4 LAHOLMS Tu PBNING Onsdagen ' den 25 ' februari” 1970 =. I Onsdagen' den 25 februari 1970 ” un: = t, i i, H 7 "Var och en av de båda super- makterna USA occh Sovjetunio- nen har flera intressesfärer, från vilkä den andra supermakten hål- 4 Jer fingrarna borta. Detta inte på grind av något folksrättsligt för- drag :de 'håda makterna ' emellan id Ö”nsom frän, ömsom” «> mjuk Nixon: > centrala punkterna i Nixons dek- laration och här anslog presiden- . ten en relativt frän ton mot Sov- jetunionen. Den' ökade takten I ' utbyggnaden av det ryska syste-: 'met av" interkontinentala raketer hade skapat ett allvarligt hot mot amerik möjligheter att ve- utan genom tyst ö h se, Latinamerika är exempel på, en amerikansk och Östeuropa på en 'rysk intressesfär," Ifråga om dessa "områden" finns ingen risk. ' för att amerikansk och sovjetrysk utrikespolitik kommer att gå' på kollisionskurs. Den ena makten respekterar den «-andra . mak- tens ” utrikespolitik. , Häri . ligger förklaringen till den svaga ameri-'' kanska reaktionen på ockupatio=" nen av Tjeckoslovakien" somma-; ren 1968 och till den. sovjetryska' reträtten i Kuba-krisen 1962. . . Så finns det; "områden. på "vårt; Jordklot, där de bägge supermak-, : terna slåss om inflytandet och sö-. ker manövrera ut varandra. Kon=; kurrensen skapar "politiska spän«=: ningar, vilka om inte supermak-/ "ternas Jedare håller det polit'ska, spelet under strikt kontroll, "kän urladda sig i. en militär explo-. sion. Ett sådant område är mel- lersta Östern. Sovjetunionen 'h satsat 'pengar, material. och pre-. stige för att vinna ett domineran.' i abvärlden' och: därigenom söka göra östra Medel- : havsområdet - till :sin egen intres; sesfär, , Sovjetunionen har -också: / avsevärt förstärkt sina sjöstrids- :;: krafter i Medelhavet men de tor-='| de ålltjämt vara något underlägs« na. den... amerikanska flotta” som! sedan må nga år tillbaka :-ö är, statio- fartyg :, från ” "ahdra' Natoländér. USA, som- bl: rd öljebolagen har stora ekonomiska in Mellersta. ister. förs ker; give vis hindra fyssarnd fri ; åsatts' den” pompösa ' titeln Ne "ny, strategi för fred”. I dexi - - sätta med utbyggnaden av -robot. rn eftersom endast några tiotal robo- dergälla ett eventuellt ryskt kärn- vapenanfall. Han satte ifråga om den ryska upprustningen ej syftade längre än till att upprätthålla ba- lans. och sade att han oroligt frå= gade sig vart ryssarna är på väg.. Enligt de uppgifter Nixon lämna- de skulle Sovjetunionen vid årets slut. förfoga över 1590 interkon- ” tinentala robotar mot 331 för fem ” år sedan, "USA har i i år 1710 så- dana orbotar,' «> Det är " onekligen förvånande a a | Nixon då i detalj vet, hur den - ryska” 'robotproduktionen: har ut- . -vecklat' 'sig,- Man trodde: ju, . att detta var det hemligaste av. allt,-... Den misstanken ligger då snubb- lande nära till hands, att Nixons: oro över den "ryska kärnvapen s upprustningen var betingad av pd- litiskt-taktiska 'skäl på” hemma” plan, Nixon . söker åstadkomma. , en motivering för att kunna fort- försvaret mot robotar, Det är som bekant ett mycket omstritt pro--. jekt och endast med en rösts ma= .. joritet gav senaten. sitt bifall. till” den inledande fasen av uppbygg= näden," Motståndet: mot: fortsätt" ning av projektet kommer att bli. synnerligen : hårt. '; Motståndarna ;. : kan: med all rätt säga, att det är: likgiltigt. : om Sovjetunionen har, .: 1500 robotar: när. USA har 1700, tar med kärnvapenladdningar kan" åstadkomma 'en'' förödelse" värre - n 'en one hjärna kan fatta." b I Mellersta Östern och. "Nixon? uj ; . talade