- LAHOLMS TIDNING i Fredagen. den 17. april: 1970 = Färneeve "Fredagen den 17 april - 1970 "Is = a Det expansiva. Halland "Befolkningsutvecklingen' i Hal- land har underÅde 'senaste åren - varit betydligt mer positiv än för ” riket som helhet. Under 1969 var det bara Uppsala län, som nådde en, kraftigare befolkningsökning (3,2. procent) än' Halland, : som ” ökade 2,6 procent. För hela lan- bart under fjolåret hade Kungs- en befolkningsöka ning med hela 8,7 procent mot 2,3 procent för Varbergsblocket, 1,3 Procent för Halmstads kommun= block och 0,8 procent för Fal : kenbergs, Laholms kommunblock ' noterade under fjolåret en folk-" det dé befolkningsökni k på 0,9 procent. Hylte- H vid: 0,9: procent. Uppgifterna är hämtade ur: en redogörelse för ”befolkningsutvecklingen i Hal- Jands-län under -år 1969, samman< ställd av planeringsdirektör Ha- rald Rydberg" vid länsstyrelsen i Halmstad, : Befolkningsstatistiken ä är en god Lchlack br som i red också hänförts, till Halland, upp- visar en ökning om 0,1 procent, Den halländska' folkökningen under 1969 beror i första hand på inflyttning från” ändra ' delar !' av Sverige — 18,7 promille. De . utländska invandrarna har ökat s värdemätare” på " en . bygds eller "länets befolkning med 3,4. pros ett läns. utveckling, Nu mer än förr. är: människor beroende av arbete. och . ekonomisk "utkomst för att kunna bo och livnära sig: Finner ' man inte sin försörjning, tvingas man flytta till någon an- nan -bygd eller t o m till något ” annat land, I slutet av 1800-talet och in på detta sekel var 'det många svenskar, "som på grund " av" fattigdom och ' arbetslöshet : tvingades att emigrera till Ame- 1 rika eller, andra länder;>.I våra dagar är det i stället människor från andra länder, som söker sig "till Sverige för" "att få arbete 'och' utkomst. -.-sUnder hela :1950- talet låg Hal-' Sänd ganska illa till i befolknings=, [0 hänseende. "Folkökningen pr'tu-= sental invånare var -lägre i. Hal- land. -än'"-för. riket :i :dess' helhet, En omsvängning skedde i början "av 1970-talet, och sedan dess Kar Hallands - län: 'kommi . ordentligt | . å ropet. Det har blivit allt 'van-" : ligare ' att industrier! och andra. företag koncentrerats till västkus-' ten, :och. Halland har därvid haft stora '. möjligheter '; att erbjuda; .- Exploateringen i Värö är det se- naste stora exemplet. rr -Hallahds fördelar som bostads-" H ort torde dock ännu mer” ha på-. mille, och det ligger betydligt un-'" der riksgenomsnittet, som var 5,7 ' promille... Däremot låg födelse : överskottet i Halland år 1969 över riksgenomsnittet eller på 38 pro : mille mot:3,0. . - . . Den förr så "omtalade flykten från landsbygden har "under se- : nare år antagit en annan kara tär. I Halland är det numera sti dernas förortsområden samt e pansiva industribygder på.lands= bygden, t ex Värö och Getinge, som ' ökar -sin folkmängd . mest. Själva städerna . ökar däremot |. procentuellt. . mindre, .. och vad :- Halmstad och Laholm beträffar! hade de i fjol direkt folkminsk-' ning. De största relativa folk- minskningarna "återfinnes. dock” alltjämt inom utpräglade - "Jord=: och skogsbruksförsamlingar i - södra och inre länsdelarna, Den upprättade befolkningssta-: tistiken är givetvis inte bara en lek med siffror- eller ett kallt konstaterande ' "av . fakta, Sitt främsta "värde får” den, om 'den utnyttjas för den fortsatta sam- hällsplaneringen. I de bygder, där befolkningen ökar, är det ange- . läget att ordna skolor, sjukhus, vägar och .andra serviceinrätt- : ningar .' med'. större, kapacitet. u . vaan > befolknings Många. av. de tidig; ning inom en bygd bör > i'motsvarånde . grad” vara ett ob- F . sen, längs "hall — nentbostäder.: Framför" allt är "dock Kurgsbackablocket, som" ut- - Ser att något" måste "göras + för, att- förbättra - .utkomstmöjlig:" heter och boendemiljö. '. Befolk - b ecklingen i Halland vitt : veckläta till: ett 'stort” böstadsomn ” : råde t teborgsrégionen;” -En=. ; mönstret är långt ifrån entydigt, a nar öm én positiv utveckling, men 3 bode” auto: NM en. .motsvaran- gamna. . Så ärta mar öogeringen vid- tagit en. "betydande nedskärning av Vvägarislagen” för flertalet re- gioner 1” landet samtidigt 'som man skraftigt ökat dessa I stör- stadsreglonerna, slagefrägorna "under: kommuni- | Kationshuwvudititeln.”” I "en: rad feservationer . från oppositions- håll: yrkades,- på en .nättvisare v eining äv. anslagen samt .en planering för kolnmandé . budgetår. I" gemensam pärtimo- stion” hade” centern och) folkpar- vävt att. senare års acku- e "eftersläpning när det gäller 5 vägbyggnad. och vägun- |; derhåll > skal” imdanröjas och ifråga om byggande" av "änsvä- gar. och väghålmingen plånetas iringslivsutveckling! i:lan- dets olika delar främjas. "Utskot- tet "ävvisade/ förslagen och :efter "en debatt. som ttandomr hettade till ordentligt ' avvisade riksda- gen "samtliga till utskottet bif K mMmunikationsministern' vil 1. ,inte. hålla. med om att vw: nätet är så eftersatt som: delta- garna- i debatten framhållit Vi- dare”. menade han att 'regering- eng politik innebärande en 'kraf. tig prioritering . av städernas, frarnförallt. storstädernas väg- nät och' en minskning av" an- slagen: till: övriga regioner helt överensstämde ' med - 1963 äns trafikbeshut. ” Centerns förste! vi- ordförande Tnorbjörn! Fäll- ce" i pol an vilja ört. ett "st tatsråd” : ad I centern" bes x vär: iening” FÄRS til statliga omilljonerd: | Regeringens vägpolitik praktexempel; nå. hur kar. bedriva. "lokalls "ken här i "landet; "När. man: i region . efter region' sänker; am- bitionsnivän - "på ett så utomor. > Hönivigt viktigt område "Räknar: man ihop allt nu "begär och allt vad tjänste- männen redan begärt, 'kommer man, till. ett” rent "orimligt slut nesultat, Skulle. önskemålen 'till- "godiosés, vore en = ; galopperande inflation snart ett faktum. Pris- höjningarna är redan. i full gång « 1970, — ock hurudana. skulle de bli 97rr på angivna villkor?” Gi- etvis,: vet parterna på ;arbets- menknadén att svaret på. den frågan - I örädande; "skriver Svenska Dagbladet (m): > Det:' finns "med" andra" ord ett hästan spexartat drag av overk- lighet "över "den ””budgivning”. som .förekommer, och man kan frestas 'ätt betrakta det hela som "Sags taktisk. lek. av. "exper- itka i själva verket känner "Vore det: inte. skäl att övergå till ett mera realistiskt meninge- utbyte, så" snart som "möjligt? Finansminister Sträng . kan ju alltid ta upp den frågan till dis |” kussion' vid något av de förtro- liga " samtal ' han: har: med: hr Geijer. Det "blir nämligen "hr Sträng — mannen med de sky- höga 'manrginalskatterna! — eller hang: efterträdare på finansmi- nisterposten; "som. kommer - att få ta befälet, om förthandångar- na '. alldeles spårar uwmr, . Och tvångsåtgärder ' dagstiftningsvä- .gen har hittills Alla "velat unde; vika, or "I tredje stormakt efter USA och | NYA BÖCKER | . - KLART JAPAN, Det är inte länge sedan grän- sen för turismens djärvaste mål gick vid Medelhavet, 'I dag har världen krympt, "klotet Hgger öp- pet och vi har inte längre behov blott av exotiska drömböcker om den Fjärran Orient: utan också av .pur konsumentupplysning. handboken i fickan -som : ekall sörja för att vi inte gör bort oss när vi träder in i främmande kulturer, "Klart. Japan”, ”(Askila & Kär- nekull, .ca' pris 29:— med oms) är just 'en sådan välbehövlig ga- rantisedel” för att "vi skall före oss riktigt och. hitta. rätt i ett land så avlägset att.de flesta in- te kan hoppas på. att få komma dit) mer än en, gång, Japan. är emellertid . etb