LAHOLMS TIDNING Onsdagen - den: 22 :april-'1970 2 KE - Onsdagen - den? 22 april 1970. Tr LT = i. i Dej var ett-stort knippe motio-' ner om skolfrågor från olika par- tier 'som' låg till, grund för det enhälliga 'utskottsutlåtande om allmän översyn av arbetsmiljön i skolan som: riksdagen antog här- omdagen. Det hör inte till vanlig- heterna”. att ledamöterna — när . ”. ett enigt, utskott i stort sett till- : ;ringsprocessen, godosett deras önskemål — kän- ner sig manade att: ta upp en diskussion: i kammaren kring äm-: net. 'Så skedde emellertid denna gång... + a + "De flesta motionerna berörde lärarnas - arbetsförhållanden och de. ofta debatterande disciplinpro- blemen i skolan. Såväl motionäfer som andra ledamöter betygade sin tacksamhet för utskottets inställ- ning och för att man nu:skulle, få ett riksdagsbeslut om att dessa problem verkligen blir utredda, Men ville med sina inlägg försäk- ra sig om, att utredningen kom- mer. till stånd med, det snaraste." . "Allt tyder på att skolsituationen förvärrats. Drastiska ' exempel härpå anfördes. i 'riksdagsdebat- ten. "Detta, hår. förekommit även AA tidigare skoldebstter, men med den icke 'oväsentliga; skillnaden att fler talare då rest sig till för- svar 3 och .-. bagatelliseringar. Up-|:. benbärt: äratt. just det som "do» . odräglig framför. allt men också för" kamråter' runt om=- kring. ee .« Det- är lätt att skylla på skol- .räformer; alltför .snabba revide- ringar av läroplanerna och inte minst på inkompetenta lärare när situationen .i Xlassrummen' blir ohållbar.. Eleverna är underkasta- de' dessa faktorer och kan: på, så sätt i stort sett anses gå fria från - FR . Varvad utbildning emellertid mL med ytterst rigorösa bestämmelser och för föräldrar och 'elever påfrestande ” pappersexercis, - , Inom vuxenutbildningen talar ansvariga om värdet av ”varvad” utbildning, d v s förvärvsarbete : kombinerat med studier under ” vissa tider. så - Med bibehållande av nioårig "skolplikt — inom ramen av den- na.— borde man i likhet med vad som sker inom vuxenutbildningen åtminstone. kunna pröva möjlig heterna att för de elever som så önskar ge reella möjligheter att under -- skolöverstyrelsens . . insyn ”varva” det sista eller de två sista grundskoleåren med t ex regul- jär - yrkesutbildning, eller något slag av arbete ute i produktionen. "En sådan reform borde den be- slutande utredningen även kunna” ta med i sina överväganden om | arbetsmiljön i skolan. : : nu inte fått, Och det kan dröja länge än innan "der nöten knäcks. Våra finska vänner är emeller- - tid vana vi långa och svårlösta ; regeringskriser, Den här kan bli: tionell s Å Att den som först fick uppdraget "att försöka bilda en ny regering, samlingspartiets "Juha Rihtniemi, - skulle. misslyckas, blev ingen ' överraskning. Däremot hade det - blivit en präktig sådan om-han : . lyckats klara uppgiften, Uppdra- get. kunde, närmast betraktas : som en demokratisk artighetsgest från president" Kekkonens sida," "Nu. pejlar > den nyvalde tä aten Rafael. "ansvar. Till detta k den av alla !: accepterade ; demokratise= som '1 första hand riktar sig till elevérna.' Dessa bör "hä största. möjliga : medinflytande |. :å skolans”arbete, Fi torde på all- var” vilja bestrida riktigheten i i att Ämpas. i" 'skolan, ”landets företag” som ' den. kallas. "Vilken" av, de; nämnd "faktorer. 'på ett t avgörande sätt påverka. dis- "ciplinen. eller: bidra: till den. 'oro- » iväckande utvecklingen. inom: :sko-l. X ilan som arbetsfält är': :självfallet jöjligt "att uttala sig om./Det den” beslätade utredningens att uppenbara, brister föreligger. = " Framförallt bör man ägna. infor- "mationen. = till... lärare, ; elever, + föräldrar” och: till all.inom skolan], . ; verksam: personalk.