! i t | "Torsdagen den 26 februari-1970 —- «ie -> > LAHOLMS TIDNING yggnatli (Forte. fri sid. 1) 21 "En kraftig upprästnfng av. vägarna har gjorts öch "varje" år blir eft antal gatör:asfål” terade. "Trots detta" hi biteringen: som "lär -12:44. kun nat hållas: oförändrad «under fyra! är. "Att så kunnat ' ske: :Ugj helt slak, Kamraten slår med "armarna 1 en besviken gest och jag" förstår: " att” fisken skitit: nan, Där: hadoiv! otur; Men, så ,är det 1 fiske; man har, inte.tur jämt, Och, väl är kanske det,-tör . annars hade inte' fisket sin tjus | | ning. Det..var.antagligen. en" lax- öring, som hade huggit... s Högen av torsk, vid. mina fötter växer stadigt, ,5&, man.skan ej ligt: odh.:,det. .har...bitvig , efter middag, nu a korta. Vi har en lång väg att gå på Isen och dessutom, mycket |. med fisk aby bära på. Den rygg. säck 'som” tar. emot så . många torskar flfsvinte, så en 'hel del av forskarna får vi bära i hän: derna, - Så anträdér vi bemfärden. Och vi kan se ,tillbaka 'påsen . allt igenom rolig "och tyckad ;dag. |. Men å& andra "sidan br be; isen lägga? sig 'värjesår; det bru- kar ta lång tid mellan varje åvs havsisen är: bärkraftig; TH när. dagarna. är säl. r intel AREA on, kv; Rundeln "på Intä få Dr | ;beror.på den kraftiga ökning- "en av ; antalet . skattekronor som "flera är legat betydligt: över "medeltalet i landet. Men" : först som sist beror detta på "att: ortens: många företagare .t genom stor driftighet och fö-. retagsamhet har lyckats, att: betydligt driva upp sina. rö- : relser inte minst på: export-- . marknaden. oe : ”Essjt. D s me > LYXFRUAR I: GRÖNKÖPING Det finns" ett Aertal" Ixfruar "Jäven"1 Grönköping, 'noterar Grön-| köplngs. Veckoblad I, sitt nu” ut konina. februarinummer efter. ett samtal" med fru” sockatkuratskan Wilhelmina” Nnälb' Cn7 nb Der "Fra Usgör vad hon) kan; för Lågtrycket. med "centrum" på "Bottenviken. försvagas 'ytterli- gare 'och rör sig vidare norrut, liksom .snöfallet över. nordliga- | ste Norrland. En :högtrycksrygg förstärks något över. mellersta | Skandinävien. -Ett. område med snöfall över västra Ryssland för- skjuts :sakta. mot Östersjön, ':-. » Utsikter till. torsdag. kväll: Svag till måttlig, vid sydkusten frisk ostlig vind. Mulet och di- sigt och lätt snöfall här och var, Fram, på dagen mest uppehålls- väder men rätt molnigt. Oför- ändrad temperatur, 2. + Kattegatt: God till frisk, i de västra farvattnen styv ostlig el- ler nordostlig bris: Måttlig sikt, still--:en : början lätt snöfall på Kattegatt, ' . Fe SA "med" sam "ITorsdagen den 26 februari 1970 11 dag: TORONY / : Solen "går upp kl.,.7, ned Kl. 17.34. ”, I -:morgon:. LAGE ke "Solen går. upp. ned kl. 17.36. I alt få ut dem 1 - arbetslivet, men det är kärvt.: Fru: borgmästårin: nan Tekla. Sjökwist, :£.”Sparvhöök, skyller på att hoh rnäste hjälpa sin” man ; med ' skrivarbete, fru bankdirektörskan. Vedbomi uppger glömt vad hön -gjördé gjorde söm ”kässörska ”å banken, da skyller ”på”att hon "uppfostrat sju. bann,. 