EAHOLMS TIDNING | Onsdagen den 8 april .1970 . I i Intensiv vallodlin g för mjölkproduktion Av statsagronom Eliel Steen, Lantbrukshögskolan Vallfodret är i dagens husdjurs- """ gkötsel t hög grad ett grovfoder, ett skrymmande växttrådigt bas- foder. I första hand tjänar det som ett 'underhältsfoder, Produktions- fodret ges istället som hemodlat eller Importerat kraftfoder. På senare tll har intresset ökat för ett 'vallfoder, som till en av- sevärd del även kan tjäna som produkttonsfoder. Den främsta or- saken till detta är dyrare köp- kraftfoder. Sannolikt kommer inte priset på detta att gå ned inom den närmaste framtiden. se Andra orsaker finns emellertid, bland annat ökade möjligheter att bereda hö och ensilage av hög- re kvalitet än tidigare. "= ” TI denna situation får en valiod- ling av mera Intensiv typ ökad be- tydelse. Kravet på kvalitet ökar, liksom kravet på avkastning.per .arealenhet. Det gäller: att ästad- komma detta med lämplig odlings- och skördefeknik till så låga kost- nader, som möjligt... =. Skall vallfoder. kunna ersätta kraftfoder-1 högre grad till mjölk- kor, måste det ha hög halt av rå- protein och vara energirikt, Det viktigaste av allt blir med -detta "krav att skörda tidigt, antingen man tar fodret til hö eller enst- lage. Man. bör ta en något lägre skörd per hektar för att vara sä- ker på att få ett foder med denna höga kvalltet.' Nästan lika viktigt är att vallen håller en hög halt av: klöver eller eventuellt lusern eller — om det är en gräsvall — att ,dennal kvävegöjdslas riktigt. Mängder om ca 150 kg rent kväve per hektar och säsong är nödvän- Med den tidiga skörden följer en annan sak: man får en större ätorväxt som måste tillvaratagas. Alt ta denna" till. hö är: mycket vanskligt på grund av. den ofta 1 bilden. Aterstår att beta den el. ler att ta den till ensilage. I södra Sverige kan det ofta bli fråga om två återväxtskördar eller avbet- ningar. Man får således I vissa lä- gen tre skördar per år. Detta är också ett karakteristiskt drag I den intensiva vallodlingen för produktion av kvalitetsfoder. Med utvecklingen mot hetluftstorkning blir ett system med tre-fyra skör- dar per säsong fullt möjligt, vil- kat garanterar högsta kvalitet. Kännetecknande för den intensi- va 'vallodlingen är således tidig skörd, flera likstora skördar per år, hög klöverhalt och till gräsval- Jar stora givor av kvävegödsel. Till detta kommer självfallet högt utvecklad odlingsteknik i övrigt vad gäller vallinsädd, ogräsbe- kämpniing,' gödsling och 'skörd. Det mesta av vad som här sagts betyder inte särskilt stora kostna- der. Att skörda tidigare kostar ingenting alls men kräver ny pla- nering. Kvävet är ett av de bil- Hgaste” produktionsmedlen. Skör- deökningen är ca 15 foderenheter per kg kväve, Hög klöverhalt är till stor del en fråga om sortval och gott växtnärlngstillstårid och behöver inte betyda ökade utgif- ter. Vad som kostar är framför allt mekaniseringen: : maskiner, skulltorkar, ellos; ja kanske het- luftstorkar. På den sidan gäller det att finna så billiga lösningar som möjligt. per kg färdigt vallfoder. Här är vi på många punkter Båra i början av en utveckling. : JN Ut ACK JA” ” Den färske och unge skådespe- laren repade sig aldrig efter den recension. han fäste. efter sitt framträdande som Richard II. ... "Hr Svensson”, stod. det, ”spe- lade kunigen. som om han var rädd ogynnsamma . väderleken,:: såvida Inte man tär med hetluftstorkning