"LAHOLMS TIDNING Lördagen den. = IT 11 april 1970: ' - "Tänker. Aftonbladet : möjligen återuppta” sin kampanj mot jord- bruket från valåret: :1966. Detta kan man, fråga sig då man läste: "en artiker i AB: nyligen under | rubriken . ”Matpriserna sir enahanda, har I ökat, itlo': procent”. ifter) «Mellan; 1960, och”. 1988" steg att ha gått ut med denna prakt- konsumentprisinex' för alla. va. rubrik; ” ner, något) ror och tjänster med” 35 pro- om vilken id: som avses, fort- . sätter tidningen: med - följande ”Det' är' producen- ternä ' som: tar ; ut. ety' högre pris. - Priserna ' 'väntas öka yt tertigare , i är”, LI MAGE Underrubrik: AB vet "dessutom att: "det jär ”å& ”producenterna", som är ut ett medel?; Förmodligen .. anser dell flesta ratby producenterna” i- detta fal” än lika med ' jordbrukarna, Man brukar; ju nämligen tala ” om: jordbrukarna som lvsmedelsprodutenter... Så blir siädverligen, Aftonbladets rubri- ker i Acetacfall Hd almänhöt vu tydda: Om man fortsätter. d a P "finner man » att .prishöj! ifråga dquile iha : der det got. xanh besked: . om i "vilkep landets | ”Ynhevarande "året, Nå | vå "man undersöker. jordbrukspri- sernag roll i prisbildningen för en längre period, Vi kan välja 1950 som mwtgängsläge. Vi kan Ika väl välja 1980. Utfallet - cent.” Samtidigt steg livsmedels- posten i ikonsumentprisindex med -44 procent — alltså ' mer än totalindex. Producentprisin- dex för, svenska. ”jordbrukspro- - dukter: steg. emellertid «med. en- > dast. 23: procent, - Producentpri- serna visade alltså en höjning som var avsevärt lägre. än kon sumentprisindex. totalt -- och. en- ”dast Aungefär . hälften - av -Uupp- . gången: för Tivsmedlen . -i detalj- Bla. "de Höga "pressat: Producentpriserna” inom landet .-— sä skilt efter. 1968; K "Med den: rubricering; som” At ”tonblades "hap använt "för. att nå sina: syften, hjälper det inte mycket: ätt: det något" Tängre ned i. "den ta notisen: under "den stora rubriken talas. .om "att Omkring, 1/6 av prish ning- drabbar kaffet, Den hö ning. Bar ju inte, mycket med att skaffa. går Så "priserna (med undantag "för potatis), eftersom 'jordbru- « ket "självt "få bära” förlusterna för - en sådan. skada med undan LT = J ordbrukét” och priserna A "Tlendrar -förekomme - på skogsdag i PLÖNNINGE: :.Jägmästare. L- Regårdh från Skogsvårdsstyrelsen i Hallands Jän inledde torsd "Iten mästare L Regårdh. I nsiktsbokämpning « ämnet i Plönninge: Av "det : stormfällda - virket som; alltså inte var upparbetat är hälf- ' "Det betyder. ”insek' dagens . skogsdag på Plönninge skogsbruksskola. — Ett '100-tal' skogsägare. hade kommit för att " få veta hur mycket stormen drab- "bat de halländska skogarna :och' " vilka risker insekterna utgör på de stormfällda träden. ” Jägmästare Regårdh berättade att av den stormfällda skogen är högst 50 procent.skadad av insekterna. Speciellt är. det. märgborren,' som botar tallskogen. barkborren är en >» annan skogsfiende och den angri- per virket. I Värmland har man "problem med den: ” ”> För att undvika bekymmer med " märgborren manade jägmästaren sina skogsägare ati baärka tallmas- . saveden. Det är ett effektivt skydd mot insekterna. '. Andra ' metoder för latt hindra insekternas änfall” är "att vatten- behandla virket. Då trivs inte-'in- . sekterna. En. annan metod är 'att » 'harka' virket. och, vidare att frak- ta: virket ut ur” skogen" eller att behandja det kemisk — också ' att det inte är så mycket att göra åt. - Tallen "är den svårast ärabbade : i Halland av de arter som ”insek- terna angriper på rot.” > « Skogsstyrelsen -har' från. Kungl Maj:t. blivit beviljad bidrag till in-"- sektsbekämpning. 