08 | betssamit — 1" synnerihet i henires' man endast. bidragit till "barnens uppfostran ' genom” - att, dela". aga... Ä vissa. fall -q hustiu än anställa 'henh lantbrevbärare. " Fru Unill fruk- |tar; att. finansminfsterns modiga satsning för att få ut fruälnäa ä albetamarkinaden, skall. misslyc kas, eftersom det kar bil” sme. ”status” att hälla sig med en lyx- -| slutligen redovisas 'som "nettovinst. irterrhalet. "tjänst | och; fru” tullvaktimästärinnan Ru: ö & :särskild begäran av fru Ri ät man i Manhheims nya förort Vo- igelstang; . förbunidsrepublik . Tysk- konton i kassorna, — Utlåningsexpansionen var re- ”lativt sett också god, och genom en ökning med 30 milj kr (10.0 -- procent) har medlemmarna i stort sett fått sina lånebehov tillfreds- ställda, berättar direktör Rolf An- dersson vid Centralkassan. Riks- bankens restriktioner har natur- ligtvis utgjort ett hinder även för oss, men tack vare den utomör- dentligt goda inlåningsökningen har Rekordår för jordbrukskassörna : Jordbrukskassorna anslutna till Hallands centralkassa ökade inlåse ningen tced hela 16.0 procent eller med 51 milj kr under restriktions= året 1959. Sammanlagt har insättarna nu över 370 milj rad lättnader i form av vidare meda lemskapsregler, möjligheter till s k blankokrediter,- större "frihet när det gäller långivning till ekono- miska föreningar och kommuner os v. Vidare ger" den nya lagen kassorna möjlighet att i verksam=. heten använda beteckningen" bank, Detta har gett” oss anledning” till att under 1969 vid sidan om firma= namnet Jordbrukskassan”; mn Snochant kr på 62.600 "lansera takt under hela året, Vi fick under 1969 inte öka utlåningen med mer än två tredjedelar av inlånings- ökningen, och det åläggandet klara- de kassorna 'med glans. Detta gör att vi står väl. rustade för 1970 och alla tecken tyder på att den goda utvecklingstakten fortsätter. ; batt -. i vi kunnat hålla normal utlånings-|b kassor anslutna till Hallands cen- tralkassa.. Det är en kassa mind= re än föregående. år. eftersom. Fril= «. lesåskassan nyligen” genom fusion '. dgått :upp i : i Lo. br För , En kassa i fusion er > Vid årsskiftet var-29 jordbruks. . Norra : Hallands” jord= Störst bland .kassorna- . " 773.000 kr i ränt 7 "> Även -det ekonomiska : resultalet av förra årets. verksamhet måste " betecknas 'som gott. Gemensamt redovisar centralkassan och 'jörd- -brukskassorna " ett ' överskott ' på 3.019.571 'kr' efter : det avskrivnin- gar på fastigheter och inventarier I är Halmstad med 46.7 milj kr i in- 44.0" milj .kr,: Norra "Halland: 37.7- milj kr, Varberg :35.8 Ljuågby 322, milj dessa fem" kassor Vv största 'i landel.' Totalt haäde' jord: åning, , därefter. följer Falkenberg... 1j ke: och > "Samtliga -- nd de. 20. mi + är bla ringskonton för lån, och. obligatio-' « ner, 172.608 kr kommer att lämnas ” tillbaka ; till medlemmarna i form , av ränteåterbäring på lånen, 504.099 "kr går - till skatt och ' 536.990 kr :: Kassorna förfogar. därmed; efter - verkställts med skatt hög-= | bruks a.id ådet".. 14.11! sta tillåtna" belopp. Av. överskottet medlemar... fo sölNade En > går 1.205.874 kr till värderegle-|" "3... a rade i jordbrukskassetörelsen helst ' sår" framåt i” Vid "ingången av: 1960: häde'. ”— Även om' vi som är. engage= Rolf. Andersson: rd. na inom en int årets stämma, över ett eget kapital på ca 110 milj kr och på värde . regleringskonton -- (förlhistreserv) finns 6,7. milj kr. Centralkassans obligationsinnehav uppgår till no- - minellt 8.1 milj kr. 3 ”. Checkränta ".5+ 7 vi åningssidan kan' noteras a i "samtliga "räkningar fiu "bokförs gt "nom data” Tekniken inedför då oc br sättarbehållning + på 94 -I milj. kb. och nu är: behållningen uppé i-370 milj kr." Under de 'seriaste "5 åren” har insättningarna ökat! med” nära -|200 :milj. kr.. Vi kan alltså se. tills” baka på "en mycket god utveckling, > och. det är 'vår förhopphingsatt den ” skall fortsätta. Jordbrukskasserös " relsen är nu. unik igenom att” vi är ”ensamnia' om i föreningsfi vårt land, 'där> sa driva” fullständig :. så "möjlighet 'för' jordbruksk t'. lämna ränta på" alla” check- "räkningar från och med maj må: nad 1970. Bland ' inlåningsräknin-= "garna 'har kapitalräkning med 12 ; månaders "uppsägning "tilldragit. sig ; stort intresse beroende på den hö- '.ga räntan, :Den' räntesats som ny : gäller "fördubblar insatt kapital på = ett verkligt attraktivt alternativ vid käpitalplaceringar.vii.. A Insättarnas konton har: ; = 1969, Uley: för; jordbrukskassorna ett; märkesår J4.