—-TAHOLMS TIDNING Bjud € era vänner på några goda på att de kommer att trivas, Här " gäster kommer Fina bjudningar i all ära, men | nog är det trevligare både: för Vvärdfolk och gäster, när mar: sam: las kring ett fat goda smörgåsar och dricker en .kopp doftande te eller ett gott glas, ör till. Det blir billigare, så vi kan se” våra gäster oftare, och stämningen blir garan- terat mer r ofvungen: än vid en stor en smörgåsbricka, . tycker”. jag, är den klassiska' svenska: smörgåsen — ägg och ansjovis. Ni ser några variationer på bilden, Den vanliga med. hårdkokta ägg” "och" ansjovis; gärna med några tomatskivor; och så en smörgås med ett'helt” stekt ägg, som" vi stekt i”en plättlagg eller hyfsat kanterna på med "ett glas. Bildens fjärde smörgås, som också . är. "mycket. god, "består av finhackad "lök; persilja, i nhacka: de rödbetor. och två i ahsjövlistlleer I rundlar." Två smörgåsar 'med kött i någon form bör vi väl också bjuda på. TJag föreslår att vi täcker. del ena Fmed några skivor kokt skinka ch Åså dekorer; ar vi med mandarinklyf: tor, som Ju finns, på burk. För den. andra smörgåsen köper vi lever- pastej, helst skall det "haturligtvis: champinjoner. : Le- f verpastejskivorna . lägger: vi "på smörgåsen och täcker sedan med champinjonstuvningen, : som" an- tingen kan. vara varm, etter. kall. Om ni så önskar, kan dessa smör- gåsar dekoreras med några skivor bacon, som vi stekt Jnapriga 0 och, låtit rinna av. > « Si - En värn smörgås” tycker. jag svensk smak, ” SAN DWICH PARIS 4 sklvi ör mörkt bröd . 4 skivade. hårdkokta 288 8 ansjovisfiléer ” ' 4 mek san atpuré eller ketehlp 1 dl grädde .. nit oe 4 'msk riven ost hn ” a Lägg ett. "hårdkokt ägg. - skivor på var foch.en av de smöräde bröd: skivorna, . Dekorera med 2 aänsjo- visfiléer I kors på varje smörgås. Bred på tomatpurén” blandad med grädde. Strö över: riven ost och gratine ra smörgåsarna omkri ing 5 mihu: ter i varm ugn, Svensk så .det förslår är nästa smörgås, ty: kän man tänka ' sig mer svensk 'mat än strömming och kräckebröd?. Två delikatesser som det svenska köket, är ensamt om. Fvara bakad sådan, och två'burkar |. FT grädästuvade smörgåsar och ni kan vara säker får. ni flera. bra recept, som era alt uppskatta. TITTA HEM PÅ EN SMÖRGAS! I VAXHOLMSSMÖRGAS 4 "skivor. .knäckebröd',. 2—3 msk smör. tor 10 ansjovisfiléer SV 8 strömmingar 1-—-2 msk smör Rosta Knäckebrö svälnä... : "Rensa strömmingarn: och tag bort: ryggbenet. Skölj ch "putsa strömmingarna " "och strö på” litet |: salt. Låt dem ligga en stund, Rulla strömningarna i grovt sögmj öka "Hacka" ansjovistiléerna , fint. och blanda dem med nägra matskedar smör till ett .ansjovissmör av läg. om Styrka och. smak i UU Stek strömmingarna höplagda, så att de ser hela'”ut, i' brynt smör i lagom het stekpanna.” ; Bred. angjovissmör . på brö a vorna och lägg en eller två” allde- les nystekta strömmingar: på var- je. smörgås. "Servera dem . genast, "Sn. mycket "god ., variation: är Lönösmörgås, Bred smör. på: Inäc- kebröd, strö sedan på "rikligt, med finklippt dill, lägg” på ett par:an- slovisfiléer " och ” täck: . smörgåsen Fe "per år när utb; ggnaden - = totalt 30 personer skall nyansfällas I sambard med nu beslutad utbyggnad: av romer Umeåverken.. . Volvokercernpens specialfabrik