: EAHOLMS TIDNING mutta Måndagen - den - 20 april. 1970 . 22] IT | Mändagen den 20 april 1970” - IT = Fisker - — en En färsk årsrapport om det hals ländska saltsjöfisket visar att fö- ga mer än 300 yrkesfiskare i fjol ilandförde' fisk och sill för om-” kring; 14 miljoner kronor. Det a är det både kvantitativt och pris-. mässigt; bästa årsresultat, "som det :"halländska ' 'saltsjöfisket nå- gonsin uppnått. Rapporten går stick i stäv med de många olycks- profetior, som under - senare år talat om utfiskade vatten och / minskad , fisketillgång, Däremot får man "inget "reellt: besked om lö; het,' då . omkost naderna förmodligen stigit i lika ; snabb takt som . fångstökningen. ” Ur arbetsmarknadsmässig syn- punkt är inte fisket av någon större betydelse, 'i. Halland. ' Tre hundra fiskare bland -en Jänsbe- d folkning på bortåt. 200 .000 .Perso- ner blir bra. lite i progent räk-. nat. På det. lokala, planet är fis- Karyrket' däremot merå'betydel-- sefullt;' då -näringen i vårt län är : "koncentrerad till några" få fiske- lägen. Till de egentliga yrkesfis-' karna "kommer dessutom "en del ' Personer, som är sysselsatta med ' "fångsternas' distribution och för- ädling, i « "Ur. folkförsörjningssynpunkt är "fisket nera. betydelsefullt. '' Vid . sidan om Iantbruket 'är fisket vår förnämsta livsmedelsproduceran=" " nyckelnäring tiotal, finns det danska och nor- ska fiskehamnar med båtar "i "hundratal, Mycket av den fisk som där ilandföres går till foder- ändamål, s k skrapfisk, medan ' "skrapfisken för Hallands ' del i ' fjol inskränkte sig till 27 pro- cent av den ' totalt ilandförda : kvantiteten, Under senare år har dessutom fisketrålare från öst” staterna i stort antal börjat fiska 1 farvattnen utanför Skandina«' - viens västkust. . - Många'svenska fiskare har un- der senare år tröttnat på det hår- 'da arbetet och de osäkra inkomst-"" möjligheterna och därför sökt sig över till andra näringar, Det är - ungefär. samma förhållanden som '' råder inom jordbruket, I Halland", har - yrkesfiskarnas antal : sedan... 1950-talet "reducerats till nästan . hälften: .Som kontrast. till. jord 2. a Iksbefolkningen - b br män emellertid" att - medelåldern bland 'de halländska - fiskarna är '. påfallande låg. Det är ett hälso- . tecken för näringens framtid. Fis- 3 ” karna har också varit villiga att "ta storå risker, då det gällt att - investera pengar i nya båtar och, + fångstredskap. + Kvar. står emellertid "frågan, . LE vad mån staten och andra myn-. digheter är villiga att stödja fi: ; kenäringens framtid. De allt stör- re fiskebåtarna kräver ökade. in- de häring, och i all y är . det viktigt för proteinförsörjnin-' "gen. I Sverige skulle vi möjligt- - "vis klara: "088 "utan - fisk, men i . : många andra länder är fisket av.. " direkt.ilivsavgörande; värde. Man. får därför förutsätta att fisket i” "och . med "den fortsatta befolk-' - ningsökringen i världen” får allt. större betydelse, St Hurudan: . då, den , svenska”. "fiskerinäringens framtid? Ja, alla olyckgprofetior - till "trots > måste-: näringen ' helt ””enkelt .: överleva. -' Eventuellt 7 minskad fisktillsång - kan sUppvägas = 1 : fångsimetoder, - Tack, s Vare, vs båtar. och ”modernäre', . man" nu gå allt ut och alt. "gån på ”fisk”i 'Sverigé sch 'utorsi land priser. och: därmed: ge kompensa=' tion