att "någon annan skulle 'spola. äs- "Iser ut. Man göker efter olika ty- o . Skåne blir Texas . s os : Oljeborr på plats Skåne har blivit Sveriges Tex- as, berättar Vi Bilägare. Et nhy- dat boleg iaar efter oja och inom ett per år ska man ha fått svaret på om det finns så "myc- ket oija i Skåne att det lönar sig 2t borra efter den. Nu påsår olje för fu!t, Fi urslersöknir garna sva- rie Oljeprospekterirg AB. O'jeborrninger är ingen ny hi stora för Sver - del Redan före ardra vär riget irddldes de första oiju'etningarna i Syd Skåre. Och 1967 borrade man 1.000 meter ner öster om Ystad. Undersökningsresultaten . beteck- nades som ”mycket flovande”. Dirdktör Arne” Carlsson, chef för" Ojeprospekterinrg AB: — I höst sätter vi igång med -prov- borrningar. Då räknar vi med att gå "ner till 4000 meters djup. Först då kan man eventuellt få svar på frågan om 'oljefördkoms- ' LETAR MED FLYG. "För "närvarande arbetar man med två moment. Dels har man erigagérat. ett brittiskt -- företag, som med ett specialbyggt flyg- plan, "fyllt med instrument,” utfö så "kallade. flygmagnetiska' mät ningar, Det, andra momentet sva- rar ett amerikanskt företag — Delta : International" Inc, ”—- till- sammans "med AB. Terratest för. Man utför, seismåska mätningar av ljudvågor i berggrunden :' vid sprärgningar. Mätningarna kän ofter bearbetning ge svar om hur den underliggande; berggrunden per av' strukturer och förkast- ningar, — om det vill sig väl — oljan eller "naturgasen kan g ma sig. Man håller till i ett om- råde söder .och sydväst om :en linje. Malmö—Ystad, Där räknar man för närvarande med de bäs- ta. förutsättningarna för att hitta olja. so. a i .000 .BORRHAL.: > 3 di TJORVEN Den. första löveransen av Tjor- ven Still Schweiz. har : Kalmar Verkstad "nu , sänt till :general: agenteh' Franz ÅA, G i Zilrich, « Som genom: sina. cirka : 100 -åter- försäljare och serviceställen kom- >» mer att marknadsföra den i hela landet) cc : ) Tester + Schweiz har visat att Den första kommersiella leveransen till Schweiz av Tjorven eller ot . internationella marknaden, har nu lämnat Kaln, Tjorven är lämplig för de schwel-| ziska körförhållandena genom sin goda Pbacktagningsförmåga "och jättheten att taga sig fram i snö, + Dagens -leverans - inleder Jexpor- ten "ill ett nytt land och den: om- fattar också ett antal specialut- rustade "Tjorven till Swiss Air, Som har beslutat införa den som Det; är. de' seismiska mätning: Kalmar, som bilen heter på den jar Verkstad, . : standardfordon' för vissa: service- funktioner på des större "flygplat- serna, Totalt beräknar vi att för- se Schweiz nyed 150 Tjorven un- der - första - året : säger : exportchef Sven Arnerius på Kalmar Verk- stad, | : ee dä. P4 den vårlunch på Hall Hallands Nations;Vänner behöver fler "LUND: Hallands Nations Vän- ner, nationens stödförening i sitt hemlän, har varit inbjudna till öl oF medlemmar: ner minskat mot föregående år: 76. personer lämnade föreningen 1969. " gamla träffades och trivdes. ger: : nee arna som änr det hittils ' mest kostnädskrävande och komplice- nade. (Nio tionddar av anslagna tre miijoner kronorna går hit). Längs 21 "linjer; som” dragits kors och tvärs genom Skåne sö- der | och ”sydväst " om”... Malmö Ystad, kommer man att göra sam- manlagt 3.000 små borrhål Totalt: ska -300 kilometer täckas av hål, som” är '20—30 metern djupa, > DÄR GÖRS PROV-:; ”"” SPRÄNGNINGARNA, -" : Direktör Carlsson: -—”Att