== Om: 'skolans Arbetsformer, om skyldigheter och kättigheter för "där verk kan :sägas] Paasio;'. de doliticka eftervals--" slämningarna. Det svåraste. prö= blemet : fö honom torde "vara ' voviljan' från det i "valet" stort för : lora de" "centerpartiet att engage- rå'sig fortsätt. regeringssamve! kan: Partiet har Varit i regerings= ställning . praktiskt - taget: sedan : krigsslutet +: ochi. "upplevt både «med- och -motgångar, men aldrig . '>en'så hård motgång som den se=;'. naste”. med 14 förlorade :mandat,'+ "Man förstår- partiordföranden och > > : Joh : under vi "Virolainen' om han 'mycket gärna "vill ha en tids återhämtning i ioj ” Positionsställning: Men. samtidigt behövs :centern. i regeringen. Pre- nerligen: ovilligt att regera utan ' centern :tillsammans :med' t "ex" :folkdemokrater ”och' vennamoiter "Återstår ' en. borgerlig "regering ; den största uppmärksamhet; Skol: "överstyrelsens resurser för "na ver rksälnhet, är, helt Nga: ve > Från såväl lärare som". ; och även yngre: elever. upplever ev tvånget” att gå i. skola” son en oerhörd påfrestning, I, alltför många fall har 'dettä ryck åbe- ropals som” "orsak till:omfattande alkohol: och narkotikabruk, följt av töta skolkringar etc. I enstaka : fall och där:synnerligen starka '", skäl talar härför kan elever. ges '. dispens och befrias från det sis skolåret. Dispensförfarandet äl! "med ' center . Men 'Venna- ,; .MO. och. hans landsbygdsparti' ac-. ctepterar' centern förmodligen inte”. . som "bidrag till regeringsunderla- : get, . Därmed befästs -segrar-:- partiernas oförmåga ' : finsk politik, Det bästa: för, lan= , det :vore 'onekligen om president Kekkonen "än. en gång' kan för= " må centerpartiet ' regera :tillsam- ' mans med sociåldemokräterna och | folkdemokraterna. ». pr LÖ Annonsblad till: tjdskrift för . Javdtmän daterad 18 april finns : nella metoder på -ledarplats en .mycket- intres- sant artiker om linodling. I slu- tet frågas: ”Vore det orealistiskt att tänka sig -en svensk ”själv- försörjande” produktion-av, :Spå- nadsfiber . med utnyttjande . sav forskningens; och : teknikens - se- naste rön världen över?”.. "Vi åter; ger. artikeln i sin helhet. I dessa "dagar med svår svensk kris för såväl textil.som konfek- tion-kan det förefalla -världsfrån- vänt att .hoppas. på en framtid för inhemska råmaterial, i första hand lin. Det är bara några år sedan: den” sista ' förädlingsindu- strien;”linberedningsverket i La- holm, lades ner, Tvärtemot ett utredningsförslag och de flesta remissitistanser beslöt 1966 års riksdag att allt stöd till linodlin- gen skulle upphöra fr. 0. m. sam: ma år; Å Däåvärande "jordbruksminister Eric Holmqvist hade brättom — liksom" i-de' flesta fall när det gällde" "att, försämras. villkoren för svenskt lantbruk. De 150 an- ställdå som på. en gång måste lämna sina jobb i en industrifat- tig... bygd, bekymrade inte de makthavande:' De stödde sig på den då” gångbara tesen om obe- gränsad . sysselsättning ” hos "de ”expansiva” och högtbetalande industrierna, Verkligheten. 'visa- de" sig vara en annan, vilket även” "många: 'bortrationaliserade täntbrukare; fått erfara de senas- - päna d Jin och be ; ryckning : » nämliga egenskaper såsom fö måste grundas” på dels billigare, säkrare: ,. odling,.. dels:. mindre kostnadskrävande "metoder". för beredningen. - Med detta : torde "följa: att kvalitén: försämras till att bli ett.material i stil med blå- , nor. Huruvida dessa kan. röna "ekonomisk användning blir fidu- sen i det hela. : : ”Utsikterna” till en gynnsam "ut- veckling” förr blånorna bedöms eméllértid positivt av en så.