för las ; Umeå. SamtrT gt som kapaciteten utökas kommer al titverkning av tryckluftstankar och bränsle. tankar för lastbilar att. överflyt- tas Nl Umeå från O'ofström, To- talt investeras tio miljoner kr, AB Volvos beslut att "göra nya, ”intesterihgar i Umeå. och" Norr land offentliggjordes ay. komcer- nens vice verkställande direktör Svante 'Simonssont och chefen för AB Volvo Montering, dir Bengt Darnfors, vid en presskonferens I Umeå. oc os . svR "48.000. trycklufttankar, 16.000 bränsletankar 'samt vacuum-. och | smörjoljetankan skall tillverkas Ytteriigare 3.000 kvm — än avslutad. i:mans: och" beräknas vara. avslu tat omkring" 15 Bugustt" säger tätt. med nystekta attdeles heta strömmingar. Ae jag. kallat": SALTA BITE "Smöra, en tunn "skiva vitt b Täck med ril igt: mied riven: ost, exempelvis. äkta schweizerost. smörgåsen. ' Gratinera i' ugn. ir 275 gräder några "minuter, så att osten får färg och ansjovisen smälter rv tot. Sorvera genast. ' Nu behöver vl bara en-god ost- smörgås och vår. smörgåsbricka är färdig. -— vad sägs om' ädelost och "druvor .— eller 'också kan: v avsluta Vär festmåltid med ett. saf- Tio nya Volvo- miljoner - skapar fler jobb i: Umeå. Byggnadkarbetet inleds redan]. Lägg två ”ansjovisfiléer ir Körs på |: vi sammas! är tydligt,” enii platichefer, dir. "Bertit Petters son, ' För den nya tlverkningen skall plälbearbet sar, saxar ingsamaskiner — pres och svetsm. er installeras, Dessutom skall fabri- kens övriga maskinpark komptlet- för en ökad kanpecitet I teras tillverknirgen av förarhy'ter för. lastbilar. ra vYng tll den planerade fabr"fscbyggngden: uppförs - ett re- ningverk för industrivattenut släpp och er: modern energicent- rat i enighet med den nya miljö- vårdslagens '» fordringar. : Genom företagets tillväxt. Krävs också nybyggsn ad av en personalmat; sal, - i För att säkra fråmtida expan- sion har Volvo av Umeå stad för- värvat. nytb markområde i an- stutning till den nuvarande fab- räk: nläggningen.' : När norrlandaföratager in vades med Volvo 1964 sysselsat- tes 385 man i Uméåä; När ärets utbyggnadsetapp avslutats blir det tötala:- antalet änställda ' cirka 500. veckoannonserna ! De "flesta; Konsumenterna”. läsér helst i livsmedelsbutikernas : Vecko- annonser på torsdagarna: Det som intrésserar” mest. i : annonserna är färskvarorna.. Det visar eli under- sökning. som. gjorts av två Lunda- studenter" och som redovisas 1 Fri Köpenskap; -- Att” veckoannonserna studenterna; Per Rydé gow' det: också! Smaklig måltid!” Melin. På frågan om vilken, vecko- antions ' kundertia lägger märke till” fick. man 1089 'svar, av. de 303. persöner som” intervjuats vid gått i in i fastlagsti len, Deh är 'ett arv från den gamla' ka- " tolska tiden då men avstod från all lyx i malväg, Dels var det an- »tagligen magert i skafferi och'vist- : husbodar och dels ansåg man att ännisk genom" .botgöri och fasta skulle kunna sona sina syn- "der, .och kroppen hade gott av att fasta vissa tider under 'året. Ge- nom :' sparande och ' ' försakelser kunde: det .bli råd. till att skänka något åt kyrkan och göra goda gär- "ningar. Men avstod från kött som ” hörde till. lyxen och använde fisk och liknande föda under fastetider. na; Under vintern kunde mån 'fån- ga gädda och lake och” annan "fisk . ur sjöarna. Man 'hade även sparat "fisk från sommaren genom att sål- "ta och torka den: Det' var ”ratio- "nellt att fasta vid den årstiden” och dessutom Gudi behagligt.