pro borra: på måfå vore rena vansin- net. "Genom de här. förarbetena får vi en fast gnund att' stå'på -—' vi vet ungefär var. det lönar sig bäst att ”rovborra. Inte minst viktigt är det med tanke på att varje ' borrhål . till 4.000 meters djup kostar bortåt fyra. miljoner kronor! Under senare. delen av detta år kommer '-alltså de verk- liga" borrningarna ' igång. "Detta sker med hjälp av ett borrtorny,|: cirka 30 meter högt "Till en bör- jan ' nöjer” rhån sig med ett' torn och "flyttar plats, det . från "plats tl ra sr va "| som "står på fyra kraftiga" ”ben”. " Varje" 4.000-metershål 74” Öster- Grängesberg, KF; OK, Sydkraft och. Stater: gel. nom Vattenfall och LKAB. Grup-|-/ pån. har Mills idare”satsat 100 miljoner kronor. under: de första " |fem: "åren. : LKAB "och" Vattenfall :| har 50-”procent -av "aktiekapitalet. | Det återstår alltså' en tid innan vi. eventuellt får "svaret på: frå | gan' om det finns. olja ellér 'kan- ske naturgas inom våra grätiser: Lund, Trots att det inte var så . mycket bevänt med våren utom- hus, märktes den så mycket mer i den gemytliga gillestugan, där ett 40-tal personer unga och Ordföranden i HNV:s arbetsut- skott, borgmästare " Axel Malm- quist, Laholm, var oroad för föreningens framtid. - Med- lemsrekryteringen . går tyvärr mycket trögt. + rt Skattmästaren I HNV, bankdirek- ör Inge Bergenek, Halmstad, sä- « — De juridiska personernas an- tal är oförändrat, 26. Däremot har. av dem var 22 nya. Föreningen fick kr 1969. Hallands 'nation 'fick 6.900 kr av denna summa, - - — dJubileumsåret 1968, här natio- . Jnen fyilde 40 år, gjorde vi en drive tade bor "Axel Mal i ett tal vid lunchen. Vi fick nj2 medlemmar, men flera av dem ha- de det förbehållet att det bara var för jubiléets skull. Ävgången 1969 var väntad, — Något som däremot bekymrat oså är att. när 'vi:försökte få de nyinskrivna studenternas föräldrar att bli med i höstas lyckades vi nästan inte alls, säger borgmästare Malmquist, 150 föräldrartfick brev från oss, men bara-20 ville" stödja nationen. Nå Pa pel lnen .— Hallands 'nation' har stor be- tydelse . för 'kamratlivet i . Lund. Men utan pengar kan vi inte kla- rator;' Birgitta Sandström, Laholm. Jag. skulle med- glädje ' hälsa ,.yt- terligare HNV-medlemmar välkom-' "na... HNV:s stöd är helt enkelt ett > livsvillkor, ” Och ' dessutom' "är ju medlemsavgiften så låg som 10 kr. "I De" många ' politiska ” händel- serna 'i "Lund på senare år kan ha inverkat på allmänhetens. inställ: ning. tll studenterna, säger” Bir-) gitta Sandström, Men det är inte alla som sysslar. med politiska: de-. monstrationer- > och » ockupationer.: Det är viktigt: att inte generali-. sera.. Bland 20.000 studenter: är det : naturligt att åsikterna skiftar! Det är ju lika många" människör 'som I en svensk stad, Vi i Hallands na-' tion garanterar att pengarna" från. våra vänner i hemlänet används. till "vår verksamhet och den är: helt opolilisk, +, - £ En tämligen mild ' sydostlig” | luftström" råder .' över ” Finland |. och ' Baltieum.., Luften avkyls »dock- på sin' väg. över. Östersjön | |. Soch : Bottenhavet, Ett lågtryck, som på tisdagskvällen ' låg över:'k- |- Danmark, förskjuts något norr. rut, liksom tillhörande "ned - |; bördsömråde : över ' södra "Göta? | land, Ett /ahnat lågtryck” med. | centrum, nära Moskva sig «mot östra Finland! :» Utsikter "till .:onsdag "Svag till måttlig växlande. vind. d Tidvis lättande molntäcke men | enstaka byar av regn: eller snö: :| Ingen större temperaturförän | Kattegatt: God" lande" bris.” Måttlig sikt, ;nederbörd, MS) - Utsikter för torsdagen: Små- ningom” tilltagande ”ostlig vind, i] frisk: vid "sydkusten. Mest. . pehåll,... senare mera: allmänt. |. .mulnande:. söderifrån och , mot : kvällen: nederbö; under 1969 antalet fysiska perso- .