-sak- kunnig person som f£ direktören för riksförbundet Lin och Ham- på, Nils M. Heidendahi. Han hän- visar:i en nyutkommen LT-bok till den” syntetiska fiberns fram- "varigenom ' behovet » Ökat av -en..”levande”. textilrå- vara. "En ..del, av linfiberns fö ; måga att absorbera vatten, över- lägsen. färg och lyster m. m. tor- . de. kunna. överföras till den av konst- och linfiber. framställda produkten. En sådan utveckling kräver prisbillig fiber, eventuellt i blånor enligt nya framställnings- ; metoder, ST . I;andra länder har 3 man inte, som i Sverige,” lämnat linfiber- produktionen... åt sitt öde. I "Frankrike; Belgien, Holland och "inte minst i öststaterna både od- i las och bearbetas linet samtidigt | som en. intensiv forskning be- ;drivs:i alla. stadier av :produk- tionen. Bland annat har den s k ”daggrötningen" "steg som gynnat inte så mycket odlarna , som beredningsverken. Användningen av daggrötat lin . har ökat avsevärt, inte minst in- om den svenska linrjeindustr Metod 1 kan tyvärr inte enligt. Koönventio- inte vara” att: tänka. på -inom överskådlig tid. Pn my. fredsmässig : produktion ; pas i Sverige på. grund a :I sen” "| va företag Men här i landet an- Fe r veckor har. gått :- ker och” jordbrukskassor sam- sedan finska” riksdagsvalet, "men |manförda: under beteckningen någon ny regering har landet än- ., |”spafékasser”. Ookså' i Finland, ”Iskapet 4 procentiga "lån" tilj:in- | vande föreningen v bättre eller : Kredit” år: 1966 utgivit i: anledning; mokraterna, är: förmodligen syn=.. he : Utvecklingen". -därefter' var "denna: -[1925 sex, 1930 åtta. Är 1935 "hade i. praktisk '& JA gjört stora fram- |] ERIK -L. LARSSON MINNS: .. «En ung agronom av ärgång 1916 visste sannerligen inte myc- ket om jordbrukskassor. Möjligen hade han Hört namnet ”Raffel i samband med vad som berättats . om de tyska jordbru- karnas nystartade 'jordkooperati- sågs ”kooperation” ha Tågon doft av socialism, varför "man helst borde bruka begreppen -”före- , get "var "detsamma i Danmark, där man: dodk använde ”andels: företag og andelsbevegelse” sam- tidigt 'som ”branschibandade:' kpo- perativa handelsföretag beteckna- des "som ”brugsfobeninger” ” Sam: Ina "gäller "sont bekant än i dag mén "veterligen är' där sparban: där Sällskapet ”Pellervo” på ini: fativ av» Hannes Gebhard redan från : sekelskiftet blev "jordbruks kooperationens . målsman : : talar man: om: ”andetsdkassor”. : . "När: den" förenämnde. agrono- men med ingången” av. år' 1919 började. sin tjänst som husdjurs- konsulent: 'hos Halland läns: hus- håärlningssällskap ingick i hans Figganden by a att tillstyrka säll köpta" föreningstjurar; Ehuru” det allmänna . ränteläget ' vid' denna tid var betydligt över 4 procent fanns "det fall då"den lånebehö- "förening cke önskade skapet, utan ordna genom [i "bygdens någjot ” Jån ” från ” Iden saken ville man Da :|skapstånen.. : Jano, rter ing belwämare : t nog, av Isekrift,- riges "Centralkassa" för Jordbruks framgår att. i :HaMand, fanns 1920: endast: fyra” jordbrukskassor: sor-' stigit. "Will; 42 "att: 1952 minskas till, 28. Giskäämnide : år apprätades Hallands” .Oentralkas- sl fråmst' engagera. föredragshållare, som kunde samia : bäkde: små och stora: eller godsägare och, "vanliga bönder, Bland våra . egna. fanns ej: mycket : att välja på men: vid januarimötet 1928” "talade Harp- uingesonen; ågronomen "och -lära- ren vid Hvilan Ludvig Nanneson över. Jordbrukets planläggning”, Dårvid citerade han” skaldens ord. om ' ”gisselslag. och "den ”biåaste vår skall knoppas”. Vid novem- bermötet samma år behandlade dén kände emlåbrukarvännen,”sek- reteraren'i Kristianstads äns hus- hållningssällskap ' (Victor . Ekerot, senare överdir.' i' Egnahemsstyrel- sen) -.