sig, "påfallande" skarpt den ryska, Politiker « na del av, världen ixon ansåg ätt den ryska akti teten” där får, konsekvenser, ' bom 2 talg ;- bortom; den israelisk årabiska. ; Varje försök a Åå dominans i Förenta Stafern ” en - mycket, . oroande :u farfaada Nixon; Det var en det också en.vink till rysi 2 om "att USÅ är berett att göra ”nya » försök "att komma överens med. . dem om utvägar, för. att I prak- tisk politik förverkliga" FNis be: käntå' resolution från hösten 1967 om” lösning: äv Konflikten mellan Israél och dess arabiska grånnar, "Vad som skulle kunna motive- ra. det sistnämnda 'antagandet.:är den: märkliga | blandning av frän- het och koncilians, som präglade den "der av” Nixons dekläration som behändlade: USA's "relationer med: Sovjetunionen, Frågan | om kärnvapenbalansen var en av de Behovet « av kommunal Nn information WEE aktualiseras" i en motion till To- "rups kommunalfullmäktige, i vil- ken motionären föreslår en fråge- kvart efter varje fullmäktigesami- - manträde. Under ""denna ”: kvart skulle: kommunens. innevånare få tillfälle ställa frågor och få dessa besvarade av fullr ktigeledamö- terna.. REN Förslaget förefalle vara fullt realistiskt, Tekniskt sett kunde ett sådant frågeinstitut kanske ordnas å sätt att korta skriftliga frå- gör lämnades in antingen för 'di- rekt svar: eller om förberedelseår- ' bete krävs, efter nästa samman- träde. "Förmodligen skulle-allmän- hetens intresse. för - :kommunalpo- litiken stegras” genom "sådan in- . formation samtidigt ; som fullmäk-' tigeledamöterna kurde' få tillfälle rätta till eventuella” missförstånd. Kommunalnämnden i Torup anser dock'en sådan frågekvart olämplig, men föreslår: samtidigt att frågan . om,den kommunala informationen skall utredas. Det utredningsresul-.. tatet motses säkert med åtskilligt intresse -håde 'i Torup och' andra kommuner: ty ytterst är det fråga om viktig samhällsinformatio; 3 Aa snart skal; fortsätta” en” inled vänsyn' till”iden effekt, .sumenterna, är . högst: naturligt. Dey' har: många "gånger: betonats att” koncentrationen inom; han- .gdeln: "kan, få negativa kons kven- "ser för konsumenterna.” ”känden!: som - ofta " ohörda hos de kommunala mpoli-f: allena. saliggörande, -: Utredning- en skall 2 dessa frågor samrå- da" med. butiksetableringsutred- ningen," Vi får hoppas att sam- ”rädet' ger. snabb effekt,' så” att frågan 'om närhetsservice på ett helt: annat sätt än hittills blir beaktad I planeringsarbetet! ' JEtg” särskilt ” problem ” i det "sammanhanget utgör varudistri- butiionern' i glesbygderna. I des- så. frågor skall utredmingen 'hål- .1a. kontakt med glesbygdsutred- ningen, Denna förbereder just nu en särskild undersökning av " distributionsprobleémen I gles : bygden, ' Det torde - betyda att glesbygdsfrågorna dras varudistributionsutredningeri; . vilket leder till en wiss -splitt- ring" men” samtidigt” rent tids mässigt [kan vara, en fördel. Sammansättningen av utredning- en har "väl" I. stort- sett. blivit den väntade, "Möjligen "kan "man förvåna sig över-att konsument- sidan, vars: intressen ju skall stå i centrum;' inte' blivit star- kare: .'representerad.-.; Departe- mentschefen har:. -bemyndigats tillsätta. ”högst” nio, ledamöter, men" endast, åtta har tillsatts Det ' finns aTltsk > Utrymme” för tonen till storstäderna har cen- tern. reagerat. emot Åå ; många sammanhang, p Å Prenumerera på LT 5 av "dei debatt som uppstår ef: som. «utvecklingen år för” kön iker och byggherrar, för vilka | de-stora centrala enheterna ärl undan | KREDITMARKNADEN 1969 milj kr rn INLÅNING DO we +158X . mm 198 SL 40 2 pu - 243 + 65 + 738 21370 PS 28258 2 2 26809 2822 + 68Y, 131130 78 - + 1429 : 3 bä é 4283 i 4 KA 3733 , . = SPAR- POST- JORDBAUKS- FURSAKR- = AP- ÖANKERNA BANKERNA BANKEN KASSORNA BOLAGEN FONDEN UTLÅNING + 0290 34177 2 928 = + ri 28390 ; . 