: Tippa ny land skövding i : . Det finns kanske fler 'regeringsle-- 1. under . 70-talet sudda ut kvar- , TAHOLMS TIDNING " Lördagen den .18-april 1970 ” Lördagen den NAR vs "april: 1970. RAY YT, 18 IT= ZI. De: är märkligt att det otill- ” fredsställande systemet, att ersät- "tare inte kan inkallas för; riks- dagsledamöter 'vid' längre sjukle- . dighet; uppdrag som - förhindrar : dem att utöva sin parlarhenta- « riska funktion' os v, har fått föreslås kunna ersättas under den; fortgå' så länge som det faktiskt tiv de utövar dessa funktioner. : har; Enda alternativet för ledamot "är att antingen avsäga. sig man- .datet, eller låta riksdagsbänken stå tom, I' landstinget finns möj- "Äntligen. ersättare e för riksdagens ledamöter . ligheten att. inkalla suppleant då ' «-ledamot är förhindrad” delta i förhandlingarna, Och kommunal- . fullmäktige- får denna rättighet ' grund härav ifrågasatts. Detta har "från "och med de val som sker i år, . Här föreligger en tydlig ef- .ftersläpning beträffande riksdagen. "Men nu har en arbetsgrupp inom ka på en nedskärning av riks-" grundlagsberedningen- med : den dagsledamöternas. antal' från '350' riksd. ” nen Georg Pettersson i Visby. som . ordförande - och « med bl”a halland d Johan=' riksdagens start, men här får den gamla regeln ”bättre sent än ald- rig” tillämpas, Skälet till att er- sättarsystemet borde . ha ' sam-' manfallit med. den nya riksdagen ' är bl'a, att talman och 'statsråd utan -att .de behöver avsäga sig sina riksdagsuppdrag, Eftersom: statsråden i regel är riksdagsle-' ” damöter, betyder detta en ytter . ligare utökning av den redan stora församlingen på 350 leda-' möter, vars funktionsduglighet på föranlett . moderaten Allan Her-='. nelius med instämmande av par- ' tivännen Folke Björkman att yr- till 300. Den tanken stred förres- : ten Allan Hernelius för redan i grundlagsberedningen, Nu får han. nes "Antonsson som ledamot, för -justitieministern lagt fram ett be- tänkande, som syftar till att ge ” riksdagsledamöterna ersättare från. > man bör avvakta erfarenheterna” ” och med 1973 års riksdagsval dvs « från 1974 å års riksdag, : Fond a -:Dét dröjer alltså innan "denna upp till prövning. ” välbehövliga reforhi kan: träda i » kräft -oim- den” nu: beslutas, "vil- ” ket man verkligen får Koppas. "Önskvärt 'hade naturligtvis. "varit. "att den kunde' ha tillämpats re= dan ;. samtidigt... med" enkammar=" ”tionsämne" både hos pressen och NH uppnår "pensionsåldern redan i år, > Johannes Antonsson... - > Det råder väl ingen tvekan. « gen. som ”béstämmer i sådana - lönade". skal : ' brukär :vara.. ett kärt spekula-' allmänheten; så” snart, en” lands- ' hövdingestol kan väntas bli ledig. -För närvarande är det-sex-lands-' hövdingeposter i i landet, som snart men:han. har fått förlängt. förord-", Dok ulera i vem som kan väntas : "bli hans. efterträdare; Försvarsri-' nister Sven Anderssön.nämns som en av de stårkåste kandidaterna, men man har också fört frarn den; halländske ' "centerriksdagsmanner - att hallänningarna. gärna «ser en: länets egen. son på lands] vövdin gestolen, i all synnerhet .om den- ne 'är så: kunnig. och sympatisk. som: Johannes :: :Antonsson.,: Vad denne själv säger om saken ö är väl: en senare fråga, "det" ärvinte" alls äk frågor, ' "och just nu- tycks: inte” "vilja, utnämna några" lands-. Tr hövdingar alls. Tydligen. vill man - skjuta: på "saken . till. efter valet... a skriver under, något avtal förr- än övriga” lönfagarörganisationer är klara, : Därmed finns .betydan- de risk" för -att. vi får en "ny, längt” utdragen för