3.000.000 kr står ' till förfogande för att hindra. ska- dor på växande skog. Bl a kommer också den halländska tallmassave- den att besprutas; Det ligger i vir- kesägarnas intresse att förhindra virkesförlust och där bidrar staten med 50 procent; Insektsbekämpnin- gen på inte upparbetat virke"får bi- drag. med 75 procent. , Snytbäggen som” går på plantor : är. ett annat problem, Den kan be- kämpas med DDT ännu ett år, men '; sedan förbjuds 'medlet och vad'som : sedan ska -hända, vet ingen. Jäg-' mästare "Regårdh såg "mycket all- varligt på situationen, Direktör 7 Andreasson, Gullvik > tog sedan upp den "kemiska: be-': kämpningen.- Efter kaffepaus, följde frågestund. + ve” . | Böckernas vär Sven Lindqvist är en av ein ge nerations mest. väsentliga förfat- tare. I Gustaf-Adolf Mannbergs int tervjuporträtt möter vi . honom Som en resenär i tid och rum H-]- delsefullt engagerad i samhälls: problemen. I samma nummer gör Ivar Har tanken hos de gamla grekiska och romerska diktarna. "Den nyligen bortgångne - Bert- rand Russell fortsatte in i' det sis- ta sin samhällsfilosofiska uppfost- rargärning. ”Varför ' människan borde hålla sig borta ' från 'må- nen” är ett briljant prov på hans ännu vid 97 års ålder oprutna in tellektuella kapacitet. Bland : novellerna i tidningen finns en skarpögd och underhål- lande studie av svenska och .smör- gåsbordet, Tvar Lo-Johanssons "Beskrivning över Vaxholm”, .”Smörgåsbord i all ära, men det var ändå det småvarma, som. sat- te piffen på det, Det "småvarma gav honom anledning | till en; or- gle. Han förstod .att människan nm gjort en av, sina allra största upp-' finningar, då hon. lärt sig kuva elden, =" - : Han. Begrép inte hur, stammar]: och- krigsfolk . tidigare kunnat stå ut” med bara » rä,. kall: mat. Det värmen i hans egen själ. Han mås- te beställa in en extra fyra för att komma ' Veriktig förm. Han fick den. också överraskande fört, vil- ket visade. att hans” uppfostran av servitrisen burit resultat, Sen. gav han sig i Jag med den stekta « prinskorven;, : ;köttbullarna, ingar; och: ;ka Janssons” frestelse, ägglådan,, rar violin, den gr tinerade blomkälen med bacon, sen kom stekt, Wax- holrasströmming och fläskköttra- gun; Han ' knaprade" välkistigt: på I |frasiga bacon, rullade, köttbullar- rie en mästerlig analys av freds |' | beskärning- för. att -minska be- varma , i. födan smälte, ihop med Ir dd nr. von] >> (Fortsi fr, sld.'1) is nersuttet soffhörn, där. -man- varit med om att slita tyger, från, get |- varit t nytt”. ms Nu skall ;.. (Forts. fr, sid. 1)- den angriplts av innanröta | och tidigare föreslagen Plom- bering har också utförts ehu- ru ej i den omfattning och, . metod, som skulle kunna för. länga trädens livslängdår, > Intill "boende: fastighetsägare | - har länge och” ihärdigt. påyrkat | . trädens borttagande eller stark skuggningen. Dessa krav har kyrkorådet” förklarligt ” nog : be- aktat genom att företaga en kraftig reducering av trädens grenar. Genom 'denna' beskär- ning, har trädens bladmassa bli- vit alltför liten," vilket påskyn- dat: > innanrötans utveckling. Denna försämring -har fortskri- dit så långt, att träden knapp past förmår uthärda ännu en storm, Det enda -försvarbara är att snarast: avlägsna samtliga |kastanjer utmed kyrkans norra sida samt den nslutande kastan- jen i öster; Efter detta arbete ” varef. bör jorden gödstas up) ter nya: räd; ;planteras. i Pyrtinidekår NT Med anledning härav. har. nu kyrkorådet :beslutat att avlägs- na de ifrågavarande träden och ersätta dessa med nyå.. Detta enligt Erixons förslag, som ly- der:”Kastanjerna avlägsnas och ersättas av pyramidavenbok el- ler pyramidekar: Dessa trädslag växa pyramidialt och komma ej att besvärande skugga de intill . liggande fastigheterna”, - Ni y.. mässkrud : Med” "anledning av:sin: 80 dag har är som! gåva till. Kyrkorådet: -Över- lämnat 2.000: kronor: att använ- das till -anskaffande av: en "röd str Våxtorp |onu: utsträck I 4 i | keringsställen” I "närheten: av anrktionsplatseri "att "det fake "tiskt var förnuftigast att stäk i "Ja. bilen några hundra meter från händelsernas .centrum.; Några prissmakprov: Trak- - tor. Nnffleld . 