AN N " H På s . Måndagen ' 22 - december” 1969... EATHIOLMS TIDNING Landstinget hjälper : "sköterskorna klara ..: fritidshemsproblem? har « sköterskorna . ferskocnar fritidsstuga i Frösa- kull kan få tomten friköpt. Sjuk-- sköterskorna har problem med sin på ofri grund stående stuga, sedan Frösakulls ,.villaägareför- cning förvärvat - all tomtmarken inom området : sfugan ligger” på, Tidigare hörde marken till Vap- nö gods, vars ägare upplät tom- ten utan ersättning och utan krav på att:den skulle friköpas. Sköterskornas fritidestuga i Frö- sakull har. en ganska - ovanlig till- komsthistoria. Den' går tillbaka till 1944 då överläkare Folke Högman vid Halmstads lasarett gick i pen- " sion. En penninginsamling företogs : något. förbehåll angående för att få ihop medel som överlä- kare Högman skulle få använda till något" ändamål. som Jåg honom varmt om hjärtat, Han bestämde, att pengarna skul- " Je användas för att skaffa sjukskö- terskorna vid lasarettet en fritids- |) stuga” 1 Frösakull, Samtidigt ord-| inade han så, att ägaren till VET . ställde tomt till förfogande på: sin jävstid.- ee För en del år "sedan sålde emel- ” flertid.3 uvarande ägarna till Vapnö ett stort markområde i Frösakull till ,;villaägåreföreningen ' där; Detta Jör att slugägarna skulle kunna fri- köpa | sina tomter. Ingen tänkte när- mare. på: sköterskornas ' tomt, - och denna kom aldrig in i köpeavtalet. mellan Vapnö och villaägareföreningen, :.:: : Sköterskorna ' har: :' följaktligen, liksom övriga berörda villaägare, fått ' erbjudande om : att 'lösa in tomimarken, Eftersom de /inte' har EA 2 möjligheter till. en .så- —Lasarettsdirel en i Halmstad |dan' transakti föreslår landstinget att gå emel- - ekonomiskt så sjukskö- « |tomten till fritidshemmet skall in= i vänt sig till Jasarettsdirektior.en och begärt att direktionen skulle ut- verka. bidrag från landstinget ' för att klara tomtfrågan. . Direktionen ansåg emellertid att man -inte kunde favorisera én spe- ciell grupp av anställda vid laza- - rettet, :.utan att man skulle söka få en ändring av villkoren för dona= - tionen så att även andra personal- kategorier kunde få utnyttja fri- tidsstugan, och att man sedan skuls ' Je ingå: till landstinget med begä- ran om bidrag till tomtförvärvet, - Lasarettsdirektionen har nu träf- fat överenskommelse med donatorn dr Högman, om ändring av villko- direktionens önskemål, Nid sam-', manträde med direktionen på mån= dagen beslöt, man att - ingå . till landstinget. med begäran” om” att”. köpas för landstingsmedel, a : a | "Inte Karlsson En'herr Svensson kommer gatan fra och tycker sig se en bekant strax framför. Han går därför ifatt” mannen och slår honom gemytligt på axeln under utropet:'; :. ” — Nej, se tjänare gamle gosse ;. Det var .emellertid en vilt frä mande han stött på, «cc — Vad. "menar ni! Å ursäkta jag trod- de det var min "vän Karlsson, Den: okände: — Beböver ni så så hårt för det? .. S . Svensson (ilsknar: sår det er va jag g s erfarenheter som väntas framkom- ”Sta Länsstyrelserna i i Halmstad och Göteborg "har föreslagit ' upprät-, tandet av"en kustvattenplan från” Öresundsområdet ”. till . norska” gränsen, - Nu - framhåller " Natur= "-vårdsverket i ett yttrande - att man finner behovet av under- sökningar och utredningar väl dökumenterat. ' Man delar också länsstyrelsernas, uppfattning om att, valt 4 hör" komma ” igång för västkus- tens del, Detta bedöms inte minst” vara angeläget med hänsyn till det rikspolitiska