för. de, steörade föngstlkost- Yr «re sdskap kan” för vesteringar i fiskehamnar,: bevak- ningsfartyg o- d, och där- krävs samhällets. insatser," Bättre Jåne möjligheter och kreditgaräntier är / andra krav, som" framförts från fiskarehåll, > Den: ökade "könkur<:! > rensen från” andra "länders fiske= flottor : kräver : lagstiftning : och : «inter la” överensk | vt Fisket: är en ”nyckelnäring,' sora inte får nonchaleras, även om den +. sysselsätter” relativt' få människor och stundom drabbas av "ekono. iska kriser. En förstående" poli= tik gentemot "fiskerin ringen |. Värnpliktiga Häromdagen såg jag. en bevä- ring med långt odh lockigt hår. än gidk före mig på gatan, och då slog mig tanken; har det nu äntligen "" blivit kvinnlig - värn- plikt? Men så vände han sig om och visade upp ett skäggprytt an: sikte, och då trodde jag det: var en från indelningsverkets dagar. Ingetdera, Det var: en av våra dagars ungdom i "det militära, Lite överraskande var det allt att konfronteras med en långhä- rig krigare, för mig vassade det inte” riktigt in i bilden, Annars är det inte något ovanligt att ce ungdomar med långt hår "och lika klädsel, "> många fall" gär det in- te att se skillnaden på dem, an- nat än. när den ena, parten har om sina rättigheter, och - vägar säga . tilr orm vad. som rör deras personliga (krav. T. ex. långt hår). En'”diskussion i TV där arméche- fen medverkade; var. stimuleran- de, därför att. de” värnpliktiga fick tillfälle att komma ' med si- na'synvunkter, hur de ansåg det borde vara, Med' lite” jämkning- ar "från. båda håller: kan. man 'sä- kert rå en objektiv. så att :den” värnpliktige' Inte” bara: blir er nummerbridka i det mili täral ; Deras. krav : på viss insyn, måste anses rimliga, ty om ett land. bitr indraget 4: ett: krig--så i första hand: skalt offras. Någon verklig information om: mr situa- tionen uppstått får. de: inte, och alla gånger har det: nog. inte -va- rit så" helt oskyldigt” när ett land blivit ”indråget.i "krig. :I die. flesta falt har prestige : och -ekonomi "näringen enbart efter /förh illan= -'"dena"i"Halländ"vore "givetvis för= ' hastat;" Vi vet: dock "att fiskarna 1. Bohuslän i stort arbetar: under samma förhållanden s som sina” al ländska" kollegor, 'De är döc till'antalet,: -har i allmänhet stör. re båtar" Sch en --mera:..utbyggd förädlingsindustri: . Runt skåne kusten och i södra: Östersjör "be drives också ett rätt omfattande” fiske, medan fiskerinäringen längs övriga svenska . kuster samt 1 insjöarna är. av. vi äsentligt omfattning. Däremot»; bör "man uppmärk- samma den utländska konkurren= sen på. havsfiskets områdes; När -|- man i: de halländska -fiskeham- :' er”. edverka » will: .en- "sam vering: av « åkeribranschen . i Sv. Di: redogör: äkerif AE utifrån "en partsinställ- "ning pröblemint'<-mediges narna räknar båtarnas ..antal 2--? HELGSTOPP: FÖR LASTBILAR Enligt ett förslag - från köm- l Generalsekneteraren, . mänikationsministern "kommer kans byggnadsbyrg Bar. = det” atti, BI slut på lastbilstrafi- térat: att: många Ikyrkor::i. igles- ken under helgerna, L Förslaget bygderna- mät Sväs. Jord mottas; välvillig” i pressen, bruk rana fenings "Värmlands F Meoblad (91 brad hävdan att motständ bör skriven - "Bengt Norling vill är Stoppa allla; sådana -vidlunder- som vä ger mer än: sju tön,' Han ' har dessutom endel andra: åtgändler "för att öka trafiksäkerheten i bakfi Tokan,, men: detta. med lång- traktarna' får anses vara | den - viktigaste,” Det ikan': nämligen statistiskt” bevisas att dessa for don är inblandade i ett mycket stönne.