1962 : 7.500 kro. Bor, traktor med Iastare 4.700; |: Kverneland-plog' 1.500, Claas halmpress "3.000; 'ställgödsel- spridare 2.000, cambridgevält 1.500, bethacka' 1.500, radså- ningsmaskin 2400; skördes 'tröska -BM/Volyo med tank : 6.500, Hö glok på 38 öre/kg | och bland. djurpriserna note- rades" tvenne kör som: vardes "ra "kostade, 2.400, : kvigornas ” >högsta - pris blev: 1.560: och 1.300. . M (Forts, fr, sid, 17 Nilsson, samt rektor R. Q. Henrikson. vi varje förening fick stg tills "delad ett Område som skall UPPSNYgLaS, och även skolan " kömnier alt få träda in i ren» görlngsbildön., Priser m m Man ; skall" också” "uppmana industrier," allmänhet att: häl: la snyggt. och rent, omkring sige. På infornatlonsträften även "filmen + "Den nya” "floran", ee T Dodde idarveckan "skulle "enligt | de ursprungliga: "planerna på. gå 19—26 april men" den har fram ull; 10 sådana”n nu när alla konventionella 7 na” "över. tungan, dät ' de stuvade mässkrud. Den röda -mässkru- den, som finns; är av gammalt datum,” troligen från "1700-talet eller i början -av::1800- talet. och? "traditidnellas' Klådbegrepp: är upps" och” nervända? "Jo; om nan med välklädd hörre menar en med "Min "Fäder verkar. så verkara; ock; Jag Em” vanlig tröga är. också Mit kärasté bi. ordet, min? |; te. Herren. är. min Let man ' därtil "lägger. den "insam- |)” ar ling, söm” ägde rum. veckorna] innan, blir summan 14:400 kro- nor, ' Offret "till. Sjömansvärden blev; 1.340 kronor, eller- kungsörn+p -Dassar "Oss. bär När. Guld nu: korämer: till os sitt. ord så ger Shan Jo: skattehöjningar." Finansminister Strängs" uttalande: ätt: momsen nästa år blir'så hög, att det kan vara svårt att; ; höja" den ":ytterli- Måste ite > mänga äv oss Hekänna, hur "kraften, ”röster;"sötman” ur dessa ord: vält fram över oss med sin lälkediom gång efter annan? Herren "är min” herde — ' Han” är den: enda fastar Pen bed n »nomiska.' balansens : skull ' måste I nog'hr Strähg"Ära åt skatteskru- YT. ännu: ett varv. Och då kom; . mer -' > löntagarorganisationerna "med nya ' krav för kompensation seful ät, sänn inte med: någon: av, 085. Det ge 088 hårda ">. texten. : behövs ertellertiå lägger ” ut inte några fakta. -. . Bilden än exakt densamma öm » den. medger: större -valfr LOKAL AKTIVITET : ”SALF sär: sen. äv: de organisa tioner som, bevarat de lokala, av. la vreksamheten: : Inom de allra inom det svenska organtsätions- väsendet klagas över "mötesledå och ringa engagemang hos råed- lemmarna, Paradoxalt nog upp: ges den ökade fritiden leda till detta, Paradoxens' förklaring: lj "ger väl däri att den ökad och då väljer. föreningsmedlem- men fritidsstugan: TV-matchen eller. bilen framför mötet. Än mindre vill.han binda sig för. ett styrelseuppdrag..." åse Det finns. exempel på. detta även inom SALF' — att' en av- delning eller klubb kan ha svårt att få fram styrelseledamöter, en ordföratide; en: kassör t-ex. Men detta "tillhör: undantagen.:; edeb allra flesta fall är det gott ; tänt med återväxten. - Man 'märker detta. vid besök hos avdelningar .och ' klubbar. Den äldre, generationen ser: till att. den yngre matchas, ansvaret för framtiden är markant, Det är