- 1969 blev 418 och | . in 6.400 kr 1968 och ökade till 7.300 | ' för att skaffa medleramar,. berät= N ra oss, säger Hallands nalions ku- | | igen ökåt. bet; Länets biodlare blir allt färre N eltalet Från" föreningens honungsbedömning. - nn biodlarna har, haft god förståelse! | för" förbundets ekonomiska"; läge. Sålunda- har ett femtiotal biodlare i länet bidragit: med ca' 50.000 kro? nor till. förbundets utvecklingslån, ” > ålunda "15.000 och resten genom levererad honung. RN ST juli-hölls en gemensam studie- resa bl ä& till den kände biodlaren' Tage Nilssons bigård i Öringe, där även intressanta - antikviteter. bes. sågs,' Vidare gjordes besök på Hal- , .. äderö, där Hans Sahlin och demonstrerade" ” .'+< Hallands" Läns' Biodlareförbund har under det gångna året fått . vidkännas.. en. kraftig medlems- minskning." De. 21; föreningarna > redovisar ett medlemsantal på 632 vilket betyder en med " 42, Skördeutfallet har varit täm- > ligen." bra, sägs det i verksam- . . hetsberättelsen.. Enligt - inlämna= de” råpporter - har: skörden .upp-' gått till 63.117 kg, en medelskörd > på 17,8 kg från 3.541 invintrade " samhällen! . Endast två "medlem-' >" mar bedriver biodling i stor skala ” , Och har 61—200 samhällen,'55 har odlingsstationen. 'på .mellan . 21—60, och 34 ”medlem- ryktbara ön. : + mar har inga samhällen alls, n , No . I styrelseberättelsen ' framhålles med rätta, att 'skall lokalavdelnin- garna kunna hållas: vid- liv, :så är. « det, viktigt att styrelserna tänker på” 'medlemsvårdens och 'anördnar + mötesverksamhet: blå 1” form" av en-dagskurser;: gärna .i+ samarbele: > med angränsande, föreningar, ' Bi- drag till sådana kurser .kön i regel erhållas genom länsförbundet. An- slag för verksamheten har erhållits från landstinget, :varemot' bidrag . från :hushållningssällskapet i: har, upphört 'från "och med, 1969. å verksamhet, . IRAN rt at Styrelsen ,:-har : . under Yedovis- ningsåret utgjoris av Ivar Samuels- son; Kungsbakea,' ordf, David" Gus= tavsson,' Torpa, sckr,' Axel” Johans- son; "Knäred, "Torsten ”Wrånning, Falkenberg, och Hans” Sahlin, His a Vinterförlusterna. var .ca 10. proc "av invintrade. samhällen och unge- fär hälften "av" dessa. förluster. har +" orsakåts av' ”visefall, »sfinns' fortfarande kvar här " och av de invintrade samhällena "har tio-haft vintervila i halmku- "por. 1.808 kg vax här: utvunnits. Till" fodring :Kar ”åtgått "40.880 "kg $ "honungs! I. fyllda. hos; för- ”bundets nungs örmedling ;' men (s.genom: elfektiv,reklan; och upplys- sohing. om ', honungens välgörande 2.segenskapere:har shonungsförsäljnin-| dligt.. De halländska år lagren YRBART. PASKBLOS ' Västtyska fabliksi garsonen irho. mas, 12, och- hans 13-årige kamrat 1 Fulda, ville: unde ka KAMRATER ” Enligt. kriminalpollsens apport -. " på. i måndager kastade” pojkarna br tändsticka." Pro- och". lagerhallen I. en. .Pappersfabrik. bränn ner. tiil Or dagen den 8 C. I dag HEMMING:. :.Solen” gär ned: kli. ”Ppjkarna e n'ur röken och flämmorna, De fiék tillbringa :påsken' ”OFörsikriG : ov" PA-jmitt bord kommer, aldrig |.en droppe