->antall :- Olyckor. än ” vad som är. motiverat. med. härsyn "göras! "mot : -kyrkorivningsivrar- na av flera skäl, Väven” om man "börser fränt. den religlösa behov och den” re-'| iiglösa vöndnad som gör det be- i fogat- attt "bevara kyrkorna, sål” är dessa”en gammal Ikmltuihärd, |; ett centrum i socknen, - geografisk riktpunkt av såstorl: "betydelse 'atlt deras försvinnan- de skulle: vara ett bevis för bygdens, sodknens, slutliga död- "förklaring, .. Man .. har ' exempel 'på att. kyrkor försvunnit 1 en- J rädd om sin, skalp.” Men det rn älp. te: inte... Vi har. väl: en 'sax .pål: ja enl. dock. en hlälsovårdispnoldufkt,; > Och > konsumenterna har > rätt > ett : -ihnehållsdeklaration. :-'Tandläkarna - vill. också - gärna ges möjlighet att ordinera' sina "paltienter.. tändkrämer med ' Fppe ; eieNa egenskaper, fra OLYCKLIGT "LÄROBOK : "NÄMNDSBESLUT i a AT ett läge” där Iman. är överens om en lugn — mer fungerande | nad övengånig till. den; nya ”läro- planen utgör Stateng Härobälks- "nämnds plötsliga beslut att från Ni inte' kunde E Honom; men ';' IDlats, "Här under takbjälkarna nu och förr | — VV kompaniet, sade kaptenen till dagkorpralen, En i högen som stod närmast tyckte att em för- klaring var på sin plats, och slog fast, att då är det säkert en ko- sax, och han tydkte det var så fyndigt sagt så han lade till ett helt vanligt civilt skratt, Om blic- kar hade ikunnat döda hade vi redan, det var på tredje "dagen i Tumpen, varit en man mindre. Kraffet blev ' bara en grundlig tillrättavisning inne på expeditio- nen. Vår kanten var ingen stör- re strateg inom det militära, men att låta ”bassarna” få sitt ”rätt- visa" straff för minsta förseelse var han mycket noga med. (Egen erfarenhet); : ; "En gång må stan, mötte jag en fänrik . med flicka, och glömde hälsningspe ikten.. Han kallade mg tillbaka, och i mycket mill- tärisk ton - framhöll det hutlösa rade mig at gå framför herrska- pet och. göra en. reglementgenlig hälsning, och detta fick jag göra om tre gänger innan det blev godkänt, till stor förnöjelse, efter skratten att döma, för de som åråg spektaklet; Så lät han mig | gå med uppmaningen att se bätt- re upp i fontsätkningen. "Det. -var mycket. välbesatt på regementen då, föltstärka kompa- nier. Detta' berodde ske: något "också dessa förlöpare. Genom "att. 'det. kom-.så många till förläggningen, två årsklasser inkallades samtidigt, uppstod vis. sa svårigheter för befälet att sam- ordna det-hela: De som iköm från ”ingenmans land” var det nog ett pråblem att placera." Från -ett liv i frihet. var det ' svårt att ändra Je sin. integritet; "Försök gjordes tror”. knanmart 7 "att det "lyckades med någon or ex.' vär han som ra - sig: "något mili- täriskt.