250973 : . : + 4494, ER + BIR 114544 445 = i q NE 2 ALE l - : Fu a å Eb; - + 1084 3 + 25086 sÅ EG 3728 3368 4863 3823 AFFÄRS." s..SPAR- = ir POST = — JORDBRUKS- FÖRSAKA- = AP- - | BANKERNA BANKERNA BANKEN KASSORNA BOLAGEN FONDEN 111969. ökade Kreditinstituvens : ut- fåning ” procentuellt "mindre "än deras inlåning med undantag för sparbankerna' som ökade : sin ut- låning 'med wppskattningsvis 9,3 procent; Jordbrukskassornas -utlå- cent -—"men' deras” inlåning. steg med i hela 714,2 procent” Posthban- kens utlåning steg med 6,1 pro- öant medan stegringen för affärs- bankerna ” bara. var 0,9 procent. Affärsbankernas andel av: 'kredit- iästitutens totala, utlåning - upp- gick - ting 45,2 procent mot 47,1 procent. 1968.. Av deras, samlade inlåning var”affärsbankernas:an- del 46,4 Procent." will, ” Kornet Kar: en dominerande roll ir vär "växtodling! I” dag "odlas" så- lunda, korn. — i renbestånd. eller i blandning med havre.; fjärde "åker. Di "Kornodlingen "är dock e problem; Af S Positiva och? neta Ad | mäste ju medger all: bögerpr sön vil med: om: nägön etabl SSå godialdemiokratiskå: tid. F ningar har velat hå” den synen på saken, vatt hr. Tedlun; "skulle > vara en Upprepgning av »vad .LO-ordföraniden Arna” Gel- åp a jer sagy förut.. Vad. skall: nu -så- dant tjäna: till?. Det-:var natur- " ligtvis inte någon” n fråga, som hr Hedlund förde, 1 digkus- sionen" genom: sifp an rande in- för ;Stockholmscentern. - Etable- ”ringdkontron i. storstadsområde ma char. diskuterats länge — t. ex, av "den" Iokaliseringswtred- ning, som lade ' fram sitt betän- kande 1963, "Centerpartister och socialdemokrater har då. och då fört fram förslaget, att man bör Tövervägar möjligheterna av etab- leringskontrol,. Det är alltså in- te mycket. att gräla om. cc ov «Men. det finns annat och mer |” väsentligt, (som vi kanske: mås- te gräla om. Det gäller själva målsättningen, Visst har social demokrater, t ex: hr” Geijer, ta- Iat om: etablerinigskiontroll i stor- stadsområden. Men -de som; styr och, bestämmer I soclaldemokra- tin och regerar hela landet har den inställningen, att ' koncen- trationen. fill: gtorstaksområdena är en utvedkling, som: skall frärn- jas. : Den 'socialdemokratiska re- geringspolitiken har. varit av den karaktären. Först under den allra. senaste tiden har det inom den regeramde socialdemokratin höjts röster för något annat — men inte så Mydket annat. För- ändringen inom den regerande soataldemoktratin är att man ti- digare påsknydade storstadskon- centrationen men nu svängt om till att något dämpa den. "Människorna har. jätt til g&e .da mitjöer och människovänli- s82 levnadsvillkor; Det: gäller antingen de-bor I storstädernas olidHga trängsel "eler drabbas "av glesbygdeinas- uttunningspro- biem. Endast det decentralisera- de” samhället kan erbjud en | Fränatovänlig- IYSMNG, - N ning. i mellersta” Sveri ter. Sorten, här god kvalitet "och är” ganska” tidig. Däremot” är den ganska groningsbenägen.". Efter torkan under sommaren 1969 kom re än Ingrid, imén ger där mot sitt bästa område i syd: vä strå.” "Sveri ige. Inom detta. områ- att: de” gått. bäst i od Sverige. Detta. beror på att de-tydligon mycket'. fördragsamma" mot: mjö daggsangrepp.. - IM lunda endast föga? mödan Ci V ängripes men trots 'detta ger höga skördar; I. meldeltal:för en längre period ger de'5—7 procent högre skörd än. Ingrid, i 'sydligaste Sve- rige.