- och med.-att en samordnad ...banklagstiftning trädde : 1 kraft-vid årets början..För. käs- "sornas del innebar lagändringen en bankrörelse, Detta att medlemmen” är ägare till företaget 'och .kan ut+ -) öva ' inflytande : på,- verl < garanterar . er "utveckling 'I :med=" lemmens, lantbrukets och landsbyge "5 år, 'och' räkningen utgör därför] Igade den berömda repliken ts E - te fattningen utan svarade). oo Jodå, kom ner bar: . « nen, när han spå. tisdagskvällen ta- Sagt på jägarmöte: > diktatur på:jaktens område. Det bör .vara jägarna och bönderna >. som bestämmer, och inte konsu- Ienter och likställda, Förslaget om -.” relzerad älgjakt kan liknas vid ryssarnas" övergrepp på det lilla . jeckoslovakien,, Det är för att "7 jägerna och bönderna vill ha sin medbestämmanderätt som oppo- sitionen mot ' förslaget! att införa >» reglerad älgjakt blivit så stor i "Halland. vo fees Öna > Ombudsman Erik Piogman. i Jäs > garnas '”riksförbund-Landsbygdens jägare 'sparade inte. på ammunitio> -lade vid.ett av Hallandsavdelnin- geh av nämnda organisation ordnat > -jägarmöte >i.;Snöstorp.; Att. han också hade. flertalet av den 'ca -100 "personer "starka . publikens .,, öra framtjck av” den ' kraftiga ' applåd "hån bestods 'med efter anförandet. " " Hr Plogmans' organisation har på .ett års tid fått ca 700 nya med- + lemmar i Halland, och antalet ökar ständigt, ' omtalade”, distriktsordfö- + .rande Folke:Andersson, Oskarström ”isitt:hälsningsanförande. Man har t "avdelningar i Mestocka, Himle, Torup; + Köinge .” och"' Oskarström. Även vid "mötet :i-Snöstorp'. tog man -ypp frågan om bildandet av en « lokalavdelning." Det är oppositionen Reglerad älgjakt ger + mer åt dem som redan = från att tidigare ha varit företrädd . bara i mellan- och norra Sverige. 'v reglerade älgjakten är et intrå på de mindre jordägarnas fria för fozande”ält över sin mark. Däremot gynnar den godsägarna, RLF.i Bo=. häuslän ” och - Halland har: nyliven gålt emot: förslaget, och "hr. Plog- man instämde med dessa otganisa= tioner när de slagit vakt om jord= ägarnas "rätt att sina marker... en kalv v FÖRM. N FÖR GODSÄGARNA Hr: Plogman hävdade, att den qv också . få » jaga” på — Blir "det reglerad ölgjakt får ' en lantbrukare med 't 'ex'200--300 tunnland -eller, mindre inte gå lut . och jaga älg på sina marker. Han - kan 'möjligen : få licens 'att skjuta art tredje år. Fen Ma "2 1.500 HALLÄNNINGAR har redan skrivit på” en petition till. naturvårdsverket mot reglerad '' älgjakt. "Man'. skall även ' uppvakta jordbruksministern, i: frågan. Blir det sådan jakt medför det jen för= förlig " osämja . mellan "jägarna, så som det-'är i Kronobergs län, där man nu har reglerad älgjakt, för= klarade hr Plogman: Han fann inte + : skälen "för en' sådan jakt hållbara, Ett. argument har varit att' jägar. na inte” skött sig utan 'jagat av älgst för, kraftigt, Även bio= "mot Svenska jägarförbundets krav på : reglerad» älgjakt,” som otvivel- --.;aktigt -gett den nya. jägarorganisa- tionen 