felaktigt: att tåla om en genera- |: tionsklyfta, här råder 1" stället | en samverkan mellan olika å1- dersgrupper.; En samverkan som |” naturligtvis:kryddas av 'de yng- res nya synpunkter: och framåt: anda, = Klubbarna och - avdelningarna bygger: upp förbundet -och- ger den enskilde.arbetsledaren- möj- lighet: att påverka utvecklingen. |, .sationen,' Nu. då distriktsorgani- [ sationen,, verkåt under några år framstår denna” ' 'Kombinattön fullständigt rätt . ver och mäskar av samma slag, som brukar. finnas där kommu- "höjda leynadskostnader.:” -', -Hur" denna: onda' spiralrörelse "skall hejdas: är det väl ingen. som' .kan säga, : Ansvarsfördelningen "att. ”avtalsförhandlingarna skall vara en uppgörelse: mellan ar- betsmarknadens parter. Men hur "länge "kommer det "attzbli möj- ligt: att ' behålla : denna ' arbets" . marknadens frihet? -Det är denna stora problemå. . tik, som kommer att: bli aktuell "dé närmaste åren. va Egentligen borde man vid dåt här laget vara ganska 'härdad, : när det gäller rapporter om; vat- ténföroreningar,” skriver Vår : bostad. De har varit många de senaste. åren. Men” ändå har åt minstoné den som skriver dessa ler återigen ' blivit upprörd: : : Nissans”; våttenvårdsförbund -har gjort en utredning som är "Tiågot . av. ett: skräckdokument. . Det finns cirka 750.000 kubikme-] "ter löst slam i ån, som emeller- tid inte är helt död -— där lever och. frodas . både fjädermygglar- ra nalt "avloppsvatten släpps - ut. Men det finns inga: fiskar, efter- . som Nissan är helt syrefri från Nissaström . till. » Slottsmöllan or Halmstad! EN Nr "" Den' värsta "boven 'i "detta "drar :ma” är "Hylte" Bruks "AB: Upp- ströms Hyltebruk är syrehalten god. « Det ' finns inte längre några " Halmstadslaxar — det finns över "huvud taget ingen fisk i Nissan; » Den är närmast ett kloakdike : .; stig el ANNAT. FEL '; -Gamle smeden, Anders hade ald- rig i sitt. liv varit sjuk, men nu var .det klippt, "Han" lades-in” på sjukhus - och nu stirrade: han skrämt på den illa” söta sjuksys- säng och frågade: : — Har ni pyjamas? FT > ' Nej,” kved: Anders,” doktorn det har” varit "falska herrar” över tet .Ibl.-a” Jag: är. C herden, "Er. god herde, giver. sitt Jag är. den. gode” herden'' och ja "känner mina; och mina får känna nig”. " Dettå. är: ett” av Jesu klas självporträtt. Bibelns: -herdebild är "mycket saklig och kärv: Her: ren är min herde; det är vår kännelsé. :i-dag. Dessa fyra p tarord är som .en mogen persika av häring för själen. tigast? Någon svarar: ” Herren. Själva' duger vi"inte till”att rege- ra, . En. lång rad. lysande Iherrar har”erbjudit 'oss"herdetjänst.: Men hela dinjen ” som" plundrat - fåren på ullen eller övergivit fåren" i nödens timma. ”Den som är lejd och icke är herden" själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven "komma, då övergiver han fåren, och! flyr”, Nej, Herren Jesus Kristus. är-vår ende rätta herde, " vår löftesman, Hans Ja är ja och hans nej är nej. Någon annan tycker. att ordet herde är-wviktigast.. Herde.: — det säger allt "om Kristus. Herden känner! oss," vakar: "Över --oss, fö- der, '.oss. med - livets. bröd, letar rätt på oss när vi går En tredje tycker kanske att ov- » Viket av de fyra orden: är. vik Jol : prishöjningar som följd. 