växande resemål för säväl turister som affärsmän, och Inga-Bodil Gadelius' fyller en stor lucka i svensk. guidelittera- iur när hon nu:efter sjutton års erfarenhet "av 'att bo i Japan har sammanställt en reseförare som är' både. rolig, lärorik” och infor- mativ, >. Japan "har nu. 100 miljoner män- niskor. "Tokyo : omkring tretton miljoner, Det ; japanska ' undret, som ' gjort "dandet' till världens Sovjet, växer. alltjämt. På mind- re än et kvarbssekel har Japan tillfrisknat från det andra världs- krigets sviter. Det är en. stor” in- diustrination- med mångtusenåriga' kulturella traditioner. I snabba komprimerade" " översikter fångar Inga-Bodil Gadelius' bakgrunden till dagens ekonomiska gigant;- in- man hon övergår till de. praktiska råden; bo. på hotell, var och vad E MANGA DEBATTERNA : 'ciatdemokraterna I ett santal: ide. ”patter': iunt om i-dande ”börgs- Posten (fo för just "i denna' en ika: road: som "många poktiker av: debatt. för” debatten "skul: & Debatternas mångfald” ocn d gens : jarbete” hår; Svens Elmgren -i-A coe -tilonsvinden -har' ändå - - vänt och :10GT-NTO/: har ana förutsättnin- "gar Jat. örsvärs- kampen: imo alkohol. och narko- tikaskadorn. tänk I Des: var? något "av..e 'sensa- tion — även om detär en”sen- Bation” sora” vi länge har: väntat På -— att" intikesmimister Eric .Holmåvist-1 samband. med 'att "han. framförde regeringens häls- så oppert' slog fastratt mel- Tanötet har blivit ett . nykterhets- . Dolitiskt misslyckande, " Han .sa- "klartext. att' -nykterhetsrö n rel n' hade mätt och, mellanöls- anhängarna fel i bedömningen 'av -mellanölets. effekt. De autlo- vade goda verkmingarna. har in. te .ibehagat infinna . sig —' men de befarade .Skadeverkningarna har vi fått. . N 2 Det: kändes befriande att det- ta cades från regeringshåll Ut- talandet: får sin. skarpa. relief : mot bakgrunden av allt hån som nykterhetsrörelsen fåtd uppbära "för sitt motstånd - mot meltan- "ölet..I dag 'kan vi konstatera att -ingen.- skulle ha velat ta. på sitt ansvar - ate? släppa mellanölet "fritt om man: hade insett vilka » verkningarna skulle bi, > Ett annat uttalande som väck- te” tillfredsställelse var general direktör Jonas Orrings klara be- sked om att nykterhetsrörelsen - och - andra . folkrörelser "är väl- komna att verka + der nya sko- lan. Nu har mycket. bättre för- "utsättningar än tidigare skapats både för aindervisningen om al- kohlol, narkotika och tobak och för en direkt presentation. av >» folkrörelserna : inom skolarbetets > Fam, ov -Fbolkrörelserna behöver "inte stå 'med "hatten i hand '!vid rek- .torsexmeditionerna och tigga om > tillträde — de > hälsas : i stället som oumbärliga : medhjälpare - I skoläns fostran av ungdomen. På sina håll kan det fortfaran- de hända att folkrörelserna mö- "ter en" viss” grinighet och miss- tro' då 'de söker kontakt med ” skolan. Efter .generatdirektör .""Orrings uttalande har folktrörel- serna ingen "anledning avt resig- nera inför sådana kvardröjande Tester av en förgången tids upp- fattning om förhållandet mel- man skall äta, shopping etc. Ett dussintal av Japans förnämsta städer, får .en sådan genomgång. Pfter sina många år i landet präglas' författarinnans inställ- ning av en stor förståelse för det som «kan förefalla nytillresta egen- domigt — det gäller t ex. ge mensamhetsbaden, seden att äta rå fisk (sashimi) och annat, Men det har också gett henne ett öp- pet sinne för det kuriösa-'och re- suitatet blir inte bara en ciceron som kan ösa fakta Är en stor fond av kunskap utan odkså kan garnera rikedomen av tips med exotiska och genomträngande ob- servationer från . japanskt folk- och korturliv. ""Ällt fler svenskar kommer un- der det expanderande 70-talet att få" stifta bekantskap med japansk i1jö, kultur och. affärsliv, ”Klart