Thandlingspe- riod, ”Bkriver. Arbetet: (s): Den risken ' förstärks. av: de krav LO önskar föra frem, krav på 15' procent, vartill "kommer epeciella krav” från. förbunden. Allt detta; blir : naturligtwis ' inte än satt smälta. för. arbetsgivar- Det, finn: Vånga . företag, som kan klara: läneökmingar, av den" storleken, men. alla kan det inte. Inom många områden kom- mer ökede lönekostnader av den storieken som nämns ,också att medföra. genomslag 4" - priserna. Det gäller bl a servicesektorn, LO är-"å amdra”' sidan tvingad att. förå denna . politik för att inte de stora Brupperna "lågt av: sakterseglade. LÖ kan inte, Te lönepåslag än det tjänstemän- nen "erhållit i det uppgörelse som träffades i december?” Det. här ställer 1 fokus den mycket” "besvärliga frågan. "om de: olika fackliga "organisdtioner- nas. agerande. Den togs också upp få ett par, av: LO-konferen- serna, : Metalls" ordförande Åke Nilsson rundabord konferens : tär:de ol. ka ””orgå trädda: s . Det är adgeläget.. att g fack- liga ' organisationerna" börjar samarbeta; ,Wuvaramde tillstånd år: int? bra för "löntagarna; De försök : 'gjortg att komma fram. vill samförstånd har miss- lyckats, men det får. inte hind: ra: nya försök, . Den . målsättning LO: hår: att dröjande skilmader mellan ar- betare.. och tjänstemän är en mycket; "svår" uppeltt, Den, blir inte' ” ttäre ”att Jösa, om det finns "7 direkta motsättningar mellaf "arbetarnas ' och : tjänste- männens organisationer. :. Det finns ingen anledming tro, att de.skilda uppfattningar, som 1O och tjänstemänmens organi] sationer har 1 vissa centrala frå: fordade 1 Luleå en I | för riksdagsuppdraget, som fallet. ” "varför systemet bör elimineras så. nas! Denna" sistnämnda: bestäm. "hända att till exempel en influen- i åter , men fram- gång för sin idé kan hr Herne- Jlius knappast vänta. sig även" om utredningens majoritet säger, att från . den: nya . enkammarriksda- : gen, innan antalet Jedamöter tas is "Beträffande ersättare för stals- - råd slår utredarna: klart fast; att statsråd. därmed? blir . obehöriga” . utöva” riksdagsmandat; "; varför ” riksdagsarvode eller annan' er- .sättning härför inte bör. uppbä-, fas, Det är riktigt,' statsråd kan , mycket ' väl "leva på statsrådslö- nen utan att samtidigt ha cirka. 50.000 kr om året i extraknäck är nu; En sådan' ordning rimmar” inte heller med jämlikhetssträvan- - -dena. Var i arbetslivet finns nå-' gon som kan sköta två välbetal="' ta uppdrag samtidigt? Det : kan, : . inte heller politiker på töppnivå ! väl i detta som i andra samman: : hang, : d . Praktiskt sett föreslår utrédara : na att ersältåre obligatoriskt skall” träda "i "stället. för "ordinarie när ': "ledighet beviljats i i15 dagar eller . mer.. Men om minst tio ledamö ter begär: det, skall möjlighet. att : kalla ' ersättare" kortare. tid fin: else är önskvärd;:ty "det kan ju id "får " parl arisk ne följdverkan om den: skulle råka | drabba ett parti svårt. Ibland kan. : ju faktiskt även betydelsefulla av= . göranden: bero på en enda. röst," Tilläggsbestämmelsen "utgör alltså «en: : demokratisk; säkerhetsventil, : men "det: kan..ju. diskuteras 'om '' det skall vara minst tio ledamö- "ter för att sätta den i funktio Några mer invecklade tekniska inte” ersättarreför- : ; men medföra. Ersättarna utses ef-. | ter I princip samma” regler som. efterträdare”? till riksdagsledamöter , och. som. suppleanter för lands- . tingsmän: nu; Ospaltade: valsedlar « ; föreslås även. Ersättarna får sam- : må ekonomiska förmånet.som or- 7 ' « dinarie" riksdagsledamot; Och na- samma : valkrets: "som, "ordinarie + ' och från samma parti. ; 7” Och som sagts — reformen bor- : de ha. varit. genomförd för länge sen; men "vår svenska ' riksdag är " mycket : konservativ beträffande : moderniseringen av sig själv itakt ' med utvecklingen. I det fallet spe- ” lar "det ingen roll -om 'den' har ' socialdemokratisk ” eller / borgerlig 7 majoritet. Den är precis lika kon< - " verklighet tvingas servativ'i båda fallen. gör," suddas ut "bara « man sätter sig. wid ett konferensbord: :Men Wtan. samtal och "diskussioner skapas inga förutsättningar” för samarbete, . Det kommer ' att ta äng tid, men så Ton ange- lägnare- är att des sätts i gång, Kurt Nordgren,' LO:s ' andre ordförande, räknade fram att LO behöver drygt fjorton procent. om: det” skall: motsvara SIF, avtal, ; kompensation för den. Ae äre” arbetstiden och en stegvis uljämning som är ange- lögen,' skriver Dala- Demo: k rate n (s):. . Statliga och kommunåla tjäns- - fémän. inom TCO begär 25 pro- cent : löneökning under tre år. SACO "väntas, sade . Nordgren; komma med krav om ”tvåsiffri- ga tal och där. den första siffran Lär något: annat än en etta”. Det är. lätt att förstå att fi nansminister "Gunnar : Sträng rynkar sin panna och: knäpper sima händer, Blir de här kraven "landets > fi naneminister, OM; han ; heter Gunnar Sträng' eler" något. an- nat, att vidta hastiga och kraf- tiga ängärder. För att vrida rätt vad" ”avtalsröreisen gjort galet. För 'sådana” löneökningar finns det "inte ' utrymme inom "den, sventlka”ékorioniln; Det vet Gun; nar Sträng och även LO:s, TCO:s och SACO: ledare. 'Kommer de . ändå Hill: stånd genom att det trycks mera pengar, om: det blir löneökningar som inte ”motsva- ras av en ökad" produktion, då blir -det Inflation, högre priser, sbegrade skatter och allt annat, "väg att;bli professor? .. "|något omratt. barn skulle" lära sig att. prata att : yttra : sig om ant” : finge | det:-skulle .bli-om allt bleve gjort J det." Förresten, wkall' väl: betyget de där. Och -de' ) LJ Skoldemokrati Jag har hört i radio och TV så mycket prat om något som kallas för demokrati och jämlik- het, men vad man menar med det, eller vad slags jämlikhet det är fråga om har jag inte lyckats lista ut Tag t ex, 'skoldemokrati. Det förefaller som "om skolbarnen skulle lärae, till att bli ett kop- pel ;hunidar som skidkas mot lä- rarna,' vad nu det skall tjäna till Barnen skall ju själva bestämma vad de vill lära, om de vill: lära nägot alls. Ingen kan' egentligen lära något eftersom de som vill lära "något hindras av dem som brälkar: Döm. skal ju säga du til” lä. farna, Det antar jag att de gärna kan få, men ' vad är egentligen vunnet” med det? I England sä- ger alla människor du till var andra men inte är Kklasskillnaden borta. för det; - "Föräldrarna "skall mjälga : bar- rien -med läxorna. Resultatet av det kan väl inte bli annat än att somiiga barn kan få' hjälp med hela” läxan, andra' barn kan inte få hjälp med något "alls, beroen- de på föräldrarnas ställning "i Sämhället, arbetstid, Intresse med mera, : Hur mycket kan wo ex. e . pap pa: somrvendast. gått i €-årig folk: skola --hjälpa en. son som är på Jag. hörde häromdan: i: radio [möjligt Vore - det: inte pättre att barn |" lära. sig "att. tänka. efter först vad det är de' har att säga, att. försöka tänka :sig in I hur som. de just då vill?. Det är alls inte . säkert att, när, konsekwven: serna, började visa. rsig, alla, ny- varande” skrikhalsar skulle bli så Som vågar men” "han bör.få veta inte wisa” vad sorts människa man är uta vad: han: »'kunde” av. det han lärt 1" skolan” när "han 