4: Halland dess: starka: vind I seglen. Landsbygdens: jägare krä- ver.få ha kvar den allmänna älg- " jakten och. vid. sidan: därav ;ha -.en licensjakt "enligt .i stort'sett nuva- i äst, ett "kungarike bj MER fer I > I ..Men skådespelaren förlorad al söm "it sina förorter uppför väldeliga ." ”bostadstorn” byggda land, .:som "är: avsedd ' för! 20.000 männ Iskor, 7 Jöverväga nde «- låghus. Den:-lifla” konststaden ” består i av 133 olika byggnader;" bland. :dem " form:' angenäm: skiljer sig: från » fru, cos Z>ETGR bara tre” höghus)" vilkas. bisarra. europeiska idustristäders unifor. '. mes bostadsmaskiner, :. Höglhusens : got att dricka! sade "han till vär —- Jamen, hur 'skall: jag : kunna u vill ha något att dricka? te så noga, väck mig >. Hörnu frök . > ler väl' mycken tid på att pudra er logiska ' skäl har anförts; Älgarna har blivit småväxta och arvsanlagen har förändrats under senare år har man sagtris ae FT + — Älgstammen. har ' dock fyr= dubblats "på några' årtionden, och jag tror inte' älgarna blir. större genom reglerad jakt. Och inte hela ler får 'de”bättre arvsanlag av: det, .:. fyrade talaren bv, X "vi Rts Han förordade "istället" huvaran« de. system, med 3—4å.dagars all- mön älgjakt; samt som "komplement till detta” licensjakt,'om "det behövs med hänsyn till älgtätheten.?. -. + . Talaren befårade ätt reglerad älg- " ' jakt. snart skulle följas av-:reglerad jakt: även i på , annat villebråd, t första hand rådjuren. Han. menade också, att de jägare som inte har egna 'marker, gott kunde hänvisas arrende" på', domänverkets egendo= mar. Staten" äger” hälvten. äv Sve« riges jord, förklarade hän. i = +: ,xSlutligen motsatte ' han''sig inte samarbete ', med 'Svenska Jägarför« bundet för”att diskutera sig fraro- till en medelväg för” agerandet" 1 den här frågan. Men detta agéran= de måste baseras :på' Jägarnas "och ' markägarnas .. 'médbestämmandeätt, och inte som nu,i Svenska jägar« förbundet;”.ett "beslutande över jä= garnas: huvuden,” rundade " tålaren arn Neji Fö te blev fort -hemm: tens Inn änar astädda 1 sin | Skottet m 2 (22) — Veklingart . Månsson.” Rädda pare! Sarat 7 för, en skogslö- Det sista kom i ett väldigt rop. Gamla Sara kom rusande, medan] hon sprang torkade hon. sina hän- der på kjortelrn : . TA '— Få på mina stövlar! - : : Lars Månsson hävde sig bakåt På bänken, Kvinnan fick" brått med att hjälpa honom, a Litet senare steg han ut på ste- nen framför dörren. Truppen satt redan till ' häst. Erik Bock fick hjälpa sin herre till häst, I trav bar det av ut genom porten. Hästarna dansade" ystert. Solen lyste £'musköterna :och det plixtrade och - blänkte, + +: ' Av INGVAR WAHLEN: muttrade Lars ot | a cke 440 Så försvann truppen in i sko- gen. ' oe - rk Näågra kilometer uppe i skogen hade Nils -Dacke posterat ut sina män. Själv stod han med' en musköt i handen och såg på de två bergsklackarna, .som trängde sig samman intill vägen. Ingen kunde komma tillbaka, utan att följa stigen, Nils'Dacke log för. nöjt." Föll fogden för denna fres- telsen, skulle han snart vara straf- fad.”Då' skulle Lars' Månsson ha plågat sin sista bonde.”Buden om hans” ogärningar hade nått Nils Dacke under några månader. FÅ" + fögdar var så"hatade' som denne. Skulle det nu ryktas att Nils Da ke "skipat ' egen ”rätty . många: bönder "som" tveka bli. med 1: upproret : resa” sig och kömma till hjälp. Nils-Dacke be .hövde ännu: fler bönder för att - kunna ' sätta makt :-bakom” | krav till kungen, -..' 