intresset för 1o- kaliseringsfrågorna på västkus- ten. fler : Av intresse, för en" kommande väsfkusiplånering torde vara” de av Epona : personalresuser ” är "naturvårdsver=: = | ringsverksamhet sådan 'den läns- ma vid den utrednings- : och "un dersökningsverksamhet rörand Östersjön, . som naturvårdsverket har påbörjat på uppdrag av reger' ringen, 4 "Med hänsyn ' till att resultatet s från: pågående aktiviteter till viss ,' del .kar väntas ge värdefull erfa renhet . för en. kustvattenplanering och av hänsyn till Verkets knappa ket inte berett att under” inneva-' 4 rande budgetår påbörja en plane- styrelserna föreslagit. Verket före-': slår att frågan diskuteras vidare ge- nom "kontakt , mellan '; verket” och länsstyrelserna i Halmstad och Gö-' teborg så ätt” en arbetsgrupp kän” skapas, - nan RUNN Vid | .Rikspappersskolan " " MARKARYD: (Forts. fr. sid, 3) i 'Markaryd : har "man avslutat höstterminen på ett mera origi- nellt:sätt genom att anordna sim- tävlingar under. ledning av: gym- past irläraren : kapten "Bertil Ram S : ddan” rektor. stig Sandén" häl- sat ;välkommen. vidtog tävlingar. ma där alla kämpade på ett. före- dömligt sätt. Skolmästare” på 50 m. fritt. blev Peter Fries med ti den :i33,5,.« Kent" Svensson blev mästare på 50 m. rygg, där han fick tiden. 46,1, Skolmästare.i lv- räddning blev Jerry Carlsson, Ka- rin Petersson uppvisningssimma- de innan. man satte igång med simistafetternar metlan klasserna om Sveriges . Pappersindustriför- bunds. vandringspris. Stafettmäs- ; hare "blev klasg II på tiden -3.01. daget simmade K-BE, Larsson, CM, Lestrup, Pen Johanssori och simgalan promoverades inte mind- Al Svensson. Som avstutning pål. i "föcklornas sken.” Guldmagister- märket ' överlämnades vid detta tillfälle till Kenneth Berndtsson, Folkhögskolan, . : Stor 'markaffär har avslutat i Markaryd, . De långvariga : förhandlingarna om ”markbyte. mellan: Markaryds |, köping och Traryds pastorat har nu förts i hamn. Vid; en samman, komst i Markaryd med represen- tanter för de båda markägarna "I gjordes affären. upp så” att "Mar- karyd får. Prästtorp 1:20 om 122 ha och; dJämmar i utbyte Amot 3:s och Prästtorp 1:91 på tillsammans 170 ha, Dessa fastigheter har, vid förrättning "bildats av flera ingå- ende hemmansdelar, JEfter 'mark- värdering har Traryds pastorat tillerkänts en 'mellanskillnad- på 116.000 ; kr, Alla kostnader för värdering och förrättning betalas av Markarydg köping, -Prästtorp 1:90 är markomnrådet mellan tät- orten: och - kyrkan. Marken :be- hövs bl a för Markar) yds fortsatta expånslon, = Markaryds Mejeriförening N beslöt vid en extra stämma gå i fusion med Södra Sunnerbo re än 25 simmragistrar och 4 kan- didgter; . "Promotionen ägde rum > X i | mejeriförening i Strömsnäsbruk. ren i. gåvobrevet i enlighet med ”"I : Ini gjorde då”. ina och sade: ”Ert ljus har 'lyst « Mig. "Stämman var besökt: av. 50 vo talet medlemmar, + - : rade. problemen; tillsammans: med . Hänt i Sverige "Under 1960-talet steg folk- mängden i Sverige med 7,5 till 8 miljoner. " Det flyttade” in 170000 fler personer till vårt Jand än som flyttade ut härifrån. Denna nets . toimmigration svarade alltså för den tredjedel av folkökningen. Om nettoimmigrationen blir 10000 persorer per år under 1970-talet kommer folkmäng-" den 1980 att uppgå till 84 mil- joner. " Andelen åldringar e år och" mer) steg under 1969- -talet från 9,8 till 11,6 procent av totalbe- folkningen och fortsätter att. sti- ga till 13,5 procent 1980. : Antalet