4 4 a PT Torsdagen den 20 tebroatl-1970 I LMDIIASIT Aa KOAGSS - ue "Efter fjorton dagars resultatlösa förhandlingar mellan LKAB-led- H ningen och gruvarbetarna vid ; de” norrbottniska . malmfälten > — harstrejkvapnet åter tagits i bruk, - för hur länge återstår att konstä-' : tera. Förhandlingsläget är. .hårt " fastlåst' med breda marginaler. mellan -'gruvarbétarnas krav och arbetsgivaren-statens bud, Sam- tidigt som strejkerna återinleddes' förklarade LKAB:s förhandlings-' chef Hans Nordmark, att företa- get inte förhandlar under strejk och situationen liknar'därmed åter den som rådde då de vilda strej- kerna bröt ut vid gruvorna i de- cember månad i fjol | Det vore emellertid synnerligen olyckligt om -'samma. procedur rned en lång prestigemättad drag- kamp åter .skulle utspelas innan "parterna på nytt kan slå sig ned kring förhandlingsbordet, Urider - en” sådan: dödperiod händer ju .t' närnligen ingenting positivt, men « däremot åtskilligt negativt, bl.ai örlus-. det för båda parter. ion' Strejkvapnet åter i "bruk marson lyckades på kort ka ena parterna kring ett avtal som för-' modligen kommer att trygga arc; betsfreden under hela avtal ÅRLANDA-OLYCKAN: Pa Varför larmades inte. "den civila helikoptern? På Vemdalsskalet hör en rädd- ningsövning på att bli" blodigt allvar genom en f-och för sig ”Halköpterföretagens Riksför- bund, som omshter de ledande civila helikopterföretagen i Sve med alla de fördelar detta innebär ” för — näringslivet och för kom-; ionerna. Hä uppnådde en lönelyftning som i stort sett tillfredsställer dem; sam" tidigt som deras trygghetskrav tillgodoseits bl' a genom att ac-' kordssystemet slopats och- ersatts med fast timlön. Den lösningen ". uppnåddes på nära nog nolltid i en kritisk situation efter en tidi- gare årslång "dragkamp mellan parterna, -Om detta enbart skall ” tillskrivas hr Hjalmarsons 'skick- lighet som medlare är omöjligt. att. bedöma, .: men det förefaller. som. om han har utomordentligt gott handlag med människor och förmår utlösa deras mest positiva egenskaper även : om” de sitter kring ett förhandlingsbord för”att lösa komplicerade lönefrågor. Det verkar. som: om: en sådan perso-.i - LKAB-konflikten, Just . borde". gä ding : snarast . I en låst förhandli som den nuvarande i Kiruna med. uppenbara. risker för en. ny lång strejk går tankarna gärna till håmnarbetarkonflikten i' Götes borg, där avståndet mellan ar- betsgivar= och arbetstagarparten var ungefär lika "stort som i, LKAB-konflikterl. "I denna si-: tuåtion i Göteborg kallades Iands- hövding Jarl Hjalmarson, som för- lkningsman utan några "vidlyfti-' "> gå, resonemang om. formaliteter.; Resultatet. är väl 1 känts I hr Hjal-: 4 man: sonv:byggi de sitt hus” på” klippatt raktär . skall utvecklas Hur vill;Jesu:att vär fö ling .öch > vårt samhälle skall formas? Hjälper” Vi till att byg] I Sverige hjälper också Röda: korset. För 23 milj kr förra året! " "till'pension: före 67 års ålder: utan kallas' som medlare även i denha konflikt... Formaliteter - bör inte. . ,tillåtas: hindra nya, friska grepp. efter misslyckandena, hittills, af " En 'av de mest kontroversiella : frågorna i gruvkonflikten, gäller :: —; precis som i Göteborgs. hamn kad trygghet genom ackords- systemets 'avveckling.' Gruvarbe-- tarna önskar månadslön 4! stället, LKAB. motsätter. sig". detta ' 'krav, men i princip bör. gruvarbetarna vara :lika, berättigade till: sådan” som tjänstemännen inte. endast inom LKAB uten inom hela den väldiga statliga" tjänstemarinaseks torn. ; Det finns: nämligen ingen anledning misstänka att deras ef- "fektivitet skulle "bli mindre ”där- enom