Japan” är tänkt bålde som förbe- rede!se och färdkamrat — men "alla de som -rjjuter av att planera resor enbart i fantasin har oändlig mycket att hämta ur denna kloka och kunniga re sebak, Md f RÖDA JORDENS PIONJÄRER : På 1890-talet och efter storstrej- ken: 1909 förekom en svensk emi- :gration till Brasilien som väl är föga känd i Sverige. Det var bra- silianska agenter som for omkring här i landet och lockade över ny- byggare genom att måla ut de ly- sande ' utsikter: som : Sydamerika hade ' att bjuda. Bland dem som utvandrade-- var Gerda Pehrson och hennes föräldrar, som dock efter några år tvingades återvän- terna dukade' under i den hårda kampen för tillvaron-i den brasi- lianska urskogen, de som överlev- de. och stannade kvar drog efter en tid vidare in i Argentina där de.-grundade en svenskkoloni: i provinsen” Misiones.. Gerda ' Pehr- son har gjort, ett flertal besök hös dessa: svenskar; senast 1968, och i sin'-bok "Svenska. pionjäer'i.Syd- Amerika” (LT; 29:— inb). .berättar hon .om den, numera: blomstrande kolonin och-dess människor, Gerda -Pehrson. har. byggt sin bok - på intervjuer. med, de gamla utvandrarna - -och'- på : dokument som :de .visat..henne.. Ofta får de- ras. egna ord skildra tiden i det nya. landet, : från " utvandringen fram till våra dagar. I en rad ord- | knappa berättelser,. där svåra 1i- danden: och . ständigal. motgångar står att läsa mellan raderna. teck- nas "emigranternäs öden och den lilla kolonins'historia. . De lysande utsikternas land vi sade sig vara djup urskog och det krävdes" en. aldrig sviktande -ener- gi och" sammanhållning för att rö- ja upp ett odlingsbart område. Trakten' kallades Yerbal Viejo — deri gamla "teskogen — av 'indiå: nerna; -och: det- var teoälingen som i-; hjälpte svenskarna att klara livets - nödtorft,: Att bli sjuk” var er kata- strof," det. fanns ingen :undervis- e ning för .barnén; ingen kyrka; ing- en” kontakt- med hemlandet, Det dröjde ända -til: 1932" innan .kolo- nin fick över én svénsk sjukskö- terska "och så småningom. en Jär rärinnå "och en präst; » Efter” den - första - 'svåra- tiden växte .svenskarnas optimism. och 1927. grundade . kolonin en "stad som fick namnet ' Obera. Denna stad "har idag' omkring trettiofem. tusen människor, en fullt modern etc., och en skola där det: under- vi as på så väl spanska som svens- Gerda Pehrson: Svenska pion: jäver i Sydamerika. LT:s för- lag 1970. Tllustrerad. Pris 29:— inb, . NYA VÄGAR I LANTBRUKET: "Totalt sett har' Sverige” inget överskott av .jordbruksprodukter. Vi'har' bättre än något annat. in- dustriland lyckats anpassa total- nivån till. rådande förhållanden, Men vi har fått en snedvridning: för mycket spannmäl och för li- tet av ett antal varor; som vi med fördel kunde framställa. Det finns ingen ny typ av produktion som kan tänkas bli av sådan betydelse att den ensam kan förändra situa- sammans skulle kunna bidra till att lösa problemen. Vi måste sö- ka efter produktionsgrenar, i vil- arbetskraft, mark och byggnader, kan användas uta att konkurre- 14 med det avsättnin; som föreligger för de ”stora” pro: dukterna, Att stimulera till nytänkande a dessa frågor är syftet med den nya skriftserie, som; fåbt nammet Nya vägar i lantbruket, Serien in” leds med Svenskt jordbruk — för- utsättningar produktion, framtid skriven av agr. lic. Sven Holm- ström. Han analyserar där det svenska jordbrukets situation och dess problem och möjligheter. Vik- tiga avsnitt I boken behandlar av- sättning, produktutveckling och marknadsföring i jordbruket. I den första omgången ,utkom- Persson, Självrekryterande kött- vallfoder samt Eric Norrman, Gödtjursuppfödning. Dessa . skrif- ter behandlar ' produktio: som intar. en nyckelposition, när det gäller det svenska Jordbrukets utvecklin; lan