barn i grundskoleål- dern (7—15 år) minskade mel- lan 1960 och 1970 med 149000 men kommer under” 1970-talet -| att öka med 135 000. . | De årskullar ur vilka uni- | Versitetsstuderande ” rekryteras H (19—24 år) har: under "1960-talet | ökat. med 220000 men kommer under 1970-talet att minska med |: ningsålder (21-—27 år) "sted Ute der 1960-talet med 290000 men kommer under ' 1970-talet att | ETT. ORD: "PA; VÄ IGEN Jaga hade inse sett henne” på mänga" långa"! år och” jag kom inte: ihåg. henne... förrän'.. hon |: sade: ”Jag: säg ett ljus i. ett fönster och 'då kände jag att ni skulle välkomna mig: nu som z H i - ; Första: gången, jag såg hen ne. var. en. julafton för många .Jår.. sedan... Hon " hade: stannat |" ;lvid varenda : hus ; man." firade julen ' och. slutligen : hade: hön ett ljus i ert fönster? sade hon. .Ide hon: aldrig glömma, xuHon tog min. hand i båda'sk mig .sedan'. dess; 'Den kvällen ick jag uppleva: .;. ' i "den Julkänsla, som julens ande; som är höpp sjulens hjärta, som. så USi värt” fönster, . gav. nu ös8 en dyrbar julgåva ur det flydda och": idet gav julen : en djupare mening. HR För ett var månader. sedan: fat. tades. ett liknande beslut men då detta vid ett penare tillfälle skul- le konfirmeras så vår 11-mot. be- slutet av 30' röstberättigade "och då det krävs. två tredjedels ma- joritet "föll ärendet. Sedan >dess har. man - haft - en stämma i Strömsnäsbruk "där "mar diskute: ejerlföraningenk ol 'Olofisson hälsade välkommen och valdes ; att leda” förhamdlingarna. Därefter hade man genomgång av | 1964—19G3. runt tal: 160000. på 60200 ha. [kommit till vårt hus: ”Jag' såg G Den :glädje vi gav henne: kun-|s Jordbruksnotiser Rekordsvag potatisskörd Årets skörd av: potatis uppgick enligt . statistiska — centralbyråns preliminära beräkningar till 849 milj ' vilket är 40 procent mindre” än? svåvärt 1908 sön gel nomsnittet urder femärsperioden En så. dålig skörd har eniigt officiell skördestatistik mte förekommit tidigare .under hela 19004alet, År 1927 var skör- den dock nästan Hka 'Iiten. Un- der 1800-t2lets' senaste tredjedel! förekom = mindre - potatisskördar endast tre gånger, : Nedgången jämfört "med 1968 beror till ca 10 procent på mind- re potatisareal medan resten får tillskrivas "den låga hefktaravkast- ningen, . Potatizarealen ,i landet nädde sitt maximum under första världskriget och åren: närmast därefter. "Den uppgick då till :i 'ha..: Sedan - har den — efter viss uppgång under jahdra världskriget « sjunkit kraftigt, 'speciellt under. de sista " åren. Arealen läg 1950 på 130 000 ha," 1968 på 67 200 ha och "1969 Trots: arealminskningen när: to iitalsl skörden : sknappast... förändrats genom "åren. Konsumtionen sjun- ker obetydligt Importbehovet har tack: vare: bl av nya sorter. och förbättrad odlings söch 7lagrings-|: teknik" "kunnas :nedbringas från .1Ca"90 milj kg under. senare: hälf- ;|ten' av 50-talet till, 'drygt.10. milj kg -under "de "sista: Årets skörd gör' der dock vödvändigt att importera ca'100 milj kg etter mera. ' En sådan import. förekom senast .:19538 och 1959. över 160m " ersättning > . Statistiska A centralbyrån skattar. i en prognos skördeskade- ersättningen för:1969 till 105 milj kyr, Men det kan: blE' betydandel; avvikelser. "vär läspröduktionen avi konst: gödsel > beräknas ' gödselåret 1967 /68 ha stigit. med 4,3 milj torn ing i Den. finska” smörexporten- Kär minskat med; ca 10 procent.” Or- ; | saken är främst” de" engelska Im- | portinskränkningarnia/. Under