än tjänstemännens. n under hela tisdagen omöjlig- . gjorde: närmare, preciserade” slut- "Satsej 'Mzn. får emellertid hoppas ått rhandlingarna" ;skall' kunna : återupptas; "utan + dröjsmål. Jarl I rosiälerade Då tisdagen ä är r utom-- :. ordentligt önskvärd. Den; "ger äld- 're förvärvsarbet kt ; - "arbete, som - de "svårligen örkaf örtsätta: med,: ökade. möjligheter: - att folkpensiönsbeloppet 'och ATP ” reduceras « vid uppnådda 67 år: Många äldre” här just' på "grund av att' förtida pensionsultag "efter; nuvaranda-.. v regler ; minskar - 67: ” årspensionen; tvingats fortsätta are; "beta trots att. arbetet varit allde- les" för. betungande; för dem, Re-' : formen gäller även! äldre .arbeta: - "re. mede nedsatt ; arbetsförmåga; : som blir arbetslösa genom före- : ; tagsnedläggelse: nn S >kor” förknippade: med denna ' för. : > Rdspensionering - Pensionen "skall nämligen beviljas under förutsätt- :.. ning: att "lämpligt - annat -arbete;" . som ”ej kröver” omskolning, inte in kän erhållas genom arbetsfö rmed-'' sämre. ställda än de som 'pensio- neras "vid 65: år; Centerledaren - Gunnar "Hedlunds krav på ökad - jämlikhet genom en allmän sänk- ning 'av pensionsåldern / från :67 till 65 år har alltså | fortsatt" be-", rättigande, Men hr Aspling här j ju varslat om utredning "av '€n så- dan sänkning, varför det: finns skäl . hysa” förhoppningar ” om att även ” denna reform kommer att genom- föras "i en inte- alltför avlägsen (framtid : Iikopter larmades dock inte förr- klarheten, kring strejksituatio-- : : berg i en artikel i senaste numret | fann nämligen att kyänts (ett hårt i stärka” de svaga” effekterna från vällovlig demonstration av en militär helikopter, Den kraftiga stormen som förorsakades av den tunga militärhelikopterns.--rotor orsakade panik biand åskådarna. - De "civila. ”heliköpterföretagen önskar på intet sätt motverka de rige, uttrycker i ett. uttalande i samband med förbundets årsmöte stor oro över den nuvarande or- ganisationen av. räddningstjäns- ten i landet. Bristerna i dagens situation tom 'i bjärt belysning i 'samband med Arlanda-olyckan i början av januari och aktuali- serades.' ånyo vid. en -fjällrädd- ningsövning”<pa 7 Vemdalsskalet -I den '29 januari ' " = Vid 'Arlandaolyckan” ”fänns en civil helikopter i' beredskap . på Bromma fiygplats. Enligt det. av- tal: som "gällt "med ståten sedan början av' 1950-talet är beredska- pen: vid denna: helikopter ' myc- ket, hög — i intet fall under när- mare "20 år: har 'utryckniingstiden överskridit en' timme.' Denna her medverka i räddringsövningar men om samordning inte kommer til stånd; kommer. en mångårig civil erfarenhet: av -räddnings- tjänstens uppläggning : och :utfö- rande att gå till spillo. Samarbe- tet ”— med snabba förbindelser — måste 'Komma till stånd mel- lan de civila företagens civilräkk- ningstjänst och de militära myn- dägheternas åtgärder, som 1 förs- ta hand bör inriktas på militära räddningsuppdrag. = =. Riksförbundet. kräver. ”snåbba Atgärder för att komma . tillrätta med" nuvarande" brister Tf. rädd. ningsorganisationen och kommer snarast att: uppvak berörda myndigheter "härom. Medlemmar : i FHelikopterföreta- gens Riksförbund är: -AB -:Lapp- än. drygt. fyra timmar efter det att flyghaveriet. inträffat. Varför? Uppenbart” är att det brast i sam- ordningen: mellan: iden. civila och den: militära? " räddningstjänsten; den 'elstnämnda inkopplades omer delbart: men ikunde. inte” ingripa Pp. ra dåligt wäder: över ' Bar- karby. - :& såväl ma. landsflyg, B "Norrlandsflyg, Arlanda. enligt uppgift: från Jämtlands CAB Maj-Flyg, .