- ”öve ägsenheten. varierar med mjöldaggsängreppens styrka, Under 1969 hade vi svaga angrepp av mjöldagg och .då gav båda sor- terna 'endast ca 4 procent högre skörd ; än Ingrid: Däremot; var mjöldaggen svår 1968, Då gav sär- skilt Bomi hög: skörd, : 12 procent högre än Ingrid i sydvästra Sve hög "avkastning . även. I mellersta Sverige,.-ca 5 Procent: -högre än Ingrid, "Den är; torkresistent och gav särskilt hög Skörd i östra Sye |. rige är 1969. Både Cilla och Bomi är ej lika stråstyva” som Ingrid. I synnerhet Bomi kan .sträbrytas vid övermognad Cilla är en rela- tivt tidig sort. med god kvalitet, medan -Bomi. är sen” med något I, svag kvalitet. ” Kristina är en sen "maltkornsort, som är särskilt stråstyv.. Sorter ger hög skörd men fältgror, mye ket lätt. : ” Birgitta," Mari och Arla är samt- liga tidiga sorter, som mognar 3— 7 dagar tidigare än Ingrid. Vid odling på slättbygderna i södra och mellersta Sverige ger de läg- re skörd än. Ingrid. De passar där för bäst i Bergslagen och. Kingre norrut. I södra Sverige kan de od- las. som förfrukt. till | oljeväxter. Arla är tidigast. Birgitta är senast av de: nämnda : sorterna och den som. get högst skörd, Den har vi- sat sig! : betala ; : höga - kvävegivor särskilt väl. "lan. ; Kritiska röster ' höjdes från -de' av' en allmän” del "med femton” Blir. det en frigörelsens skola? Av: Kalle Kronvall: onsdagens Direkt I TV 2-fck man höra litet om den nya sko- de två närvarande lärarna. de två representanterna . för . lärarförbun- den, från Secos representant och från, föräldrshåll. Självgoda och säkra på sin sak satt:Sö-chefen Jonas Orring och statsrådet Mo- berg som svarande. Någon repre- sentant för någon skolstyrelse el- ler drätselkammare fanns inte i salen, 2 0 cv | Det har ju kommit ut en ny RÅ: läroplan för grundskolan, beståen= RN. supplement. Att läsa dessa luntor är mer . än . någon 'tålj i varje fall är. det ingenting för genom- KN snittsmänniskan,. inte ens om han B är lärare till facket. Jonas Orring N tyckte" det hela var hur klart som helst. Lyckiigtvis kunde föräldra- representanten "tala om, "att han inte fattat så mycket. Han verkade annars fullt kapabel av. bilden att dömas =. - Lärare och lärarförbundsgubbar- na kunde intyga, att det hela kom- mit så hastigt, att man inte fått ta del av förslaget i tid, förrän dek- retet kommer, att det skall genom- föras, :I Falkenberg -/hadé vi'en information .för några veckor se-' dan; Vi:denna förklarades att dis- kussion into: var. tillåten, 'Det var bara" att acceptera: Det hela skall . sparkas i gång 1 höst. : . -. Rune Pär Olofsson har I vec- | kans VJ en skarp vidräkning,' som man ber alla ta del av. Han sjun- ger. verkligen ut om denna Sö:s klåfingrighet. :. Han har. verkligen förstått vem 'som drabbas av dessa ideliga förändringar. Nämligen 'lä-| fl rarna, som för varje år 'faktiskt måste omskolas. Den nya föränd- ringen torde vara så stor, att man kan befara ett verkligt utbrott från det. hållet. - Man talar redan om strejk. — dock endast i den menin-' gen. att..man..lägger -ÖS:s. besked i katederlådan”; och - fortsätter "som vanligt: Man kan tänka sig att kom- munerna säger ; stopp, Förra "året beskars: en imlig «. budget . här «i DE” hade.” ingen 'annän chäns, om man” "skall hålla” båtans mellan 'ett samhälles -' olika - "funktioner; Har de" mån" inte. på” högsta ort begripit, att skattebördan blir omänsklig att ära..;, Nu: begär skolstyrelsen - — "måste helt enkelt så göra” för. att behaga höga vederbörande '— yt "terligare + 