1se. Her-|. den 'Kristus har dött för sina får. | 4 . Södra "Sveriges Skogsägares Förbund + med > "AB (SSSF/SIAB) visar ett gott resultat för verksamhetsåret 1969, en - ökning med 15 procent jämfört med året innan. Rörelseresultatet före > avskrivningar och övriga dispositioner ökade från 69.9 till 80.6 milj kr, Men därvid är att märka att koncernens resultat 1968 var gott. 5 ”Årets' resultat "visar variationer för olika delar av koncernens verk- " samhet, , Det bästa resultatet noteras på cellulosasidan, Inom den . sektorn har företaget högt i Skogsägarnas Industri de anlä har knaden kännetecl nats av Inom enheter som kräver större personalinsats är resultatet inte li- ka gott, brist på. arbetskraft i för- ening med väsentliga .löneglidnin- gar har F påverkat. utfallet. ogynn- samt, ”Ienk r till verk berättelsen säger. VD Lennart Hel- ming att arbetet inom koncernen för" närvarande: kännetecknas: av en .stark anspänning både på för- net ”enings- och industrisidan, Den in- dustriella utbyggnaden håller tids- en mycket stark efterfrågan med schemat, -:: Mörrums Bruks 7? nyäl: björkmassalinje "invigs i juni i år och Värö. Bruk tas i drift hösten 1972, Arsomsättningen. för- 1969 var 826 milj kr, varav föreni sva- :11.360.000: kbm "var barrsågtimmer : 19.900 ton samt kvi mått, en ökning fån f öregåen le ål med ' över :en halv "miljon - kbm, [lä och sparrämnen, | 1.854.000 kbm mäs= saved och spånskiveved såmt 838. 0007 kbm ö övriga sortiment. De egna industrierna tillverkade 54,800 'standärds- ; sågade. trävaror, 3.098 ; monteringsfärdiga ”-trähus, 64.200 ton q ispånskivor samt: isnicke> rier, fiberplank, förädlade spånski- vor m im för 83 milj kr. Jus. co Åv . pappersmassa tillverkades 349.300 ton; varav oblekt sulfitcel- lulosa', 4.900 . ton, . oblekt - sulfat< cellulosa, 79. 200 ton, hälvblekt sul- fatcellulosa 124.100 ton, blekt sul- fatcellulosa 124.400 'ton,. slipmassa men: framhåller" bl' att" en: påtaglig Istrukturonjvendling. har' skett inom; "näringslivet under '605talet, Denna. utveckling: kommer att” fortsätt del” "komme? E 70- tålet inte ålt” påverka f or |Skälet är att endast en mindre”del ” ett decennium. Det 2 2 enskilda , te enbart; av de skogsägarna framhåller" herr. Edström, ;Desnä- för det' :enskildå skogsbruket gheternas. "själv litiska - villkor som kommer. å 6.800 ton. Vid Strömsnäs bruk tillverkades 55.400 "ton "papper och "vid Frida> fors bruk 40.800 ton papp: Vidare! gö tillverkades "59 milj papperssäc- kar; vid Strömsnäs pruk. Värdet” avl: tillverkni äv” lådor” ” och r rade för 266 milj. + +: 1. oc. Antalet, anställda var : under verksamhetsåret i medeltal 6.096." Ii. löner och ersättningar, utbetalades 151,8 milj. +: st Leveranserna av virke genom : av 15.1 milj kr: 7 tryckt. enballage uppgick Nn 30.5 milj kr. "Vid Lidhults Mekaniska: Véerkstad tillverkades truckar: till” ett värde dagen : I verksamhetsberättelsen ger SSSF uppgick till 4.052.000 kbm fast relséns ordförande. Gösta - Edstj att. gälla för. det (enskilda, skogs- bruket, blir på fle SVENSKA” riksteatern- inledet måns Daninatk, vilket" pågår! till:idem "15: :2 7 maj. Bland de pjäser. som skall upp- rad Lorenz. bok m (TTORB).oca ce era i mråder av: den 21 > april ett- gästspel i det ”är” är viktigast. Vad har vi som” mycket lyckad.” - savatt get var blindtarmen.” ” Från: iår är det betydligt dyrare . "att dra på sig kvarskatt. "= . ” Kvarskatteräntari har nämligen : höjts från 976 till 1290. vc :Samtidigt har gränsen för det räntefria” åste man a botala ränta redan: när beloppet sänkts. Nu Kvarskatten uppg år till i/0 a den 'slutliga 'skatten (mot" förut : 1/5) eller till minst 5000 kr (mot « förut minst 10000 kr). ” Men det finns ett sätt att min på utgifterna — om du hör till dem ” som räknar med, kvarskatt' på fjor av « > lägget! . | ska... till postgirokonto. 3 300. fi årets inkomst. Gör | tilläcklig bi | nadsinbetalning” senast "den . 30 april, så slipper du hela ränteti] 2 . Särskilt -skattöinbetalningskort”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.