'sluta- att: barn skall få allt vad. de önskar. Så: givmilt än Inte. livet: mot: oss människor. Det 'är väl bäst att barn: får lära sig" att själva" förtjäna" till "vad de önskar sig "och redan” som barn få lära sig att man kan inte få allt vad man vill ha, man får Järå sig at: välja, ahnars kan löntagarna. De förforar först o och . mest av alla. Finns det då mäå- :gon anledning atv äriva” fram; :den? . Om” io efter. att. ha vilat” på hanen i tio år nu i ett avafs tän- ker hämta in: det "penslonsförsprång: nen skaffade” sig I ATP-stridens' "kölvatten, då. blir det naturligt tag "— om”, arbetsgivarna nu; .-skulie köpa arbetsfreden” till det/| priset” — inte, inom: : samfhälls- " ekonomins” ram, skriver Vest- maniands Län Tidning (fp): : : Svenska dolkop: kommer : i: ett sådant läge'inte bara' att få be tala - en "normal 'Mränig-inflation 'på' 3—4 procent. Sannotitct tär väl att den Ikarsike . finansmidis- tern gör et. försök att dra in fält "många "av de där femton procenten. .Det' ironiska I sam manhanget är' ätt den stora skat- .tereform, "som lovas på två tred- :jedelar av svenska folket en ”skattelättnad, rekordsnabbt kom- "mer att visa sitt andra ansikte: de formetta löneökningarna stkie- kar Ikvidkt' upp. stora . medbor- garkategorler över den. Gröns där. Skattelätbnad förbyteg I sin som följer en sådan utveckling. Vilka som än” tjänar på en. sås, - dan. utveckling sa inte är: det! LO får inte ätt med ”bälänsen. avtalsrörelsen, , oo 1088, "förklarade" ryms, etib sådant stor-] REFLEXER och ARA ETEN Vi kan inte vänta mer av li vet, än det som vwvi sätter upp som mål för det. De flesta av 033 väntar mycket av livet, inte minst gör. barnen och de. unga det och det är riktigt. Skall vårt liv bli rikt och givande måste vi sätta . målet högt och bli våra ideal trogna. ” Ett kall, ett yrke, en sysselsätt- ning måste vi alla ha, en gärning som mi trivs med och har förut- sättningar för, Vår gärning här- nere på jorden varar blott några få tiotal år, men vår tillvaro är därmed : inte :slut.. Förutom: våra jordiska : mål, ' måste vi äga ett mål som' sträcker sig bortom jondlivets gräns, Vi som bor i. ett kristet land, där vi får undervisning om Kris- tus och får lära känna hans lära och :liv — kan vi nöja oss med mindre än att efterfölja honom? Att följa Kristus,' att utvälja ho- nom till ledare, betyder - att wi flyr allt ont och orent och i allt söker göra vad gott och sant och rätt är. Trosgemenskap med Kris- tuzs är nyckeln till en värk av ljus, där nya vidder ständigt öpp- nas för trons öga. Jorden Mar mycket gott "och eftersträvansvärt att bjuda, men inom kort måste vi lämna allt här nere. Ingenting får vi med 085. av. Jordens: ekatter.. Har. vi vandrat. I Kristi efterföljd, har vi ”sträckt till flykt vär andes vin- gar mot "det' ljus som” evigp är” och sökt att genom. hjälpsamhet och välvilja. sprida av: ljus en strimma bland våra medmänni- skor, kommer denna vår gärning att följa oss ; efter. till paradisets värld, oc Sätt ett Till Gud värj din tro; ja, värj din tro! i Ungdom, : skynda fram: mot mår «> let; skynda fram .. Skört det. uti fjärran blänker och -en” evig glädj Skynda fram, ja, skynda' fram! Tröttna ej. att, framåt ila,-tröttna : Li + som. vi, tang]. "En. författare berättar, i en bok om två syskon.som: ibivit :oense. Fr sckan, Rose- hette bon, var. på vippen att säga ett par ord, fyll- : nlighet' och tiltgiventiet, ligen" nade: lett. till:art bro- sagt bur, mycket han. höll stern.. uttalade nte issförståndet, osäm- semel'att,-! fortsatte större” och; -djupa- , kunde inte komma” 