1.250.000 " kronor. ' Detta roböcker fanns" tillgång ötten: Statsrådet ' Moberg kunde" säga, att så inte blir fallet —' men lärarna får improvisera” så länge; Detta? är verkligen 'att -ta ansvar," "hr Moberg, Seco- ynglin- ä gen; 'sori gått långa vägen och va- rit: med” om" förra" improvisationen kunde intyga rårigheterna då, men fick endast ett förläget” .statsråds- grin till svar, 7.5 - | Föräldrärepresentanten . anmärk- | å te: på dunkelheten 1 läroplanen. Orring kunde svara, att den: var]p! mycket väl förberedd; "Över ' 600 tjänstemän -'på "SÖ : och tusentals| '! lärare hade medverkat; . Som" be- kant' blir: det'"en. dålig "soppa av många kocke ilka lärare ”' har | hå medverkat? Jo, studierektorer; rek-)€) torer, 'skoldirektörer' 'och huvud- lärare, . av 'vilka 'endast, de, sist- nämnda har katedertillvaro. De öv- riga sitter i tjänsterum och prass- lär med papper. Om 'huvudlärarna lo kan ”erinras,' att "de' 'var tillsatta och avlönade ett” halvt år, innan något : instruktion "kom om ; deras : arbetsuppgiftet.- En: typisk överil- ning för några år sedan. Vi vanliga lärare har i komma ' in :;' 62 'års alla nymodig- beter. ”Nu' siälls vi inför: helt nya och "mycket "omfattande uppgifter. följa, efter, Det gäller barnens bäs- L het: att. den nya. skolan "ger . sämre faktiska ”kuriskapsresult; dé” vära” bevisat. poeen nå förtsättér" påtn många erfarna". lärarinnor: idag. medt förtsätta; gamla "beprövade. metoder skall bort.. Studiefrihet. i;form' och grupparbete. ock" individuella :stu- 'F dier - skall ? "fram, "trots . att många elever "fortfarande" önskar , en fast undervisning. Man 'kan inte ha 400 i elever. springande Å ö kad skola och: leka hur många skolvärdinnor som helst. Det blir. "ett. kaos, där det: kunde vara ett kosmos. Nu n världen, och vet något i detta. Men det ' räcker 'inte. För miljoner. och för sj vstudium.” Dét” finns -inte firitliga läses mycket. måttligt). klarar "sig: : större bekyrämer, ty klasserna” skall) ret, ut. med, lärareteam, med sik studiepaket osv., Frihet. till : sista droppen. sedan ' gymnasiet och fackskolor- na, "och "dit" skall alla' motas" in. Först i 20-årsåldern släpps'de fria ”Rågon” mån ' börjat — Vi lever i en föränderlig värld inade hr Moberg, Skolan måste åt oss sk rskåda. ett bains ut- ' veckling. Vi 'vet med bestämd- ter, skol Så: . toppfina.| Puk OPP. Jag skal samlär- på: "några från hela det; iljorer' skall böcker. skaffas |; lats” för "allt. Och det" redån' be Så långt sofa" till mellanstadie EB" "skolan ”utan' några |” ållas” "ihop: kring: | retag.: Kommer Hessa,.” att' fatta att 'det [niesta avlarbetet > består dv hårt och pojobb." T; fälla, kan "inte få skrive ' mindre dei kan 'få.detta Plir följ« =: dérat noggrannare?” " Och hur skall; det: bli för universe > - sitetsungdomen? Den tår:från leka Längst till. vänster Undervisningsplan för. rikets skolor 1955 (13 mm), i mitten Läroplan för grundskolan 1962 (26 mm). samt till höger Läs Foplan för. grundskolan, 196 fen allmän. del; 5 supplement, 83 mn) dessa hä rhningstria unga människor hard a, antingen för "skäll" man 1ro' på 80 procent. —öller dej livslånga. upp= giften ” alt." bära. samhällsbördan i knegarens gestalt, ; . . SKF-cheten hade i ett. TV-pro= gram sina--dubiér., Han var rädd för. nyrekryleringen inom eitt fö N 'studenter” 'stressande iem= na” toaletter,' älla kan irerandet. arbetjuppgif- Vi: behöver 'stuvare? vid: ham= Hr Mi .behövårs alltymer;; folk att klara' renhållningen "fasa iterår, = att högstadiets I 4. enkla sysslor > vi tendenser hur; kommit in. Förr var sor I 5 Yr