru: Bergdal, medan mannen - ännu Ett "mäktigt närbre i två vå | ningar med 7 nyupptagnar I låga i fri fönster "med ”blyinfattade i rutor 'n . kastade. sin: skugga. efter män: ” sista, dagsljuset hämtade han” : RNE Det. fanns faktiskt en domedägs jannade a inför att t länka på. Fanjunkarfrun” hade "nte. vå a: hemmet” i .underofficerslän:, gan: "var icke: mer.: Det. nya hem: YT det gåta härbret var. söm ; ra ngshöm.: Kunde han bud Hövde, och som. kon, den” ek « nom hon var, 'lyckats. sälja. : Dagen före julafton kom den. iten vid fars sidå, där han stått på "gången? bländ "- konfirmand- här, ja: här kände hyrt släde och. ”körkart; och 13 ” psalnien från barndomsåren, den : ; Vackraste. psalm "som « ' fanns, värmde på ett. underligt sätt Bans hjärta. Fanjunkar Bergdal » hörde plötsligt” någon som "sjöng; Var det. an Vi var det han själv. som sjöng 7..." - .Fanjunkar Bergåal blev frän denna juldag. en' trogen kyrkor. besö Det var. några tvärbän. i nen, "Hennes överraskning hade" Vinga” gränser, "Inkommen: Ustu' | gån hann, hon. inte få av sig.” kläderna, . innan. hon föll. sin . långe man om halsen: och grät " glädjetårar. I Äntligen, han: sig underligt : hemma. Jub . ( > |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.