-> ”Jordbrukskooperationen”. . med mänga "och :stora använd: ningsområden. :; Tekniskt är det fullt möjligt "att framställa bra fiber av i Sve- rige" odlat. spånadslin och. ham- pa. Emellertid anses hampan "mera osäker att odla än lin, vil- ket i-första hand- bör komma i- fråga i. ett beredskapsläge. . Spånadslin var under sin se naste 'odlingsperiod en gärna sedd ' förfrukts- och "alternativ gröda inte-minst i de bästa jord- bruksdistrikten, däribland slätt- bygderna i:västra och sydvästra Skåne "samt :Halland. Man före- ställer sig att linet alltjämt skul- le välkomnas i södra. Sveriges slättbygder med föga eler ingen kreaturshållning. Den ensidiga, - koncentrerade: spa en är riskabel såväl ekonomiskt som växtskyddsmässigt. ;. Det svenska jordbrukets behov av marginalproduktion är up- penbart.. Dr. Sven - Holmström i ,Jordbrukets - utredningsinstitut "har nyss pekat på getter; får och andra smådjur som ”margi- naler': på animaliesidan. Vore det orealistiskt. att tänka sig en svensk. ”självförsörjande” - pro- duktion av spånadsfiber med ut- matförhållandena; Här : mäste andra vägar prövas för att kom- - ma. fram till en. billig -linfiber ” - nyttjande "av; forskningens och ningar och föreningsrörelse”. Lä-l|i lade att hr ordföranden icke ah- ningen var jag teknikens: senaste ; :rön världen |. varvid han även kom in på jord brukskasserörelsen. Om Ekerot ej verkade helt övertygande 1 sist- nämnda spörsmäl, var detta än- ra mindre fallet med den av hö nom förordade statskonsutenten i Egnahemefrågor Aug. Öster gren, som ”pratade jordbrukskas- sor” vid klubbmötet 24/3 —26. Så gidx ett par år och i det tysta arbetade jordbrukskassorna - Harplinge, "Heberg, Tvååker, Vallberga, Veinge och Vinberg. Mig tillgängliga uppgifter medger irgen tårdersrangering. Vid bil dandet av RLF i mars 1929 blev jag som ende halänning ledamot av... förtroenderådet, därom dags- pressen . notiserade, : Inom den sydsveneka lägandsavean . rasade nu som värst den sk färgstri- den, "vilken mest kände före komsten - av svart :färgtecknin'e, på djurens ben och på pungen, varcery meningarna 'mellan de bäå- da" ledamöterna "av länets premie- ringsnämnd var bill den grad de- såg sig. kunna åka: i samma bil: som husdjurekonsutenten . och. vid några tillfällen ej -holler' intaga sin kmälsmåltid vid samma bord som : denne.- Så” hände 1930 att ordföranden vägrade stamboksfö- rå-.den av: W. Kähler, Knellstorp, på ihusdjurskonsulentens -'rekom- mendation från . Fagared inköpte tjuren ”Majanus”,. vilken hade. en svart . fläck på ena. frambenet, Sådan” var, stämningen . att våra vägar. skildes när vi: övernattade I Hatmetadu - . 0.0 : Ensany, 1 Divolipi "Gustaf "Hänsson Kristlan- ordbrukikassd. och nu "blev ivne” rigt."v lovgariiserad land? Därom läget klarnade: med Hanssons bes rättelse . om: dåläget I: Tvåäker- bygden ; ? (spekuflationsaftärer ÅA tysk "valuta," ”bongensförbindelser | relåtera varom: jag från annat: halt, var fött De "båda (Adler och: Hansson): "Nu ska Du: som "startat RLF. ge oss. den hjälp vi: behöver så att Hallands bönder: även: blir. jordbrukikasse- 'ganisers ; I gäng, ge . vi | Mitt svar Plev. "att detta måste tagas, varligt men "vi kunde. sä- kert "räkna med Ha ändska Lant mannatidningens "stöd Till hös mötet med lantbrukskiubben sam- ma: är: kallades riksdagsman Ad- ler söm föredragshållare. : Här" bör, erinras' om" att: just vid denna: "stod mejeriorgani- sationen och. Idet. blivande; meje- LIKA LÖN ENLIGT LAG får man tydligen inom de när- maste åren i England," omtalar HTF-tidningen. Ett lagför- slag om lika lön oavsett kön har nämligen tagits: vid första läs- ningen i engelska parlamentet: . Efter kommittébehandling' be- räknas förslaget bli' avgjort. nä- gon. gång i sommar.. Det som skiljer lagstiftningsförslaget från vad som förekommer i andra ; Jänder är en -. bestämmelse om ””the same