- Han” ftidk” genomgå "en mån: ds” Främdé” Prövotid, det avde- lades" "eri. :vicekorpral.: enbart ' för resultatet blev” då- ; När ”korpralen, ihåde haft ho- Men? vecka; I" förktäråde han v "detta" irigäreätané, kert inte någpt fel, var- ler psykiskt, på ho- blev; den riktiga "äldergklassen, som skulle 'dh illas efter alla 'kons- i att inte hälsa, och kommende: |: på att "det |” blev en härordning: 1915, och fkan- |” att få dem ut. på” trupp, "men jag | . orättvisa: Mammor som adopterar får ingen modersk olmsterassen i Stockholm apspenning och moderskapsfedighet." tar bland ' annat upp on sockal | Vart tionde par får inte. egna: barn - Adoption auktualiseras för allt. fler ver 50.000 par gifter sig var- "je är i Sverige, "Av dessa: kom! "Mer ca 5.000 att förbli öfrivilligt barnlösa! Det är ett”. ganska sk mmandé faktum” "som den unga föreningen” Adoptiönscent- | "rum tagit fasta' på' här man tin: sammans med Stockholms stads adoptionsbyrå. och Stockholms stadskollegiums a informations: kommitté arranger 'at utställning- en ”Vi adopterar” på Stockholms- terrassen Å Stockholm” tiden "10 . april—-20- maj. er Utställningen kommer sena eventuellt att vi- 8 Bas också på andra platser i 1an- dö Att: adoptera . är "ett - alternativt sätt "att "skaffa. sig. barn. Men: då svenska; barn. som: lämnas > till adoption minskar "varje. år.- Bely: sande' är "siffran för. Stockholms stad" 1969, då-bara'26: barn lämna: des: till. adoption: genom ” barna- vårdsnämnden, För några år ser dan: var: samma rsiffra över. 2007 De: gifta :par, som i dag vill. adop- tera har således mycket" små chan; set', att "få :ett barn sö fö "Men utanför Sveriges gränser finns. tusentals” barn som behöver A idga. igheterna. för inter- nationell adoption och arbeta för att” adoption: ekonomiskt och so- cialt- skall vara. likvärdigt eget barnafödande. : Föreningen, under: stryker att:adoption inte skall för- växlas med någon form av u- -lands: hjälp, status” eller välgörenhet... Detta belysés: på mänga sätt på utställningen "vi adopterar”. Bland: annat "tas: de 'ekonoriliska "Pröven” allt; : Behällen vad gott år.” (1 "Tess, 5:' 21.) : " Vindsrummet är "i många hem ””en ” mycket - "intressant får ting: av alla 'slag sin behag- liga" viloplats; Varje” sak påmin- ner o$s om” vad vi gör bruk av och "vad vi lagt: åt: sidan. Det fanns 'en tid då varje: sak var ny och -uppskattad;," men undan och sociala frågorna upp till de- hatt... i > — vi är mycket gladå över att få samarbeta med -. stads adoptionsbyrå och 'stadskol- legiets informationskommitté . sä- ger föreningens ordförande, Mar- gareta Jngelstam. Värt samarbete också med andra myndigheter bes visar hur stör uppgift" också" en privat örga sation kan ha i en så- dan här fråga. "Gensvaret från bå- da förutvarand adoptivföj 'och sådana om vill adoptera har "varit "mycket stört ändå sedan, vi star tade förentrigéri. f ra åre Utst iningen, ”vi "adopterar" är upplagd "söm en ren, informations: utställning med Pattinslag och ett, pilåprogr am i panorama, som ger allmän information, o om hur adoption gr till, "Blania 'annat'bei lyses barnlö heten” som” ett hand kapp. , Konstnären Lars Norrman har bidragit till. utställningen med. en liten speciell utställning. jäkvårel ler, som skildrar lyckliga mammor med adopterade: DAP, oo AA «Den. myckna: informationen. ät: tas.upp av bl.a ett stört tärnings- | spel. som ;visar.att adoption också kan' vara besvärlig, Om -man inte är. energisk och :har de rätta. Kon- takterna..