alkohol.;' furringning "fi" S'har; för. til graders riti:.v V hennes | > — Nej, jag är också mycket. för (. Om hjärtat blev hon stående: att + Kungens Karin" beskåda honom. Så ståtlig . han ..edde sig i-sin 'nya: krigsdräkt! - ackan av grön kläde. satt som "juten över : hans skuldror ; och röt så vackert av mot; de gula sann Av SA 8 . M SS + . Han ' hade. fjorton elever att un- dervisa, och varje lektion bruka- |. de han avsluta med att: berätta «en saga eller nägon mrklig till- dragelse i. bibliska historien. . El- ler .också kunde han förtälja en - sägen fråm svunnen tid, med för- kärlek sådana som handlade om :förtrollade . fyrfotadjur och ' flyg- "fän, Bland annat om ugglan och hur hon kommit till. Hon hade "fått sin skapelse en. gång under " Frälsarens jordeliv, Då hade hon . Varit en kvinna, livnärande' sig i det heliga landet på vedsågning. Men, så en dag hedrog hon Mäs- :'taren. Till straff blev hon för- vandlad till en grå fågel, dömd att kväll efter" kväll högljutt ropa ut sin brottsliga gärning: klyv ved, klyv ved! Så måste hon sitta .. Och ropa intill: världeris' ände, Av Martin Perne ” Iför solens 'ansikte' och vågar sig fram, blott när skylande mörker råder. - De : Nedför trapphuset med dess gotiska votivsteles av kalksten Hade Karin i stor 'brådska, Ge: nom en page hade hon fått buda, att fänrik Maximilian väntade henne på den yttre borggården. I ett burspråk stannade hon till i'sitt lopp och kikade ut genom dess blyspröjsade fönsterrutor. De hade råkats ett par gånger, se- dan hon kom till slottet. . Han hade varit mycket gramse på hen- ne för att hon tagit tjänst i ”det- ta syndens näste”, men så små- ningom funnit "sig i det skedda och inte kommit med vidare före- bråelser. . ” Genom de dimmiga glasen fick ; hon strax syn "på honom. Med; draget svärd var han i färd med / ' pludderhosorna; - Hatten med: sina röda gäåsfjädrar satt käckt' på sned, och det ekorrbesvansade gze- hänget förtog minsann inte ögon- fägnaden, et Hon lyssnade, 'Vilken kraftig stämma han hade! Så tydligt, som om 'inga väggar rest :sig mellan dem, kunde hon höra hans kommandon: ”Ställer eder med med pik för fot!” — ”Fatter med högra handen om -stången!” — "Till vänster presentere eder pik!” — ”Sätter honom till ort!” ' | På lätta fötter hastade hon vi- dare nedför trappan. ': Nedkom- men blev hon stående i dörren, Han varseblev henne genast och hälsade -henne med svärdet. Hon gjorde ett tecken åt honom och han svarade med en nick. Inne i den halvskumma vakt- stugan stod de hårt tryckta in- till varandra. Gnidande nästippen mot hans mörka skäggbotten, sa- de hon: + >" ” . - 1 harrnset: av jungiru Ebba; atl du skall rida som brevdragare till Lund ? — Det stämmer nog, det. — Inte ensam väl? < > r ” Hon klängde sig ängsligt inpå honom." . , or Jos: frn — Men inte vågar du väl rida utan följesvenner! Det händer ju så mycket styggt efter färdevä- garna... skogarna vimlar ju av landsvägsrövare, . .... a es dt Han gav upp ett sorglöst skratt och kramade henne ännu häårda- re, ee ! — Ängslas inte, käraste! Jag rider en ' snabb ' häst, och . mitt huggstål har ett makalöst gott bett. Fe — Du är djärv, du rider som en djävul och - hugger som "en riddar "Tord, men mot övermak- ten... : : a — Ger du mig löftet, att vi skall växla" fingergull vid min återkomst, avbröt han henne, så kan du vara viss om att inga ill- gärningsmän 1 världen ' kan ge mig banesår! Säg, älskade, lovar du? : Hon