| Väderlekstjänsten :. vädret. hättre ]AB Helikoptertjänst, Ostermans varför - flygning med 'den. Brom- Aero. AB och SAAB, ma-baserade : helikoptern, med "all TN Smmoliet kunna” genomföras. : inte: klaga: på 'gångsäker Det; fesultatet . J0var.. d ultra vartsurets i verk i Kar uren gör. i "vegel 5 halysväng-, Qimensionerna 33x24,8x5,1 mm, I 27 ena” ytterkanten" ses den: avlånga ningar. per. sekund,” alltså :2 så/ i kapseln; som . innesluter :: kvarts- ”. kri istallen. | ställen i ärmed” terniken; : 'erbj svårigheter? att "aptera kyartssty ning; som. med” kvartsengs.: sväl 3 | nihgstal på ofta mycket. över 8.000 Bloktriska ur fännits” län, ge, resultat. Först: så sent; som; 1968 lyckades / ma Pminlatyrisera” - — eller: Xkrympa/ av. Svensk Ur- -Optik ridning: Man mineral bestående: av en :kiselatom och två" syreatomer;, "Si02)” kunde aletra el ktricitet. vi tryck” eller "Den prototyp, som då framställ- des av vetenskapsmän och tekni- ker vid schweizarnas Forsknings- center fön elektronisk urtek slog alla rekord i gångnoggrann- het. vid 1968 års kronometertäv- ling "i. Neuchatel. Konstruktionen visade sig emellertid "med sina. ca 70 elektroniska komponenter vara alltför komplicerad . och. : alltför dyrbar för att kunna: läggas. på kommersiell basis, "i man” södan” yötlades för- kristallen för styrning” av en liten synkronmotor, gjorde kvartskri- HUR KVART: s] STYR : ET VEr) SOVEN | "(Seven Ver Sover SOVJET fl SOVJET Sover SOVIET SOVJET (EE T. a Nyligen har man dock". nått. fram till ett & k ultra-kvartsur med enklare: och mer. ändamålsenlig konstruktion, omtalar rektor Sand- ström i sin intressanta artikel. Kvartskristallklockan från 1968 arbetade: med en "kvarts-oscillator, vars. svängningsfrekvens ' ”"växla- des ned”; via en rad integrerade kretsar, varpå systemet. kunde an- "slutas, till- en. motor, som "skötte visarverket. Nu har man på Lon- . gines-fabriken i St. Imier kommit : fram till en' annan lösning, som i "a "oc | korthet går ut på att man slipper "av: jde integrerade kretsarna och 2 stället . använder två ”tidsbaser”. Den första innehåller en kvartsos- cillator- med en frekvens av 8.182 SA 2 ”JHz medan den andra har en elek- SÅ on troniskt styrd drivkoppling med LSR : en vibrationsmotor, som har fre: USA Tösse ov Ikvensen 170 2/3 Hz och fungerar res " |som drivmotor för visarverket. USA. Jol a la o JoDet-fina ä denna korstraktion USA TPS är att motorkretsens frekvens — som 1 sig själv inte är tillräckligt stabil — styrs av kvartskretsen, "Igen motorkretsen en elgnal, som måste "gå I takt” med kvartsosctl- militära myndigheternas vilja att): | verket till 147: |. Med täta mellanrum ger nämlt |. Halländska El . Hilding Chlsson, Falkenberg. tarna Gustaf och Jean Romberg, Carl Olsson, Yngve Johansson och Justus Eliasson från Halmstad, Hil- . ding Ohlsson från Falkenberg samt - ombudsman C''A Brink Svenska Frisörföreningen, Stockholm, " Den första styrelsen såg ut så Jean Romberg sekreterare, Justus Eliasson ' kassör, - samtliga — från Halmstad. V. ordf blev Henrik också Hildmg Ohlsson, Falkenberg. .. Dessa får väl betraktas som : de ' egentliga'stiftarna. förande: - Gustaf Romberg, ett år, nummer två var Carl Olsson, ett år och nummer tre Hilding Ohls- son 30 år. Efter honom kom Vil- .helm Rundström som "var. ordfö- rande 1953—1967 då frisörmästare "Göran Ohlsson, Falkenberg, en son till Hilding Ohlsson tog över klub- > ban.” Hilding Ohlsson har således i varit: styrelseledamot 1 föreningen . i 32 år, varav 30 som ordföran- de. Nu är han föreningens heders- dförande. ' "Orsaken till att vi beslöt bilda 'en avdelning i Sv Frisörförenii här I Halland