or broadly similiar ”Wwork”. ILO har i sin definition angivit formeln :”equal pay for work of equal value”. Denna for- mel har emellertid av engelska "arbetsministern, mrs Barbara Castle, ansetts vara alltför ab- strakt för att bli föremål för lag- stiftning och tillämpning. En intressant fråga i samman- hanget är vad den planerade re- . formen kommer. att kosta arbets- givarna. "Hela . projektet ” torde "komma att kosta mellan 3 och 5 procent avi lönesumman. enligt arbetsministeriets — beräkningar. Arbetsgivareföreningen däremot anser att kostnaderna kommer att stiga till minst 6 procent, men att . vissa grupper arbetsgivare kommer att få betala lönesteg- ringar som kan komma att upp- gå till 32 procent. — Lyckas engelsmännen få igenom denna lag och dessutom bringa den i tillämpning torde man. ha fört hela den västliga världens ar- bettsmarknad . ett ' viktigt" steg närmare. uppfyllandet av ILO:s deklaration om likalöneprincipen — ratificerad av så många. men "tillsattes igenikänt | me i: gamla Stådstiotellet” "(CBöngår | år Hur jordbrukskasserörelsen gjorde sitt intåg i Halland riförbundet (V M C) i debattens förgrumd. De oroliga och tragiska förhållandena inom Centratföre- ningens affärsledning under 20 talet gagnade inte vad det nu gäkde. Likväl nåddes god kon- takt med flera lantmannaföre- ningsföreståndare vilka hopp på minskad kreditgivning inom sina egna föreningar. Vidare upp- togs kontakten med de äldre hal tändska jordbrukdkassorna, Ännu et: är förgick med upp- repade mästötningar från hr Ad- ler och Hansson om mitt löfte att ”säkta i gång”. Detta blev uppfyllt (få jag i egenekap av lantbrukskiwbbens sekr, ikunde inbjuda dir. Gustaf Hansson som föredragrhäållare Mid höstmötet 21/11 -—31. Vid dem följande de- batten var man med någat un- dantag helt ense om att jord- brukskassor behövdes lika väl i Halland 'som annorstädes. Undan- taget var Sten Nilsson, Dytpered, Långås, Utgången blev att, det en. kommitté på: elva personer : för att ktädka mellan. Hallands såväl stättbygdt com skogsbygd. >. I MORRON Det: var: ingen "svårighet att enas on dessa eva; vilkas upp- gift var att var på sin ort: Iokalt arbeta vidare, och så- gällde att få tag på en lämplig samman- kallande eller organisatör... Till klubbens häpnad förestog jag just Sten Nilsson. Harr: mottog .detta sitt- uppdrag mutan . protester, vil- ket han även fullgjorde med bra- vur, dock. med bästa , jön DEM stättonemästaren Hi A nas" Hus"), ”sAmtäl : halländska r jordbruks- 2 räsöagsmannen.- Ni Kassör” uppgidi I 1985: wil 3 742, av vilka de" 39 "år 195; je”sen egen : Hallands ' O intr Ssan I ” Halmstad; + > nuläget: med” :avdett ” nängskontior - i' samtliga” hallahidå- "Före städer .. beteckmåd ningsbankes | |ETT. ORD: PÅ VÄGEN Eftersom denne är hans ”här- lighets: återsken' och hans. vä sens avbild, (Hebr. 1: 3.) : För flera år sedan talade jag vid ett friluftsmöte vid” ett se- minarium i Vermont.: På sista bänken satt en trevlig ung man och lyssnade uppmärksåmt. Vid sträckte. fram! sin hand och . skulle. just presentera. sig. "Stopp ett tag”. sade jag ”säg inte vem -ni är! Ni är son till doktor Louis Wright!” 0 . Jag -hade aldrig. sett honom förr, men. jag hade rätt. Hans fars --personliga drag. återspeg- lades. så ”tydligti hans: ansikte att det gick inte att missta sig. - Kristus var. sin. Faders' full- ständiga avbild. Han sade om sig själv: "”De som har- sett mig, han 'har sett Fadern”... .; ””Adoniram-. Judson, - Burmas store baptistmissionär. kallades för ”Jesu man” av de männi- skor har undervisade. . Så skul le alla Jesu efterföljare åter- spegla sin Frälsare, - PE ca | över? ; tillimpad av så få MN TR - Hanseon, : på 100: ial iottor "från; Bo slutet av mötet kom