1085 tvstlåtänhet.; "Hon "var mer mutirydk- för sina äng : "mer. än alla: laster": tillsam- man, Brodern. tog ' hennes tyst- nad; som fientlighet, medan den t verkligheten. var blyghet, . barnslig - ångest. för...att ta det första steget, . A De båda. syskonen: hade gått i en fälla. En bagatell hade fört dem” in i 'en uppjagad stämning, |" son” en: varm ihandtryckning el: ler - ett. vänligt. sord. kunde Jaga å flykten, p Hur mången gång står vi inte i samma bituation som |de "två syskonen. "Vi är fruktansvärt räd- detta bli stötestenen som de stu- par på och få sitt liv ödelagt. - AM . demonstrera. ' för 'utands- njälp tjänar väl ingenting till. Det som Ikunde' göra nytta vore väl” att arbeta. för "samma låga ! timpeng', sont” "de har, altså at köpa deras - billiga. varor bl, mén då skulle ju vi bli arbets- lösa, Det! gär är en kränglig hi storla sony "behöver, redas mt 'än- nan "man börjar demonstrera, : "Barn bonde först lära sig att tänka,” : - Lördagen den 18 april 1970 : I dag: VALDEMAR Solen går upp kl. 4.58 och neå kl, 19.27. : I morgon: OLAVUS PETRI Solen går upp kl. A55 och ned kl, 19.29." I : På mändag: "AMALIA "Solen går upp kl, "4,52 och > ned kl, 19.31, REFLEXIONER | — da för. att blottställa” wära käns- lor, Vårt samvete bjuder: Var generös, , ärlig och. uppriktig! Men ångesten att utlämna oss själva, att visa ödmjukhet och vårt | försonlighet, gör sig gällande, €å att vi inte förmår ta några ini- tiativ för tillrättaläggande av missförstånd. Härigenom blir sa- ker och. situationer, som i s själv är bagateler, obetydfighe- ter, orsak till en inflamation I värt inre, som vållar oss själv och andra'tidande och sorg, Ingen vill böja sig. Vi står in- för - varandra som ett par styva stötter. - Det "händer 'i hemmet mellan ett par malkar, mellan ett par vänner och överallt i gemen- skapen emellan, I stället för att lyssna till hjärtats stämma och tala milda ord, kommer ord, som inte borde bli sagda, över läp: parna, con En. dikt av Nils Bolander -tö nar. Å mitt inre: a "Vi äng båda 1 fällan > : och tappade sans och takt. Nu står där ett ord oss emellan ett ord, .s som aldrig blev. sagt, Jag gömmer en. isnål i blicken, du äger "en sylvass häl. 0; om det bara. gick en majdag . fram i | vär. ssjän > Det vackraste ord a vi äga - skiljer 085 ännu åt, - Vem aw oss. två skall säga. först - sew blygte Förlåt? PE Vi Strävå mot 'samma ständer : och sitta i-samma båt, ' Här har. du mina händer! Reskamrat, förlät TR HS. "| kat hafver, är. räbdt. inför” Dig” Text Ev. Joh, 16: 16-22, EN LITEN TID Söndagarna - efter .. påsk ' har var och en sin särskilda karak- tär. Detta markeras i vår evan- geliebok genom korta och ut trycksfulla " överskrifter. över texterna '3 sönd. efter påsk lä- ig|ser vi: Hemlängtan! Det säger alltihop om denna dag” på kyr- koåret. >: När jag som ung student kom till. Köpenhamn :och" så små- -ningom fann monumentet över den danske .tänkaren Kierke- gaard, som' var avbildad : sittan- de i en stol, tankfullt lutande handen mot pannan, såg jag följande ord inristade i stenen: ”Det er en liden Tid, Saa har jeg vunden” :o:s' v. De orden gjorde ett "mäktigt, för att inte säga "outplånligt intryck, Sena- re fann jag "orden i en dansk psalm, författad. av den" store danske biskopen Brorson. ; Vad en person. känner -inför uppbrotte -från: denna - världen kan ta: blom” läste - på ' sin / "dödsbädd: ”Nu, dig” -tackar allt mitt hjär- ta”. På” Schärtaus ' gravsten finns orden: --”Men jag hafver fördenskull icke flytt ifrån dig, min Herde/.. hvad jag predi- Kierkegaard hade valt orden: "en: liten Ha : "En liten” är hoppets” höga 3 SÖND. EFTER PÅSK = Av kyrkoherde . em. Gunnar Levén, Göteborg, så är värmen: här. Vintern kan inte så länge behålla sitt strup- grepp. Den måste ge vika för våren, När solen stiger upp på himmelen är, livet i antågande, På samma sätt med en Jesu lärjunge, Har' han till Herren satt sitt hopp, skall Frälsaren också på honom infria sitt löf- te, Efter en kort tids vila i gra- ven skall han stå upp och gå in i sin Herres glädje. Brud- gummen skall hämta sin brud, Portanna ' till. den eviga värl ' den skall slås upp på vid gar vel, " Påskens budskap handlar om uppståndelse och .. evigt liv. Kristus' har gått! före, ' "de som tror. på honom kommer” efter, var: :och: en i.sin ordning, var och" en: på "sitt sätt. + I - "Hur lägne de får vänta, vad de' skall gå”igenom innan för- lossningens dag, randas "vet en- dast En. Var och: en av dem får sin” "beskärda ' del av idens - lidande": Ingen slipper undan : kampen, för” kronan.: Men ' det vet de:' Herren är trofast, Han kommer aldrig för sent, Det skall ej länge dröja, håll ut en liten tid. Det skall ej länge .dröja, så kommer hemmets frid. En liten tid 'i tro, "en lideå.tid.i vaka, i och vi få vilan” smaka "1 evighetens ro. = visa, Det. "äröjör inte så länge, (Psalm 353: 6). [Ne Sockallitalogen HALMSTAD: i Det. sägs "att... folk: missbrukar de" sociala för" .månerna. Men" en" sak ' är säker,” "Långt större belopp än som upp- fåttas äv missbruket tas "aldrig ' ner till vilka ' ; . eller som inte vet: vart de skall : vända. sig för att få del. av fö. | : månerna; : Dir Harald "Sandberg mal s allmänna försäkringskassa för-' [klarade bl å detta då han presen- terade Socialdepartemeritets' nya Socialkåtalog”. ö "pressen ” i går. Denna: "skrift, ikstelefonkatalog- förmåt” kommer att' tillställas” alla Hallands: 73.724 hushåll med bör- jan i nästa vecka, Den. ger. upplys-. ningar : om ' den . mångfald . sociala förmåner, "som +-står - medborgarna till "buds; och samtidigt ger den an-' visningar om vart' man skall vän- ' da sig för att” få” med av. förmå- "Det låter kanske otroligt; "men faktum ir, att man hos försäkrings-, kassan, titt som tätt träffar på män= niskor” som ;gått miste om tex pensionsförmåner som de varit be- rättigade till, bara. därför att ve- derbörande inte känt till'sina möj- ligheter att få bidrag. Socialkata logen ger svar på. många frågor, som envar av 0ss kan. ställa i olika sammanhang. ” köt : UPPSLAGSORD FRÅN A TILL ö Tanken är att Socialkatalogen ska finnas till hands när man behöver den; För att” Socialkatalogen ska bli, lättillgänglig och överskådlig har man undvikit att ta med de- taljbestämmelser. Uppläggningen är enkel... Katalogen innehåller . unge- fär 150 uppslagsord, ordnade från A till Ö. För att ytterligare un- derlätta för läsaren att hitta de uppslagsord som berör just: hans situation finns ett hänvisningsregis- ter med rubrikerna Arbete, Familj, | ' Handikappade, Äldre, Sjukdom, - Socialkatalogens uppgifter .är på en gång korrekta och lätta att för- stå. Man har sökt att i enkel form ange det huvudsakliga innehållet i de "olika b Iserna, , men : Socialkatalogen: , har tryckts till alla hushåll under” ; veckan! som börjar den: 20 april. Omkring 100. 