skola och.samhäle, da till Sverige. Många av emigran-' stad: med . sjukhus,- kyrka, affärer |: tionen. Däremot finns det flera |". olika produktionsgrenar, som till-|. ka marginella resurser i form av |: "' mer i serien dessutom Jan-Gunnar | produktion,. Gunnar Hökäs Bättre |- .e +. Statsbidrac till organisationers . . vuxenutbildning LO och ABF har hos utbilg ningsdepartementet anhällit om anslag till viss försöksverksam- het med vuxenutbildning Syftet anges vara att man genom flexib- la studieformer och speciella stu- diesociala och studiestimulerande åtgärder skall försöka rekrytera vuxna med” kort "och" bristfällig ungdomsutbildning som av socia- la, psykologiska eller geografiska skäl nu inte har möjlighet att deta i samhällets Nvuxenutbild- ning. Ulbildningsministern före- slår att en sådan försöksverksam- het anordnas och menar dess- mom att vilka förhållanden som: medver- kar "til att personer med: kort utbildning inte utnyttjar studie- möjligheterna, I samband med propositionen om; ökat stöd tj vuxenutbildnin- gen hemställer, Anna-Lisa Nilsson (cp) m fl i motion att statsstöd till försöksverksamhet med wvux- enutbildning i kkhet med vad som föreslås för LO och ABF skall utgå även till andra orga- nisationer "som önskar” bedriva sädan Verksamhet. ' Vidare | vill mbtionärerna ' ha förslag om statsbidrag" till studiecirkerhand- ledares, "resor för att underlätta anskaffandet ' av ” handledare I glesbygder. .I motionen. begärs också föreskrifter om statsbidrag till organisationer för bedrivande av utbildning 'som har bred och grundläggande uppläggning, all män - inriktning. och som "ingår som ett led” i utbildningens. de. miokratisering, : ög ör Töntagarorganisationerna 'spe lar e etvis.. en stor: roll i sam- malen > det; mäste: sam: vidigt” understrykas; ati många andra "organisati r har lika stor betydelse det avseendet, fram btionärerna.. Den, vikt andra. sörganisationer rad; organisationer smed! em- mar med 'minst UK. stora Ekond- miska "svårigheter då; det. gäller organisationernas n med'emmar” kän havs : s n - ytterligare tre skrifter i serien — om: uppfödning "av kaniner och pälsdjur och om rationell getsköt- sel.” Markvård- och fritidsserviceé behandlas "i två skrifter som :'ut- kommer :våren, 1971. Hobbyhästar, viltvård för köttproduktion, ädel- fisk; "ankor, : kalkoner' och ' gäss, specialiteter — på '- skogsområdet samt marknadsföring av special produkter är andra. ämnen. som enligt planen kommer att tas upp i serien, i Sven" ; ö "Svenskt jordbruk. —" förutsättningar, produktion, framtid. LT:s för- lag, qirkapris exkl. moms :;22 kr. Jan-Gunnar Persson, Själv- "rekryterande : köttproduktion. man skal undersöka] att delta i Kurser. som löntagår- | samt.;ny' teknik inom - fårskötseln : Dags för mn fordonskoll Även om våren är tre Veckor försenad kan det nu vara dags att se över bilen efter vinterns hårda påfrestningar. Det är speciellt sex ur säkerhetssynpunkt viktiga de taljer som bör kollas framhåller trafiksäkerhetsverket, å BROMSAR Bromsarna hör till bilens allra viktigaste. säkerhetsdetaljer. Man måste kunna bromsa från 30 km/ tim till stillastående på 8 meter. Bromsarna får inte dra snett, Det kan man kolla vid något högre fart. Bromspedalerna får Inte fjäd- ra eller ge efter för r tryck. DÄCK : . »-Däcken är också viktiga att se över. Som bekant gäller nya be. stämmelser från den 1 januari I år. ”Mönsterdjupet måste vara minst 1 mm på det mest förslitna stället. Och det gälter alla däcken, Vidare bör man ha samma slags däck på alla fyra hjulen, FRAMVAGN Framvagnen måste vara 1 gott skick annars försämras styrning, balans och däckens . hållbarhet. Man kan kolla framvagnen genom att ta tag. längst upp på vardera framhjulet mad båda händerna och ruska kraftigt, "Finns : det glapp känns detta tydligt. BACKSPEGLARNA.