> : Den sista veckan. före påsken” ”ha- ». de "dagarna särskilda. namn. - Det « började med Pälmsöndag. Sen kom blå måndag, därefter kom vita tis- -+ dag därifrån, har vi. fått. vetebullar med mandel i och vispad ' grädde på. Sen kom dömmel. onsdag, då, biktade man sig' och, bekände si- | 'dagsårets - vanliga. köttätände., Men ; ; Påskdogen är än i deg! fäder befrielsehögtid,'zmen också” bland "” protestahterna spisar nan; sitt. pås ett Jamm kunde , mean' kosta på. ex höna, en anka eller någon an nan fågel som sparäts! för det än damål. 17 De gamla båvdernå" visar 'ös8 vad i nutidsmänniskan "inte" vet,: vårken]" när vi.äter fästlagsbullär i flera: veckor: eller när vi, äter så. många ägg vi orkar. påskafton. Bullarna är goda, i de flesta fall. Det: vet. vi. Det. är festligt för en' gångs: skull att sätta sig till ett" dukat; värbord och äta sig. mätt på; ägg. För : våra "förfäder vär den måltis” den 'en försiktig övergång till vär- de gamla sparade: och försakade för : att.kunna skänka gåvor till kyrkan; och de fattiga, ov ” ” Vissa ” frikyrkoförsamlingar" brus : kar- frambära--sina. offergåvor just. vid påsken. Och inom. statskyrkan brukar man då offra till sjömans- j: Men i allmänhet lever na "synder för prästen. Sen kom skär torsdar, Då skärade man sitt hem till på skhögtiden” Sen kom långfredag. Det ordet förstår man lite var. Efler den dagen kommer påsklördagen. Då' hade i allmänhet -hönsen: konimit ut i det. fria. De hböriede värna och påskafion kun- nutidsmänniskan för dagen. Det är: intressant att veta att det har fun” nits mening med det som blivit ser. der och bruka: +. . Se Tycka synd se 2 räcker inte... > Använd Rädda Barnens ör tyokalender, "I besök” 1. ”Favöbutiker : "Toch" ping De ned kr; 17.34,” i" Mjölby och : sedan köp der: Bara 32 procent visste. -vilken dag: ännonsernä kommer. Av” de Kunder som: planerar sina inköp v. gett; bpgan Onsdagen; den 25 februari, 1970 TI dag. BIGVARD. i Solen går upp kl. 120 och i ned. kl. 17.31. r | tt "morgon: "TORGNY & Soleh går. upp” kl: 7.18 och Alaa ; ; | liknade gått I sågs --från "den. svenska [i Fv Schwartaman.: &: Nord: |- 'p ”N och. spåstio: Da fiskbensmönster: sedan, var det helt naturligt. z äsmattan ;me jobbet. mera trivsamt. och. mindre ansträngande: Nu: sa små: redskap "Thar även öst mvekärtliserings behöv > med, begagnade. »emåtrak: torer i. stortéksklässen.s30—40:'hik: Då lantbrukets mekanisering krä- allt större maskiner j ” | verkning av” minitraktorer.: 'eller Ör vatt tillgodos be ade efterfrågan. -har' Bolinder Munktell ö fy Stalta : en "egen. 1 att” beställa dem: frän en "redan" atablerad tillverkare, "Stor aklivitet i länets 'FBU:- . HALMSTAD: Under den gångs na helgen har 'ett 30-tal FBU- are deltazit 'i övningar i Iläss- Ieholm och Ljungbyhed, Övnins garna började egentligen redan på fredagskvällen i Halmstad, då deltagarna ca 70 övades i or- dergivning, varvid särskilt 'sam= verkan > med ” understödjande > ' stormkanonförband : belystes I olika. stridsexempel. sor På lördagen började övningarna N på P 2, där bl a svenska arméns stolthet, stridsvagn "5, förevisades, Stridsvagnen, som är lätt att ma 'övrera, har stor eldkraft, kan "gräs. va ner sig” och kan taga:sig frum i vatten, imponerande mycket på deltägarna och ingen. förvånar sig: över "alt ' stridsvagnen” tilldrar -sig stort intresse även i utlandet. Även ' pansarbandvagn 302 förevisades, "= ' Efter - förevisningarna följde .ut= bildning i pansartaktik, Deltagarna ' tick” lära” hur”? . pansarförban= dens uppträder under strid och hur . underhålistjänsten planlägges. Lek tionerna' följdes med stort: intresse och det var, åtskilliga frågor; som instruktörerna fick besvara", . Efter övernattning på P 2 fortsat« te sövni na: under' "Kungl -Krigsflygstaben i ; byhed! Där förevisades "bl a da flygplantyper;:. som användes - för: utbildning av: flygförare, personlig flyg- och räddningsutrustning samt de' hjälpmedel som "står till trafike ledares förfogande." Dessutom äga nades' tiden åt flygtaktik. och" visas , . des' film 'om bl' a ”Viggens tillbli«' ! velse. Så äl: förevisningarna 7 som Skaper | "om. pansartrupperna - och "flygvapnet: att. därigenom uns ' derlätta en ev, samverkan. med de sa, förband under .krigsförhållande; + Övningsledare', har" varit 'köpten "R. Lejdemalm, Halmstad, , med ; bie' : träde 'av.instruktörer från, P 2:öcH : EUR Bilde Rut” Eriksson”. bar utförda ? :busstran« CAS utrymme: j Elg RR fått folk en i » vihterlägerki si i Ann.;De hade” bla efter. sbandvagnar och : s medi hydrostattek: trans- Min Hraktorerna "kommer väl utbyggd försäljnings, serviek- ch reservåelsonganisatlon, .. ”; resan, where en — Nåja, klart att du längtat | hem, Du är inte så gammal. Ibland längtar jag tillbaka "till barndo- men, ska du veta. Jag lekte vid en skummande fors mest hela da: 4 garna, jag fångade fina fiskar och jag byggde båtar som for till främ- mande länder. Meh man. mäste bli vuxen. En dag står man där och vet'att nu. finns ingen återvändo. Jag bodde ju just vid gränsen mel lan danskt .oth svenskt land. Gränsoroligheter var det ofta, men vi hade mycket gemensamt.” Jag kunde aldrig :gå med på kungens | hårda bestämmelser, Att behöva plikta : med" livet därför att man tog sina oxar, till Ronneby, då de petaltes- så. mycket bättre där, . Skottet; mot Dacke ls Och. sedan fogdarna som kom, hårda och orättvisa... mänga lu- rar säkert kungen också. Men han litar hellve till dem och deras hår- da orättvisor än han lyssnar til: mej och böndernas krav. Han vill göra landsändan fattig, ta ifrån oss rättigheter, som vi haft alltid. Men där ska vi hindra honom. > Nu. är "det hans fogde Lars Månsson, som ska "mista. livet. Du". känner den isterburken, vill du vara med' på utflykten? - Jösse såg ivrigt a upp. - — Ja. Får jag?” N — - Det ska du | få. Vi. ska ha” så- -— Ja Lie Jöske bjätpte'n mej sex Personer”. vi behöver Inte vä- ra, så" mänga i. du ”och” jag” för: 'stås utöver dem. När ni är klara kan du ge" mej .en vinkis.l Vi tar oss fram: till fots, . IN Jösse gjorde: en uppsträckning, som han sett soldaterna göra;- -Det fanns, sen del kungasoldäter också hos Nils Dacke. Några av dem var befäl: De: kunde konsten att leda bönderna; och de var obrottsligt trogna mot Nils Dacke. I a Det var, fart över lägret. Något höll på att hända. Det surrade av rykten. Växjö skulle - komma