nöp honom 1 örat och ut- brast, på en gång tränsjunkt och ee Tn olgmå FR SR TON EVO YTA VOTE ; AE kosta på mig att ge ett -slikt löfte. Och ändå vet du så inner- ligt väl... es od .Karin hann aldrig: i bedyranden. : Bakom" dem” gick dörren upp, och in trädde hövits- mannen för kungens :gårdsfännic- ka. Häftigt for de två isär. Hö- vitsmannen, en. grånad krigare med slokande läppskägg och hela ansiktet 'svärtat "av - krutstänk, "— Vad fanden vill detta säga? Under tjänsten tillika! vi Fänrik Maximilian bugade sig, röd som en tuppkam om ö: 'onen, och urskuldade sig: : > =: ”— Ber om tillgift; herr itis- man. Detta skulle aldrig ha kom- mit” mig till”last, om "jag inte blivit beordrad ut på långritt i ända ner till Lund. Man vet ald- rig om man återvänder efter en slik farofylld ritt. Därför fann jag det lovligt att. först säga farväl till min fästekvinna. -- . svd Hövitsmannens. blick misté sin udd. Länge blev han stående att grymtande ' beskåda ' de :tu,: Så strök han upp sitt moloket 'häng- ande läppskägg- ock fyrade; av: De -"— Om T har kelat ifrån er nu' "och vet hädanefter yad som krävs aven krigsman i tjö - mer -satt : prinsessorna Elisabet sor . sova at Na vitklädda” pager . omkring '' oj skänkte vin I de tömda glasen. +,> >... Just som ett" moln” drog -förbt : månen och" försänkte : rummet ”t£ ' ett dovt halvljus, reste sig frö." ken Cecilia upp, sträckte på sin”. ” 3 F a v sina hovfruntim- och Cecilia i fönstersmygen' och lyssnade drömmande till den däm- pade "musiken. Det stora,' satsli- ka rummet var möblerat i öster- ländsk stil med' tunga drapering- ar i'rött,' hyenden. och bonader med motiv -ur den grekiska my- tologin. Nästan hela golvet täck- tes" av persiska. och orientaliska mattor, och stolar. och taburetter var beklädda' med sammet; gyllen- läder och'karduan. I'en silverkan- dilzber brann ett enstaka ljus. Ba- Xom 'en' spaljé, invävs av” kläng- växter och i krukor planterade po- meransbuskar,; befann sig fröken Cecilias engelska musikanter. Ge- nom rde::skiftande fönsterglasen letade 'sig, ett..knippe månstrålar in, förlänande rummet .något: av en "ojordisk --stärmning. ' Liksom framtonande ur'denna skymnings- mystik bars” de lägstämda toner- na från gigor, harpor och cymba- ler ut över salen, fe ns I 'små;grupper "satt , eller stod) de uppvaktande;tärnorna och vis-|, smäckra, . liljesköna: kropp och ; klappade i händerna. Musiken tystnade: ..s ere os en — Nej, nu har vi: tröttnat på :. att sitta här-och" uggla! utbrast . hon på 'sitt hurtiga sätt. Musikan- ter! Spela upp till lek .och dang, och låt oss lusteliga vara! on . Befallningen 'uttöste små skri . och rop av förtjusning . från de uppvaktande' tärnorna, Nog: var. det rart ått- sitta- och lyssna till harpolek, och drömma sig' bort, ' men det kunde också bli för myc- ket av det goda, ren sn sir et » Ebba : Fincke viskade i Karin Mänsdotters: öra, ' medan hon för- - ” stulet" iakttog ' Cecilias "anstiksut- — Se'hur tränögd Cecilia har blivit.nu igen ... så snart Plint ' finns" med > bland : musikanterna, . ger.hon' sig aldrig någon ro i.e sorg. och skam. gömmer .hon siglatt drilla en . knekttrypp. Varm| -:— Al IT : så återvänd till-er trupp, fänrik, kade, så «tyst >så. tyst t' varandras] .. i |; i "Sea rilla ekt D. Nar I : r det sant vad iag.hördel . a Du ter som om det .skuyllg : + löron.- Likt :endevarelser .tassade |. frn ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.