årets nio. första. månader « utskeppades |: 15 milj kg. ' Finlands 'smörlager vat i slutet av oktober 23,5 mi Je nybyggnadstakt ; också > Dét "Bygga alt” förre” "lädugå byggnadsytan 172 000 kvm, Sedan |? dess har; takten snabbt" ävtagit. År 1967 byggde mar 156 000 kvm, 1968 "85 000 kym > och 1969: "bara 83 000” kvm, ner 20: äldre fadugårdar varje be ör "produktionen, ” om året Öm Japäri, 2000. ton” och Sverige 10007 ton i Vår "Import" avs bägtäk gubbar var 240 tom. 1966, 1969, Belgien har d år exporterat 12 900 ton jondgubbar; vilket. mot- 2 över ;honom., "Aldrig : lämnade; de. honom i fred: och mån var där: + Danmark vAr” 1966: var. ny Jo ” Samtidigt "försvin: |." Vinferkväll. "Mörk "står skogen, mörk som sorgen. Himlen är |ktäckt av tunga mörka moln. Inte en enda stjärna lyser. Genom trä- dens toppar far en vindstöt fram och ett klagande läte ljuder :ge- nom skogen. Längt borta hörs. en rävs ylande. : Dbenna' dystra kväll vandrar på en slingrande” stig .en man fram genom ' skogens". mörka , dunkel, Han är på" väg till ett brödralag, till en . samling likasinnade, som i sprit, kortspel,” liderliga visor och ' svordomar” finner livets högs- ta. njutning. un Av - ” Mannen, . som ensam” vandrar na vinterkväll, var en gång en 1i- ten. förhoppningsfull gosse, begå ningår. att bli en duglig och nyt: tig medborgare: Han hade ett gott hem; där sann gudsfruktan rådde? Han fick från tidiga år, lära: skil- ja. på gott” "och ont, rätt och orätt. ; Syskonskaran var stor och hän, som nu. är på väg genom « den mör- ka skogen, måste, såsom den ilds: te” tidigt ut” för att; ; förtjäna” sitt bröd. Han var. en: rask arbetare. Olyckligtvis kom-han i dåligt "säll: skap. Han, blev: fången Å kamr: ternäs Jevnadsvanor. och ”gånska sämre nöjenas slav.” "Han sonens vilsenhet och usla liv, Och för ett år sedan "slutade hans, mor [3 sitt. liv. Sorgens tunga I börda över |. sonens utsvävande liv gjorde- hen- nes Jevnadsafton : :tung "och bitter. a Aldrig försummade hon” att-ropa saren;, alla” -vilsegängnas på: "omvändelse, där : han -vandrär fram? i vinterkvi lens. - mörker; 1967,::560 ton' 1988. och : 1.050, ton |N! hd rör [ Julsången visade vägen a till Gud | fram genom skogens mörker den: |” vad och. med de' bästa förutsätt: Fr" snart blev han en: spritens- ch de |. nå, det är ju julafton i kvälr”, säger vandraren halvhögt för sig själv, En. flod av minnen "väller in i hans själ, Han ser sig själv, Far" och, Mor församlad därhemma. Far löser. berättelsen om det underbara” som natten. Han. minns jusångerna. som 'sjöngos: Fr öjdas vart sinne; julen är inne, Frälsåren kommen är”, YNu: tändas tusen juleljus” och "sängen; som "just nu sjunges inne i stugan: utanför vilken? han God jutt God jul! na sve Och alla Guds. barn stämma, in 2 gripen: står. mannen utan- för den lila stugan. Han går när- mare fönstret: för ätt kunna höra bätt z, Hans, inre rör else blir allt djupare” och: chäftigare allteftersom sången fortskrid Mannen rv aråter, skäkar, våndas. Han glömmer vårt hän är på väg, örmråer kxvälleds' 'supkatas. i Ian )arömmer't om mors kärlek och fars drömmer om” lyckliga Han. går fram till stu: s dörr ock. smyger sig tyst och hon en de en man liggande : På. knä vid stolen invid dörren, en many. som ber, .shyftar oc gråter: ”Gud, tag mig. äter?” : Alla är. upptagna av sårig: : julgästen”, viskar . den "minsta ut glad: Far. i' huset reser” upp man: nen, tär: honom” i' famn och” häl "välkommen i Jesu nam Fjättrar' brister, otron