-Det. är dessa” kontakter - |utstänningen skall” ge. Både. före: Stockholms |. ningen och adoptionsbyrån nar personal. på utställningen för per» sonlig' Informatlon, . I ett par jättemamma. och jätte- pappa-knän kan alla besökare sät- ta sig för att” få veta hur det är för ett litet barn ätt sitta. hos mamma . eller pappa. Utställning. en "visar också ett stort stamtriid som. Hlustrerar Carl Sandburgs dikt "The Family of Man. a DN at. LOSSA BAND... ""Sjukstugan” i Strömsund "skulle ' för en tid sen få" 'oljegeldning. Man ön e ”en brä ävskopa: för grävnins ' en av tahkgröpen” och ledningar- na. och så” "hände. det "sig "att man. nen :som "körde" i skihen"på ackord fick ett sandkorn Tögat,, EUT Han” gned. och gned' och stären rarin, mer .sandkornet "ville inte komma "ut. "Eftersom" det; var, så nära till doktörn klev han: alltså på 'och chefén för: 'sjuketugan" ploe- kade: ut ”sandkornet, sMaskinisten frågade vad 'det: kostade. /' :— Tretton kronor," ” n "betalade; men doktorn TT samärbete" med > Rika: ningaf och med Raenar: von Hol] ten som” (kommissarie öppnades | könsthalten: Göteborg, "lördagen den. 18 april en ätställning : kal- ad -”Eurrealism?”: Utställningen prgår I till den” 10 maj. va a : nen” ha” nått ”gurreallsm: är. i dag ”aktuellare än” niägonit Toch" med majhlm. detsernia Pa na. och det, ga. Juvet - polltte serades ' med hjälp. av surrealls- tiska" "slagord, tycktes surrealie- Site” egentilga mäl — ati verka fom en revolutionär kraft. Därmed ekulle. utställningar - och. andrä mer. litterära manifes- tattomer ha spelat ut "sin roll. "Denna > uiställning än Ifråga sätta, att eå är fallet Den är”ett försök att ge ett svar på frågan om : vax 'surrealismen,, historiskt har. inneburit, vad den idémässigt fortfarande ånnebär och vad den kan komma aft irrebära 4 mör gon. - Genom, frågans ' sista "del N "1908, VA "gator uttrycka sig. så. Vanje” privatbi- Aten ; ni den : allt GE skljer den sg från tidigare BUT: list "ken tör" övrigt. vittna” om | .piona (Fäll acdigare. NU Ininni] läroboksförteokningen avföra. en för äre, och ade il et sist un. — realistutställningar; ” Detta — här. + Ru långtradarna ä sterris fö sockennE met Till och med | Mängå äv de mest: frekventa dan. Ted de tl a a också mårkera's;( och med frå- "Hag. som > säkerligen kommer ett ”amkristnat” land "som Sov:]” "och: välkämida läroböckerna ett " Aposteln Paulus ger 088 ; ett :gete eckmet , utstär ningititeln;” : : ren d- ide inslag," Beslute "att godtas "av :riksdagen,. med- jetunionen visar man en ”vön -Oroan: gl | hf: manin | a H ff on har. by Om förs ”atwligtvis inte: bara -för-| Pad och pietet. för” de gama . mar illa med: den allmiäl fulokt" fåd -genom””sin" g Uteäning erat upp "kyrkorna "som -gör '. att, "stora att pröva allt och 'behålla 'väd d.etva stora kuber — erm för var- . delar, Det Ian bli ; Svärieneter kostnader iggs ned I pa att ber : mu eos a Lgr 69 ka gott Han tvekade inte att je toketav ordet. ”surreätlim” lägsna . landsändar "åtminstone vara” dem. : Storesnongfri som. möjl!8t bryta med ” det - förflätria ” och SE "ett för frågetecknet I varje er. Lärärtidning. "en/Svernsk skoltidning "på ledarplats,. : Pankarna . kub fnns en specianstställning, "som behand'ar ett visst tema med surreal anknymirg ene; et. bekart erealtia sket fenomen el- ler he ägnats ör en. viss surréas listkonstnär: - > + 07 : måste. anta : det. andra. väga "det. ena "mot |. fram "till" Men det films också många” ting” hös' honom” som "Tvär "mycket ” -tidsbetonade "och e- gammalmodiga som han: envi- sades 'att hålla fast vid. Den" som "själv inte vet. av 7 förändring” kallar oss ätt stå karaktärsfästa "' och lyda värt .samvetes öst. tt ftersom, det” är si "och | svenska” folkets . I anstilningen trigåt unika mål nirgar och objekt ända från sur- lens, källor — Arcimbodo, ”Moreen, Munch — fram ”peslut JE somintetgör” i etort.