- Backspeglarna ger ökad säker- het vid körning. Har man bara en backspegel "inne I bilen. är det klokt att skaffa backspeglar ut- vändigt. I varje' fall på vänster si- da, Då går det lättare att kontrol- lera ömkörningårna, . ar ISTÖTDAMPARE. mr « Stötdämparna. måste, varat god otera” dem, genom. att gunga ec AVGASSYSTEMET RER AMan” "tänker kanske inte så ofta besiktnin gen, otätt > . "avgassystem .. hälsovådligt. den här punkten, H kontinuerliga .. ,underhållsservice som «. fabrikanten: rekommenderar är det klokt att kontrollera bilen av. kontrollerna kan' man. göra själv, -Men vill-man, vara: helt :sä- ker är det säkrast att låta i en fack: man titta på. bilen kondition. är de dåliga blir vag-' | instabil” och” stötig. Man>kan] 7 på avgassystemet. Mei. det, ären] av” "de "detaljer som "fåkar ut "för! ovanligt många. "anmärkningar 1 samband med den obligatoriska Dessutom + är : ett Det är därför klokt att kolla även Som” 'komplemen uu den "oblt- gatöriska 7 "besiktningen - och den på de här'sex punkterna; En Jel| envee - sr oc CJ Jordbrukets. - | pri isnoteri ingår —— "Matpotatis Utbudet av svensk Potatis har "minskat ytterligare och någon öka ning av tillförseln är knappast att vänta. Behovet på marknaden har hittills kunnat täckas genom -.im= Port. Pristendensen har den senas= te tiden varit stigande på holländsk Potatis, på vilken efterfrågan ökar ' i olika" länder. Denna prisstegring återspeglas. också på svensk ordi=- när "potatis, som den 14 april I Stockholm noterades i 65,50 kr per 100 kg. Priserna på färsk Potatis från ; Cicilien och. Kanarieöarna med ankomst i nästa vecka rör sig omkring 1 kr per kg cif Stockholm, Stråfoder Lantbruksförbundet noterar den "13/4 "1970 följande producentpriser På pressat stråfoder, kr per 100 kg: "Hö, , hårdvalls. Skaraborgs, Älvs borgs och Gbgs och Bohus län 32: RJ —3J4:—, Halm, vårsäds« 14:—, hösta säds- 12: — ot Efter påskhelgen minskade efter= frågan tillfälligt på stråfoder, men fortsatt kylig väderlek ökade på nytt. köj Floessel,. Det rör sig dock vudsä ingg= köp, som till en del sker genom handel: . producenterna = emellan, Prisläget är oförändrat, s i Mjölk och mjölkprodukter » Februari månads invägning vid mejerierna noterades till 204.316 ton eller 6,0 procent lägre kvanti= tet: än under samma månad förg= gående år. Göres jämförelsen med 2950. var. minskningen. 26 procent, Största minskning. visade Mälaré= länen' med 93 procent under det att Norrbotten. visade ökning med 0,9 procent "= (invägningen . under första hälften av mars: visade på 'en minskning av ca 8 procent). Månadens = medelfetthalt var. 397 mot 4.00 procent förra året, Under månaden tillverkades 3.245 tori smör "eller 21,7 procent mindre än fjolårskvantliteten. ' Inom landet försåldes 3.395 ton smör eller 21,7 procent; Under månaden exporterå= "des 45l:ton, 7 vs + Tillverkad-> ostkvantitet ' slgjorde 14,636-:ton: eller.0,7: $rocent mindre än ui der Jämförelsemånaden-, + så Så AA . vt Sverisky t, + Batt av | Tantbruksförbundet: för tiden" 10/4 —16/4 1970. Producentpris i de viks tigare "produktionsområdena ' i Gös ”taland? 355 öre per kg: För. smålgg "vägande "under 50.gr 8 "med 4 öre'per styck! , : - En "mindre ökning! kan” hotéras på tillförselsidan samtidigt som ef= terfrågan minskat något. I stort.'sett jämvikt 'på -markna= dens ; tilljöver= rstärkas om ”inle efterfrågan "undér deh närmaste 'ti= den ökar inför helgerna, : i . Produktionen, öv rö IR en tid tillbaka "av" rätt” "konstant .storl k; vilket vid. ett inför :helgen ET veckan" "inte Zundergått några: föra ändringar: . Priset är. oförändrat (riksnotering” kr 6,50. per kg: för klass LA" premiegrisar i kullar med upp; "till 20 kas medelvikt. per eri) väl: randiga