mot Gud smälter” öch mannen. bekän: ”en "vilsegången, ggen och levat” 1 skedde” i Betlehem den första ju N sakta in i "stugan. Ingen. märker I de slutar, sjunga, finner : : Alla 'samlas kring mannen. Det : och , syskonskaran NS ÖN gom” varmt” sovplägg Här lig: -nattskjorta I' ren" "bomwllstrikå ” som, finns:1' flera glada” ,färgstän- ningar och "centilongstorlekar : i Barntex br hela? ;landet. :I dagi NATANA] L ; Solen, går" -- Berit var. förlovad: en gång, men. : förlovningen” sprack; då: han en svarar "ungefär ' 40 7 de” båda föreningarnas etyrelsebe. skörden: "Den" största rättelsi stadgarna” m.m, ; Utan diskussion :,.: beslöts + därefter om samgåendet... Beslutet kommer. att konfirmeras :. vid.” mejeriförenin- gens ; ordinarie: stämma; Om : då procentirav im "mängden eller närmare "bestämt, 7 8505: ton gäst til a bo; Där ör tända vi må våra junljus, och så horiom mör ock. :hohom: ofterfötja. q Nöjda, höjda: över" tiden, > och: i. friden: av: hans rike : gä i na på honom der kvällen. — han . har. Ängått | i. Guds” frälsta? , skaras " medlemmarna ännu -en gång ' sär ger ia så kommer Markaryds me- jeriförening att:träda i: likvida: tion och: medlemmarna: går: Hin som medlemmar 1 Södra "Sunmer- bo - mejeriförening. Det innebär vidare = att = konsumtionsmjölken som. saluföreg i Markaryd - och somr mu, kommer från: "Ljungby kommer "att ersättas med från. Södra . Sunmerbo méje ening. Mejeriet i . Markaryd skall vara i drift. I samma omfattning | söm nur Redan: me har: de båda|l' föreningarna ett visst eamarbete Beslutet om fusionen var enhäl- genom att man; har samma” me- jeriföreständare, SN : j > iMpe > | | han av sig skorna, 00 TT I Sedan brasan brunnit ned tog) placerade sovsäcken - under . en : till synes mycket tätgrenad gran och kröp > Ån i den, Inte kändes det så värst komfortabelt, men det var i alla nde s sti gär” i en r Stare Wezio hlström Men vad i Kebrans namn... - Aha, det var en berguv.. —' Uhu, uhu-hu-hu! 4 Sannerligen om inte det lätet skulle” kunna få en räddhågad människa att fullkomligt tappa satt han: : tillsammans , ”måd: Elsi Borg. Men mest tänkte han nog ändå på de hårdhänta och 'tydli- gen' mycket ' systematiska” indivi- der som. smögo omkring i Över- bybolagets iskogar, . » Hur skulle han någonsin få mysterierna 1ös- ta? Allt tydligare insåg han, att ensam förmådde han inte uträtta mycket. .. Han måste ha hjälp. Åtta, nio 'man skulle behövas Men hur skulle man veta när tidpunkten : var. den lämpliga? Naturligtvis 'var det inte miss- tänkta individer ute var dag. Säkrast var kanske" att :råd-[ göra med disponent Cantsman. Och med Gunnar Alm; när denne kom hem, ”” Ja, det skule: han göra. Så övernattat under bar himrnel och plötsligt blivit. väckt av: att-en berguv satt . och skriade blott några ' hundra meter. ifrån :ho- nom, Han började att så illuso- riskt som möjligt härma fågeln, med påföljd: att denna förflytta- &ä sig allt närmare för att: slut- . ligen" komma = ljudlöst ” fram- flaxande ur mörkret och gå till regelrätt anfall. Det hade endast varit med yttersta möda journa- listen förmått skydda sitt ansik- te för den rasande fågelns nåbb och": klor. Hur kampen avlöpte mindes inte Erik. riktigt, . men troligen hade väl uven a fått bita i gräset. : — Uhu, uhu-hu-hu, hu-hu. NS - Ja, visst lät det otäckt, men vid lätet; Sv man vande sig. märkvärdigt fort snart han vaknade : skulle han :) bege sig hem till Överby: , på en stubbe och hålla sig vake "+ i mörkret och