090 exemplar har reserverats av. skol: överstyrelsen för" undervisni damål.. Överupplagan i övrigt kom- mer att finnas på försäkringskasse- kontoren" runt” om' i landet. Där kan den som av en eller annan an- ledning inte nås genom. posten se- nare. hämta sitt exemplar. För att även synskadade ska ha möjlighet att få del av informationen distri- bueras en speciell upplaga i punkt- skrift på ca 3.000: exemplar, tilll samtliga personer som" läser del” blindas tidskrift... tionsbroschyr lades fram av social- minister Sven: Aspling inför riks- dagen i fjol. Riksdagen anslog 1,4 miljoner kronor för detta ändamål. Slår man ut denna summa på varje re . bese ” i olika upplager - — en. för, va brittiska” ”eparteimentet alt närma- social vägledning för invånafna i Storbri i : Se utreda, frågan, om en liknande : att >» Inom: arbetsgruppen" hoppas man cc, cs Socialkatalogen inte ska' bli en företeelse utan k att Förslaget till en social informa- lar av den nu färdiga So- framför allt att ge änheten be- ta logen utgör kostnaderna för sked 'om var ytterligare uppgifter finns att hämta, Språkligt har stor möda lagts ner på att göra även invecklade 6 gripliga: "Nämnden + för ' svensk språkvård hör till de instanser som varit med och lämnat synpunkter tryckning öch utdelning mindre än 200 öre per styck. bestämmelser = lättbe-l- sedd att sparas har man från so- ha INFORMATION OM SOCIALKATALOGEN. Eftersom Socialkatalogen är av- sa: på texten. ' Svenska: sida satsat på ent; - Nr ; bundet har bidragit till arbetet ge-1i med utdelningen. Det sker 'genom annonser i dagspress. och .genom allmän publicitet. Man vill därige- nom fästa mottagarnas uppmärk- samhet på katalogen så alt de verk- ligen ser efter :vad den innehåller och spar den för att - -kunna dra nytta av den när. "den verkligen behövs, : nom att skaffa uppgifter om tele- fonnummer - från samtliga landets ; kommuner. SA VN VARJE LÄN HAR . EGEN UPPLAGA. Socialkatalogen ges ut i 27 olika upplagor. Inlagan: på. 24 sidor är lika i samtliga fall. Däremot skiljer tig omslaget, på vars innersidor an- ges telefonnummer till ett tiotal kommunala och statliga organ i varje kommun i länet. Vidare ges en beskrivning om hur man på ett enkelt sätt kan komma i tele- fonkontakt med sjukvårdsorganen inom landslingsområdet, så 1 "totala 1 fr på närmare 4 miljoner exemplar. Därav delas ca 3,3 miljoner exem Socialkatalogen presenterades i ja” nuari i år i England vid ett se- minarium; som .det” brittiska Civil Service ' Idén väckte ett sådant intresse "att deltagarna i "detalj ville ha reda på bakgrund "och förutsättningar, ”Se- plar ut gratis som gruppkorsband minariet . beslöt. att: uppmang-. deti i och et INTERNATIONELL UPPMÄRKSAMHET - Ett utkast till den nu färdiga Department ' anordnat. mor Ta :— Ja, se, de” Trahimännén, fransmännen! kunna förnyas "allteftersom nya re- < former. och: bestämmelser Arädep i kraft." v . Öhocking- Ett äkta par från. USA stod på det stora konstmuseet i Paris .och' begrundade en målning, som före- ställde Adam och Evas. . t: or -— John, sa hon till .mannen; se efter i katalogen vad de är för ena! Det gjorde han, men han måste hoppat över 'några rader, för han förklarade: ” — Den' föreställer första stnötet emllan Napoleon och Josephine, ee Då ruskade hon på huvudet och » Praktiskt ">: >! Elissbeth, 6 år, bad sin aftonbön då hon höll på med den ovan= ligt länge säger mamma? . .. oa — Det var en lång aftonbön, ul la vän! . — Ja, jag ber för hela veckan så. ett jag kan få vara uppe litet längre; pet titta på TV de andra. kvällar-; - Slutsats. sr Dottern: — Säg ”mamma,-> hur! kommer det sig att du redån har| flera gråa hår? - Modern: = Jo .ser du, gång du inte har varit snäll så har jag fått ett grått hårstrå. i Dotte På burit "dig "åt, mamma” -—”mor= "varend. | : ÅA kors hur har, du är ju alldeles grå i huvudet
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.