3 "Nu hade Nils' Dacke ' placera ett par man vid var sida om Vä gen. De skulle skrämma soidater- ma, De hade order att skjuta utan att träffa, Fogden "ch hans män skulle tro att de var helt ir; de, Dackemännen. brukade: vara talrika, Två män slöt upp bakom med laddade musköter, De 'skulle hålla. sig. gömda i skogen och komma . fram först då de första skotten ljöd. ' ERE "Jösse låg vid "ena. 4 idan, mitt emot.-Nils Dacke, Han var beväp- nad med en musköt, | -Han hade lärt sig skjuta hem- ma ixlägret och hade träffat en trädstam på femton méters”hålt ättvisa, 7 skulle js 2 | få hjälp med en armé or kungen den "från Tyskland." Han” hade ivriga: underhandlingar! på! gång där, och kanske kunde har också inte tog den tyska” hjälpen: Den” vär ett hot: mot Sveriges frihet. "Också om han var 'en av” de bönder. som kommit i kläm, "kändes - det inte bra att veta, att. Nils" Dacke un- derhandlade "med tyska - furstar om den "svenska 'kronan.: Men ha- kebössan”var god att:ha, r ” Det var” ett bra vapen, Man hade" stöpta lod,'som man förde Her” i'pipan,- I det stora fänghälet fyllde” man” i krut. Ett flintlås slog igen. då' man tryckte på 'av- tryckaren. 'En gnista uppstod och myckét träffsäkert” och detta. var ett snabbare och bättre vapen än armbotstet, fast många bönder en- i |lyfte-liskogen.i De krutet exploderade ' Lodet gick|. ivar att hantera' armborst! . "Men nu: hade" Jösse: en musköt, Han var” en- soldat Nils: Dackes armé."Nils' Dacke måste ha vapen. "| Tyskarna 'skulle nog i:alla. fall inte ha någon chans att ta Sveri- ge. Jösse ville ha 'en/ svensk. kung. Hade "bara Svante Sture velat: bli kung;- när "nu: Vasen ' däruppe I Stockholm var så svår mot.bö derna," DIE bo H "Jösse: kramade -hårt-om sitt. va- pen, Det var- laddat. och" färdigt: Han kände. sin betydelse, -.., > ”Nu- "skulle Mari ha” sett "mej; tänkte: han, - Hon : skulle. nog -ha blivit ' stolt! vän ee Han kände golen värma ryggen, Ett slag dåsade han till; . so Då hörde" han skrammel "från soldateriia. Hai såg mot Nils Dac. ke." Denne kföp . ner. bakom - en 7 esset och stod där. stöd- jande .sig : mot" musköten!".Lärs Månsson stirrade på. honom. Där "den. fräcke skogsrövaren, klädd ; som. en” bonde . och med ett leende på läpparna, :u+ cc " Välkommen till skogs, Lars Månsson... Släpp "edra - vapen, an- nars blir.ni alla skjutna! "i Soldaterna”; lydde, utan att tve ka...De kände till' att. Nils Dacke kunde organisera sådana här små överraskningar, ” — Är det Inte iite"stora 'ord av : [den; . som; söks. av .kungen? för- sökte ' Lars / Månsson” bluffa. Du är redan en slagen mån, Nils Dac: ke,. befall. dina -Karlar, att ge "sej och följ. själv .med till. fogdegår- den som min: fånge. Då lovar jag och dina. karlar + Fögden hörde själv "hans ;ord dät ” Nils Dacke ”krökte lite” hånful oreda "bland soldaterna. Nils Dac- att utverka ett. milt straff ät dej] .. DL stig av: em 'och kom hit!” -; Larg : Månsson." såg sig hastigt bakåt. Alla: 'hans söldater - hade kastat sina. vapen. . De satt' stilla på -hästarna, Svetten rann 'nerför Lars Månssons: feta kinder, Han visste. att han” inte kunde vänta misskund; av'" Nils. Dacke. Han visste också: varför.. Hans egna handlingar. var verkligen svarta! Om han kom Igenom.:;. kan- ske. las AT Et : Fogden visste att. det var hans enda chans, Och hellre skjutas än snöpligt hängas upp åt kråkor och korpar. Unter le "Han satte sporrarna i hästens sidor, denne” kastade sig framåt mot Nils Dacke, = 0 fon
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.