han, fram, bygga handik HALMSTAD: ta i! Genom dagli Halmstads DHR manar. i sydhalländska kommuner appvänligare e - Bygg förvaltolopsbykgnader som alla kan amet 1 att handil måste vå med . tensområden inte kan få någon anst ligheter att utföra ett produktivt förvärvsarbete inom tisk och iskt oda möj: sina kompe- lältning.” Det beror i de flesta fall på att arb 1 na by Ovanstående beska sanning står att läsa i en skrivelse som Halm- stads lokalavdelning av DA Han- dikappades Riksorganisation tills ställt Halmstads stad, Laholms stad och landskoramunerna inom Halm- stads och. Laholms kommunblock, ningen kommer att uppföra plane-|y, ras och inreds med hänsyn även - till handikappade anställdas behov. Man begär också att tidigare bygg- nation successivt anpassas på mot- svarande sätt, a LIVSLÅNG TRAGEDI N I skrivelsen till k n s kniskt är så dåligt planzrade att de inte är tillgängliga för handikappade. sa kan inte stillatigande låta. sådana förhållanden bestå Det' rättvise- och 'jämlikhetskrav som Renomsy= rar vårt samhälle skäll också om- fatta handikappade arbetssökande, De skall: efter sina egna förutsätt- ningar kunna konkurrera på lika Avdelningen begär, att de kom-| villkor på arbe' nunala myndigheterna måtte be- på arknaden. sluta om att de förvaltningsbygg- LC DISKRIMIN IDE NERANDE di nader som kommunerna i fortsätt- DHR finner. att. den nuvarande av utför arbelsplatsernn. vanligen . innebär, en påtaglig diskriminering av -mån. ga "medborgare... Det är” epociellt allvarligt att våra förtroendevalda, som enligt svensk rättsuppfattning har: att bevaka att sådan diskri- s minering inte förekommer, tillåler ” na er-|k .inras om den livslånga. tragedi det . ofta innebär "Sör en handikappad att "på grund av arbetsplatsernas' dek-" niska "utformning vara utestängd” från meningsfylld sysselsättning: .- '— Hela den utveckling och/utz bildning: de själva 'och samhället 3 « satsat under - många 'år och '' som de omfattat. med -så stora | , förhoppningar går till spillo i på- vingad overksamhet. I bästa fall år de låta sig nöja med syssel- sättningar som inte kan 'tillfreds- : ställa. deras 'ambitioner' och vars -' krav inte på långt när når upp - till deras. >. egentliga Arbetsförmå- Dals+ Göteborgs. Hallands, Skaå- mm” deltog, | gonoralsekreterare Eivor Asklin | överste B, Kamp höll. ett. "anförande. om t ret. Frivilligassistenten 32/31 GbK" Harriet Sundqvist a lade om "den militära utbildningen och regionsexpeditionens". kassa: förvaltare. Majken Magnusson om! lottakårens 'ekonomt; Vidare: med- verkade :- Ingegerd” von! Gerber, ' Göteborg, Margit Rangert, Borås. no Regionslottan Ingegerd von Ger- ber sade i sitt hälsningsanförande att det var första-gången en all- män .Jottakurs anordnades gemen- samt av de 5 lottaförbunden. inom mil , Väst 'och uttryckte förhopp- ningen att kursen skulle ge rikt utbyte. Under de två dagarna kur- sen pågick bjöds: ett digert :och välplanerat . program där lottorna fick! kunskaper. om SLK 'organisa- tion,,. lottakärens ekonomi; imed- lemsväård, -- utbildning,” kunskap. .. Deltagarna . fick "även lyssna; till: intressanta och, Blvan: de föredrag. . Överste : B. ”Kamph höll ett an: förande : om totalförsvaret . vari han påpekade att kriget I dag blir totalt, ' det, drabbar hela ytan och ingen kan undgå att beröras av det. : Friheten . är: alltid... värd att försvara, slutade översten, Utbildningskonsulent | L. Öscars- son talade om information och re- krytering. Det är inte svårt att sälja lottarörelsen i dag, framhöll han, det gäller bara att marknads- föra den på rätt sätt. Människan; av Idag vill ha avkoppling, utbild- ning och kontakter. Detta är de ”frukter” lottorna har: att bjuda på, det gäller bara -att. informera