t ökar innevarande LT:s förlag, ' cirk is exkl. moms 10:kr. Gunar' Hökås, : Bättre vallfoder, LT:s förlag, --cirkapris exkl. moms 12 kr. > Erie ' Norrman, Gödtjursupp: : födning. LT:s förlag, cirkapris » exkl. moms 14 kr. >. Prenumerera | på ie [ETT ORD: cs PÅ VÄ IGEN När jag. 1966 stöderade: i Fö renta: staterna hade, jag, förmå- nen att få besöka en konferens för missionärer på friår, Bland det. jag där fick vara 1 Rädda Barnens länsförbunds a, + ver också många andra fina' resultat, : SECO:s '' dagsverke, som :genom- fördes i samarbete med Rädda Bar- nen, inbragte 58.898.90 kronor. De . största beloppen insändes av La- holm 17.063.39 kr och Falkenberg -14.293.01- kr. : Gåvokalendern för 1969 inbragte drygt 100.000 kronor ." -och” pengar har även -införskaffats - genom. försäljning av minneskort och lotter... Styrelsen ' konstaterar också .med tacksamhet, att systu- gorna i Halmstad, Varberg, Kungs- backa, Laholm och Getinge fort- ”sätter att utföra ett utomordentligt ” "arbete för Rädda Barnen. "Med- talet för 1969 - till ättelse 4302. F "utbetalats 5.000 kronor till psyko- log Kjell Jormfelt för hans sjuk- . hem för psykiskt störda" barn och ;ungdomar i i Bygget, Simlångsdalen, :samt till Apelvikens sjukhus :' för 8. Under hösten 1970 utkommer Rekordresultat SS av Rädda Barnen. HALMSTAD: Rädda Barnens höstkampanj i Halland gav ett re- " Kordresultat. Hela 389.478.397 kronor insamlades. och pengarna går till Rädda" Barnens projekt i Jemen och Korea samt fortsatt hjälp. ” till den krigsdrabbade befolkningen i Nigeria/Biafra. a Ur Fru Aina I ohanssons fond harP'nå ; - "Hungrig tupp : Ola står på lagårdsbacken, ätonde | : en smörgås. Då ser han hur gårdens: tupp jagar en höna runt hönshuset'' varv efter varv. Jönsson kastar en: bit smörgås åt tuppen, som genast; avbryter jakten och tar för sig. Jönsson tänker högt: — Måtte jag aldrig bli så hon-f dans svulten! . - | Mm rcket bystfagra 'städerskan' a myc städade på. ett större kontor, gick till doktorn och klaga- de bittert. över. magont: Läkaren - undersökte henne och frågade. om ” hon hade något minne av när det onda började. = ' . ; — Jo, sa Hilma jag skulle för några månader sedan hämta en- spegel från vinden, och då fick jag. 'en byrå över mig. = ' | Läkaren gjorde ytterligare en un : dersökning och sade sedan: — Är ni säker på att det inte var en byråchef vissa protesarbeten, 3.400 krenor, ska nås av Gu illförda « Fvantiteterna finner ” avsättning” på "em, marknad kännetecknad av ökad: efterfrågar för ungnötkött ; och ett mindre, temporärt överskott " på fabrikskött, Som helhet är marknaden för nöt kött, i balans sedan .de sedvanligå kvantiteterria ' avsatts. på exportz ad : Trots ökad tillförsel av kalv: rån der balans på marknaden för den= na vara, delvis, beroende på 'ef- fekten av flera' smärre säljfrämjan= de åtgärder, vilka stimulerat efz terfrågan, - = Den senaste. veckan har” ala efterfrågan som 1illförseln av fläsle ökat, ' Marknadens intresse för den= na vara” tycks, bli. allt större och troligt ä att. den” balanserade mark bestå ä ännu en tid; ; med: om "var en gudstjänst, där I .pensionerade - avtackades, fältet. g' såg inte endast de gamla som hade givit" många'är i "hängiven: tjänst utan "också då” unga” "som ' beredde sig att går ut för-att använda sina 'gå- vor i tro på Jesunamnets kraft. Jag blev” mycket "gripen "och kunde 'inte” låta" bli att bedja för kyrkan 1 mitt: :hemland; Då jag hörde trappörterna 'om Aar- betet'i Korea fick jag nytt mod för jag insåg ännu en Bång att Gud "verkar genom sin ande i missionsarbetet därhemma. Hans: kärlek" förenär: både mis- sionärer och köreaner i uppgif- ten att öppna, vägar för; evan- |geliet. så att -längtande själar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.