kylan. tens olika ljud. -Det susade oci knäppte mystiskt och ibland hö. des svaga fågelläten. NA fall bättre än att behöva sitta Han låg och lyssnade Lill nat- fattningen. - Erik erinrade sig en liten hi- storia som en känd journalist en gång berättat för honom. Journa- Jlisten var ivrig fotvandrare och hade en gång varit på väg. till dett fjäll I Dalarna, n h Han bade j« Erik vände och vred sig åt alla "Synd bara att fröken Borg in: . tänkbara håll, men det var omöj- | te fanns hemma längre, Det skul- ligt att somna, Tankarna snubb-1 le,. föreföll det. honom, ha känts lade allt tätare över varandra i|mera som att.”komma hem” då. hans huvud. Ibland var han i ”.'Han log för:sig själv, åt, tan: Stockhölm, "ibland ute "på, Hög- ken.” skogen blev-'efter- hand nästan Eriks tankar blevo allt diffusare, och omsider nå och en. "smal oct Vass nymåne spred ett svagt; ljus. Daggen föll i gläntor och sänkor, och utifrån myrmarkerna kommo dimbankar ormande'in mellan träden.” a ' Det kändes i Iutten; hördes Tik som i Svaga. viskningar från träd och buskar, att vintern:var i an- tågande. Snart skulle allting va- ra inhöljt i snö, och i'snön skulle” finnas harspår, älgspår och orr- gropar. Maskar och myror skul: le definitivt fly ned i jorden och räven skulle bege sig nedåt byar- na för att utforska möjligheterna att få matsedeln utdrygad: med en katt eller annat tamfä. N . FJORTONDE KAPITLET . "Nya mödor, : Erik vaknade vid att han frös -, och bäst . Berguven upphörås .. til; sist med sitt Huande och stillheteri i, och märkte. att det höll på att ljusna.. Ansiktet kändes :ömmare och stelare än förut och huvudet som, en blyklump...; RNE . Det. skulle: komma ' att bli. en, prövande dag, men han hade inte] annat val än. att bita ihop tän- derna, ch. försöka ' igonera be- svärlighe rn; Största ; möjliga d a Men "det "var lättare isagt. än gjort. Sedan, Han” ätit och fått 1i- tet. värme i; kroppen, kände han sig förtfarande- synnerligen illa däran. Inte nog med". smärtorna och stelheten, det” brände dess- utom” i- hälsen! "och näsan, Han hade tydligen förkylt sig. Att rö- väst. Blörnsohöjdene fäbodar: Terrängen var nog mödosam-. på sina ställen,' men det. kunde inte ; hjälpas. Huvudsaken var att han! it kom närmaste” vägen.” :; När han. gått en stund; kom - han upp. på en "liten bergknalle: med" utsikt: över: en” ! vidsträckt ' dal med övervägande: tallskog. : Vid horisonten i öster, mitt emel- : lan tvenne skogsklädda bergsryg: gar, syntes ett orange: och ceris: färgat molnband, set :' Hani stannade ; och betra tad det.: «Plötslig: sprängdes: "Bande : av - det : glödande : solklotet; och ” överr bergén' och. dalen; kastades Ko inom mindre, än en sekund" oräk- neliga guldstänk; ; Det var. san: . ka smakade: inte alls. bra, kände han; : " Nåja; nerligen en underbar förvandling ” han I måste dock försöka -— hån tyckte: sig under en 'ofatt- komma, i väg. Efter att ha stu- derat. karta och "kompass. satte han kurs rakt inåt skogen.. Han ämnade ta genaste vägen fram till 'Överby, och den gick såvitt han kunde se över Klättåhöjden, förbi .- Hälledalens <timmerkoja Han såg sig huttrande omkring bar stund" ha" bevittnat en. hel ny. -.. världs tillblivelse. I. -tusentals brungröna .: tallkronor: fladdrade - den tidiga höstmorgonens guld se och nere i dalen svunno' skuggor -. .undan i mjuka, svävande vägrö-. relser, . Nee KU Ps och vidare. genom -skogen nord: sår men fRord
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.