var att det brast betydligt i både organisation, en- sahetliga priser,” öppethållande och inte minst en ordentlig lärlingsut-, .. bildning på den tiden. Nu har vi "en: 100-procentig anslutning ' till" : föreningen, säger Hilding Ohlsson: : och "allt klaffar perfekt med sam- : > arbetet. och" har gjort så under al- la de gångna 50 å åren, . Vi höll för. det mesta öppet > våra risersalon; r' från 8: på morgonen till:8 på: kvällen i början på 20- - talet; Lördagar hade man öppet tilll. :9:på kvällen och söndagar. mellan i var helt avtalslösa 'och var" med'.andra'" ord nästan . kaos inom: yrket. i. det avseendet, De första" åren "gick "åt: att-'ordna av- > tal inom Halland, satsa "hårdare på utbildninge: ; både av mästare och biträden” : verkets" organisationer.' År 1929 fick > viså vårt första riksavtal. » - nets hantverksföreningar satsade man reden då hårt på lärli och den saåtsn'ngen har fortsatt och intvecklats genom åren, berättar en: av stiftarna”. frisörmiistare De sex frisörmästare. som "mött - upp på Grand 1920 var 'frisörmäs-. "> här: Gustaf Romberg ordförande, ' " Lätz, Varberg, och i styrelsen satt ” i Under de gångna femtio å åren har Frisörmästare, Killing Olsson, Fal- föreningen endast haft fem ord- kenberg, som varit föreningens" ord= i hade många kurser i gång 2 om mötorsignalen för. sent” eller för" tidigt, -utlöses en kor vektiorissignal, som” ä k mponenter | bringat ” antålet / stårid och 7 kön torer.:Kvarts- | kristallen,' som :ligger innesluter i en ävlång ikapsel,' har de: ungefär- liga" dimensionerna” 24 'mm längd, halvannan mim bredd och ca 1 mr tjocklek. : Som synes är "det små-små ”pry- lar”, som ingår i elektronuret, "=." Ett. par. sexempel?”. Kärnan. till spolen för : den: lilla drivmotorn mäter; cå I mm i längd, mer håller hela 40 meter tråd i 2.200 varv — men tråden är förstås bara 0,013 mm, ”tjock”, "Ett :spärrhjul. med ca 2 mm diameter har inte mindre än 170 : triangelformade tänder, vars tandhöjd är” 0,024 mm. Det batteri, som levererar drivkraften, har ca 11 mm diameter; spänning- en är 1,35 volt och strömförbruk- ningen så låg att batteriet håller utet I gång under mer än 18 må- nader. 3 AN detta har pressats. in i ett verk med ytmätten” Å3x28, 4x5,1 mm: Verket är f'ö också försett med snabbinställande kalender. ” Ultra-kvartsuret "beräknas kom- ma i marknaden om ett teller an- nat 'år, Så alldeles billigt lär det inte bli; sannolikt kommer priset. att röra "sig "kring :ett par tusen kronor. än så länge kan vi dock dags”. mekaniska armbandsuren, | som ju i goda kvaliteter utgör till- räckligt fina tidmätare för våra dagliga behov. Men att framtiden kommer att bjuda på mycket av intressa ifråga om våra klockor är också klart:”. | VET EJ Vid en högskola gjordes, en en- ät angående. studenternas civil stånd: gift eller ogift. . . . I Av studenterna svarar 765 ogift, 75 svarade. gift medan 12. svarar ansistorer, 19 mot-7 a ör garnas wutbi örmästarna : - Hallandsavdelningen av. Svenska Frisörföreningen firar i i år sitt 50- årsjubileum. - Det var den - 29 ja- ” nuari 1920 ett antal frisörmästare från länet strålade samman. på: Grand i Halmstad. isakt och mening att organisera sig. Redan från starten visade länets frisörer stort in tresse för organisationen, som fn början satte yrkesutbildningen: och skickligheten hos yrkets utövare i ” högsätet "Tillsammans med lä- FART, dukti. till gesiller & oci förande i 30 år. ir tran Frisörmästare Göran "Ohlsson; Fal Keen förenilgens' ' nuvarande” a tea ordförande. redan på 3 2- talet: och Hillsatté en » lärlingsnämnid som' haft stor bety-- delse för utbildningen