om dem. - Det är svårt att vara arbetsledare i dag, därför är ledar- utbildningen även ett viktigt led i verksamheten. . Att planera rätt, sätta mål och framförallt en aktiv marknadsfö- ring, var det som talaren rekom- menderade lottorna ' för sin fort- satta existens. Varför blir somli- ga ledare, sade lektor 5. Dvoretsky i sitt anförande om' ledarskapets psykologi. Lottorna fick denna fråga nog- grant penetrerad och en inblick i de egenskaper som utmärker e en god ledare. . Generalsekreterare Eivor ”Asklin avslutade med' att' tacka för den Ann-Mari Landén; Vänersborg , ock . -säkerhets- I 2 tjänst, tystnadsplikt och förenings: na att bygga ena are betlslokaler, som.. genom ” fn kan struktäcm utestänger nrdborg gare från möjtighoten, att söka, tjäns- 2, 036 gyninåsister, då Hallands: län: Vid ' innevarände läsårs - bö jan "studerade, inalles 106,368 elever: vid Tandets gymnasier, Av. dessa gick «10 920 manliga "och 27.383 kvinnliga "elever; "eller inallés 88. 358, "på hu=- maristiska och samhällsvetenskap= ' ligg” linjer, 8.808 mänliga och 7,551 kvinnliga elever; eller inalles' 16.359 ipå ekonomiskaslinjer, 21. 105 mans J' i liga "och 1 684" kvinnliga, elever; el- lör inalle: 31.849, "på: naturvelen- | skapliga linjen och: 19. i men bara" 846: kvinnliga ldveb," 'el- 1ler inalles' 19:907,4 på: eknisk a lins jer, > Siffrorna avslöjar "en "stark : kvinnlig överrepresentation brand h. en "överväldigande" manlig” 'domi= ' nans. bland 'defn7som "vill -bli in- i genjörer, :Köngrollerna synes alltså inte vara, ärdigspelade,. Vidare -kan hämnas? att av samiliga” "gymnasister :34.273 årskurs” 1, 24.401 ad 272 PI ie och! 4.422 Pra terna rd 2036 "vid. lärodnstalter, 4 Hallands” län. Motsvarande” siffra det har haft årsmöte I Tvååker. "Mötet . öppnades av ordförande & '' Tvååkersföreningen, Signe Svens= "son, som hälsade välkommen och -gladdes över att få"se så många . deltagare från de olika förenin- : Barna sole . Efter, att musikstycke på tiol och piano framförts av. Ella" Holst och Greta Olsson, Halmstad; "ledde Ger- da Palm en ” andaktsstund, Sedan följde” parentation' 'över ' avlidna still stämningsfull mu- - sik och sång. .+ .« . Distriktets ordförande, - Ella. Häll, Halmstad, öppnade , därefter .för- "Handlingarna med en önskan om att dessa'skulle bli till. gagn för "hela distriktet." Styrelsen: består "av ordföranden Ella Häll, . Halmstad; vice . ordföranden Signe 'Svensson,' Tvååker, sekreterare Edit Berg, Fal- kenberg, .kassör . Gerda ' Palm,' Halmstad, ' vice sekreterare. Emmy! :Winstrand, ' Halmstad. Styrelseleda-' "möter: Judit Pettersson, Varberg och Märta Pihl, Falkenberg: Revi- sörer' Hilma. Lindqvist" och Inge-' borg Holmström, ' Halmstad.” Till studieledare : valdes Ingegerd: Pet- tersson, Halmstad med Agnes Ols- son som medhjälpare. Fredsombud: -Judit Pettersson, Varberg, En buss= resa'i maj månad diskuterases och en kommitté tillsattes för att ord- na denna på trevliarr + rätt. Till nästa distriktsårsmöte” 1971 inbjöd varbergsföreninzen. H or nosrr 39 . 1” ”Tredje mannen”; . 4: häktad i Halmstad HALMSTAD: Alla de tre perso- nerna som misstänks vara skyldiga till stölden hemma hos en 86-årig man i Daggarp, Genevad," är nu, häktade. En man och en kvinna i 60-årsåldern häktades redan för en vecka sedan och 4 går häktades också en 40-årig malmöbo. Alla tre förnekar kategorisk all sued-. verkan i stölden. Malmöbon er- känner dock att han varit i närhe- ten av brottsplatsen" tillsammans med två okända personer; = ” cilo Väst "un denna "gemensamma körs: och önskade dotiorna fram- goda idén att samla lottorna” inom [gång i derås arbete ute”t kårerna. j Hallands distrikt av, vita 'Ban-. ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.