sysslor! vid ::sjukhus, der aldrig disciplinbekymmer bland det be OVvS Massor, . s le 'sinå, Idag är det så a vie åra alla de andr | - På ; mellanstadiet '.skall / "friheten Klarar” ungdom i vill- fram "givetvis." Men" endast ' en en ändå” större", berygshets? en. intutet i sig. studiefriheten, hamnar man plötsligt :i Ukss, as . -eller” Mjukas, "där 'kursérta 1 tvingas in på korta' tidsperio= tenteras, nya i llér tuppapra. i os Men på .högstadiet bryter : oväd- sver. Bridge,” schack, musik och s v som fria timmar. Så kommer tryg där Värre - ä | Fadern till "dotterns stammande kavaljer: Om: det. är 'min dotters hand ni vill ha, så har" ni min hället. : sorts grupparbete, men klaga" inte på sergeanten - om hun” Y ryter: och kräver ordning. -lösa för: att möta sarm- en Det böri ar för pojkärna ried ett rs 'exercis. Där blir det ett annat mås de välsignelsej N Ung man: Nej, men jag undrar "öm ni kurida låna mej tio kronor.|k Fadern: Absolut inte! Jag, kän- ner er iu knappast! - — Min bror söker efter.en fra. - — Men han gifte sej ju förra vee- " — Ja, det är just henne'han sö- der Je al > En ' Fösning är kånske att överta knegarjobbét. :;"Skolen borde” Vvara. en. fåst” och Klega inte: gm ska vå ju val i år. att göra : ska folket till; ett ”herréfolk ” inkalla villiga från u: länderna g' värld för” barn och 'ungdorn, man lugnt visar fråm var och till "en. lampl'g” arbetsuppgift, , . Till, sist glöm nte att allt detta te betal 5. Mycket. får under närröasté ren ”ske' lånevägen, med 'ras2nde fer! DV g. vill sinta med: Ma Hergs: "ord [ETT ORD PÅ. VA (GEN Icke kommer var ”och en. in : himmelriket. som . säger till mig. ”Herre, Herre”, utan den som gör: 'min himmelske Faders vilja. (Matt. 7:21). a Den -berömde Cirkusclownen Coco besökte. barnavdelningen på ett sjukhus, Sedan han un- derhållit de flesta av ”patienter- na berättade sköterskan för ho- nom om en pojke som de hade problem med: Han. hade” för: lorat båda fötterna i en bit olycka: Man kunde inte över- tala honom ' att använda de konstgjorda fötter : han” hade intresse på grund av sin tidighet. Edda är den, mest 'odiade sorten men. även, Åsa odlas, er. i pe er tt a fått, « som skulle hjälpa honom! dd till ett normalt. liv. Inre” vid "pojkens 'säng sade Coco:--”Om.. du tittär -på' mig nu så: skall" du' få se hur en liten stackare som jag kan pie ÄN en ' meter - på "tre sekunder”. Han hoppade' upp: på sina 'styl- tor, "dansade ' och ' sprang i om- kring'.i' rummet. Då han hop-|" pade ned:sade han till 'pojken att han: också kunde- göra; så, men 'det -kom-. an vopå: honom själv. - , Sedan ...han” lämnat - rummet hörde han pojken ropat. ”Syster, var. snäll och. ge. mig mina "Det, är "inté nög att” vi choc: keras : av. det 'onda' runt: om oss, : eller -är -besvikna på: oss själva att . vi, inte är: -Kristus- lika. och . bara,” suckar ””Hetre, Herre”, Om vi skall kunna göra] Guds vilja måste vi bedja: Giv : I Norrland är sexradskornen av 1 nn a mig” fötter, Herre", ” 20 oh nr . :(Bönhörelse] Min käre Fåder,'" Du' har hört de många årens bön .:' och därför står Din jord i i dag och vårens bj k så. grön Mih suckan; är Dig ej fördold: Du dröjer hos mig :kvar nu här: jag sett "Ditt anlete och hugnats” av. Ditt svar Jag villé famna alla träd AJ och varje:tuva grön : och ropa högt hur: glad -jag är ' att Du har hört amin. bön Du lever,, Fader; och jag ser långt : klarare. än förr. Din ; mening. och "Ditt. råd -1 allt, Din väg. till hjärtats: dörr” RUDOL ZETTERQUIST rv gönen.” Student= KN demgnstrationerna hå : a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.