i Nils Dackes händer. Man skullé bygga en bråte, Nya bönder båda- des i Nela "Konga härad. Och nu skulle Lars Månsson få sitt straff. > Det fanns nägot slags förviss- ning om att nu skulle' det ske. Nu slog Nils Dacke till, Nu gällde | . -|dét” om . bönderna ' eller kungen skulle få ge med sig. "En fogde. är sin a lön Var är Erik ,Bock? Fogden Laärs "Månsson. röt. och. slog: S ena feta hånd i ekbordet. Får ni hit löjtnant" Book nän gång? gärden.. Det rädde: stor: brådska. Inne hos fogden : stod de och tummade sin. m Ssa. "Han hade kommit med: ett bud, som upprörde fogden. . : Ny vände sig denne till bonden. i — Jöns Nilsson, ditt bud var av god natur. Jag vet var du har din' gård, Och du ska. få belöning, om det” visar sej att Nils Dacke låter lura sig.. i Bonden Vockade ödmjukt, men sade” ingenting. Han stod kv: ar som förut. . Fogden gick av och an över gor vet.-Nu Enuggade Kan sina hä Måtte. » många. bönder Å, Konga. der. Spiorierna vär till göd nytta, man- -skulle inte snåla med myn. ten. ; Bönder vår och förbllev snik. na efter guld. ficn Mat — Ge dej. nu av, bonde: kommer att belöna- sej efter för- tjänst.: H Tack, her; Yr. fogde bonden och bockåde sig ut. Han: försvarin hastigt nerät den smala och vingliga vägen. Soldaterna: Spr ang av och an på EN k' Bock kom spririgande, "Det var en ung, ljus: soldat; Han, stan: hade framför fogden.” ; — Du: har svårt: att” hålla" dej frammey.: röt... Lars ' Månsson, : Nå får vi brått. Jag har fått bud att Dacken finns-på en gård bara näg- ta.mil härifrån. Denna gängen ska I: Han inte slippa ur:mitt nät.. Erick Böck säg på sin Sverord nadå: ett — Kan man lita på, den soin köm med budet?" " — Jöns Nilsson: har visat sej i ör” sniken” "etter gtld' för att inte komma. med sådana Er lismade |- vankas storkova. - vv Men Niis. Dacke. | inte" hel ler så turn, menade . Erik Bock. Han kanske, ha -överbjudit. en — Du. är en olyckskorp,' mutt- rade Lars Månsson. Jag vet t vilka] jag 'kan” lita på. i t — Men. »det verkar otroligt: jag menar att Dacken sitter här utan” att” "misstänka ' överfall. han är:ju nära er gård.” ns Är du; räda? "skrek fogden ilsket.. "Jag ämnar inte ' låta detta |tilfälle: gå "mej ur händerna, : Inga. fögdar.i trakterna. här "Istannar kvar, de förenar sej med köngsarmién, : ; Dacken är > snart "Och i en gåra." Bönderna sam as i sko garna, Kuligsarmén är ju på väg ner genom Smäland,. Dackers bor- de ha annat att göra än att sitta hos:en': .borde en sådan tid. ' CS Han kanske. förbereder vad hän” ska göra, menade" fogden. och säg på: sin löjtnati död ”enler foten lär vår, lycka Jvara, gford. har - poster ute" . -alltid försiktig. ' - TN | Han "ville ' herre här. Me , > Erik. Bock. såg. stadigt på "fog: . dens -Deras blickar möttes, . Den -. unges blick vek. Inte undan. Lars - Månssong' kinder, övergöts av en rodnad, som: skvallrade om” att ' nu börjåde : det "koka 't "honom. inte: bli mästrad av. . sina underlydande. = - re Säl upp soldaterna” och var l beredd, "om en stund är jag. klar att ge mej av. Har löjtnanten upp-' fattat ördern? "VErik 'Bock' svarade kort, Han” gjobde- 'ställningssteg - och vände oc lämnade. rummet, LL r LI r : F ol J Lil 059 (8 (NR 0 (55 OR | RR CN ED mm
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.