i yrket. : Nu har "vi : nått ganska.” DAMERNA BLEV KUNDER fe .. DÅ SHINGLING .” . VAR PA MODET : s Nog var det lite annorlunda på » en frisörsalong på 20-talet, mot vad :.. det är nu, säger hr Ohlsson." Men ? i. stort sett är det sig. i'alla.:fall . likt, Mah niöste: som frisör förutom ; att: kunna: vaka, Klippa och ge god :. hi och trodde "näturligtv. raren, visste allt." Si har " mångä". trevliga kunder, "och många stamkunder då Gubbar som kom in och rakad sig varje” dag” fanns en. del av, en 'del. kom .va- per vecka. : »Det: fanns” till. och med, ' de som, nöjöe sig. med en rakning: veckan; men "de vår : Mustaschklippning putsning gav mycket ärbete och det har ju kommit tillbaka nu ef- ter den ”slätrakade”: tiden; Vi Hade till" och "med kunder: herrar; "med" långt hår "fast" vi kallade .det då artisthår och det” gällde i mera. [A) | ginella personligheter. | Damerna, eller flickorna; blev kunder när shingelmodet kom från USA. De klippte sig hos: oss ända tills dess -permanentning , kom : på modet. och damfrisörerna hade lärt sig klippa. +. oe Hilding Ohlsson har många trev- I'ga minnen att berätta' från sin tid som frisörmästare i Falkenberg, minnen från: dagar, då sådana stor-" heter som Ernst Rolf kom "in 'och klippte sig och satt och underhöll kunderna i nära en timma innan hen fick plats i stolen. Men vi har tyvärr inte plats för. alla fri- sörmästarens ' minnen , här. Och som han 'själv säger, det' här skall ju handla om” hela "Halland ock" inte' bara om mig och Falkenberg. En sak vill han dock poängtera” och det är att man nu i föreningen” kan blicka tillbaka på ett femtio= årigt frukthärande arbete där yr- kesskicklighet och sammanhållning -har suttit i högsätet, 1 mars fir. -man '50-årsjubileet med; årsmö och "en festlighet på Svarta Örns gott nöja oss, med de' ”gammal- ; de vet en - ordens lokaler i Halrnistad. Pet blir: . Göran Ohlssön; Falkenberg, som. då för klubban med sin fader som ' hedersordförande vid sidan, I den nuvarande styrelsen sitter förutom den förstnämnde Ragnar Sebeli och Einar Faulssoni; Halmstad kas- sör "resp sekreterare, Erie Holmén, Falkenberg vi ordf och Sune Hans- son, Varberg v sekr. Steve Farha hjärtat ctala 7 när Du Ayckönk ri. till stöd för vari havet ' läde eh: | Jan överraskat JOSH rannan dag'och "en? idel: två. gånger. -|' med ond NUMMER just som "han häller på! att "få Under stränga" vintrar kan det ”Jhända att isen, ”ägger. "sig på Laholmsbukten. och bör så bär kraftig att ben. tillåter långpro- "I menader till :havs.” Då invaderas isvidderna. . bnabyt . ”åv fritidsfis- kare som: tår tillfället f akt att pröva pinpeldonern; Jag skall nu. i försöka skiktra. litet av - vintern 1962-03” jut8i ipå bukten. vc i Under fängre. tt hade det svinkallt: med påföljd atd Sr och höll att vand t jä havs, -:Det var vacker söndagsmor- då jag I sällskap Par ipå långt kal m N februari valen 'msbuftctens ' Is kunde. man skymta svarta punkter | ntormiga Ietäcket. redan var" I färd mod att sva upp tonsk. Dim- man, :; den Kalla. fuktiga dimman hemmavia ning." (Mogren för Amman var ej: "tätare änviman säg konturerna C Öoh a hugger ; födan "Isen för” ätt TÅ! att få på och: "sedan "finna y ryckåtidet; ; men ' | Kräfligtin mot: ; Det är skill. ch dem som ommaren"”” när ved båt ”eftér mak. ey- får torsk,” Det tjat; bra även” för rater. "det ser jag nu. "rkoftanaus: Det små; En sädån' hård; virr- Jever de net på (vad fiskarna, örflytta tg längt" t. "Dét går utåt, ' a er blick på står en "bit från stopp på fiskeh; blir Urian plöts. | NJÄRTFÖRSKNINGEN| -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.