- dessa planer. - Att fatta ett bestkut, som ”exem- petvis til dags dato endastiäm-]' oa oning onligt 18 : men "”hastigh är ännu viktigare medel att be den: debatt; - som; initierats | 4 st, usa trafikolyckorna” > "Bofors, får -man. dock inte. nar et: läroboksalternativ i hi- 2 tr DA Mir6, Tanguy, Prao « Kommunikationsministern | förbise, att det.är tandiossning-|' storta PÅ mellanstadiet, är inte ss oe Chico, :Magritte, Gao Åd Bengt Norlings 'trafikpolltiska | en och inte tandrötan com ärl-.att stödja den mjuka. övergäng- SMART KILLE Arp, Picabla, Bemer, Baj, Klap- propbsition — bör alltså välkom-].: det. svåraste . problemet, förl. ens princip; Man kan dessutom | re heck, Matta, Si Wbermann och Té- nas, Den tar sikte .på en -av. de tandläkarna. I Tandiossningsbe-]- fråga sig om" förläggaren av)” En ung furir fick ett brev från lémacfue mf Även den tidiga viktigaste faktorerna i eamman- -svären seammånhänger ls med |. den aktuella" läroboken i histo-lsin medelålders kömpanichef, som Aiska ' surreatimen (Toyen, hamget:..dten » fortsatta: . ansväll- | tandköttsinfektioner, som” orsa-|. ria under dem tid som. återstår hade 'en ulig söt frus” sr 5 dec a Styrsky etc) tär "representerad Eksom "sven; ft surreålismi Qt. ex. Mörner, Svänberg).: "kas av. dålig > rengöring rmällan tänderna, och "mot. detta hjä per.: varken tandborstar eller: ningen av lastbilstra rådet Norling vill förbjuda tung bon Art trätlkbeta Sförme ske vis. kan få fram en upplaga att” fram till: läsårsstarten . rimligt-] I vis Kan” få fram en upplaga av = Jag vet att Ni vid Ubprepadé tillfällen: träffåt min hustru.” In- tandikrämer ed "eller :utan | räcka till. landets samtliga sko-|ställ Er: "efter tjänsten på fredag " verken. har "aldrig tid! (stpmedel.: Här skall ordentlis|. lor: . Förseningar + däroboksie-. på min: expedition. för att diskute- I Sverige. Flera ikomnnier från pri är. etb. "drastiskt . a | -tandpetning : till... KariesangreP-]' veranserna': måste bi följden |: red ra saken. Nr a. Furiren svarade ömgående: ” RN Mottagit Er' rundskrivelse. "ningen: vidare "til Ska med nöje inställa mig till sany 3 HA INEeP 5 - -S manträdet på fredag kväll. : - Endre Nemes: Teckenspråk sort 1968, därifrån till Malm rena " vatsamlingar. i. Frankrike. I: mitten" av maj går mutiställ- därmed, . hotar .transportnäring. en men. det: finns onekligen mo-. tiv för det, Både när det gäller vägslitaget : och olydkorna mutgö de tunga lastbilarna ett av de stora " problemen. Men" lätt att pen, går, faktiskt abt, hålla borta "från. de 'klenaste tänder genom Cen. adekvat tandborstning, och |” genom att man avstår från små- ”snaskande, mellan måtiderna. vi Kan, m förvänta 089 att med allt. vad det innebär av svåra problem "för skolans «i . "Sveriges lärare . och. welever' - måste besvaras kaos inför läg : året: 1970/71, slutar tidningen,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.